Behov av en grundlagsdomstol. Den 16 februari 2014

I A-studio ingick den 5 februari ett inslag med rubriken "Estäisikö eduskunnasta ja hallituksesta riippumaton perustuslakituomioistuin kuntien pakkoliitokset?" Kommunreformen och grundlagsutskottets behandling av kommunstrukturlagen, där politikerna inte följde de juridiska experternas tolkning av grundlagen, har aktualiserat behovet av en grundlagsdomstol. I inslaget tar även riksdagens talman Eero Heinäluoma försiktigt ställning för en grundlagsdomstol. (Se "Heinäluoma: Perustuslakituomioistuimelle perusteita".)

Även fallet Sibbo aktualiserade behovet av en grundlagsdomstol, vilket jag på denna blogg noterat bl.a. i inläggen  "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008", "Sakkunniga domare. Den 14 juli 2009", "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010", "En politisk dom. Den 28 mars 2012" och "Svårbegripligt avgörande. Den 31 mars 2012".

Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011

I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1

Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.

http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi

Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.

I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".

Bbl 5.11 2011 s 3

Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011

Kunta.tv har publicerat en intervju med riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp), där talmannen föreslår att det för den nya kommunreformen tillsättes en parlamentarisk grupp, där även oppositionspartierna är representerade. Uttalandet kan tolkas som en diskret, men mycket hård kritik mot regeringens beredning av reformen. Så som jag noterat i inlägget "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011" är Heinäluomas partikollega Maarit Feldt-Ranta (som var partisekreterare då Heinäluoma var partiordförande) ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, men där är oppositionen inte representerad. I intervjun noterar Heinäluoma att oppositionen var med i beredningen av den förra kommunreformen (KSSR) och att den var "allas" projekt.

Att oppositionen tas med i beredningen är, så som Heinäluoma framhåller, speciellt viktigt då det gäller en reform som sträcker sig över flera riksdagsperioder. Att den förra reformen var allas projekt är även skäl att notera när man från Samlingspartistsikt håll nu kritiserar den "halmhimmel" (hallinto-himmeli), som KSSR resulterade i. En avigsida med parlamentarisk beredning och gemensamma projekt är att ingen kritiserar konsensusbeslut. I själva verket kan konsensusbeslut förhindra parlamentarisk kontroll. Vid den senaste kommunreformen gällde överenskommelsen mellan regering och opposition inte bara Paras-ramlagen, utan även den olagliga inkorporeringen av sydvästra Sibbo, som formellt inte inkluderades i reformen. I överenskommelsen deltog inte bara statsminister Matti Vanhanen (c) och finansminister Eero Heinäluoma, utan även oppositionsledaren Jyrki Katainen (saml). Det var inte minst från det dåvarande oppositionspartiet Samlingspartiets sida som det i samband med beredningen av reformen och överenskommelsen om ramlagen ställdes krav på en inkorporering av Östersundom.

Talmannens uttalande har noterats på Kuntalehtis webbplast i en text med rubriken "Heinäluoma haluaa kaikki puolueet kuntauudistuksen valmisteluun". Ilkka publicerade igår en kolumn av Henäluoma under rubriken "Mannisen linjalla".


Diskussionen om kommunministerns uttalande om Grankulla fortsatte livlig igår. Även Sibbo kommundirektör Mikael Grannas deltog i diskussionen genom ett inlägg på Twitter.

På sidan "Mitä mieltä olet Östersundomin suunnitelmista?" på webbplatsen "Yhteinen Östersundom" har det under den senaste tiden tillkommit en del kommentarer och frågor. Olika instanser har även besvarat en del frågor. På frågan "Onko jo tehty lopullinen päätös pikaraitiotien tai metron väliltä?" har "Helsingfors trafikplanerare" svarat att "Päätöstä pikaraitiotien ja metron välillä ei ole tehty." Väl så, för metroplanerna stöter på svåra problem.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Automaattimetro voi jäädä haaveeksi". Andra medier följde strax efter med motsvarande nyhetstexter. Problemen med automatiseringen av metron hotar i första hand västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Det betyder att Västmetrons stationer byggs för tåg med endast två vagnpar till skillnad från de nuvarande, som har rum för tre vagnpar. Även de preliminära planerna för metrolinjen till Östersundom baserar sig på en automatisering av metron. Nedan en ritning av metrostationen i Västersundom.

Arkiverat: Eero Heinäluoma. Den 4 augusti 2009

nyckelord: Heinäluoma

År 2006 var Eero Heinäluoma finansminister och ordförande för SDP. Tillsammans med statsminister Matti Vanhanen och oppositionsledare Jyrki Katainen hade Heinäluoma kommit överens om en lösning på Sibbofrågan. Trots att det utlovade stödet till en inkorporering i första hand skall ses som en del av en uppgörelse mellan de två stora regeringspartierna Centern och SDP, förefaller Katainen i efterhand ha varit en säkrare garant för inkorporeringen än Heinäluoma. Heinäluoma hade inte på samma sätt som Hannes Manninen eller Vanhanen bundit sig till en bestämd överenskommelse. Istället torde Heinäluoma gett grönt ljus för SDP:s huvudförhandlare Rakel Hiltunen att gå med på en bestämd koppling mellan Sibbofrågan och kommunreformen. Heinäluoma pressades i Sibbofrågan även av Finlandssvenska socialdemokrater och speciellt av partisekreterare Maarit Feldt-Ranta. Heinäluoma föreslog således även alternativa möjligheter för staten att ersätta Helsingfors och lösa bristen på tomtmark för småhusbebyggelse innanför Helsingfors stads gränser.

Eero Heinäluoma verkar som gammal förhandlare ha gått med på en överenskommelse utan att ha insett de juridiska problemen. Heinäluomas eget bidrag var i första hand att han ordnade statlig finansiering av ringbanan för att få Vanda att gå med på att avstå från en del av Västersundom.

Jaktlicens. Den 28 januari 2009

På första sidan i måndagens nummer av Kauppalehti fanns en udda annons med en "jaktlicens" för fällning av depressionen ("laman kaatolupa"). (Se bilden ovan.) Licensen är undantecknad av statsminister Matti Vanhanen, finansminister Jyrki katainen och SDP:s ordförande Jutta Urpilainen. Den undertecknade licensen är naturligtvis något slags metafor. (Kanske ett ämne för morgondagens föreläsning om metaforer.) Det märkliga med annonsen är inte att statsministern och finansministern undertecknar en bildlig licens, utan att de undertecknar den tillsammans med ordföranden för det största oppositionspartiet. Däremot har varken Sfp:s eller De grönas ordförande undertecknat det metaforiska pappret. Man kan fråga sig vilka oavsiktliga signaler man sänder. Är det inte ett tecken på en allvarlig kris, då oppositionen tillsammans med regeringspartierna gör ett gemensamt uttalande? Inte nödvändigvis i Finland. Här gäller konsensuspolitiken, på gott och ont, inte bara under kristider. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:

>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<

För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.

Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:

>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<

Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.

Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.

Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".


Fallet Sibbo

Ekonomisk uppgörelse. Den 13 januari 2009

Liksom jag har noterat i gårdagens blogginlägg publicerade Yle Mellannyland igår en notis med rubriken "Förändringarna små i Västerkulla-kilen".Yle Pääkaupunkiseutu publicerade en motsvarande notis under rubriken "Ei riitaa Västerkullan kiilasta". Notisen gäller uttryckligen den ekonomiska uppgörelsen mellan Vanda och Helsingfors. Jag citerar ur notisen:

>>Tuoreen selvityksen mukaan alueella sijaitsevat kahdeksan kiinteistöä jäävät alueliitoksen jälkeenkin Vantaan kaupungin omistukseen, koska mikään niistä ei palvele pääsääntöisesti liitosaluetta.

Vantaalle kuuluvaa omaisuutta Västerkullassa on vain yhden tien katuvalaistus.<<

Själva inkorporeringen föranledde minsann motstånd i Vanda. Kanske hade motsståndet varit mindre om kopplingen mellan överlåtelsen av "Västerkullakilen" och statens finansiering av Ringbanan varit allmänt känd. Jag återger här slutet på notisen:

>>Helsingin ja Vantaan kuntarajan muutos on sujunut ilman suurempaa kitkaa, vaikka vielä asian valmisteluvaiheessa Västerkullan liitosta vastustettiinkin 1 600 nimen adressilla. Helsingin ja Sipoon alueluovutuksen kustannuserimielisyyksiä sen sijaan ratkotaan hallinto-oikeudessa.<<

Helsingin Sanomat skrev i ledaren "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" den 22 juni 2006 följande:

>>Helsingin johtavat virkamiehet ja luottamushenkilöt osoittavat oivaa pelisilmää esittäessään valtioneuvostolle alueliitosta Sipoon kanssa. Siihen on erinomainen hetki juuri nyt, kun kunta- ja palvelurakenneuudistus näyttää jäävän tuloksiltaan vaatimattomaksi. Uudistusta vetävälle keskustalaiselle kuntaministerille Hannes Manniselle on tärkeää näyttää, että edes jollain osa-alueella edetään lupausten mukaisesti. Pääkaupunkiseudulle on annettu oma erikoisasema uudistuksessa ja lupausta ollaan nyt toteuttamassa. Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) on ilmoittanut tukevansa hanketta. Valtiovarainministeri ja Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin.<<

Finansministern godkände inkorporeringen när det stod klart att Vanda går med på att avstå från området söder om Österleden. Uppgörelsen verkar ha varit viktig. För att få Vanda att avstå från Västerkullakilen lovade man bl.a. pengar för Ringbanan.

Fallet Sibbo

Manuskript. Den 26 september 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Borgåbladet har publicerat en artikel med rubriken "Pajunen sade inget om ersättningar". Av artikeln framgår att förhandlingarna och meningsskiljaktligheterna mellan Helsingfors och Sibbo inte bara gäller ersättningsfrågan. Helsingfors vill att Sibbo fortsätter att sköta vatten- och avloppscervisen i sydvästra Sibbo, medan Sibbo kommun vill att Helsingfors stad tar överansvaret. Helsingin Sanomat har, liksom Taloussanomat, även publicerat FNB:s notis med rubriken "Helsinki perustaa Sipoo-yksikön".

Från Sibbos sida har man den senaste tiden upprepade gånger påpekat att statsrådet eller det ansvariga ministeriet borde ha tagit ställning till ersättningsfrågan innan man tog beslutet att ändra kommunindelningen. Det förefaller som om Hannes Maninens manuskrpit tog slut vid HFD:s avgörande, men enligt Manninens ursprungliga manus torde Sibbo och Helsingfors ha kommit överens om ersättningen innan statsrådet eller inrikeministeriet tog beslutet.
I programmet MOT sade kommundirektören i Sibbo Markku Luoma att manuskriptet med tidtabellen torde ha varit uppgjord på förhand, efetrsom det var väldigt bråttom. Luoma syftar här främst på Helsingfors initiativ i juni 2006. Visst verkar det som om det på förhand var bestämt att initiativet skulle tas före slutet av juni, men just när det gäller Helsingfors initiativ verkar man ha avvikit från manuset. Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen var ett fatalt bristfälligt hastverk, som måste ha improviserats fram på några timmar. Någonting gick fel redan veckan före midsommar 2006. Det fanns kanske en plan B, men även reservplanen misslyckades. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Därmed fanns det inga förutsättningar för en överenskommelse mellan Sibbo och Helsingfors. Enligt Manninens ursprungliga manuskript skulle Sibbo ersättas med mark i Nickby, vilket Manninen även antydde i sin insändarartikel i Helsingin Sanomat den 16 september. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".)

På tal om manuskript, så finns manuskriptet till det ovannämnda MOT-programmet att läsa på Internet. Jag återger här valda bitar:

Jussi Pajunen:
Tänne johtaa kaikki joukkoliikenneväylät, ja sillon on luontaista, että se keskus laajenee tasapainosesti kaikkiin suuntiin. Ja nyt täällä kuntaliitoksella, niin tai osaliitoksella, niin sen tavotteena on tasapainosen kaupunkirakenteen jatkaminen myös itäsuuntaan.
Lounais-Sipoon lisäksi Västerkullan kiilaksi kutsuttu kaistale Vantaata liitetään Helsinkiin. Helsinki tarvitsi palan Vantaata, jotta se saisi maarajan Sipoon liitosalueeseen.
Pajunen:
Uudelle alueelle tulee hieno luontoa lähellä oleva, olevia asuntoalueita, joustava metronkäyttömahdollisuus, jolla tukeudutaan sitten muuhun kaupunkirakenteeseen. Sinne hyvät palvelut, onnellisia, onnellisia, hyvinvoivia ihmisiä. ...
Sipoon kunnanjohto sai huhtikuussa 2006 yllättävän kutsun. Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pyysivät sipoolaisia kollegoja lounastamaan kanssaan.
Lounaalla Vapaavuori ja Pajunen ehdottivat Sipoolle rajansiirtoa. Toisin sanoen, että osa Lounais-Sipoota liitettäisiin Helsinkiin.
Markku Luoma:
Nää oli vaan suullisia keskusteluja, jotka sitten eivät oikeastaan johtaneet mihinkään. Että ne ei varsinaisia rajansiirtoneuvotteluja olleet, koska eihän meillä semmosiin ollut edes valtuuksia.
Vapaavuori ja Pajunen esittivät kaksi vaihtoehtoa. Sipoon olisi valittava niistä toinen ja luovutettava vapaaehtoisesti maata Helsingille. Ehdotus oli hämmentävä.
Luoma:
Mä pidän ne kahvipöytäkeskusteluina, jotka on käyty niitten henkilöitten välillä ja tuotu tavallaan Helsingin näkemyksiä esiin. Mutta ne ois tietysti luonnollisesti pitäny johtaa johonki konkreettiseen ehdotukseen heidän taholtaan. Mitään konkreettista ehdotusta ei koskaan sitten päästy käsittelemään missään instituutis… instanssissa.
Helsingin seuraava siirto tuli ennen juhannusta 2006. Kaupunginhallitus ehdotti tuolloin, että Helsinkiin siirretään 5 000 hehtaaria Sipoota. Suunnitelmaan kuului metron jatkaminen itään ja asuntojen rakentaminen 30 000 asukkaalle – siis jälleen vähintään Savonlinnan kokoinen kaupunki.
Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ja päätti esittää rajansiirtoa valtioneuvostolle.
Helsinki oli kevään aikana valmistellut hanketta salassa julkisuudelta – ja Sipoolta.
Luoma:
Näyttää siltä, että siinä oli näytelmän käsikirjotus tehty etukäteen aikatauluineen, koska tällä asialla oli, jos muistan oikein, niin sillä oli hirveä kiire.
Pajunen:
Itse kävin lukuisien henkilöiden kanssa keskusteluja, ja varmaan monet muut keskusteli, että ei ei ei ei tää ollut millään tavalla niin kun pienessä piirissä keskusteltu vaan ehkä ei niinkään julkisuudessa.
Hannes Manninen:
Helsingin kaupungista informoitiin minua, että heillä on tällainen esitys tarkoitus tehdä ja kysyivät arviota siitä, että onko tällä asialla läpimenomahdollisuuksia. Minä epävirallisesti puolueiden puheenjohtajien kanssa, sekä Vanhasen että Heinäluoman kanssa, keskustelin asiasta, ja sitten myöskin informoin ministeri Enestamia. Vanhasen ja Heinäluoman tällaisista epävirallisista keskusteluista sain sellaisen käsityksen ja mandaatin, että asian valmistelua voidaan jatkaa.

I verkligheten hade Helsingfors redan i januari 2006 krävt en anslutning av sydvästra Sibbo i samband med kommunreformen (KSSR). Manninen ville dock inte ha några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. Det borde inte vara så svårt att gissa vems förslaget var att sydvästra Sibbo skulle anslutas till huvudstaden inom ramen för gällande kommunindelningslag utan någon formell anknytning till KSSR. Enestam informerats av Hannes Manninen om kommunministerns stöd av inkorporeringsplanerna den 23 maj,dagen efter Huvudstadsregionens stadsfullmäktigen sammaträdde i Finlandiahuset och antog en överenskommelse enligt vilken Nedre Dickursby ansluts till Vanda och Västerkullakilen och sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. (Se "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) Det är uppenbart att Manninen inte bara blivit tillfrågad om förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen i enlighet med rådande kommunindelningslag. Tapani Mäkinen har även intygat att ledande ministrar med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade Helsingfors att ta initiativet före före midsommaren. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Att även SDP:s ordörande Eero 
Heinäluoma trots alltid hade en viktig roll framgår ur MOT-programmet. Jag citerar vidare ur manuskriptet:

Myös Vantaan oli luovutettava maata Helsingille, jotta Lounais-Sipoon liittäminen olisi ollut perusteltua. Ns. Västerkullan kiila on pieni pala maata Porvarinlahden pohjukassa Sipoon ja Helsingin välissä.
Alueesta luopuminen ei tuottanut Vantaan kaupunginhallitukselle ongelmia.
Tapani Mäkinen:
Tää Västerkulla juttu on, ei se oo peanuts, mutta se on vaan yks osa. Se Västerkullan kehittyminen, että sinne tulee 1-2 metroasemaa. Nyt mä puhun siitä maa-alueesta, mikä on rakentamiseen kelpaavaa, enkä siitä kiilasta. Sen merkitys ei oo ainoa, vaan pitää nähdä myös laajempia kokonaisuuksia.
Laajemmilla kokonaisuuksilla Vantaan päättäjät tarkoittivat Kehärataa. Se oli pitkään ollut poliitikkojen lempilapsi, ja kaupunki oli vuosia kärttänyt valtiolta päätöstä radan rakentamisesta. Vantaa halusi saada Marja-Vantaan rakentamisen liikkeelle. Se taas edellytti valtion tukea Kehäradalle.
Liikenne- ja viestintäministeriö nimitti 15. kesäkuuta 2006 työryhmän selvittämään Kehäradan toteutusta. Viisi päivää myöhemmin Vantaa ilmoitti suostuvansa vapaaehtoiseen alueluovutukseen. Vuorokausi tästä Helsinki päätti jättää alueliitosesityksensä valtioneuvostolle.

Att Vanda av staten ersatts för det lilla området som staden frivilligt avstod ifrån är skäl att komma ihåg då nu även Sibbo kräver ersättning för ett mycket större och ekonomiskt värdefullare område. När det gäller frågan om ersättningens storlek saknar det inte betydelse att Helsigfors huvudsakliga motiv gällde ekonomisk fördel. I MOT-programmet avslöjar Pajunen själv motiven. Jag citerar vidare:

Luoma:
Mikä sitten toistu joka paikassa oli se, että Sipoo ei ole halunnut kehittää, ikään kuin ja tuota, ja nyt Helsingin täytyy päästä levittämään kaupunkirakennetta. Niin sehän ei perustu mihinkään juridiikkaan. Ja, ja tuota, musta korkein hallinto-oikeuskin käyttää oikeastaan vähän toisilla sanakäänteillä näitä samoja argumentteja ikään kuin juridisina argumentteina. Että kyl tää, kyl tää monella tavalla tuntuu erikoiselta tää koko asian käsittely edelleenkin.
Mutta miksi Helsinki tarvitsee Lounais-Sipoota?
Selitykset vaihtelevat, kun asiaa kysyy kaupunginjohtaja Pajuselta.
Pajunen:
Tässä vaiheessa erityisesti, kun mittaamme omaa menestystä, niin se tapahtuu tämän Itämeren alueen keskusten välillä: Tukholma, Tallinna, Pietari. Ja siinä kilpailus meidän pitää puhaltaa yhteen hiileen, ja myöskin se vaatii eheän tasapainoisen kaupunkirakenteen. Ja silloin on aika erikoista, jos kaupunkirakenteella ei ole kasvusuuntaa kuin pohjoiseen ja länteen, mutta itään kasvu on kielletty.
Haastattelun loppupuolella kysyin asiaa Pajuselta uudelleen:
Pajunen:
Jos kärjistetysti ottaa, niin hyvä, jos otetaan hyvä-, hyvätuloiset ja vähemmän hyvätuloiset, niin hyvätuloiset keskimäärin maksaa paljon veroja, mutta käyttävät julkisia palveluja vähemmän. Ja vähemmän hyvätuloiset maksavat vähemmän veroa, mutta käyttävät palveluja enemmän. Ja sen takia Helsingin tavotteena on, ett meillä on tasapainonen asukasrakenne.
Suomeksi sanottuna: Helsinki haluaa uusia, hyvätuloisia veronmaksajia. Se haluaa siis rakennusmaata, jolle se voi kaavoittaa asuntoja uusille hyvätuloisille veronmaksajille.

Christel Liljeström har ikväll publicerat blogginlägg med rubrikerna "Reflektioner" och "Argumentointi tärkeätä".

Tre ordföranden. Den 5 juni 2008

Mediernas agressivitet i härvan kring valfinansieringen överraskar. Trots att politiker från de flesta partier har gjort sig skyldiga till bristfälliga redovisningar av valbidrag, har härvan delvis gjorts till en fråga om regeringens trovärdighet. Oppositionen har hejat på då drevet gått mot statsministerpartiet. Annat var det i fallet Sibbo, där huvudoppositionspartiet hela tiden stött regeringens inofficiella linje. Den nu aktuella härvan kring valfinansieringen bleknar i jämförelse med det mygel som i anslutning till fallet Sibbo bedrivits vid kommunavdelningen vid inrikesministeriet/finasnministeriet.

Att myglet i fallet Sibbo fick pågå utan att medierna börja gräva kan förklaras på flera sätt. En förklaring är att ordförandena för de tre stora partierna på förhand - av förekommen anledning - hade kommit överens om att stöda en inkorporering. Att Matti Vanhanen och Eero Heinäluoma stödde en ändring av kommunindelningen kunde medierna berätta redan i juni 2006. Efter statsrådets beslut i juni 2007 avslöjade Jussi Pajunen att även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen från första början hade varit införstådd. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Efter att Heinäluoma i juni 2006 hävdat att inkorporeringen stämmer överens med "regeringens allmänna linje", har Heinäluoma hållit låg profil i Sibbofrågan. Heinäluoma försökte senare även hitta andra lösningar gällande Helsingfors påstådda behov av tomtmark. Lika väl har överenskommelsen mellan partiordförandena för de tre stora partierna utgjord ett skydd för de ministrar och tjänstemän som myglat i anslutning till fallet Sibbo. Från och med SDP:s partikonferens, som börjar idag, sitter endast två av de tre partiordförandena kvar.

Tags: | Edit Tags

Ringbanan. Den 26 maj 2007

På onsdag kväll klarnade det att Ringbanan i Vanda försenas med åtminstone ett år. Finansminister Jyrki Katanen (saml) angav som motivering överhettningen i byggbranschen. (Se HS 24.5.) Överhettningen i byggbranschen kan ses som en god nyhet för Sibbo. Då högkonjukturen i byggbranschen är en av de främsta orsakerna till de höga bostadspriserna, är statsminister Matti Vanhanens "tomtkrig" minsann inte den rätta lösningen. Förseningen av Ringbanan kan även i sig ses som ett gott tecken.

Enligt artikeln "Kehäradan rahoituksen lykkäys herätti Vantaalla epävarmuutta" ("Vantaalla huolestuttiin Kehäradan rahoituksen lykkäyksestä") i gårdagens utgåva av Helsingin Sanomat anser Katainen att regeringen inte sviker, eftersom man inte tidigare angett någon exakt tidtabell för Ringbanan. Enligt samma artikel uttryckte Vandas nuvarande stadsfullmäktigeordförande och tidigare stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen överraskande sin tillfrädställelse över statsrådets beslut, emedan "hän piti sitä hallituksen sitoutumisena aikatauluun, jossa kehäradan rakentaminen alkaa vuonna 2009". Tidigare hade Mäkinen i hårde och ohövliga ordalag beskyllt handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) för "pekkarointi", då han i ett tal i mellersta Finland före Valborg framlagt möjligheten att Ringbanan fördröjs med ett år. Mäkinens krav på att regeringen bör hålla sina löften har även publicerats på Nylands förbunds webbplats under rubriken "Tapani Mäkinen: Kehäratapäätöstä ei voi siirtää". Till saken hör att Katainen enligt Yle Internytts artikel "Regeringen enades om budgetramarna" från i torsdags sade att det kan "bli aktuellt att ytterligare senarelägga byggandet av ringbanan om ekonomin fortfarande går på högvarv år 2009". Anklagelserna om "pekkarointi" torde ha haft fel adress.

Det lär ha varit Rakel Hiltunen (sdp) som först lyfte fram eller reagerade på Pekkarinens uttalande om Ringbanan. Hon torde ha haft all anledning att stöda Ringbanan, vilket jag noterat i blogginlägget "Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007". I blogginlägget citerar jag ur protokollet (MS Word) från Vanda stadsstyrelses möte i Köpenhamn den 20 - 21 juni. Jag citerar här på nytt:

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla. Esitys parantaa myös Vantaan kaakkoisosien kehittämismahdollisuuksia.

Vantaan kaupunginhallitus edellyttää, että samassa yhteydessä on ratkaistava myös valtakunnallisesti merkittävät liikennehankkeet: Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti.

Ett utdrag av protokollet finns översatt till svenska i protokollet (MS Word) Vanda stadsfullmäktiges möte den 11 december. Jag citerar citeringen:

Stadsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 20.6.2006 att på basis av den inkomna förhandsinformationen om Helsingfors stads förslag till kommunindelning konstatera, att

"Vanda stadsstyrelse anser det vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt.

Utgående från den information man fått förhåller sig Vanda stadsstyrelse positivt till Helsingfors stads förslag som möjliggör ett ökat bostadsbyggande i riktning mot Sibbo, vilket är av betydelse både regionalt och på riksplanet. Förslaget medför även förbättrade möjligheter att utveckla de sydöstra delarna av Vanda.

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. ..."

Ett pikant inslag i sammanhanget är att "den inkomna förhandsinformationen" var felaktig. (Se "Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007" och "Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007". Efter stadsstyrelsemötet den 20 - 21 juni har Vanda flera gånger upprepat kravet på ett stöd av Ringbanan i samband med Sibbofrågan. I Helsingin Sanomat ingick den 28 augusti en artikel med rubriken "Vantaan valtuutetut vaativat korvausta Vesterkullasta". Enligt artikeln krävde Vandapolitiker ersättning för "Vesterkulla" i form av stöd för Marja-Vanda och Ringbanan. Jag citerar ur artikeln:

Suuri osa Vantaan kaupunginvaltuutetuista ei hyväksy Vesterkullan kiilan luovuttamista Helsingin kaupungille ainakaan ilman jonkinlaista korvausta. Asia tuli ilmi Hämeenkylän kartanossa torstaina pidetyssä Vantaan valtuustoseminaarissa.

Minimikorvauksena valtuutetut vaativat Helsingin ja valtiovallan täyttä tukea Marja-Vantaalle ja Kehäradan toteuttamista nopeasti pääkaupunkiseudun ykkösratahankkeena. Vantaalaisvaltuutettujen mielestä Helsingin kaupungin Sipoota koskeva alueliitosvaatimus on asia, joka ei sisältynyt kaupunginvaltuustojen kesäkuun suurkokouksen Finlandia-talossa hyväksyttyyn yhteistyösopimukseen.

Efter att inte ha lyckats enas om ett utlåtande på det spektakulära mötet den 20 november gav Vanda - då utredningsmannens förslag redan framlagts - slutligen ett utlåtande den 11 december. Jag citerar ur utlåtandet (MS Word), som ingår som bilaga till mötesprotokollet:

Vantaan kaupunki katsoo kuitenkin, että metropolialueen kehittäminen edellyttää kuntajakoratkaisujen lisäksi myös valtakunnallisesti merkittävien liikennehankkeiden toteuttamista. Tällaisia hankkeita ovat esimerkiksi Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti ja Kehä III:n pikaparannustoimenpiteet tulee suorittaa viipymättä.

I Vandas utlåtande (MS Word) om utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, som stadsfullmäktige gav den 5 mars, heter det bl.a. att "Maan hallituksen talouspoliittisen ministerivaliokunnan päätös Kehä-radan rakentamisneuvotteluiden aloittamisesta sekä saavutettu neuvottelutulos kustannusten jaosta valtion ja Vantaan kaupungin välillä on tuonut Marja-Vantaan uuden kaupunginosan rakentamisen askelta lähemmäksi." Eventuellt hade Hiltunen lyckats övertyga finansminister Eero Heinäluoma (sdp) om nödvändigheten eller möjligheten av att staten finansierar hela Ringbanan med undantag av stationerna, som Vanda bekostar. I så fall har Vanda redan fått eller garanterats ersättning för Westerkullaområdet. Hiltunens och Mäkinens hätska utfall med anledning av av Pekkarinens påstådda "pekkarointi" antyder dock att statens finansiering var självklar och ersättningen till Vanda snarare handlade om tidtabellen för finansieringen. I varje fall finns det anledning att misstänka att alla ministrar som deltagit i beslutsfattandet om statens finansiering av Ringabanan är jäviga i Sibbofrågan. Jag frågar mig om inte en försening av Ringbanan kunde tolkas som ett tecken på att det inte finns några skäl att ersätta Vanda.

Christel Liljeström har sent igår kväll i ett blogginlägg kommenterat Högsta förvaltningsdomstolens beslut att förkastat Sibbo kommuns krav på att upphäva Helsingfors annekteringsbeslut. I samma inlägg avslöjar Liljeström att en metrolinje till Sibbo finns inritad på förslaget till landskapsplan för Östra Nyland, som skall behandlas i måndag! Jag ifrågasätter mig trovärdigheten i att Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo anger hotet om att Malms flygfält flyttas till Sibbo som ett argument för att Sibbo förblir medlem Östra Nylands förbund samtidigt som förbundet ger efter för Helsingfors krav och ritar in en metrolinje.

En fråga om gränser. Den 9 mars 2007

Miljöministeriet har beviljat Sibbo kommun lov att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby. (Se notis med rubriken "Sibbo får inlösa marker av Helsingfors" på Yle Internytt.) Sibbo kommun har på kommunens webbplats gett en kommentar på miljöministeriets beslut. Sibbo och Helsingfors planerade år 2004 en affär gällande det aktuella området, men Helsingfors fastighetsnämnd bordlade överraskande ärendet samma år i augusti. Sibbo fullmäktige beslöt den 4 juli 2006 söka lov av miljöministeriet att inlösa det aktuella markområdet. I sitt utlåtande om inlösningsansökan från den 9 oktober säger Helsingfors att om statsrådet besluter om en annektering så kan området användas i markarrangemang med Sibbo kommun.

Det är lätt att dra slutsatsen att en annektering planerades målmedvetet redan år 2004, fastän det då fanns andra alternativa planer för samhällstrukturens utveckling. För det första planerades ett bostadsområde till Malms flygfält, men Matti Vanhanen hann sabotera planerna under sin korta period som försvarsminister. Vanhanens efterträdare som försvarsminister Seppo Kääriänen erbjöd Sandhamn som ett ersättande område, men det alternativet föll på några samlingspartistiska Helsingforspolitikers motstånd. Jag har tidigare behandlat Jan Vapaavuoris blogginlägg "Santahamina, 22.11.2006", där överlöjtnanten försvarar bevarandet av Sandhamn i militärt bruk. Att Vapaavuori i detta skede så tydligt, om än indirekt, medger att planerna på att annektera sydvästra Sibbo i hög grad berodde på hans egna önskan att bevara Sandhamn i nuvarande bruk är anmärkningsvärt. Som motiv anger Vapaavuori sin fostärländskhet. Ett dylikt motiv har jag respekt för, men i valtider är det skäl att vara misstänksam mot riksdagskandidater.

I en artikel med rubriken "Santahaminan varuskunta säilytettävä" i årets första nummer av Helsingin reservin sanomat ställer sig Vapaavuori på bron till Sandhamn och sticker ner fosterlandets fiender med försvarsministern, finansministern och utrikesministern i spetsen. Jag citerar det inlädande stycket:

Valtiovarainministeri ja SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on ottanut yhdeksi vaaliteemakseen puolustusvoimien häätämisen Santahaminasta. Aiemmin aihetta ovat pitäneet esillä Helsingin sosialidemokraattiset apulaiskaupunginjohtajat Pekka Korpinen ja häntä ennen Erkki Tuomioja. Tukea on tullut myös nykyiseltä puolustusministeriltä Seppo Kääriäiseltä, joka viime vuoden puolella taisi tehdä eräänlaisen pääkaupunkiseutu-vastaisten ulostulojen ennätyksen lakkauttamalla yhden viikon kuluessa Helsingin Hyrylässä sijaitsevan ilmatorjuntarykmentin ja esittämällä vielä kaiken päälle keskusteluja Santahaminan varuskunnan osittaisesta häätämisestä. Olen näiden demareiden ja kepulaisten kanssa jyrkästi eri mieltä. Santahamina on säilytettävä puolustusvoimien käytössä siten, kun puolustusvoimat näkevät sen tarpeelliseksi.

Eero Heinäluoma har faktiskt föreslagit Sandhamn som ett alternativ till sydvästra Sibbo, vilket det även var innan Vapaavuri och stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, kommendör Risto Rautava (saml) med överborgmästere Jussi Pajunens stöd stoppade planerna på ett bostadsområde för över 40 000 invånare på ön. Heinäluoma får även extra hård kritik av Vapaavuori i den ovannämnda artikeln:

Perinteisten työllisyys- ja elinvoimatekijöidensä ohella varuskunnat symboloivat muutakin. Ne ovat osa maanpuolustusta, osa isänmaallisuutta, osa historiamme sankari- ja mainetekoja. Heinäluoman aatokset Santahaminasta ovat täydellisessä ristiriidassa tämän ajattelun kanssa. Kun muut pyrkivät puolustamaan vaalipiiriensä varuskuntia, Helsingissä ehdokkaana oleva Heinäluoma pyrkii häätämään armeijan vaalipiiristään. Kyllä minä sen ymmärrän, että maakuntien miehet kannattavat hajasijoitusta. Helsingin demaripomon omaa kaupunkia ruoskiva linjaus sen sijaan menee yli ymmärryksen.

I artikeln i Helsingin reservin sanomat betonar Vapaavuori Sandhams betydelse för försvaret av Helsingfors, fastän dess betydelse och lämplighet har ifrågasatts av militär expertis. Man kan även antaga att försvarsministern hade låtit sig informerats innan han kom med sitt förslag. Det är inte alltid möjligt att föra en öppen diskussion om militära angelägenheter, men jag ser gärna att diskussionen om Sandhamn fortsätter. Och Vapaavuori tycks ju själv hålla liv i diskussionen. I sin artikel skriver han dock att "Koko Santahaminaa koskeva keskustelu onkin eräänlainen hajasijoittajien, elämäntapapasifistien ja muiden puolustusvoimiin vihamielisesti suhtautuvien epäpyhä allianssi, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa."

Sista stycket i leraren i dagens handlar om fallet Sibbo. Jag citerar:

Fallet Sibbo, ja. Politikerna må försöka avfärda det som förvaltningsjuridik, men faktum är att många väljare inför årets riksdagsval nog har Sibbos öde i tankarna då de avger sin röst.
Nu är ju fallet Sibbo ingen utpräglad språkfråga, men nog en symbolfråga. På sina håll har det för sin del medverkat till att slussarna inför detta val har öppnats för direkta angrepp på svenskans ställning i Finland.
Men också, direkt och indirekt, till att de svenska leden sluts samman.
Om en mindre kommun kan köras över hur som helst, var går då gränsen? Konsekvenserna bör bedömas.

Fallet Sibbo är en fråga om gränser i dubbel bemärkelse.

Rapporten borde ha underkänts. Den 1 mars 2007

Helsingfors stadsfullmäktige beslöt igår med rösterna 76-7 att anta statdsstyrelsens förslag till utlåtande om Pekka Myllyniemis förslag. Se "Päätöstiedote nro 4". Mötet bordlade Otto Lehtipuus (grön) och 43 andra ledamöters motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi). I motionen, som hänger nära samman med annekteringsplanerna, säges det bl.a. att "Alueliitoksen toteutuessa Helsingin olisi perusteltua vähentää maanomistustaan Sipoon kunnan alueella." Annekteringen har gjorts till ett medel att förverkliga en nationalpark i Sibbo, men samtidigt utgör Helsingfors planer ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har starkt tagit avstånd från så väl Myllyniemis som Helsingfors eget förslag.

Under rubriken "Helsingfors snålt på mer av Sibbo" på första sidan i dagens Hufvudstadsblad förmedlar Hbl nyheten om gårdagens beslut. Jag citerar:

I går valde Helsingfors stadsfullmäktige att ställa sig bakom Myllyniemis förslag om annektering av 3 000 hektar.
Men det kom ett förbehåll: Staden kan tänka sig att, efter riksdagsvalet, återuppta det ursprungliga förslaget om att inkorporera 5 000 hektar.

I samma text berättar Hbl att bara 7 % av de riksdagskandidater som svarat på frågorna på Hufvudstadsbladets valtest (valmaskin) anser att tvångsannekteringar kan behövas för att storstäder skall kunna utvecklas. Rubrikerna på sida 6 i tidningen är "Sibboplan fick grönt i H:fors", "Klar majoritet mot tvångsannektering" och "Manninen tackar nej till Sibbomöte". Jag citerar ur texten med den förstnämnda rubriken:

samtidigt gjorde Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) ett viktigt förbehåll.
Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Myllyniemis förslag omfattar cirka 3 000 hektar.
Varför skall Helsingfors gå med på den avgränsning som Myllyniemi gjort om skärgårdsområdena. Vi måste åtminstone kunna göra anspråk på Granö eftersom Helsingfors äger halva holmen, sade Maija Anttila (sdp).
Men i brist på bättre förslag kunde staden i det här skedet godkänna Myllyniemis förslag.

Jag frågar mig vad man i Helsingfors har för planer för Granö. Hufvudstadsbladet har för en gångs skull varit alert. Om Manninens nej tack till ett Sibbomöte skriver tidningen följande:

Det blir nog inte aktuellt med några möten före valet, säger Manninen.
Sfp-ordföranden Stefan Wallin uppmanade i måndags inrikesministeriet att kalla till sig parterna efter att Sibboborna sagt nej till Helsingfors annekteringsplaner med rungande majoritet. Manninen säger sig ha noterat Wallins förslag liksom också resultatet i folkomröstningen men han har inte mycket till övers för den.

Finansminister Eero Heinäluoma hoppas enligt Hbl forfarande på förhandlingar mellan Sibbo och Helsingfors. Heinäluoma säger att "I den här frågan borde man samtidigt sträva efter en gemensam fördel så att vi får bostäder till rimliga priser i huvudstadsregionen och det kräver planerad tomtmark". De höga bostadspriserna beror dock på sin höjd delvis på tomtpriserna och udbudet på tomtmark. Hade regeringen verkligen velat åtgärda tomtpriserna, så hade man haft andra metoder än en annektering att tillgå. Bostadspriserna torde handla om förväntningar på prisutvecklingen och priserna förväntas inte sjunka så länge byggnadsbranshen inte har mera kapasitet. Enligt gårdagens Helsingin uutiset (sida 4) anser stadsdirektör Jussi Pajunen att "Asuntohinnat pysyvät korkeina, koska kapasiteettia suuremmalle tuotantomäärälle ei ole, eikä sitä nykyisten rakennusalan toimijoiden voimin pystytä lisäämään." I ingen händelse är det den relativt låga befolkningstätheten i Sibbo eller Sibbos påstådda ovilja att planera sydvästra Sibbo som förorsakat de höga bostadspriserna.

Bostadspriserna är bostadsminister Hannu Manninens bekymmer, men höga bostadspriser legitimerar naturligtvis inte en annektering. Där bl.a. finansministern talat om bostadspriser, har Manninen talat om utbud på tomtmark och utveckling av samhällsstrukturen. Om Manninen för att försöka påverka bostadspriserna hotat med sammanslagningar och uttalat sitt stöd för en annektering, så anser jag att han missbrukat sin ministerportfölj vid inrikesministeriet. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Det är inte utbudet på tomter eller bostadsproduktionen som är problemet, utan bostadspriserna.

Dagens Helsinginsanomat behandlar Helsingforsfullmäktiges beslut i en artikel med rubriken "Helsinki tyytyy pitkin hampain Sipoo-esitykseen". Förmodligen var åtminstone Osmo Soininvaaras tänder långa. Jag citerar:

Vihreiden Osmo Soininvaaran mukaan Helsinki toimii epäitsekkäästi. Hänen mukaansa Lounais-Sipoon rakentamista ei voi jättää Sipoon kontolle. "Sipoosta tulisi uusi Espoo, jolla ei ole kaupunkimaista rakennetta", hän sanoi.

Kai Kalima, som vid mötet den 30 november, sade att Sibbo är en korvkiosk, fortsatte med huvudlösa påståenden. Jag citerar HS:

"Selvitysmiehen esitys on torso", Kai Kalima (sd) sanoi. Hän piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille.

För det första inrymmer Myllyniemis förslag största delen av den mark som Helsingfors äger i Sibbo. För det andra har inte Svenska fiolkpartiet absolut majoritet i Sibbo, varför det är osakligt att skylla på Sfp. För det tredje försöker Sibbo inte förhindra bebyggelse på Helsingforsägd mark, fastän i normalt fall ingen kommun skulle planera bebyggelse på mark som ägs av en annan kommun. Helsingfors har haft frihet att sälja sin mark i Sibbo, som staden köpte med helt andra avsikter än att bebygga området.

Det är anmärkningsvärt att Helsingfors överhuvudtaget ställer sig bakom en utredning, som borde betraktas som en skandal. Sfp tog dock fasta på rapportens brister:

Puolue pitää moraalisesti arveluttavana, että kuntajakoselvittäjän esityksessä on niin paljon suoria katkelmia Helsingin alkuperäisestä ehdotuksesta.

"Voi vain arvata, miten olisi käynyt, jos kyseessä olisi pro gradu -tutkielma", Stefan Johansson (r) sanoi.

Spörsmål till regeringen. Den 6 februari 2007

"Sibboborna betalar notan" och "Glesbygd kan vara rikedom i metropolen" är rubriker i dagens Hufvudstadsblad. Hbl har tack vare Camilla Berggren äntligen börjat bevaka Sibbofrågan även från ett Östnyländskt perspektiv. Ur den förstnämnda artikeln framgår att "två högt meriterade professorer i juridik tackade nej till att göra den utredning som Pekka Myllyniemi sydde ihop på två månader." Detta är för mig helt ny information. Å andra sidan var det väl högst osannolikt att en högt meriterad professor skulle riskera sitt anseende genom att ta emot uppgiften som kommunindelningsutredare. Jag misstänker fortfarande att Myllyniemi var påtänkt långt innan han officiellt utnämndes till utredningsman.

Dagens Hbl har mera att bjuda på. I en insändare med rubriken "Sibbofrågan inte avgjord" skriver Jacob Söderman (sdp) att Eero Heinäluoma inte vill att en expeditionsministär besluter i Sibbofrågan. Han påpekar vidare att vi efter valet har en ny kommunminister, som "knappast prioriterar ett ärende som inletts så arrogant och vars juridiska bas är så osäker".

16:00
"Kansanedustaja Kaikkonen epäilee Sipoon alueliitoksen laillisuutta" är rubriken på dagens nyhet på Helsingin Sanomats webbplats. Riksdagsman Antti Kaikkonen (c) har idag lämnat in en ett skriftligt spörsmål till regeringen om Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo! "Jos kulloinkin omiin tarpeisiin sopivan alueen lohkaiseminen naapurikunnasta sallittaisiin Helsingin kaupungille, niin miten sama voitaisiin kieltää muilta kunnilta", säger Kaikkonen i Helsingin Sanomats notis. Frågan är hur ministrarna utan att göra sig jäviga skall kunna uttala sig om annekteringsplanernas laglighet. Å andra sidan har flera centerministerar redan uttalat sin åsikt i frågan. Så usel är oppositionspolitiken i Finland att ett spörsmål i Sibbofrågan måste komma från statsministerns och kommunministerns eget parti.

"Sibbo-spörsmål till regeringen" lyder rubriken på Yle Internet/ Östnyland. "Sibbobor vill delta i folkomröstningen" är rubriken på en notis som Yle Internyt/ Östnyland publiserade i morse. Minna Österholm (sfp) hävdar här att hela kommunreformen hotas av Helsingfors annekteringsplaner. (Yle benämner riksdagskandidaten Österman.) Lyssna även till ett audioklipp, där Eija Klaucke (c) säger att folk har missförstått Matti Vanhanens uttalanden i Sibbofrågan. "Sibbo röstar om annektering" är rubriken på ytterligare en notis på Yle Internet.

Ett pressmeddelande med spörsmålet har publicerats på För Sibbos webbplats. Jag citerar ur pressmeddelandet:

Hankkeen laillisuus on myös useiden asiantuntijalausuntojen valossa kyseenalainen. Myöskään hankkeen asiaperustelut eivät näytä kestävän kriittistä tarkastelua. Rajan siirron välttämättömyyttä ei ole osoitettu.
Valmistelua ovat kaiken aikaa leimanneet aiheettomasta ja jopa hämmentävästä kiirehtimisestä johtuvat kömmähdykset. Asiassa noudatettu menettely on horjuttanut kansalaisten luottamusta hallinnon laillisuuteen. ...

Salassa valmistellut valtaukset ja vihamieliset fuusiosuunnitelmat eivät kuulu kunnalliseen etikettiin.

I spörsmålet, som även finns på riksdagens webbplats, riktar Kaikkonen öppet kritik mot berörda ministrar från Kaikkonens eget parti genom att bl.a. säga att "Helsingin kaupungin viime juhannusviikolla käynnistämä kampanja Lounais-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin sai tukea hallituksen taholta hämmästyttävän nopeasti ja kuten kunnallis- ja hallinto-oikeuden johtavat asiantuntijat ovat osoittaneet, kevein perustein." Jag citerar vidare ur spörsmålet:

Kritiikki ei kuitenkaan ole vaikuttanut hankkeen etenemiseen millään tavoin. Päinvastoin on jopa avattu keskustelu tämän poliittisesti ja periaatteellisesti tärkeän asian ratkaisemisesta toimitusministeriössä vastoin itsenäisyytemme aikana vakiintunutta vankkaa käytäntöä, ja tässäkin asiassa vastoin johtavien valtiosääntöoppineiden kantaa ja vastoin poliittisen vastuullisuuden periaatteita.

Syyksi oikaisuihin tarjotaan kiire. Mikä kiire? Mikäli kuntajaon muutokselle on esitettävissä pitävät lailliset perustelut, asia voidaan ratkaista huolellisesti itsehallinnon suojan edellyttämällä tavalla ja alueen asukkaita kuunnellen. Siksi onkin kysyttävä, millainen kiire oikeuttaa tasottomuuteen ja perusoikeuksien loukkaamiseen.

Spörsmålet avslutas med följande fråga, som regeringen enligt lagen bör besvara inom tre veckor:

Miksi ministeriö tyytyi keveään pikaselvitykseen asiassa, joka olisi vaatinut todella huolellista tutkimusta ja laajapohjaista asiantuntemusta,

ja jos kulloinkin omiin tarpeisiin sopivan alueen lohkaiseminen naapurikunnasta sallittaisiin Helsingin kaupungille, miten sama voitaisiin kieltää muilta kaupungeilta,

ja onko Sipoon liitosasia niin rutiininomainen asia päätettäväksi, että se voitaisiin ratkaista vieläpä vaalien jälkeisessä toimitusministeriössä?

I dagens Uudenmaan uutiset (regional TV), som sändes i TV2, ingick ett inslag om Veikko Lindell, som trycker tarrorna med texten "Tassarna bortfrån Sibbo". Programmet kan ses på Internet. Sibboinslaget börjar 7 minuter från sändningens början.

Christel Liljeström (sfp) har idag på sin blogg kommenterat Jussi Pajunens, Jan Vapaavuoris och Helsingfors respons - eller snarare avsaknad respons - på Sibbos inbjudan till diskussion om samarbete. Helsingforsledningen förefaller vara extremt arrogant och samarbetsovillig, men mig personligen inger ointresset för Sibbos initiativ till samarbete hopp. Det är osannolikt att Helsingfors eller Myllyniemis förslag förverkligas, vilket Helsingforsledningen torde inse.

Helsingfors kanske inte alls önskar att stadens marker bebyggs, ifall det aktuella området inte ansluts till staden. Detta kan stadens ledning dock inte medge innan statsrådet gjort sitt besllut. Ur Helsingfors synvinkel är det bättre att Sibbo bygger invid existerande centra och bevarar området närmast huvudstaden som grönområde, till användning och glädje för stadens invånare. I själva verket torde en del gröna i Helsingfors och Vanda ha stött en annektering för att man inte litar på att Sibbo kommer att lämna Storskogen obebyggd. Nu försöker Sibbo vara så väl centerministrarna som Helsingfors till lags, vilket närmast är en omöjlighet. Jag hoppas att Sibbo och speciellt Sfp har beredskap att trycka på bromsen, när kommunministern efter valet bytts ut. Å andra sidan är det en viktig läxa att notera att ett glesbebyggt, "outvecklat" område utan officiell status som naturskyddsområde är svårt att försvara, hur berättigat grönområdet än är.

21:30
Kimmo Oksanen har kommenterat Antti Kaikkonens spörsmål på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. Blogginlägget har rubriken "Jos Sipoota liitettäisiin Helsinkiin...". Oksanen är han mycket dåligt insatt i frågan. Han har knappast läst Kaikkonens spörsmål.

Partisekreterarens ställningstaganden. Den 29 oktober 2006

Maarit Feldt-Rantas uttalanden i Sibbofrågan på de finlandssvenska socialdemokraternas kongress är huvudnyhet i dagens Hufvudstadsblad. Socialdemokraternas partisekreterare sade alltså på FSD:s kongress i Borgå igår att frågan om Sibbos framtid bör skjutas fram till efter riksdagvalet, eftersom det inte finns någon saklig eller juridisk koppling till valet. (Se Yle Internytt, Radio Vega, TV-Nytt.) Kopplingen till valet är enligt partisekreteraren Feldt-Ranta enbart politisk och har att göra med Helsingfors uppgörelse med några ministrar. Feldt-Ranta undrade med vilken rätt statsministern och kommunministern och eventuellt andra ministrar började kohandla med Helsingfors stad om annektering av delar av Sibbo. Hon säger vidare att Sibboprocessen på flera sätt fyller kriterierna för ett uruselt skött ärende och att demokratin fullkomligt åsidosatts i beredningen. Sibbofrågan borde enligt Feldt-Ranta avgöras av nästa regering och ministrar som inte bundit sina händer i frågan. Då skulle ingen behöva göra dåliga beslut bara för att rädda sittansikte.

Partisekreteraren Feldt-Rantas uttalanden i fallet Sibbo torde ge skäl till flera blogginlägg. Det kanske mest anmärkningsvärda med Feldt-Rantas ställningstagande är att hennes företrädare som socialdemokraternas partisekreterare Eero Heinäluoma uttalat sitt stöd för Helsingfors krav på att få annektera sydvästra Sibbo. Centerns partisekreterare undrade med fog om det finns meningsskiljaktigheter i Sibbofrågan mellan partisekreteraren Feldt-Ranta, partiordföranden Heinäluoma och de övriga ministrarna från Helsingfors. Centern är tydligt irriterad över Feldt-Rantas uttalanden. Centern undrar varför socialdemokraternas partisekreterare går aggressivt ut i en fråga som hennes egna partikamrater i Helsingfors mycket aktivt har drivit i motsatt riktning.

Finansninister Eero Heinäluoma har nog kvalicerat sig till gruppen "eventuellt andra ministrar" som idkat kohandel med Helsingfors. Till Heinäluomas och socialdemokraternas försvar kan dock noteras att Sibbofrågan åtminstone inte formellt hör till finansministerns ansvarsområde. Heinäluoma är även en Helsingforspolitiker, som naturligtvis även bör se till huvudstadens intressen, fastän han i likhet med Feldt-Ranta inte sitter i Helsingfors stadsfullmäktige. Man kunde även fråga sig varför Centerns ledning så tydligt tagit ställning i en fråga som Centerns medlemmar i Sibbo mycket aktivt drivit i motsatt riktning... Heinäluoma och socialdemokratiska stadsfullmäktigen i Helsingfors har nog stoppat sina fingrar i syltburken, men finansministern och SDP har inte bundit sina händer på samma sätt som centerministrarna.

Idag skall FSD-kongressen behandla motioner och ta ställning till bl.a. följande motion:

Finlands Svenska Socialdemokraters kongress uppmanar distriktsstyrelsen och distriktets riksdagsman att på alla sätt påverka de socialdemokratiska beslutsfattarna i regeringen att inte godkänna Helsingfors planer på att tvångsansluta en del av Sibbo med huvudstaden.