Den brända jordens taktik. Den 28 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort text med rubriken "Halvalla lähti". Helsingin Sanomat har här på basen av siffrorna 7,9 miljoner euro och 30 kvadratkilometer räknat ut att en kvadratkilometer i (gamla) Helsingfors är 1 670 gånger värdefullare än en kvadratkilometer i Sibbo. Har redaktören inte själv missförstått, så bidrar den aktuella texten åtminstone till en begreppsförvirring och en sammanblandning av tvångsinlösning och tvångsinkorporering. Sibbo kommun har ingalunda ägt alla 30 kvadratkilometer i stordistriktet Östersundom och Helsingfors äger även efter förvaltningsdomstolens beslut fortfarande vara en tredje del av marken. En annan sak är att det efter inkorporeringen är Helsingfors som kan göra förtjänst på att omvandla billig råmark till dyr tomtmark.

Sibbo kommun hade i sitt krav på 95 miljoner även krävt ersättning för uteblivna dylika vinster. Jag finner det begripligt om än orättvist att Sibbo inte ersätts för dylika vinster, vars belopp man bara kan spekulera om. Däremot finner jag det helt orimligt att Sibbo kommun inte får full ersättning för fastigheter som man tvingas avstå från. Råmark och obebyggd tomtmark som kommunen äger innanför inkorporeringsområdet får kommunen i egenskap av privat markägare naturligtvis behålla. Däremot måste kommunen avstå från fastigheter som betjänat kommuninvånarna inom det inkorporerade området. För att ha fått behålla sina värdefulla fastigheter borde kommunen ha tagit till den brända jordens taktik och bränt ner byggnaderna eller åtminstone sålt dem och flyttat verksamheten till andra lokaliteter. Detta är konsekvensen av Helsingfors förvaltningsdomstols linje i ersättningsfrågan. Lite av den brända jordens taktik utövade Sibbo faktiskt då det gäller ungdomsgården Östis, som hade (och igen har) sin verksamhet i Östersundom gamla skolbyggnad. Skolbyggnaden var förfallen och inte speciellt värdefull, men tomtmarken där byggnaden står är desto värdefullare.

Att priset på mark i "Sibbo" eller Östersundom skulle vara låg motsägs av Helsingfors markaffärer. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki maksaa Östersundomissa raakamaasta kymmenkertaisia hintoja". Min egen tolkning av Helsingfors prispolitik är att staden köper mark - om än hittills i ringa utsträckning - som om Helsingfors stad egenmäktigt kunde bestämma om planeringen. I normala fall är det landskapsförbundet och miljöministeriet som bestämmer ramarna. Ett tecken på Helsingfors stads tro på stadens suveränitet är fastighetsnämndens beslut att köpa fastigheten Silasskog för ett hektarpris på 222 000 euro, fastän Forststyrelsen anser att området där fastigheten ligger bör bevaras obebyggd som en del av en ekologisk korridor.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat har i övrigt Sibbo storskog fått ett mycket stort utrymme. Redan ledarartikeln "Sipoonkorvessa rytisee" handlar om Forststyrelsen utredning om en nationalpark. Om Forststyrelsen utredning kan man vidare läsa i artikeln Sipoonkorpeen halutaan kansallispuisto, som även kan läsas på tidningens webbplats.

I tidningen ingår ytterligare en hel broadsheet-sida om storskogen.

Huvudartikeln, som är relativt kort, har rubriken "Sipoon luonnonsuojelijat iloitsee kansallispuistosta"

På sidan finns vidare en artikel med ubriken "Vain Sipoosta löytyi kyllin villiä metsä".

På sidan finns ytterligare en intervju med Otto Lehtipuu.

Astrid Thors har skrivit en artikel med rubriken "Sipoonkorpi - Sibbo storskog – itäinen vihreä keuhkomme", som publicerats den 25 februari. Om artikeln publicerats någon annanstans vet jag inte, men artikeln kan åtminstone läsas på Thors hemsida. Artikeln bjuder på en del intressant bakgrundsinformation. Jag citerar:

Kun keskustellaan ns. Sipoonkorven alueista, keskiössä ovat toisaalta meren tuntumassa olevat tärkeät luontomuodot, jotka ovat erityisen tärkeitä linnustolle ja toisaalta metsäiset alueet muun muassa moottoritien pohjoispuolella. On tärkeätä, että näiden välille syntyy myös kulkuyhteys.

Ensimmäisen kerran sain kosketuksen alueisiin jo 1980-luvulla, kun puolustusvoimilla oli aikeita perustaa Pohjois-Sipooseen varastoja ja olin puolustusministerin poliittisena sihteerinä (onneksi käytettiin silloin titteliä joka kertoi toimesta jotain). Silloin oivalsin, että meillä on näin lähellä Helsinkiä todella mielenkiintoisia metsäalueita, joita on vapaaehtoisesti säästetty ja hoidettu hellävaraisesti monta vuosikymmentä. Siellä on tärkeitä luonnonarvoja.

Seuraavan kerran törmäsin nyt ajankohtaisina oleviin alueisiin, kun Vuosaaren satamasta oli tehty vetoomus Euroopan parlamentin vetoomusvaliokuntaan sillä perusteella, että satamahanke tulisi loukkaamaan päätettyjä Natura-kohteita ja että satamaan liittyneet selvitykset eivät olleet huomioineet näitä arvoja riittävästi. Vetoomukset olivat sen verran täsmällisiä ja aihe herätti kollegojen piirissä mielenkiintoa, että meitä oli pieni ryhmä paikan päällä tutustumassa asiaan. (Samasta aiheesta oli valitettu hallinto-oikeuksiin ja myös EU-komissioon).

Kuten tiedämme, myöskään vetoomus Euroopan parlamenttiin ei kumonnut satamapäätöstä, mutta Natura ja luonnonsuojelulliset seikat vaikuttivat moniin ratkaisuihin sataman yhteydessä, muun muassa junayhteyden kulkemiseen osittain tunnelissa.

Mutta nyt asia on uudestaan esillä, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa suunnittelevat yhdessä muun muassa niitä alueita, jotka Helsinki sai Sipoolta kuuluisan päätöksen jälkeen. Ajankohtainen on myös Uudenmaan luontokeskuksen – jonka nimi vuodenvaihteen jälkeen on muuttunut – esitys erään alueen suojelemisesta Karhusaaren ja Kallvikin välissä.

Tässä yhteydessä on ilmennyt, että esiintyy ajatuksia kumota joitakin Natura-aluepäätöksiä, joiden koetaan haittaavan suunnittelua Helsinkiin liitetyillä alueilla. Joissakin ryhmissä hämmästellään nyt suuresti, että liitetyllä alueella on tällaisia rajoituksia. Tällainen hämmästely mielestäni osoittaa taas poliittisen keskustelun huonoimpia piirteitä. Liitoksen vastustajat viittasivat kyllä siihen, että alueella on tällaisia rajoituksia, mutta vastustajien argumentteja ei silloin kyllä kuunneltu.

Jos saisin, haluaisin kokemuksen äänellä sanoa: on äärimmäisen vaikeata perua Natura-varaus. Siihen vierähtäisi todellakin taas vuosia ja tulos on erittäin epävarma. Mutta ennen kaikkea Natura-varaukset edustavat todella tärkeitä luonnonarvoja, joita meidän tulee kunnioittaa.

Björntjänst. Den 27 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset: Liian halvalla meni". I artikeln presenteras Sibbos synpunkter på Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande i ersättningsfrågan. Som om det var för att balansera synvinklarna har tidningen även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki sai kyläläiseltä kehut".

Helsingin Sanomat har även publicerat en bakgrundstext med rubriken "Kulut hillitsivät korvauksia". Här presenteras även förvaltningsdomstolens ståndpunkt, som alltså exakt råkar sammanfalla med Helsingfors ståndpunkt.

Helsingin Sanomat har ytterligare publicerat ett sammandrag av fallet Sibbo från januari 2006 till februari 2009. Rubriken är "Jokaisessa käänteessä on riidelty".

Hufvudstadsbladet har inte klarat av att skriva någonting eget om avgörandet i ersättningsfrågan. Istället nöjer sig tidningen med en text av FNB. Rubriken är "Åtta miljoner euro får Sibbo att se rött".

Borgåbladet har satsat betydligt mera på den aktuella nyheten, fastän man även här delvis använder sig av FNB:s text. I Borgåbladet ges även Helsingfors eller överborgmästare Jussi Pajunens synpunkt utrymme. I all sin saklighet blir intrycket dock sarkastiskt. Rubriken på paradsidan är "Pajunen fick som han ville".

Rubriken på huvudartikeln är "Sibbo erbjuds småpengar i utbyte". En kortare text av FNB har här fått rubriken "'Jag är mycket nöjd'". Det är alltså överborgmästaren som är mycket nöjd över att förvaltningsdomstolen är av samma åsikt som Helsingfors.

I Borgåbladet ingår ytterligare, liksom i Helsingin Sanomat, en sammanfattning av Sibbofrågan från den 21 juni 2006 till den 1 januari 2009.

I sin Sin Sibboutredning lämnade utredningsman Pekka Myllyniemi ersättningsfrågan helt öppen. Myllyniemi nöjde sig med att i sin rapport notera följande:

Enligt 20 § i kommunindelningslagen skall en ekonomisk uppgörelse verkställas i samband med att förslaget verkställs. Enligt nämnda bestämmelse skall sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens ammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i kommunindelningslagen uppfylls.

I sin beredning av statsrådets beslut gjorde inrikesministeriet (Arto Sulonen) här inga kompleteringar. Helsingfors har säkert råd att betala 7,9 miljoner, så som förvaltningsdomstolen dömt. En annan fråga är om uppgörelsen är rättvis.

Intressant är det att summan 7,9, som består av 3,4 miljoner euro för egendom och 4,5 miljoner för lånekompensation, är exakt den samma som Helsingfors kalkylerat med. När det gäller ersättningsfrågan är (den gamla) kommunindelningslagen synnerligen oklar. Lagen kunde här ha tolkats på många olika sätt, men Helsingfors förvaltningsdomstol valde att med en decimals noggrannhet inta Helsingfors stads synpunkt.

Man kunde föreställa sig att det är självaste överborgmästaren som förvaltningsdomstolen är undernådig. Förvaltningsdomstolen är dock snarare regeringens förlängda arm. I det aktuella fallet förefaller Helsingfors förvaltningsdomstol dock ha gjort regeringen en björntjänst. Förvaltningsdomstolen försökte kanske garantera att regeringens löften till Helsingfors uppfylls, men enligt Hannes Manninens ursprungliga löften skulle Sibbo kommun i ersättning få tomtmark i Nickby. (Se t.ex. "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Det var ingalunda tänkt att Sibbo skulle få nöja sig med 7,9 miljoner. Efter förvaltningsdomstolens avgörande förefaller statsrådets (och HFD:s) avgörande ännu mera orättfärdigt och oacceptabelt.

I texen "Jokaisessa käänteessä on riidelty" noterar Helsingin Sanomat faktiskt att "[Sipoo] vaati itselleen Helsingin omistamia Nikkilän maita, jotka se myöhemmin saikin." Formellt finns det dock inga samband mellan inkorporeringen och Sibbo kommuns rätt att inlösa mark i Nickby, fastän HFD avgjorde de två ärendena på samma dag. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) När den aktuella tvisten går vidare till högsta förvaltningsdomstolen kan HFD knappast hänvisa till marken i Nickby, som Sibbo minsann inte fått i ersättning, utan endast getts rätten att inlösa i enlighet med lagen.

Avgörande om ersättning. Den 26 februari 2010

Helsingfors förvaltningsdomstol har idag offentliggjort sitt avgörande i frågan om ekonomisk ersättning från Helsingfors till Sibbo. Borgåbladet, som var först med nyheten, berättar att Helsingfors enligt förvaltningsdomstolens beslut skall ersätta Sibbo med 7,9 miljoner euro. Beloppet är större än det på 4,5 miljoner euro, som Helsingfors erbjudit, men en bråkdel av vad Sibbo har krävt. "Ersättningen står på inget sätt i proportion ens till fastigheternas nuvarande bokföringsvärden", skriver Sibbo kommun i ett pressmeddelande.

Jag återger här Sibbo kommuns pressmeddelande "Hallinto-oikeuden päätös Sipoolle liitosalueesta maksettavasta korvauksesta" / "Förvaltningsdomstolen fattat beslut om ersättning åt Sibbo för det inkorporerade området" i sin helhet:

LEHDISTÖTIEDOTE 26.2010 - PRESSMEDDELANDE 26.2.2010


Hallinto-oikeuden päätös Sipoolle liitosalueesta maksettavasta korvauksesta

Noin 30 neliökilometriä Sipoon alueesta siirtyi osaksi Helsinkiä 1.1.2009. Sipoon kunta ja Helsingin kaupunki kävivät syksyllä 2008 neuvotteluja korvauksista, joita Helsinki maksaisi Sipoolle. Neuvottelut päättyivät tuloksettomina ja korvauskysymys siirtyi Helsingin hallinto-oikeuden ratkaistavaksi hallintoriita-asiana.

Sipoo on vaatinut, että molempia osapuolia kohdellaan tasapuolisesti ja kohtuullisesti Kuntajakolain 20 §:n mukaisesti.

Sipoon kunnan kanta on, että kohtuullinen korvaus kunnan kiinteistöistä, irtaimistosta, kunnallistekniikasta, maapohjasta ja verotulojen menetyksestä olisi ollut noin 95 miljoonaa euroa.

Helsingin kaupungin kanta on, että korvaus voi olla enintään 7,9 miljoonaa euroa.

Helsingin hallinto-oikeus on tänään tehnyt päätöksensä korvauskiistassa. Päätöksen mukaan Helsingin on maksettava Sipoolle yhteensä 7,9 miljoonan euron korvaus.

Tämän päätöksen johdosta Sipoon kunta toteaa, että korvauksen määrä ei vastaa Sipoon vaatimuksia. Korvaus ei ole sopusoinnussa millään tavalla edes kiinteistöjen nykyisten kirjanpitoarvojen kanssa. Esimerkiksi vuonna 2005 käyttöön otettu Sakarinmäen koulukeskuksen rakennuskustannukset olivat 10,9 milj. euroa. Sipoo on panostanut määrätietoisen kasvunsa alkuvaiheessa Lounais-Sipoon alueeseen ja mitoittanut infrastruktuurin ko. alueella suuremmalle väestömäärälle.

Nyt tehty päätös ei millään tavalla huomoi tätä tosiasiaa.

Sipoon kunta vie korvausasian korkeimman hallinto-oikeuden ratkaistavaksi.


Lisätietoja antavat

Valtuuston puheenjohtaja Christel Liljeström, puh. 050 308 2460

Kunnanhallituksen puheenjohtaja Eero Seppänen, puh. 040 559 1424

Kunnanjohtaja Markku Luoma, puh. 050 599 6748




Förvaltningsdomstolen fattat beslut om ersättning åt Sibbo för de inkorporerade området

Cirka 30 kvadratkilometer av Sibbo övergick till Helsingfors 1.1.2009. Sibbo kommun och Helsingfors stad förde under hösten 2008 förhandlingar gällande de ersättningar som Helsingfors skall betala Sibbo. Förhandlingarna ledde inte till ett resultat och ersättningsfrågan gick till Helsingfors förvaltningsdomstol för avgörande som ett förvaltningstvistemål.

Sibbo har krävt att båda parterna behandlas på ett rättvist sätt enligt kommunindelningslagen § 20.

Sibbo kommun har ansett att en skälig ersättning för kommunens fastigheter, lösöre, kommunalteknik, mark och uteblivna skatteinkomster skulle ha varit cirka 95 miljoner euro.

Helsingfors stad har ansett att ersättningen kan vara högst 7,9 miljoner euro.

Helsingfors förvaltningsdomstol har i dag fattat beslut i ersättningstvisten. Enligt beslutet skall Helsingfors ersätta Sibbo med totalt 7,9 milj. euro.

Med anledning av beslutet konstaterar Sibbo kommun att ersättningsbeloppet inte motsvarar Sibbos krav. Ersättningen står på inget sätt i proportion ens till fastigheternas nuvarande bokföringsvärden. Byggnadskostnaderna för t.ex. Zachrisbackens skolcentrum som blev färdigt år 2005 var 10,9 milj. euro. Sibbo har i början av sin målmedvetna tillväxt satsat på området i sydvästra Sibbo och dimensionerat infrastrukturen på området för en större befolkning. Det nu fattade beslutet stöder på inget sätt detta faktum.

Sibbo kommun kommer att föra ersättningsfrågan till Högsta förvaltningsdomstolen för avgörande.



Närmare uppgifter ges av

Fullmäktiges ordförande Christel Liljeström, 050 308 2460

Kommunstyrelsens ordförande Eero Seppänen, 040 559 1424

Kommundirektör Markku Luoma, 050 599 6748

Yle har publicerat en nyheter med rubrikerna "Besvikelsen stor i Sibbo efter ersättningsbeslut" , "Sibbo får endast 7,9 miljoner" och "Sipoo vaatii Helsingiltä lähes sataa miljoonaa korkeimman oikeuden kautta ".

Helsingin Sanomat har publicerat den aktuella nyheten under den talande rubriken "Helsingin kanta voitti Sipoon liitosalueen korvauskiistassa".

MTV3 gar publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Sipoo sai vain murto-osan liitosalueen hintalapusta". MTV3 skriver direkt att "Helsinki on voittanut kiistan Sipoosta liitetystä maa-alueesta maksettavista korvauksista."

FNB har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors vann första ronden om Sibbo-ersättning". "Puoi Sipoota 7,9 miljoonalla!" är Iltasanomats rubrik för FNB:s nyhet.

Hbl publicerade först på eftermiddagen sin artikel med rubriken "Helsingfors – Sibbo 1-0". I artikeln säger Jussi Pajunen att "nu har rätten sällat sig till vår ståndpunkt".

Borgåbladet har publicerat en kort text under rubriken "'Sibbohörnet var värt 7,9 miljoner'". Dessutom har Borgåblader publicerat hela beslutet (pdf), som torde finnas endast på finska.

Christel Liljeström har skrivit ett blogginlägg under rubriken "Rättskänslan överkörd".

Om Helsingfors "vann" rättegången, så behärskade Sibbo denna gång medierna. Sibbo torde även ha fått sympatier på grund av begreppsförvirring. I MTV3:s nyheter sades det att Helsingfors tvångsinlöste ungefär 30 kvadratkilometer av Sibbo.

Vill man se något positivt i förvaltningsdomstolens beslut, så är det att "domstolen" ensidigt intog Helsingfors stads ståndpunkt. Beslutet är en direkt uppmaning att föra ärendet vidare till HFD, som även tillsammans med regeringen är ansvarig till att ersättningsfrågan lämnades öppen.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalpark i Sibbo storskog får stort stöd". "Enighet kring Sibbo storskog" lyder rubriken på paradsidan. Sibbo meddelar med det samma att kommunen går vidare med ärendet till högsta förvaltningsdomstolen.

Baksmälla. Den 25 februari 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Baksmälla efter annekteringen". Artikeln är skriven av Stefan Johansson (sfp), som är medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och som var medlem i stadsstyrelsen då det begav sig för några år sedan. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Knappt har dammet efter tvångsannekteringen av sydvästra Sibbo lagt sig och planeringen kommit i gång så infinner sig den föga överraskande ångesten. Nu har man insett att det blir mycket svårt att kombinera den kaxiga programförklaringen "nu skall landsbygden göras till stad" med löftena att bevara naturvärden, till och med grunda en nationalpark och samtidigt beakta nuvarande invånares skäliga synpunkter. ...

Nu krävs kurage att medge att hela annekteringen i första hand var en maktpolitisk demonstration där mycket annat sopades under mattan. Helsingfors planerade redan då och fortsätter att planera för över 100 000 nya invånare inom de gamla gränserna. Därför finns alla möjligheter att gå i för en mer måttfull exploatering av de nya områdena än vad som tidigare aviserats.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Helsingfors köpte mark". Marken som Helsingfors "köpte" är fastigheten Silasskog på 7,2 hektar. Inte heller Borgåbladet noterar att den aktuella fastigheten hör till ett område som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggt. Staden kan här betala ett överpris, men det är stadsstyrelsen som i sista hand tar ställning till affären.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Lappträsk kommmunstyrelse kritiserar regeringen". Jag citerar ur texten:

Processen kring fastsällandet av landskapsplanen kritiseras nu av kommunstyrelsen i Lappträsk. Det här i ett öppet brev som man har sänt till regeringspartiernas ordföranden.

Kommunstyrelsen i Lappträsk frågar sig vilka principer för beslutsfattande som vi ska ha i det här landet. Det säger Thomas Antas, kommunstyrelsens ordförande. Nu har ministeriet fattat ett beslut utan att ha någon som helst kontakt med de som ursprungligen gjorde upp landskapsplanen, säger Antas.

Samma mönster kan man enligt Antas se i beslutsprocessen kring t. ex. Karlebys orientering och delningen av Sibbo. Besluten fattas av ministern, medan de människor som berörs av beslutet inte inkluderas i processen.

I gårdagens nummer av Vartti Itä-Helsinki ingår en artikel med rubriken "Kansallispuisto nostais Sipoonkorven arvostusta".

Igår ordnade riksdagens miljö- och naturgrupp seminariet Sipoonkorven kansallispuisto – nyt! Jag återger här valda delar ur Jacobs Södermans anförande "Söderman vaatii Sipoonkorven kansallispuiston rajojen vahvistamista":

Metsähallituksen erinomaisesta selvityksestä, joka täällä on myös ansiokkaasti esitelty, tulee varmasti keskeinen osa Sipoonkorven kansallispuistohankkeesta käytävää keskustelua. Ehdotus perustaa laaja-alainen kansallispuisto siten, että puisto ulottuisi myös Porvoonväylän eteläpuolen merellisille alueille, on kokonaisuudessaan erittäin kannatettava. Tällaisella ratkaisulla turvataan parhaiten Sipoonkorven kansallispuiston alueen monimuotoisuus. ...

Tärkein askel tässä vaiheessa on tulevan Sipoonkorven kansallispuiston rajoista sopiminen kaikkien osapuolten kesken ja niiden vahvistaminen asianmukaisesti tulevissa kaavaratkaisuissa.

Christel Liljeström, som deltog i ovannämnda seminarium, har skrivit ett blogginlägg med rubriken "Sibbo storskog". I inlägget berättar hon att "Helsingfors framförde även önskan om att reserveringen för Heli-banan skulle strykas och att man i stället siktar sig på linjedragning för metro/tåg till Borgå." Jag undrar vem som här representarade Helsingfors.

Suunnittelukulttuuri. Den 24 februari 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kort notis med rubriken "Österundomaffär godkändes". Hbl noterar dock att det slutliga beslutet tas av statsstyrelsen. Var fastigheten för den aktuella tomtaffären ligger framgår ur en karta som publicerats i dagens nummer av Helsingin Sanomat tillsammans med en artikel med rubriken "Helsinki virittelee kymmeniä maakauppoja Östersundomissa".

I artikeln noteras det att "Kaupunki on saanut ostettua vasta noin 40 hehtaaria", men staden förhandlar om flera affärer:

Kaupunki neuvottelee eritoten niiden maanomistajien ja kuolinpesien kanssa, joiden maat ovat suunniteltujen Länsisalmen ja Salmenkallion metroasemien tuntumassa.

Vasta noin kolmasosa eli noin 1 000 hehtaaria Östersundomin maa-alueista on tällä erää Helsingin hallussa.

Sipoosta Helsinkiin liitetty alue on noin 2 500 hehtaarin suuruinen.

Kiinteistölautakunta päätti tiistaina 7,2 hehtaarin maakaupasta. Kovapohjaista metsämaata myynyt kuolinpesä sai siitä 1,6 miljoonaa euroa.

Yksi hehtaari maksoi runsaat 222 000 euroa.

"Maksettu hinta on aika korkea, koska se on sijainniltaan keskeinen paikka", myöntää kiinteistöviraston päällikkö Mikael Nordqvist. "Ydinalueet on hankittava kaupungille, jotta voidaan varmistaa rakentaminen."

Vad som inte säges om gårdagens beslut är att fastigheten på 7,2 hektar ligger i ett område som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggt efttersom det utgör en del av en ekologisk korridor. Motsvarande gäller i områden invid de "planerade" metrostationerna i Västersundom och Sundberg. I artikeln noteras det vidare att "Laajempi rakentaminen käynnistynee Östersundomissa vasta 2020-luvulla."

På den aktuella kartan har man för övrigt av någon anledning markerat även några vattenområden framför Björnsö, som Helsingfors erhållit i bytesaffärer med Sibbo kommun.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Metsähallitus kuuntelee ajatuksia Sipoonkorvesta". Jag citerar ur artikeln, som är undertecknad av Tiina Niikkonen Antti Below:

Metsähallitus on tehnyt ympäristöministeriön toimeksiannosta asiantuntijaselvityksen kansallispuiston perustamisedellytyksistä. Työhömme kuuluu sidosryhmien osallistaminen. Esittelimme selvitystä jo ennen sen luovuttamista ympäristöministeriölle muun muassa Helsingin, Vantaan ja Sipoon päättäjille, virkamiehille sekä alueen maanomistajille.

Selvityksemme perustana ovat luonnontieteellinen asiantuntemus, tieto Sipoonkorven virkistyskäyttötarpeista ja muut kansallispuistoille asetettavat kriteerit. Otimme huomioon muissa selvityksissä ja kaavoissa esitetyt lähtökohdat, kuten alueelle suunnitellut ekologiset käytävät. Nämä rakentamattomina säilytettävät, virkistyskäyttöön sopivat maa-alueet eivät siis olleet uusi esitys. Ne ovat jo Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa sekä Vantaan yleiskaavassa. Ekologisten käytävien toteutus ei riipu siitä, tuleeko alueelle kansallispuisto vai ei.

I dagens Helsingin Sanomat ingår ytterligare en insändarartikel med rubriken "Kansallispuisto ja Östersundomin rakentaminen sovitettavissa yhteen". Jag citerar ur artikeln, som är undertecknad av Kati Vierikko och Riku Eskelinen från Helsingin luonnonsuojeluyhdistys:

On valitettavaa, ettei Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastossa olla edelleenkään valmiita myöntämään Östersundomin luontoarvoja muusta kuin heidän itse määrittämistään lähtökohdista. Toivoisimme arkkitehdeilta löytyvän aitoa tahtoa kehittää aluetta siten, että Sipoonkorpi säilyy, ranta-alueet jätetään rakentamatta ja alueen joukkoliikenne toteutetaan ekologiset käytävät säilyttäen.

Metsähallituksen esitys on sopusoinnussa alueelle laaditun Itä-Uudenmaan maakuntakaavan osalta. Vaikka kaavaa ei vahvistettu Östersundomin osalta, voitaisiin alueen kaavoitus toteuttaa maakuntakaavan pohjalta.

Visanti oli huolissaan myös siitä, ettei metron jatkaminen itään kansallispuiston vuoksi toteutuisi. Alueelle ilmeisesti halutaan metro ja sen vuoksi 20 000–40 000 asukasta. Toivottavasti virastossa ei ole jo päätetty metrolinjauksen puolesta, vaikka raideliikenteen suunnittelu on vielä kesken. Kaupungin suunnittelu metron jatkamisen ehdoilla on huonoa politiikkaa. ...


Visanti ihmetteli, miksi Metsähallitus ei ole esittänyt suunnitelmiaan aikaisemmin. Sen sijaan, että Metsähallitus olisi aloittanut kabinettikeskustelun Helsingin kanssa, se päätti avoimuuden nimissä esitellä hankettaan kaikille samaan aikaan. Ehkä kaikki eivät harrasta samanlaista suunnittelukulttuuria kuin Helsingissä on ollut tapana.

Helsinki ei voi väittää, että se olisi ollut avoin omissa suunnitelmissaan, kun se taannoin toi kaupunginvaltuustoon Sipoon alueen liittämisen osaksi Helsinkiä.

Jarmo Nieminen (obunden/saml), som är medlem Helsingfors stadsfullmäktige, har den 21 februari skrivit ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven–Länsisalmen-Östersundomin-kiista".

Riksdagsledamot Timo Juurikkala har den 22 februari skrivit ett blogginlägg med rubriken "Helsinki marttyyrina".

Idag ordnar riksdagens miljö- och naturgrupp seminariet Sipoonkorven kansallispuisto – nyt!

Jacobs Södermans anförande vid ovannämnda seminarium har publicerats på Södermans webbplats under rubriken "Söderman vaatii Sipoonkorven kansallispuiston rajojen vahvistamista". Se även ställningstagandet "Söderman kräver att gränserna för nationalparken i Sibbo storskog fastställs".

Teknisteti mahdotonta. Den 23 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vantaa tukee kansallispuistoa Sipoonkorpeen". Jag citerar ur artikeln:

Vantaan kaakkoisosien Länsimäki ja Hakunila sijaitsevat aivan Vantaalta Helsingille luovutetun Västerkullan kiilan naapurissa. Jos Helsinki alkaa rakentaa voimakkaasti entisessä Sipoossa, kasvavat Vantaan paineet kaavoittaa Länsimäkeen ja Hakunilaan lisää asuntoja. Myös metrolinjaus saattaisi tulevaisuudessa kulkea Vantaalle, jos asuntoja rakennetaan tiheästi.

Vantaan tulevaisuuden suunnitelmat Länsimäessä ja Hakunilassa odottavat Helsingin päätöstä siitä, kulkeeko Sipoonkorpeen metro vai pikaraitiovaunu.

Vantaan kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen (kok) ei halua sulkea mitään vaihtoehtoa pois Vantaan kaakkoisosien kehittämisessä. "Meidän yleiskaavassa on varauduttu metroon, mutta silloin kyllä annettiin ymmärtää, että se on teknisesti mahdotonta vetää sitä sinne", Mäkinen sanoo.

Metrolinjen från Mellungsbacka till Västersundom finns inte alls utritad i generalplanen för Vanda. Efter långa och hårda påtryckningar från Helsingfors ritade man dock ut en pil som markerar en möjlig förlängning av metrolinjen, men förlängningen kunde lika väl motsvara metrolinjen till Håkansböle, som finns med i landskapsplanen för Nyland. Vanda och alldeles speciellt Tapani Mäkinen stödde på olika sätt Helsingfors strävan att utvidga Helsingfors österut. Nu säger Mäkinen att Vanda låtit förstå att Vanda betraktat den aktuella sträckningen för metron som en teknisk omöjlighet, fastän metron var huvudargumentet för hela utvidgningen.

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår även en debattartikel av Esa Härmälä. I artikeln, som har rubriken "Helsinki kohtaa maaseudun suojelutodellisuuden Sipoonkorvessa", frågar sig Härmälä bl.a. "Mitä tekee asuntoministeri Jan Vapaavuori, joka oli keskeinen voima Sipoon kyseisten alueiden liittämisessä Helsinkiin?"

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Oklart om planer för Östersundom". Artikeln baserar sig delvis på texter i lördagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se Östersundomin Länsisalmi. Den 20 februari 2010.) Liksom Helsingin Sanomat tyck Borgåbladet inte inse att det aktuella området i Västersundom inte ingår i inkorporeringsområdet och alltså fortfarande hör till Vanda. Borgåbladet lyfter även fram miljöministeriets (Jan Vapaavuoris?) beslut att inte fasställa landskapsplanen för Östra Nyland för Östersundoma del. I artikeln nämner landskapsdirektör Jaakko Mikkola två alternativa möjliga planer som nu kanske gäller: den gamla regionplanen eller den tio år gamla etapplandslkapsplanen. Miljöministeriets (och bostadsministerns) agerande gällande landskapsplanen behandlas även i ledarartikeln, som har rubriken "Metropolpolitiken visar sig i sino prydno".

I dagens nummer av Huvudstadsbladet ingår en text med rubriken "Dyr tomt i Östersundom". Artikeln handlar om förslaget att köpa fastigheten Silasskog, som jag skrev om i inlägget Kakan. Den 21 februari 2010. Hbl låter förstå att priset är högt. Vad som dock inte nämns är att fastigheten hör till ett område som enligt Forststyrelsens utredning bör förbli en del av en ekologisk korridor och därmed obebyggd.

De gröna i Helsingfors har för några dagar sedan på Twitter låtit förstå att "Helsingin Vihreiden ajama Sipoonkorven kansallispuisto etenee." Nationalparken framåtskrider, men det är minsann inte De gröna i Helsingfors som är initiativtagare. En annan sak är att Osmo Soininvaara och Otto Lehtipuu lyckades lura De gröna i Vanda att stöda inkorporeringen mot löften om en nationalpark.

Helsingfors stadsstyrelse bordlade igår på förslag av Laura Räty (saml) ärendet om Stadens utlåtande om förslaget på att grunda ett naturskyddsområde invid fågelvikarna Kapellviken-Karlvik.

Keskeinen laajentumisalue. Den 22 februari 2010

I dag är det stadsstyrelsen i Helsingfors som står i turen att anta ett utlåtande om förslaget på att grunda ett naturskyddsområde invid fågelvikarna Kapellviken-Karlvik innanför natura-området Kapellviken. Bilden nedan visar det aktuella området på Google Street View.

I föredragningslisan talas det om ett föreslaget naturskyddsområde i Itäsalmi, eftersom den aktuella fastigheten hör till byn Östersundom, som i lantmäteriverkets register fortfarande på finska heter Itäsalmi. Kartan ovan ingår som bilaga till föredragningslistan. Jag återger här valda delar ur förslaget till utlåtande:

Esittelijä viittaa asiassa saatuihin lausuntoihin ja toteaa, että luonnonsuojelualueeksi ehdotettu alue kuuluu valmisteilla olevaan Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisen osayleiskaavan suunnittelualueeseen, jonka Helsingin puoleiset osat pääosin on asetettu rakennuskieltoon kesään 2013 asti (Khs 23.6.2008 § 943). Alueen sijainti pääkaupunkiseudun keskeisellä laajentumisalueella on ongelmallinen mm. alueeseen kohdistuvien virkistyskäyttöpaineiden vuoksi. ...

Suunnitteilla olevan kuntien yhteisen osayleiskaavan valmistelussa suunnittelualueen maankäyttöä käsitellään kokonaisuutena niin, että luontoarvot ja muut maankäytön näkökulmat otetaan huomioon tasapainoisesti. Suunnittelua valmistellaan ja edistetään selvityksin ja aluetutkielmin.

Det föreslagna naturskyddsområdet skulle förena det av statsrådet år 1982 godkända fågegelvattenskyddsområdet Kapellviken-Karlvik (LVO0100030), som Forststyrelsen betraktar som en del av Sibbo storskog och föreslår att skall ingå i en nationalpark. Ur kartan ovan, som är ur Forsstyrelsens rapport, framgår för övrigt att alnarna med den världsunika trädsvampen Skeletocutis friata, som fick ge vika för den planerade lättrafikleden längs Björnsövägen, fälldes innanför det av staten skyddade fågelvattnet. Oron för att ett privat naturskyddsområde skulle stå i vägen för en cykelväg verkar ur detta perspektiv inte speciellt trovärdigt.

Ledaren i gårdagens nummer av Vartti Itä-Uusimaa har rubriken "Sipoon tärkeä korpi".

På ledarsidan i veckoslutets nummer av tidningen Uusimaa ingår en insändarartikel med rubriken "Porvoossa 'Sipoon tautia'?". Artikeln, som är skriven av Jari Ilkka, är inte nödvändigtvis speciellt saklig, men den visar på att följderna av fallet Sibbo inte begränsar sig till ekonomi och miljö. Genom sitt skandalösa avgörande av fallet Sibbo gav HFD även sitt välsignande till vinklade tolkningar och ideologiska vanföreställningar, som gynnar en liten klick samlingspartisktiska politiker i Helsingfors. Det ironiska i sammanhanget är att man när det gällde inte lyckades ge andra bevis på Sibbos påstådda ovilja till samarbete än att Sibbo reserverat sig mot en förlängning av metrolinjen till Sibbo. (Se Bevis på reservation. Den 23 juli 2007.)

Kakan. Den 21 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven voi syödä ja säästää". Och en bakgrundsartikel med rubriken "Yllättävä yllätys". Tidningen har talat med några politiker, som åtminstone enligt Helsingin Sanomats tolkning anser att det är möjligt att både äta (av) kakan och ha den kvar. I bakgrundsartikeln är Helsingin Sanomat överraskad över att Forsstyrelsens förslag för en nationalpark kom som en överraskning. Jag citerar:

Esityksen yllätyksellisyyden asettaa outoon valoon se, että sekä asuinalueita että kansallispuistoa on suunniteltu vuosikausia.

Helsingin itälaajenemisesta on puhuttu pitkään, ja valtioneuvoston päätös Östersundomin pakkoliittämisestä syntyi jo 2007. Liitos tapahtui valitusten jälkeen vuonna 2009. Helsinki on koko ajan puhunut kymmenien tuhansien asukkaiden asuttamisesta metroyhteyden päähän.

Jo ennen liitosneuvotteluja luonnonsuojelujärjestöt varoittivat, ettei taajamarakentaminen sovi Sipoonkorven eteläosaan, ja että metroyhteys on huonosti harkittu.

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för sitt möte i tisdag ett ärende med rubriken "Esitys kaupunginhallitukselle kiinteistön ostamisesta Östersundomissa". Till föredragningslistan har bifogats bilagorna "Sijainti- ja kohdekartat" och "Helsingin Östersundomin maanomistuskartta".

Den aktuella fastigheten Silasskog, som Helsingfors föreslås köpa, är 7,2 ha stort. Som motivering för markaffären ges att "Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisääminen keskeisillä kehittämisalueilla on perusteltua ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaista." I Forsstyrelsen utredning om Sibbo storskog är det aktuella området emellertid markerat som en del av en "ekologisk korridor som bevaras obebyggd". Detta gäller samtliga fyra alternativ för Sibbostorskog, inklusive nollalternativet enligt vilken en nationalpark inte grundas. Som en motsvarande ekologisk korridor har Forsstyrelsen för övrigt även betecknat området i Västersundom i Vanda, där Helsingfors vill planera för över 10 000 invånare.

En liten lustig detalj i sammanhanget är att fastighetskontoret fotfarande använder sig av en karta där kommungränsen går längs Österledens gamla sträckning. Fastighetskontorets tolkning av statsrådets beslut har alltså inte varit det samma som lantmäteriverkets, fastän HFD i sitt avgörande undvek påståendet att gränsbeslutet var oklart. Kartan har visserligen kapats av vid det känsliga området och en ny röd gräns har klistrats på av användaren haapapet.

Den påklistrade gränsen går emellertid att plocka bort