Bloggskrivare. Den 30 september 2008

I sin pro gradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" (se bl.a. "Pro gradu avhandling. Den 29 juni 2008" och "Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008") omnämner Ari Mattila även denna blogg i ett par sammanhang. Mattila skriver att "poliittisen kentän ja asiantuntijainstituutioiden ulkopuolelta esimerkiksi Fallet Sibboblogissa

julkaistua konfliktiin liittyvää aineistoa meni läpi suoraan mediaan sekä Helsingin
Sanomiin (HS 8.12.2006) että Ylen ruotsinkielisiin televisiouutisiin (Yle tv-nytt 25.6.2007)." I avsnittet 3.3, "Lounais-Sipoon konfliktin osapuolet" skriver Mattila följande:

>>Media oli keskeinen osapuoli konfliktissa osapuolten näkemysten esiintuojana. Myös yksittäiset kansalaiset osallistuivat näkyvästi julkiseen keskusteluun, erityisesti lehtien mielipidepalstoilla, mutta myös lukuisissa internet –blogeissa. Ruotsinkielisessä Fallet Sibbo -blogissa keskityttiin nimenomaan Lounais-Sipoon konfliktin käsittelyyn liitosta
vastustavasta näkökulmasta. Kyseinen blogi sai huomiota mediassa, kun siinä paljastettiin että selvitysmies Myllyniemi oli käyttänyt Helsingin kaupungin laatimia tekstejä lähes sellaisenaan omassa selvitysraportissaan.<<

Utan avslöjandet om plagiat i kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis Sibboutredning skulle min blogg knappast ha noterats av medierna, men själv tycke jag add den största förtjänsten med min blogg är att jag här har rätt ut sammanhangen, som tyvärr ser ut att vara allt för komplexa för att intressera medierna. Det är klart att jag på denna blogg tagit ställning mot en inkorporering, men perspektivet är mitt eget. Speciellt vill jag betona att jag inte representerar en part i konflikten. Jag har på inget sätt samarbetat med vare sig Sibbo kommun eller föreningen För Sibbo. En enda gång har jag talat med För Sibbos föredetta viceordförande och talesman Caspar Berntzen. Då kände han inte till att det var jag som på min blogg avslöjat plagiatet i Myllyniemis utredning. Föreningens ordförande har jag råkat stöta på ett par gånger, men fallet Sibbo har jag inte diskuterat med henne.

Jag vill även påpeka att jag inte skriver blogg i egenskap av aktivist. Jag har inte lämnat in några besvär och inte deltagit i en enda demonstration. Visst har jag hoppats på att kunna påverka utgången av konflikten, men min främsta ambition har varit att avslöja myglet och reda ut de komplexa sammanhangen. Om min roll hade varit aktivistens, skulle jag ha gjort mycket, som jag nu endast hoppats på att någon annan gör. Jag skulle bl.a. ha polisanmält Pekka Myllyniemi för brott mot upphovsrätten genom olovligt plagiat av Wikipedia, jag skulle ha gjort en anmälan mot regeringsråd Arto Sulonen för att medvetet ha undanhållit essentiell information i beredningen av statsrådets gränsbeslut och jag skulle ha framställt en invändning om domarjäv angående tf förvaltningsråd Heikki Harjulas deltagande i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo. Jag har dock hållit mig till min roll som bloggskrivare. Och fastän jag helhjärtat gått in i rollen som bloggare, har jag behållit glimten i ögat. Jag skriver trots allt för ros skull.

Trojansk häst. Den 29 september 2008

Senaste vecka noterade flera medier att Sibbo inte vill ha metro. Vid förhandlingarna mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad hoppades däremot Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen att Sibbo tar metrolinjen i beaktande i sin planering. Att Sibbopolitiker nu klart tar avstånd från metron kan bero på de stundande kommunalvalen, men även på att man vill ha Generalplan 2025 godkänd före årets slut. I sig är det dock fullständigt orealistiskt att föreställa sig en metro till Sibbo före år 2025. Enligt den utredning som Helsingfors stads förvaltningscentral på kommunindelningsutredarens begäran sände inrikesministeriet den 18 oktober 2006 planerade Helsingfors inte att metron skulle fortsätta österut från Östersundom, fastän Helsingfors siktade på att inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibbo å. (Se "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".) Däremot lät man i utredningen förstå att staden hade färdiga planer för en metrolinje. Det nya banavsnittet från Mellungsbacka österut skulle vara 6,3 km långt och ha fyra stationer, varav två i "nuvarande" Vanda. I blogginlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" avslöjade jag att en förlängning av metron från Mellungsbacka österut inte alls behöver vara ett "huvudalternativ". Helsingfors planer för "Sibbometron" är inte alls klara. Stadsdirektör Jussi Pajunen har dock i sitt förslag till budjet ställt upp som "verksamhetsmål" för år 2009 att "En sträckning för Sibbometron har valts i samråd med stadsplaneringskontoret."

I själva verket torde Helsingfors utreda ett tiotal olika sträckningar för Sibbometron. Kartan ovan är från den presentation som Olavi Veltheim från Helsingfors stadsplaneringskontor visade vid Nordiska Regionplanekonferensen i Malmö den 28 april. Av de olika alternativen verkar en del snarare handla om en snabbspårvägsförbindelse än en metrolinje. Inget av de aktuella alternativen stämmer överens med metroreserveringen i landskapsplanen för Nylands förbund, vilket torde visa hur bristfälligt utrett denna "riktgivande" metroförbindelse är. (Jfr "HFD:s beslut om landskapsplanen. Den 7 juli 2008" och "Metro och bergsbestigning. Den 9 juli 2008") Det enda gemensamma som de olika metroalternativen har är att de alla leder till Zachrisbacken i Östersundom. Om man inte håller fast vid att metrolinjen slutar vid en bestämd punkt, kan man ju inte förvänta sig att Sibbo tar hänsyn till metrolinjen i sin planering.

Helsingfors torde länge ha planerat metron som en trojansk häst med hjälp av vilken man tänkt erövra Sibbo. Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har dock hålli fast vid HELI-alternativet. Jag har svårt att tro på att Helsingfors någonsin kommer att bygga Sibbometron, men nu har även Keski-Uusimaas chefredaktör Pentti Kiiski fått upp ögonen för Helsingfors erövrigspolitik. Jag citerar ur kolumnen "Helsinki yritti ratsastaa metrolla syvälle Sipooseen", som publicerats den 21 september:

>>Asuntoministerimme Jan Vapaavuori (kok.) muistuttaa päivä päivältä enemmän venäläistä valtiojohtajaa. Enää puuttuu vain, että maan suurin päivälehti julkaisee kaupunkiuutiset-sivullaan kuvan, jossa Vapaavuori poseeraa Sipoonkorvessa nukutusnuolella kaatamansa suden vierellä. Suden suupielistä roikkuu Sipoon kunnanhallituksen puheenjohtajalle Christel Liljeströmille kuuluneen huivin riekaleita. ...

Venäjä pullistelee Georgiassa, Vapaavuori Uudellamaalla. Mutta kunnallisvaalithan ovatkin ovella.

Kenraali Vapaavuorella on kapteenitason avustajia, jotka heitetään kehiin pienemmissä linja-asioissa kuten metrolinjakysymyksessä.

Yksi Vapaavuoren kapteeneista on Rakel Hiltunen. Hän on sosiaalidemokraatti ja Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja. Nokkimisjärjestyksessä Hiltunen on siis rivivaltuutettu Vapaavuoren yläpuolella, mutta sittenkin alamainen: Hiltusen kohtalona on ollut syntyä Keiteleellä, kun Vapaavuori on paljasjalkainen, Tehtaankadulla syntynyt stadilainen. Siitä se iso ero.

Hiltunen yrittää kuuliaisesti jatkaa Vapaavuoren käynnistämää Sipoon valloitusta. Sosiaaliasioissa ansioitunut Hiltunen esitti kuluneella viikolla, että itäistä metrolinjaa jatketaan myös siihen osaan Sipoota, joka jatkossakin on Sipoota.

Sipoo haistoi Hiltusen ehdotuksessa Troijan puuhevosen hajun. Se varoitti, että ensin tulee metro ja sitten tulee Helsinki lisäaluevaatimuksineen. Tai vähintäänkin vaatimuksilla, että Sipoon metroasemien viereen on pystytettävä betonilähiöitä, jotta saadaan matkustajia.<<

Ansvarig minister. Den 28 september 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår ett ledarstick med rubriken "Rajariita rajattava". Enligt Helsingin Sanomat är det uppenbart att överenskommelse om ersättning inte kan nås:

Helsinki ja Sipoo ovat neuvotelleet tuloksetta alueliitoksen korvauksista. On ilmeistä, että sopua ei löydy. Helsinki tarjoaa muutamaa miljoonaa euroa. Sipoon pilkku on eri paikassa.

Kuntajakolain tulkinta omaisuuden luovutushinnasta joudutaan ratkomaan hallinto-oikeuksissa. Jos Helsingin poliitikot päättäisivät hyvittää Sipoota esimerkiksi sadalla miljoonalla, veisi sekin oikeuteen. Jonkun mielestä kyseessä olisi laiton lahjoitus.

I § 20 i kommunindelningslagen säges det att "I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt." Vad som i det aktuella fallet är ett "rättvist sätt" råder det högst olika uppfattningar om. Det finns många olika subjektiva, politiska och ideologiskt betingade bedömningar som kan påverka uppfattningen om vad som här vore rättvist. Enligt § 21 i kommunindelningslagen "avgörs ärendet som förvaltningstvistemål i länsrätten" om de berörda kommunerna inte når enighet om en uppgörelsen. Då länsrätternas uppgifter från år 1999 övertagits av förvaltningsdomstolarna, betyder det att ärendet först går till Helsingfors förvaltningsdomstol och därefter vid behov kan föras vidare till HFD.

Rådande kommunindelningslag har aldrig varit tänkt att möjliggöra inkorporeringar som motsvarar den aktuella mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Det har nu klarnat att statsrådet och det ansvariga ministeriet åtminstone borde ha tagit ställning till frågan om ersättning innan man tog det kontroversiella beslutet om en ändring i kommunindelningen. Samtidigt inser allt fler bristerna i beredningen. Det fanns visserligen juridiskt sett allvarligare brister i beredningen, men dem har man ganska väl lyckats sopa under mattan. Frågan om ersättning kan man däremot inte vifta bort.

Det är frågan värt om inte den ansvariga ministern borde avgå - om den fanns en ansvarig minister. Hannes Manninen har sent om sider indirekt medgett sitt ansvar, men i regeringsgförhandlingarna var man förutseende nog att inte ge Manninen förlängt förtroende. Manninens efterträdare jävade sig i Sibbofrågan. Även om Mari Kiviniemi torde ha haft ett finger med i spelet, kan hon inte gärna betraktas som ansvarig minister. Uppgiften som föredragande minister sköttes av Mauri Pekkarinen. Det är närmast han som borde kunna anses som ansvarig, men Pekkarinen förslog själv att förslaget till en ändring i kommunindelningen förkastas på så väl politiska som juridiska grunder. Ansvariga är därmed de åtta ministrar som emot föredragande ministers förslag röstade för en ändring i kommunindelningen. Huvudansvarig är dock Jyrki Katainen, som var den minister som mot föredragande ministers förslag föreslog att regeringen godkänner föredragande tjänsteman Arto Sulonens förslag. Dessutom har Sulonen med hela kommunavdelningen flyttat från inrikesministeriet till finansministeriet sedan beslutet togs. Katainen är i egenskap av finansminister och ordföande för Samlingspartiet den enda minister som kunde övertala Helsingfors att betala en skälig ersättning.

Faktorn 4,5. Den 27 september 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en liten text med rubriken "Lounais-Sipoo maksaa veronsa Sipooseen". Tidningen noterar att invånarna i sydvästra Sibbo ännu nästa år betalar kommunalskatt til Sibbo. Nyheten hänger inte direkt samman med den aktuella tvisten om ersättning till Sibbo. Istället är nyheten relaterad till Jussi Pajunens förslag till Helsingfors stads budget för nästa år. Att invånarna i sydvästra Sibbo betalar skatt till Sibbo kommun beror inte på kommunindelningslagen, utan på skattelagen som säger att kommunalskatten betalas till den kommun där den skattskyldige var folkbokförd vid skatteårets ingång. Det här bör även betyda att skatteprocenten inte sjunker för invånarna i området som enligt statrådets beslut överförs till Helsingfors. Helsingfors har helt öppet räknat med att inkorporeringen av sydvästra Sibbo skall stärka stadens ekonomi. Till en början medför inkorporeringen dock endast utgifter. Hur lönsam ändringen i kommunindelningen slutligen blir avgörs eventuellt delvis i förvaltningsdomstolen.

Under rubriken "Inkorporeringen av sydvästra Sibbo i budgeten för år 2009" i Helsingfors stads sammandrag av stadssdirekötrens budgetförslag. Kan man även läsa att "Intäkterna från kommunalskatten i det inkorporerade området tillfaller ännu år 2009 Sibbo kommun och Vanda stad." Här kan man även läsa att "de utgifter som inkorporeringen orsakar i budgeten för år 2009 är beaktade i anslagen för förvaltningarna." Jag har dock inte i stadsdirektörens budjet hittat någon ersättning till Sibbo kommun. Hbl har i dagens ledare noterat det samma. Jag citerar:

>>Budgetförslaget beaktar utvidgningen av Helsingfors in i sydvästra Sibbo, försäkrar Jussi Pajunen. Till det kan man bara säga: Må det?
Förhandlingarna om ersättning för annekteringen har brutit samman som resultatlösa. Kontrahenternas ståndpunkter står långt från varandra och saken kommer att avgöras i domstol. De lån på 4,5 miljoner euro som Helsingfors är villigt att överta är en bagatell i storstadens budget. Men några ersättningar för Sibbo kommuns förluster har inte beaktats.<<

Kauppalehti publicerade igår ett inlägg med rubriken "Helsingin ristiretkellä avoin hintalappu" på tidningens nyhetsblogg. I inlägget säger Kauppalehtis redaktör Kyösti Jurvelin att "Helsinki teki kotiläksynsä huonosti, kun se lähti valtaamaan Sipoota" och tilägger att "loppulaskun suuruus voi yllättää".

I sitt inlägg uppmärksammar Jurveli även Pekka Myllyniemis roll. Jag citerar:

>>Niin tai näin, nyky-show’ssa on erikoista se, että rajansiirtoa selvitellyt Pekka Myllyniemi ei puuttunut korvauskäytäntöihin. Yhtä kummallista on sekin, että Helsinki tuntuu valmistautuneen huonosti rajansiirtoon liittyneisiin avoimiin kysymyksiin.<<

Jurvelin presenterar själv en intressant modell för kalkylering av det pris som Helsingfors bör betala Sibbo. Jag citerar:

>>Kalkyylit heitelevät, koska kuntalaki ei ilmeisesti anna selvää laskentapohjaa kyseissä tapauksessa. Mutta on asiaa selvitetty kerran aiemminkin kun Helsinki yritti vallata Espoolta Leppävaaran 1970-luvun alussa.

Tuolloin valtion selvitysmies Lars-Olof Johansson hahmotteli rajansiirron hinnoitteluperiaatteita ja teki asiasta taloudellisen selvityksen.

Johansson päätyi muun muassa siihen, että siirtyvistä rakennuksista ja infrastruktuurista pitää maksaa käypä hinta. Lisäksi ehdotelman mukaan veronmaksajien siirtymisestä syntyvät haitta ja häiriö piti korvata. Tälle luotiin kaavakin; alueen verotuotot kerrattuna 4,5:llä. Sipoon on laskenut, että se menettää yksinomaan verotuloissa ja valtionosuuksissa 45 miljoonaa euroa.<<

Helsingfors har erbjudit sig att betala 4,5 miljoner euro. 4,5 är kanske ett lämpligt tal. Frågan är vad talet bör multipliceras med.

Manuskript. Den 26 september 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Borgåbladet har publicerat en artikel med rubriken "Pajunen sade inget om ersättningar". Av artikeln framgår att förhandlingarna och meningsskiljaktligheterna mellan Helsingfors och Sibbo inte bara gäller ersättningsfrågan. Helsingfors vill att Sibbo fortsätter att sköta vatten- och avloppscervisen i sydvästra Sibbo, medan Sibbo kommun vill att Helsingfors stad tar överansvaret. Helsingin Sanomat har, liksom Taloussanomat, även publicerat FNB:s notis med rubriken "Helsinki perustaa Sipoo-yksikön".

Från Sibbos sida har man den senaste tiden upprepade gånger påpekat att statsrådet eller det ansvariga ministeriet borde ha tagit ställning till ersättningsfrågan innan man tog beslutet att ändra kommunindelningen. Det förefaller som om Hannes Maninens manuskrpit tog slut vid HFD:s avgörande, men enligt Manninens ursprungliga manus torde Sibbo och Helsingfors ha kommit överens om ersättningen innan statsrådet eller inrikeministeriet tog beslutet.
I programmet MOT sade kommundirektören i Sibbo Markku Luoma att manuskriptet med tidtabellen torde ha varit uppgjord på förhand, efetrsom det var väldigt bråttom. Luoma syftar här främst på Helsingfors initiativ i juni 2006. Visst verkar det som om det på förhand var bestämt att initiativet skulle tas före slutet av juni, men just när det gäller Helsingfors initiativ verkar man ha avvikit från manuset. Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen var ett fatalt bristfälligt hastverk, som måste ha improviserats fram på några timmar. Någonting gick fel redan veckan före midsommar 2006. Det fanns kanske en plan B, men även reservplanen misslyckades. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Därmed fanns det inga förutsättningar för en överenskommelse mellan Sibbo och Helsingfors. Enligt Manninens ursprungliga manuskript skulle Sibbo ersättas med mark i Nickby, vilket Manninen även antydde i sin insändarartikel i Helsingin Sanomat den 16 september. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".)

På tal om manuskript, så finns manuskriptet till det ovannämnda MOT-programmet att läsa på Internet. Jag återger här valda bitar:

Jussi Pajunen:
Tänne johtaa kaikki joukkoliikenneväylät, ja sillon on luontaista, että se keskus laajenee tasapainosesti kaikkiin suuntiin. Ja nyt täällä kuntaliitoksella, niin tai osaliitoksella, niin sen tavotteena on tasapainosen kaupunkirakenteen jatkaminen myös itäsuuntaan.
Lounais-Sipoon lisäksi Västerkullan kiilaksi kutsuttu kaistale Vantaata liitetään Helsinkiin. Helsinki tarvitsi palan Vantaata, jotta se saisi maarajan Sipoon liitosalueeseen.
Pajunen:
Uudelle alueelle tulee hieno luontoa lähellä oleva, olevia asuntoalueita, joustava metronkäyttömahdollisuus, jolla tukeudutaan sitten muuhun kaupunkirakenteeseen. Sinne hyvät palvelut, onnellisia, onnellisia, hyvinvoivia ihmisiä. ...
Sipoon kunnanjohto sai huhtikuussa 2006 yllättävän kutsun. Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Jan Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pyysivät sipoolaisia kollegoja lounastamaan kanssaan.
Lounaalla Vapaavuori ja Pajunen ehdottivat Sipoolle rajansiirtoa. Toisin sanoen, että osa Lounais-Sipoota liitettäisiin Helsinkiin.
Markku Luoma:
Nää oli vaan suullisia keskusteluja, jotka sitten eivät oikeastaan johtaneet mihinkään. Että ne ei varsinaisia rajansiirtoneuvotteluja olleet, koska eihän meillä semmosiin ollut edes valtuuksia.
Vapaavuori ja Pajunen esittivät kaksi vaihtoehtoa. Sipoon olisi valittava niistä toinen ja luovutettava vapaaehtoisesti maata Helsingille. Ehdotus oli hämmentävä.
Luoma:
Mä pidän ne kahvipöytäkeskusteluina, jotka on käyty niitten henkilöitten välillä ja tuotu tavallaan Helsingin näkemyksiä esiin. Mutta ne ois tietysti luonnollisesti pitäny johtaa johonki konkreettiseen ehdotukseen heidän taholtaan. Mitään konkreettista ehdotusta ei koskaan sitten päästy käsittelemään missään instituutis… instanssissa.
Helsingin seuraava siirto tuli ennen juhannusta 2006. Kaupunginhallitus ehdotti tuolloin, että Helsinkiin siirretään 5 000 hehtaaria Sipoota. Suunnitelmaan kuului metron jatkaminen itään ja asuntojen rakentaminen 30 000 asukkaalle – siis jälleen vähintään Savonlinnan kokoinen kaupunki.
Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ja päätti esittää rajansiirtoa valtioneuvostolle.
Helsinki oli kevään aikana valmistellut hanketta salassa julkisuudelta – ja Sipoolta.
Luoma:
Näyttää siltä, että siinä oli näytelmän käsikirjotus tehty etukäteen aikatauluineen, koska tällä asialla oli, jos muistan oikein, niin sillä oli hirveä kiire.
Pajunen:
Itse kävin lukuisien henkilöiden kanssa keskusteluja, ja varmaan monet muut keskusteli, että ei ei ei ei tää ollut millään tavalla niin kun pienessä piirissä keskusteltu vaan ehkä ei niinkään julkisuudessa.
Hannes Manninen:
Helsingin kaupungista informoitiin minua, että heillä on tällainen esitys tarkoitus tehdä ja kysyivät arviota siitä, että onko tällä asialla läpimenomahdollisuuksia. Minä epävirallisesti puolueiden puheenjohtajien kanssa, sekä Vanhasen että Heinäluoman kanssa, keskustelin asiasta, ja sitten myöskin informoin ministeri Enestamia. Vanhasen ja Heinäluoman tällaisista epävirallisista keskusteluista sain sellaisen käsityksen ja mandaatin, että asian valmistelua voidaan jatkaa.

I verkligheten hade Helsingfors redan i januari 2006 krävt en anslutning av sydvästra Sibbo i samband med kommunreformen (KSSR). Manninen ville dock inte ha några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. Det borde inte vara så svårt att gissa vems förslaget var att sydvästra Sibbo skulle anslutas till huvudstaden inom ramen för gällande kommunindelningslag utan någon formell anknytning till KSSR. Enestam informerats av Hannes Manninen om kommunministerns stöd av inkorporeringsplanerna den 23 maj,dagen efter Huvudstadsregionens stadsfullmäktigen sammaträdde i Finlandiahuset och antog en överenskommelse enligt vilken Nedre Dickursby ansluts till Vanda och Västerkullakilen och sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. (Se "Vem utpressade vem? Den 7 april 2007".) Det är uppenbart att Manninen inte bara blivit tillfrågad om förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen i enlighet med rådande kommunindelningslag. Tapani Mäkinen har även intygat att ledande ministrar med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade Helsingfors att ta initiativet före före midsommaren. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Att även SDP:s ordörande Eero 
Heinäluoma trots alltid hade en viktig roll framgår ur MOT-programmet. Jag citerar vidare ur manuskriptet:

Myös Vantaan oli luovutettava maata Helsingille, jotta Lounais-Sipoon liittäminen olisi ollut perusteltua. Ns. Västerkullan kiila on pieni pala maata Porvarinlahden pohjukassa Sipoon ja Helsingin välissä.
Alueesta luopuminen ei tuottanut Vantaan kaupunginhallitukselle ongelmia.
Tapani Mäkinen:
Tää Västerkulla juttu on, ei se oo peanuts, mutta se on vaan yks osa. Se Västerkullan kehittyminen, että sinne tulee 1-2 metroasemaa. Nyt mä puhun siitä maa-alueesta, mikä on rakentamiseen kelpaavaa, enkä siitä kiilasta. Sen merkitys ei oo ainoa, vaan pitää nähdä myös laajempia kokonaisuuksia.
Laajemmilla kokonaisuuksilla Vantaan päättäjät tarkoittivat Kehärataa. Se oli pitkään ollut poliitikkojen lempilapsi, ja kaupunki oli vuosia kärttänyt valtiolta päätöstä radan rakentamisesta. Vantaa halusi saada Marja-Vantaan rakentamisen liikkeelle. Se taas edellytti valtion tukea Kehäradalle.
Liikenne- ja viestintäministeriö nimitti 15. kesäkuuta 2006 työryhmän selvittämään Kehäradan toteutusta. Viisi päivää myöhemmin Vantaa ilmoitti suostuvansa vapaaehtoiseen alueluovutukseen. Vuorokausi tästä Helsinki päätti jättää alueliitosesityksensä valtioneuvostolle.

Att Vanda av staten ersatts för det lilla området som staden frivilligt avstod ifrån är skäl att komma ihåg då nu även Sibbo kräver ersättning för ett mycket större och ekonomiskt värdefullare område. När det gäller frågan om ersättningens storlek saknar det inte betydelse att Helsigfors huvudsakliga motiv gällde ekonomisk fördel. I MOT-programmet avslöjar Pajunen själv motiven. Jag citerar vidare:

Luoma:
Mikä sitten toistu joka paikassa oli se, että Sipoo ei ole halunnut kehittää, ikään kuin ja tuota, ja nyt Helsingin täytyy päästä levittämään kaupunkirakennetta. Niin sehän ei perustu mihinkään juridiikkaan. Ja, ja tuota, musta korkein hallinto-oikeuskin käyttää oikeastaan vähän toisilla sanakäänteillä näitä samoja argumentteja ikään kuin juridisina argumentteina. Että kyl tää, kyl tää monella tavalla tuntuu erikoiselta tää koko asian käsittely edelleenkin.
Mutta miksi Helsinki tarvitsee Lounais-Sipoota?
Selitykset vaihtelevat, kun asiaa kysyy kaupunginjohtaja Pajuselta.
Pajunen:
Tässä vaiheessa erityisesti, kun mittaamme omaa menestystä, niin se tapahtuu tämän Itämeren alueen keskusten välillä: Tukholma, Tallinna, Pietari. Ja siinä kilpailus meidän pitää puhaltaa yhteen hiileen, ja myöskin se vaatii eheän tasapainoisen kaupunkirakenteen. Ja silloin on aika erikoista, jos kaupunkirakenteella ei ole kasvusuuntaa kuin pohjoiseen ja länteen, mutta itään kasvu on kielletty.
Haastattelun loppupuolella kysyin asiaa Pajuselta uudelleen:
Pajunen:
Jos kärjistetysti ottaa, niin hyvä, jos otetaan hyvä-, hyvätuloiset ja vähemmän hyvätuloiset, niin hyvätuloiset keskimäärin maksaa paljon veroja, mutta käyttävät julkisia palveluja vähemmän. Ja vähemmän hyvätuloiset maksavat vähemmän veroa, mutta käyttävät palveluja enemmän. Ja sen takia Helsingin tavotteena on, ett meillä on tasapainonen asukasrakenne.
Suomeksi sanottuna: Helsinki haluaa uusia, hyvätuloisia veronmaksajia. Se haluaa siis rakennusmaata, jolle se voi kaavoittaa asuntoja uusille hyvätuloisille veronmaksajille.

Christel Liljeström har ikväll publicerat blogginlägg med rubrikerna "Reflektioner" och "Argumentointi tärkeätä".

Regeringen kunde ta sitt ansvar. Den 25 september 2008

Borgåbledet har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors bör ta sitt ansvar, anser Wallin". Jag citerar ur artikeln:

>>Att nu såsom stadsfullmäktigeordförande Rakel Hitlunen, sdp, skyffa över frågan om ersättningar på juristernas bord, är att fly sitt ansvar, menar Wallin.
- Det handlade väldigt myckey om politik när projektet sjösattes, påminner han.<<

Wallin tror inte att ersättningstvisten blir en fråga för regeringen, men han tycker att regeringspartierna kunde ha en åsikt om hur frågan skall lösas.

Så väl Yle (Mellannyland) som Helsingin Sanomat har noterat att Helsingfors stadsfullmäktige på sitt möte igår beslöt att Helsingfors stad på egen hand skall utreda fördelarna (och nackdelarna) med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I ett blogginlägg med rubriken "Helsinki selvittää suur-Helsingin itse" frågar sig Helsingin Sanomats redaktör Riku Jokinen om en utredning som Helsingfors gör på egenhand kan vara trovärdig. Mitt förslag är att Jussi Pajunen kokar ihop en utredning, men låter Pekka Myllyniemi sätta sitt namn under rapporten. På fullmäktigemötet noterades trovärdighetsproblemet även av Tuija Brax. Jag citerar ur Helsingin Sanomats artikel "Helsinki alkaa selvittää omin päin pääkaupunkiseudun kuntaliitosta":

>>Oikeusministeri Tuija Brax (vihr) korosti, että työn pitää "näyttää myös epäilijöiden silmissä reilulta".

Tämä tarkoittaa, että mukaan pitää ottaa ulkopuolisia ja ulkomaisia asiantuntijoita. Myös kriitikot eli "hyvät ystävämme rajan toiselta puolelta" pitää päästää ääneen.<<

Av beslutsmeddelandet från gårdagens stadsfullmäktigemöte framgår för övrigt att fullmäktige behandlade Outi Alanko-Kahiluotos och Mari Puoskaris (gröna) förslag om att "Kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoon liitosalueen maankäytön suunnittelussa huomioidaan myös ympäristönäkökohdat ja että mukaan suunnitteluun otetaan myös Helsingin kaupungin ympäristökeskus, Metsähallitus sekä Uudenmaan ympäristökeskus." Stadsfullmäktige röstade dock ner förslaget.

Yle (Mellannyland, Östnyland och Uudenmaan uutiset) har även publicerat en notiser med rubrikerna "Luoma och Pajunen diskuterar ersättning" och "Sipoo ja Helsinki neuvottelevat korvauksista". Stadsdirektör Jussi Pajunen och kommundirektör Markku Luoma skall idag diskutera Helsingfors stads ersättning till Sibbo för sydvästra Sibbo.

På eftermiddagen har Yle (Uudenmaan uutiset, Mellannyland och Östnyland) publicerat notiser med rubrikerna "Sipoossa ei uskota sopuun kuntaliitosneuvotteluissa", "Sibboersättningar stampar på stället" och "Sibbo överväger domstolsprocess". Jag citerar ur den sistnämnda notisen:

>>Luoma har svårt att tro att politikerna lyckas med att nå en kompromiss. Det enda alternativet ser ut att bli en domstolsprocess.

Luoma anser att regeringen, som godkände annekteringen, kunde ta sitt ansvar för att nå en lösning gällande ersättningarna.<<

Yle har även publicerat en intervju med Markku Luoma i form av ett audioklipp.

Borgåbladet har publicerat en notis med rubriken "Pajunen och Luoma möttes".

Helsingfors agerande i fallet Sibbo har på många sätt varit tvivelaktigt, men det är främts det ansvariga ministeriet som handlat mot lagen och därtill lämnat frågan om ersättning öppen. Det är ministeriet och statsrådet som skulle ha mest att förlora på en rättsprocess. Inför kommunalvalet kan kommunminister Mari Kiviniemi (c), som kandiderar i Helsingfors, inte gärna i offentligheten uppmana huvudstaden att betala en skälig ersättning eller ens komma med några principer för hur ersättningen bör räknas ut. Att det var förre kommunminister Hannes Manninen (c) som fick ta till orda är därför inte speciellt överaskande.

Helsingin Sanomat har på kvälen publicerat en artikel med rubriken "Sipoon rajansiirron hinta haettaneen oikeudesta". Jag citerar ur artikeln:

>>"Hallinto-oikeudesta ja myöhemmin ehkä korkeimmasta hallinto-oikeudesta haetaan ratkaisu siihen, mitä laissa on tarkoitettu", Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen vahvistaa. <<

Månne Jussi Pajunen litar på stadens goda relationer till HFD, som bekraftades senaste januari? Jag vill passa på att påminna om att Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, som tillsammans med Pajunen författade centrala delar av kommunindelningsutredare Myllyniemis Sibboutredning, tidigare varit föredragande vid högsta förvaltningsdomstolen. Månne inte HFD ändå denna gång har behov av att markera sitt oberoende?

Mjuka värden. Den 24 september 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Sipoon johto jäi katkeruuden kierteeseen" publicerat en kolumn ("Kaupungin laita") av Jarmo Huhtanen. Kolumnen har publicerats på avdelningen Kaupunki, men den skulle bättre passa på ledarsidan eller sidorna för debatt och insändare. Huhtanen skriver att "Sipoon vaatimus osoittaa, että kunnan poliittinen ja virkamiesjohto on Lounais-Sipoon menetyksen myötä ajanut itsensä yhä syvemmälle katkeruuden noidankehään." Var av drar Huhtanen dessa slutsatser? Ingen kan väl påså att Helsingfors krav på 3 000 - 5 000 hektar var mindre oskäligt. Om det finns bittra lokalpolitiker i Sibbo, så torde man främst hitta dem bland (nuvarande och föredetta) samlingspartister och centerpartister. Sfp kan på flera sättdra nytta av inkorporeringen. Huhtanen syftar i sin kolumn dock på ansvariga Sfp-politiker. Jag återger här slutet på kolumnen:

>>Sipoon johdon toimissa on mukana koko joukko vaalivuoden politiikkaa. Se koskee erityisesti Rkp:tä, niin Sipoossa kuin Helsingissä. Helsingin politiikassa on äimistelty jo pari vuotta, ajaako Helsingin Rkp oman kaupunkinsa vai naapurikunnan etua.

Sipoon johdon toiminnassa ei ole kuitenkaan mitään yllättävää. Se on jatkumoa kymmeniä vuosia jatkuneelle asenteelle, joka on estänyt Helsingin seudun normaalin kasvun idän suuntaan.

Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa. Sen sijaan päättäjiä ei voida pakottaa muuttamaan torjuvia perusasenteitaan, jos he eivät sitä itse halua.

Sipoon johdosta puuttuvat päättäjät, joka aidosti hyväksyisivät tapahtuneen ja miettisivät rakentavasti tulevaisuutta. <<

Huhtanen resonemang verkar naivt eller alternativt propagandistiskt. Han skriver bl.a. att "valtioneuvosto on koko Helsingin seudun kehittämisen vuoksi tehnyt hallinnollisen rajansiirron Lounais-Sipoossa". Helsingfors stad utsåg ifjol Huhtanen till "årets stadsredaktör".

Speciellt ologiskt är slutsatsen att "Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa". Om statsrådet hade avslagit initiativet till ändring i kommunindelningen med hänvisning till Sibbo kommuns egna planer, hade Sibbo varit piskat till en snabb tillväxt. Nu har man istället försvårat kommunens tillväxtmöjligheter. Sibbo behöver visserligen ett par tusen nya invånare för att uppfylla Paras-kraven, men man är samtidigt tvungen att satsa på goda skattebetalare istället för de skattebetalare som man förlorat med Björnsö och Landbo. Detta motsvarar knappast någon önskad ändring i bosättningspolitiken.

Christel Liljeström har med anledning av Huhtanens kolumn skrivit ett blogginlägg med rubriken "Helsingin Sanomat vääristelee".

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Konflikt om ersättningar svårlöst". Enligt Borgåbladet tycker Rakel Hiltunen att Hannes Manninens sätt att räkna stämmer bättre överens med Helsingfors sätt att räkna ut hur mycket staden bör ersätta Sibbo. Hiltunen vill i övrigt inte diskutera pengar, utan föredrar mjuka världen.

Det har inte på länge hörts någonting fån föreningen För Sibbo. Senaste gång någon skrev ett svensksprikigt inlägg i föreningens "Gästbok" var i februari. På det senaste inlägget svarade föreningen "Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna." Igår har man man plötsligt städat i den svenskspråkiga gästboken och kommenterat inlägg i den motsvarande finskspråkiga diskussionssidan ("Sana on vapaa"). Den senaste kommentaren är på ett inlägg från i förrgår. Nu hotar föreningen igen med EG/EU-domstolen. Jag återger kommentaren:

>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.

EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<

Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Pajunen: Sipoo vaatii rajansiirrosta lähes 200 miljoonaa euroa". I samband med artikeln finns en faktaruta med rubriken "Tästä on kyse" och en text med rubriken "Pitääkö Helsingin maksaa Sipoolle korvausta?" Helsingin Sanomat har talat med regeringsråd Arto Sulonen, som tillsammans med förre kommunminister Hannes Manninen är huvudskyldigg till den aktuella tvisten. Jag citerar ur artikeln:

Riidan taustalla on kuntajakolaki, jonka määräykset rajansiirtotapauksessa ovat hyvin suppeat.

"Laki sanoo, että tiettyä aluetta palveleva kiinteä omaisuus velvoitteineen on taloudellisessa selvityksessä osoitettava sille kunnalle, jolle alue tulee kuulumaan", kuntakehitysosaston päällikkö Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä sanoo.

"Kun alueella on esimerkiksi kouluja, jotka palvelevat siirrettävällä alueella olevia oppilaita, ne osoitetaan Helsingin kaupungille."

Sulosen mukaan laki jättää kuitenkin avoimeksi mahdolliset korvaukset.

Laki ei sano mitään velvollisuudesta korvata verotulomenetyksiä tai maahan liittyviä odotusarvoja.

"Muutoin omaisuus, velat ja velvoitteet jaetaan selvityksessä siten, että kokonaisvaikutukset kohdistuvat kuntiin tasapuolisesti."

Kuntajakolain uudistusta selvittää paraikaa Sulosen johtama työryhmä, jonka työn pitäisi valmistua tammikuun loppuun mennessä. Työryhmän tarkoituksena on esittää oma näkemyksensä rajansiirtoihin liittyvistä korvauksista. 

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors skambud är ett slag under bältet". Jag cietrar ur ledarartikeln:

Tvångsannekteringen har sina rötter i Helsingforsbeslutsfattarnas oförmåga att utveckla sin egen stad så att den inte bara behåller sina välbärgade invånare men också lockar mer av dem som i folkmun kallas goda skattebetalare.
Denna oförmåga har resulterat i att många av dessa goda skattebetalare har valt Esbo framom huvudstaden.

Artikeln i dagens Hbl har rubriken "Budet på 4,5 miljoner Sibbo vill ha över 100". Jag återger här inledningen:

Ministeriet schabblade i beredningen av gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo. Ministeriet borde samtidigt med gränsjusteringen ha slagit fast hur ersättningen ska ordnas.

Det säger Christel Liljeström (sfp). Hon är ordförande för kommunstyrelsen i Sibbo.
Vi ser nu resultat av det schabblet. Med den star­kares rätt tycker Helsingfors att stan ska kunna överta våra bästa skatte­betalare och vår egendom utan att lägga ut mer än en formell kompensation på 4,5 mil­joner euro, säger Lilje­ström.

I blogginlägget "Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008" noterade jag att Arto Sulonen sökt tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Månna Sulonen med sin partiska beredning i fallet Sibbo hade hoppats på att gynna sina möjligheter att avancera i karriären? Statsrådet utnämnde dock den 25 juni Päivi Laajala till tjänsten som avdelningschef för kommunavdelningen. Sulonen fortsätter alltså som chef för enheten för kommunutveckling.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Ersättningarna en fråga för juristerna". Det är Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen som anser att bäst att låta juristerna avgöra om 4,5 miljoner euro är en skälig ersättning. Hittills har Helsingfors och inrikesministeriet på politisk grund töjt den otydliga kommunindelningslagen in absurdum, men nu åberopar Hiltunen juridiken, då Helsingfors inte vill ersätta Sibbo.

Brister i beredningen föranleder konflikten. Den 22 september 2008

Yle har på morgonen publicerat notiser med rubrikerna "Ersättningar för sydvästra Sibbo?", "Sibbo har utrett ersättningskrav på Hfrs" och "Sipoo ja Helsinki antavat korvausselvityksensä". Iltasanomat och Vartti har publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja Sipoo etsivät sopua rahasta".

Borgåbladet har redan på lördag kväll publicerat en artikel med rubriken "'Trädgårdsstadsmodell sänker bostadspriser'". Vid Centernas valjipo i Helsingforsi lördags skall Matti Vanhanen ha hävdat att problemet med de höga bostadspriserna i Helsingfors kan lösas med trädgårdsstadsmodellen. Tydligen anser Vanhanen att inkorporeringen av sydvästra Sibbo stämmer överens med trädgårdsstadsmodellen. Jag citerar ur artikeln:

Centern vill att kommunerna erbjuder tillräckligt med planlagd tomtmark för att tillfredsställa efterfrågan på bostadsbyggandet.
Vanhanen framhävde att det var centerns förtjänst att Helsingfors tvångsannekterade sydvästra Sibbo, och på så sätt skaffade mera tomtmark åt Helsingfors.

Jag skulle gärna veta exakt vad Vanhanen har sagt. Det är länge sedan Centern försökt ta åt sig någon ära i fallet Sibbo. I juni 2006 ljög stadsministern att Centern stöder Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen. I verkligheten var det tre dåvarande centerministrar och Centern i Helsingfors som stödde inkorporeringen. I den ovanciterade artikeln noteras det även att "Två av centerns ministrar motsatte sig dock tvångsannekteringen tillsammans med sfp." Vid statsrådets Sibbobeslut var det tre av fem centerministrar som röstade för förslaget till ändring i kommunindelningen. Den föredragande centerministern Mauri Pekkarinen röstade inte bara mot förslaget, utan gav även mycket starka motiveringar till sitt förslag att inte godkänna den föreslagna gränsjusteringen. Räknar man bort centerministrarnas röster skulle resultatet vid statrådets omröstning bli 5 - 2 istället för 8 - 4. På vilket sätt menar Vanhanen att tvångsannekteringen var Centerns förtjänst? Är det hans egen omtvistade roll som han syftar på, eller är det förre kommunministern Hannes Manninens insatser han har i tankarna?

Om tvångsannekteringen är Manninens förtjänst, så är det även Manninens som är skyldig till att principerna för ersättningen för sydvästra Sibbo inte slogs fast före statsrådet tog sitt beslut. Därför är det även konsekvent av Manninen att nu ingripa. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Få se om Helsingfors refererar till Manninens modell i sin utredning om ersättning.

Yle (Mellannyland och Östnyland) har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Inget samförstånd i annekteringsfrågan". Jag citerar ur notisen:

Helsingfors har gjort klart, att staden kunde tänka sig att som ersättning överta cirka 4,5 miljoner av Sibbo kommuns lånestock. Staden anser, att ungefär ett dylikt belopp av Sibbo kommuns lån hänför sig till det annekterade området.

Sibbo anser att en skälig ersättning för de annekterade områdena skulle vara ungefär 100 miljoner euro. Utomstående värderare bedömer den nytta Helsingfors skulle ha av området till ca. 500 miljoner euro.

Yle (Inrikes) har även publicerat en längre text med rubriken "Sibbo och Helsingfors ännu oense". Jag citerar ur nyhetstexten:

Sibbo anser att skäliga ersättningar är en förutsättning för att kommunen ska kunna utvecklas som en del av metropolområdet.

Sibbo anser också att inrikesministeriet gjort annekteringsbeslutet förhastat och dåligt. Ministeriet borde enligt Sibbo också ha utrett hur man ska gå till väga med de ekonomiska frågorna samtidigt som man lade fram förslaget att flytta kommungränsen.

Förhandlingarna på tjänstemannanivå avslutades i dag. Förhandlingarna fortsätter på torsdag mellan Sibbos kommundirektör Markku Luoma och överborgmästare Jussi Pajunen.

Yle har även publicerat ett par audioklipp, "Christel Liljeström: Helsingfors godkänner inte några summor" och "Mikael Enberg: Det finns ingen lätt modell för att gå vidare". I det senare audioklippet framhåller Mikael Enberg, som är utvecklingschef vid Finlands Kommunförbund, att inkorporeringen av sydvästra Sibbo på flera sätt är det första i sitt slag. Tidigare har kommunminister Mari Kiviniemi och hennes föregångare Hannes Manninen upprepade gånger betonat att det inte är nogonting speciellt med inkorporeringen av sydvästra Sibbo och att liknande kommundelssammanslagningar har gjorts förut.

Taloussanomat har publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Sipoo vaatii Helsingiltä sata miljoonaa euroa". Jag citerar ur artikeln:

Sipoon kunnanjohdon mielestä sisäministeriö on valmistellut rajansiirtopäätöksen huonosti. Ministeriön olisi pitänyt valmistella myös taloudellisiin kysymyksiin liittyvät periaatteet.

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Sipoo haluaa rajansiirrosta Helsingiltä 100 miljoonaa euroa". Borgåbladet har publicerat en text med rubriken "Helsinfors erbjuder 4,5 miljoner för Sibbohörnet". Iltalehti har publicerat en notis med rubriken "Sipoon ja Helsingin näkemykset rajakorvauksista ovat kaukana toisistaan." Nelonen har publicerat en notis med rubriken "Sipoo tyrmää Helsingin korvauksen liitosalueesta". Uusisuomi och MTV3 har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sipoo tyrmää Helsingin korvaustarjouksen liitosalueesta". På sidan med ovannämnda notis finns även en länk till ett videoklipp med MTV3:s itervju med Christel Liljeström. I intervjun framhåller Liljeström att den nu aktuella konflikten är en följd av brister i inrikesministeriets beredning av Sibbofrågan. Enligt Liljeström borde utredningsmannen även ha gjort en ekonomisk utredning.

Hufvudstadsbladets har publicerat FNB:s notis med rubriken "Sibbo nobbar Helsingfors ersättningsbud". Hbl har även publicerat en egen text med rubriken "Sibbo vill ha 100 miljoner av Helsingfors ". Jag citerar ur notisen i Hbl:

– Det här är resultatet av att ministeriet schabblade med beredningen av gränsjusteringen. Då ministeriet beslöt om gränsjusteringen bporde ministeriet också ha slagit fast principerna för hur Sibbo ska kompenseras för förlusten, säger kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström (sfp) i Sibbo.

Hon är också besviken på politikerna i Helsingfors för att de inte sett till att deras förhandlare har haft tillräckliga fullmakter för att lösa konflikten.

Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen (sdp) är förundrad över gapet mellan Sibbos krav och Helsingfors stads bud.

– Det verkar vara en stor skillnad i synsättet och vi har inte en kort process framför oss.

Hiltunen anser att det i kommunallagen inte finns några grunder till exempel för Sibbos krav på ersättningar för kommande värdeökningar på marken.

–Det här är Sibbos egen visa. Några sådana grunder finns inte i kommunallagen, det här var ingen fastighetsaffär, säger Hiltunen.

Hon tycker att de 4,5 miljoner euro som Helsingfors erbjuder är ett realistiskt bud. Hon ser inte heller några brister i inrikesministeriets beredningsarbete, som har kritiserats av Sibbo.

Den av Helsingfors erbjudna summan 4,5 miljoner är praktiken den samma som det tidigare omnämnda erbjudandet 0 euro, eftersom Helsingfors enligt det aktuella erbjudandet bara skulle betala lånen för gjorda investeringar. (Se "Inte en cent. Den 2 september 2008".) Det skall noteras att Zachrisbackens skolcentrum inte bara betjänar invånarna i området som enligt statsrådets beslut skall tillfalla Helsingfors. Jussi Pajunen sade i onsdagens Hbl att "Manninens syn och tankar ligger nära det vi har framfört i förhandlingarna." Helsingfors erbjudande torde dock fortfarande ligga långt från Manninens tankar. I Pekka Myllyniemis utredning, som låg som grund för statrådets beslut, förutsatte utredningsmannen att Helsingfors betalar en skälig ersättning och att Helsingfors har råd till det. Den nu erbjudna summan kan knappast betraktas som skälig.

Christel Liljeström har skrivit ett blogginlägg med rubriken "Länsirintamalla ei mitään uutta." Jag citerar ur inlägget:

Helsingin neuvottelijoilla ei ollut mandaattia neuvotella.
Näin tylysti voin kuitata Helsingin lähtökohtaisen asenteen tänään käytävissä neuvotteluissa. Neuvottelijoilla oli kaupunginjohtaja Pajusen evästys ja tiukka laintulkinta salkussaan, ja vaikka keskusteluissa ilmeni hyväksyttävissä olevia taustoja niin neuvottelijat eivät voineet jatkaa keskusteluja.

Helsingin logiikka on että kun 10,4 % Sipoon asukkaista siirtyy Helsingille, niin 10 % Sipoon velkakannasta on se lähtökohta jolla kompensaatiota perustellaan. ...

Mutta minua harmittaa eniten se tosiasia että Helsinkiläisten luottamushenkilöjohdon 1.9 antama lausunto poliittisesta tahdosta, ei mitenkään näy neuvotteluissa.
Lounaskokouksessa Hiltuset, Rihtniemet ym. puhuivat kauniisti tahdosta olla oikeudenmukaisia; ”emme ole ryöstöretkellä” he sanoivat. Mutta juuri ryöstöretkeltä Helsinkiläisten lähtökohta neuvotteluun vaikuttaa.

Liljeström har senare skrivit ett motsvarande svenskspråkigt inlägg med rubriken "Inget nytt på västfronten." Jag citerar:

Besviken och frustrerad. Så känner jag mig i dag.

1 september satt vi med Helsingfors politiska ledning på lunch. Samstämmigt konstaterades en politisk vilja för att föra förhandlingarna om kompensation för annekteringen framåt. Hiltunen och Rihtniemi sade sig bägge vara för en gemensam lösning och servicen för invånarna skulle tryggas. Rihtniemi sade att stadsstyrelsen genast skulle begära information om förhandlingsläget av sina förhandlare samt ge dem vägkost för kommande förhandling.

I dag möttes förhandlarna igen. Utan att Helsingfors representanterna kunde hämta någonting nytt på bordet.
Då 10 % av invånarna flyttas till Helsingfors är staden villig att betala bort 10 % av kommunens totala lånebörda. Ingenting för fastigheterna, ingenting för investerad infra. Helsingfors logik är att invånarna själv finansierat de kostnader som infran medfört.

Yle (Kotimaa) har idag även publicerat en nyhetstext med rubriken "Pääkaupunkiseutu vierastaa kuntaliitoksia". Jag citerar:

Keravan ja Järvenpään välissä on Tuusulalle kuuluva, pääradan varressa sijaitseva kiila. Kerava ja Järvenpää yrittävät saada maakaistaleen itselleen, ja perustelevat haluaan yhdyskuntarakenteen tiivistämisellä, kuten Helsinki teki Sipoon tapauksessa.

Kuntaministeri Mari Kiviniemi sanoo suoraan, ettei esitys mene lävitse. Sipoon lounaisosan pakkoliitosta kannattanut Vapaavuori on samaa mieltä. Hänen mukaansa kiilaa ei ole järkeä jakaa kahden kaupungin kesken, mutta tilanne olisi toinen, jos Kerava ja Järvenpää olisivat yhdistymässä ja tarvitsisivat maarajan.

Pääkaupunkiseudulla ja kehyskunnissa asuu noin 1,3 miljoonaa ihmistä. Viime vuosina rajat ovat liikkuneet vain kerran, kun Helsinki lohkaisi väkisin palan Lounais-Sipoosta valtioneuvoston tuella.

Även Tusby, Träskända och Kervo hör till Helsingforsregionen, som enligt HFD har en specialställning. Det finns knappast några motiveringar för en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Träskända och Kervo som vore så dåliga att de skulle underkännas av HFD, efter HFD godkänt Sibboannekteringen. Finansministeriet kommer dock inte att föra Kervos och Träskändas framställning vidare till statrådet. Det är anmärkningsvärt att Vapaavuori nu sviker Kervo och Träskända, medan uttalade sitt stöd för städernas initiativ så länge Helsingfors behövde stöd för sin östexpansion. I själva nyhetsinslaget säger Vapaavuori att tvångssammanslagningar huvudstadsregionen kan behövas i extrema fall. På frågan om vad som kunde vara ett extremt fall säger Vapavuori att sydvästra Sibbo var ett extremt fall.

Hemliga skäl. Den 21 september 2008

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Jouko Tikkanen, som är kommunfullmäktigeledamot i Sibbo och som kandiderar för Centern i kommunalvalet. Tikkanen har även gjort sig känd som författare till romanen "Sipoon ryöstö". (Se "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007".) I insändarartikeln försvarar Tikkanen Centern angående fallet Sibbo genom att notera att ministrarna Paavo Väyrynen och framför allt Mauri Pekkarinen försvarade Sibbo. Samtidigt noterar Tikkanen att Sfp:s ordförande Jan-Erik Enestam inte höjde på rösten till Sibbos försvar våren 2008. Jag citerar ur insändaren, som har rubriken "Pekkarinen ja Väyrynen olivat Sipoon puolesta":

Todellinen rajansiirron syy on salainen. Vaikka Sipoo päätti yleiskaavaprosessissaan ottaa kaksinkertaisen vastuun metropolin tarpeista, se ei vaikuttanut siihen sopimukseen, jonka Helsingin kaupungln johto (Jari Vapaavuori ja Jussi Pajunen) ja puolueiden puheenjohtajat (Eero Heinäluoma, Jyrki Katainen ja Vanhanen) olivat keväällä 2006 tehneet. Mielenkiintoista on, etta silloin rkp:n s- puheenjohtajajaympäristöministeri Jan-Erik Enestam ei korottanut ääntään Sipoon puolesta.

Våren 2006 siktade Enestam på att bli generalsekreterare för Nordiska ministerrådet efter att han avslutat sin karriär som politiker. Här hade han behövt statsminister Matti Vanhanens uppbackning, men Vanhanen förefaller inte ha lagt ett strå i kors för att främja Enestams kandidatur. Å andra sidan hade Sfp, enligt vad Matti Vanhanen sade till medierna i juni 2006, förhållit sig "konstruktivt" till förslaget på en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. När det begav sig veckan före misdommaren 2006 hade Sfp redan bytt ordförande. Stefan Wallin, som i egenskap av statssekreterare var medlem strukturgruppen, hade kritiserat "nykolonialismen" och "kleptokratin" redan i januari 2006. (Se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008".) Å andra sidan torde Wallin ännu samma vecka som Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen ha medverkat i ett försök att få till stånd en kompromiss.

Att partiordförandena för de tre största partierna kom överens med Helsingfors representanter om en inkorporering har de berörda parterna inte förnekat. Denna överenskommelse borde ha gjort så väl Vanhanen som Jyrki Katainen jäviga att delta i statrådets Sibbobeslut. Enligt den officiella versionen gav Vanhanen och SDP:s dåvarande ordförande Eero Heinäluoma bara kommunminister Hannes Manninen mandat att genomdriva en inkorporering, men det förefaller uppenbart att Vanhanen och Heinäluoma diskuterat saken direkt med Helsingfors representanter. Heinäluoma måste ju ha underhandlat med Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen, som även var SDP:s förhandlare angående PARAS (KSSR). Överborgmästare Jussi Pajunen har själv dessutom lyft fram Katainens centrala roll i förhandlingarna om Sibbo våren eller försommaren 2006. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".)

Tikkanen skriver att den verkliga orsaken till gränsjusteringen är hemlig. Det stämmer att staten inte kunnat ge någon trovärdig motivering, men för dem som regelbundet läser denna blogg torde kopplingen till kommunreformen inte vara en hemlighet. Katainen skäl att stöda Helsingfors krav på sydvästra Sibbo är det inte så svårt att gissa sig till, men Vanhanens och Manninens motiv har för de flesta förblivit en gåta. Själv finner jag det anmärkningsvärt att varken Enestam eller Wallin påtalat kopplingen mellan å ena sidan fallet Sibbo och å sidan förhandlingarna om kommunreformen och Paras-ramlagen. Wallin har endast indirekt på sin blogg antytt att en lösning av "Sibbofrågan" var nödvändig för att ro ramlagen i hamn. (Se "Wallins blogg. Den 26 april 2008".) Månne inte även Sfp:s viceorde Christel Liljeström känner till de hemliga skälen. Om man hade lyft fram kopplingen till PARAS, hade Vanhanens - och Manninens - jäv varit mera uppenbart. Hade kopplngen till PARAS gjorts allmänt känd, hade Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula knappast heller kunnat deltaga i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.

Idel skandaler. Den 20 september 2008

Helsingfors stads informationstidning Helsinki-info har för förstå gången delats ut i sydvästra Sibbo. Det nyaste numret, Numero 4 - 21.9.2008 som publicerades på nätet redan den 17 september, riktar sig speciellt till "de blivande helsingforsarna". I tidningen berättas bl.a. att "Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen möter Sibboborna på en invånarafton tisdagen den 4 november". Det lär vara fritt att ställa frågor. Angående frågor och kommentarer hänvisas även till "Helsingfors specialsidor om inkorporeringen" på adressen www.hel2.fi/liitos/svenska.

Lämpligt i torsdags har specialsidorna uppdaterats, men de har kvar sitt amatöraktiga utseende och den tokiga kälkoden. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".) Länken till stadens "framsida" fungerar fortfarande inte. Hur täcks man överhuvudtaget hänvisa till dessa sidor, som ser ut som sidor kunde se ut på 90-talet innan ansvaret för webbsidorna togs över av proffs?

Jag har nu och då försökt kolla upp om fallet Sibbo fått någon uppmärksamhet i Sverige, men några nyheter om fallet Sibbo hittar man åtminstone inte på dagstidningarnas webbsidor. Fallet Sibbo torde vara allt för komplext för komersiell nyhetsmedia. Det finns dock en nyhetstidning som har som uttalad målsättning att "skapa alternativ till mainstream-media och lyfta fram frågor som vi anser får för dålig täckning i övrig nyhetsmedia". I fjol publicerade Fria Tidningen faktiskt en artikel med rubriken "Huvudstad annekterar del av grannkommun". Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Nu vill Helsingfors ta över marken, och skatterna, i detta 30 kvadratkilometer stora område som präglas av vackert kustnära landskap och stor andel höginkomsttagare. I det aktuella området bor nu cirka 2 000 människor. Inom kort kommer där bo uppskattningsvis 40 000.
Just det senare misstänks av konspiratoriskt lagda Sibbobor vara den egentliga anledningen till Helsingfors planer. Staden vill åt Sibbos goda skatteintäkter.

Vad som inte är konspirationsteorier utan faktum är att Sibbo förlorar, utöver själva marken och dess framtida potential, både skatteintäkter, statsbidrag och innevånare. Enligt Markku Luoma, kommundirektör i Sibbo, går kommunen miste om 14 procent av nuvarande skatteintäkter, 12 procent av statsbidragen och 600 miljoner euro av förväntat ökade skatteinkomster under det närmaste decenniet.
Ministeromröstningen, som hölls den 28 juni, har föregåtts av idel skandaler. Omfattande diskussioner om jäv har hållits och en utredning av förslaget har utförts av inrikesministeriet. Utredningen avslöjades, av en bloggare, vara i långa stycken plagierad från en webbaserad encyklopedi och från klart partiska protokoll skrivna av Helsingfors stad.

Förslaget, som innebär att Helsingfors från 2009 års början får rätt att annektera sydvästra Sibbo mot kommunens uttryckliga vilja, vann med åtta röster mot fyra. Att konservativa Samlingspartiets ministrar röstade för förslaget och Svenska Folkpartiet röstade mot förvånar ingen. Det som upprör är att bara två av Centerns ministrar röstade mot. Centern vill profilera sig som ett parti som bevarar landsbygden och har gått till val på idén om en långtgående decentralisering av Finland.
Bland ministrarna som röstat för det kontroversiella förslaget märks statsminister Matti Vanhanen (c) som på grund av sitt ställningstagande nu kan få problem med förnyat förtroende ute i landet till nästa val.

Samlingspartiet närstående Verkkouutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Kiviniemi patistaa pääkaupunkiseudun kuntia yhteen". Enligt vad som framgår ur notisen har kommunminister Mari Kiviniemi vid Centerns valjippo idag hållit ett tal där hon ord för ord upprepat sitt budskap från gårdagens blogginlägg. (Se "Pandoras ask. Den 19 september 2008".) Budskapet är dock värt att upprepa. Jag citerar ur notisen i Verkkouutiset:

Kiviniemi kuitenkin totesi, ettei hän missään nimessä hyväksy pakkoliitosmahdollisuutta edes tänne pääkaupunkiseudulle.

- Jos pakkoliitosten Pandoran lipas avataan, puututaan kaikkien Suomen kuntien itsemääräämisoikeuteen peruuttamattomalla tavalla. Pakkoliitokset eivät kuulu hallituksen linjaan ja tässä suhteessa pääkaupunkiseudun kuntia on kohdeltava tasavertaisesti muiden kuntien kanssa, Kiviniemi sanoi.

Pandoras ask. Den 19 september 2008

Diskussionen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda eller en sammanslagningn av samtliga fyra städer i huvudstadsregionen fortsätter. Jag har bestämt mig för att inte köpa senaste numret av Me Naiset, som innehåller en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori. (Se "Två till tre nya trädgårdsstäder. Den 18 september 2008".) Lite mera av vad Vapaavuori tycker om tvångssammanslagningar framgår emellertid av en notis som idag publicerats av Pohjalainen. Jag citerar ur notisen, som har rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori: pakkoliitokset perusteltuja jos seutukunnan kehitys kärsii":

Vuodenvaihteessa toteutuu Vapaavuoren ajama pakkoliitos, kun Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin.
Pakkoliitokset ovat ministerin mukaan erittäin herkkiä ja vaikeita asioita.
- Mutta on ihan selvää että meillä on maassa eräitä muitakin kaupunkiseutuja, joissa nykyisiin kuntarajoihin liittyen aito yhteistyö on luvattoman heikkoa, joka puolestaan heikentää koko seudun kehitystä ja kasvua. Yksi näistä on Vaasanseutu, kertoi Vapaavuori Pohjalaiselle.
Asuntoministeri Jan Vapaavuoren mielestä koko Vaasanseutu kärsii nykyisestä tilanteesta.

Alternativet att Helsingfors, Vanda och Sibbo går samman har inte nämnts i de senaste dagarna. Det alternativet skulle innebära en tvångssammanslagning och då kunde man i princip lika bra tvinga Esbo och Grankulla med i en sammanslagning. Däremot dyker fallet Sibbo ständigt upp i diskussionsspalterna när en eventuell sammanslagning i huvudstadsregionen diskuteras. Enligt dagens Helsingin Sanomat stöder även Jyrki Katainen en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, så länge den är frivillig. Katainen är här i princip på samma linje som Mari Kiviniemi, som igår och idag kritiserat Jan Vaopaavuoris stöd av tvångssammanslagningar. Däremot stöder Tarja Cronberg enligt Helsingin Sanomat en tvångssammanslagning i huvudstadsregionen.

Efter riksdagsvalet skrev Kiviniemi inte ett blogginlägg på över ett år. Inför kommunalvalet har hon återupptagit bloggskrivandet. Idag har Kiviniemi även skrivit ett inlägg på Uusi-Suomis valblogg. Inlägge, som har rubriken "Pääkaupunkiseudun kunnat yhteen omasta tahdostaan", innehåller några intressanta detaljer. Jag återger här slutet av Kiviniemis inlägg:

en missään nimessä hyväksy viime päivinä väläyteltyä pakkoliitosmahdollisuutta edes tänne pääkaupunkiseudulle. Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä sovittiin, että pakkoliitosmahdollisuutta voidaan harkita vain erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevien kuntien kohdalla. Näissäkin tapauksissa ratkaisuihin pyritään neuvottelemalla ja pakkoliitosmahdollisuus on lainmuutoksen takana.

Kestävä tie tulokselliseen kuntien yhdistymiseen on vapaaehtoisuus ja aito sitoutuminen uuteen kuntaan, mitä ei pakolla saada. Jos pakkoliitosten Pandoran lipas avataan, puututaan kaikkien Suomen kuntien itsemääräämisoikeuteen peruuttamattomalla tavalla. Pakkoliitokset eivät kuulu hallituksen linjaan ja tässä suhteessa pääkaupunkiseudun kuntia on kohdeltava tasavertaisesti muiden kuntien kanssa.

Bostadsministern är måltavlan för Kiviniemis kritik. I blogginlägget utgår kommunminister Kiviniemi inte från den rådande kommunindelningslagen, som inte möjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Istället utgår Kiviniemi från en överenskommelse, som gjordes i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Denna överenskommelse förefaller väga mera än lagen, som det går att ändra på. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".) Tvångssammanslagningar av kommuner i en svår ekonomisk situation är inte möjlig enligt gällande kommunindelningslag, men i vintras lär Kiviniemi ha hotat Pelkosenniemi med tvångssammanslagning. (Se "Natura-områden. Den 17 mars 2008".) Vad är det för en överenskommelse som Kiviniemi talar om?

Vem är det som har ingått överenskommelsen? Vem är bunden av denna överenskommelse, som förväntas gälla även efter nyvalet. Samlingspartiet satt inte med i senaste regering, men det förefaller som om Kiviniemi betraktar även Vapavuori som bunden av överenskommelsen. Vad jag förstår talar Kiviniemi om en överenskommelse som ingicks i slutet av juni 2006, efter att Helsingfors hade gjort sitt initiativ till en ändring av kommunindelningen och ministrarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen hade lovat stöda den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Samlingspartiet och SDP hade velat ge rum för tvångssammanslagningar i samband med kommunreformen, men SDP:s förhandlare Rakel Hiltunen, som råkar vara stadsfullmäktigeordförande, godtog i slutet av juni kommunministerns och Kommunförbundets förslag till kommunreform, som inte gav rum för tvångssammanslagningar. Även oppositionspartiet Samlingspartiet, vars gruppledare hette Jan Vapaavuori, godkände förslaget till ramlag. Månne inte inkorporeringen av sydvästra Sibbo ingick i överenskommelsen, som Kiviniemi talar om i sitt blogginlägg?

Kiviniemi ser tvångssammanslagningar som en Pandoras ask, men vad annat än en Pandoras ask var statsrådets beslut om en tvångsannektering av sydvästra Sibbo? Det finns ju andra städer än Helsingfors där samarbetet över gränserna inte tillfredställer. HFD torde ha hittat på att motivera beslutet med Helsingforsregionens specialställning just för att försöka slå på locket och förhindra att Sibbo blev ett prejudikat. Någon jämlik behandling av kommunerna kan man här minsann inte tala om.

Tags: | Edit Tags

Två till tre nya trädgårdsstäder. Den 18 september 2008

Helsingin Sanomat har under rubriken "Hajakeskitetty rakentaminen säästää luontoa" publicerat en insändarartikel av Matti Vanhanen. Jag citerar ur artikeln:

Tunnen valtion varat aika hyvin ja pidän mahdollisena, että vuoteen 2020 mennessä saamme ehkä yhden metrolinjan vielä rahoitettua Sipoon suuntaan, johon voidaan puutarhakaupunkimaisesti asuttaa joitakin kymmeniätuhansia ihmisiä 2–3 uuteen puutarhakaupunkiin. Mutta näin saatavat hiilidioksidisäästöt ovat aivan lillukanvarsia ilmastohaasteemme rinnalla.

Jos Helsingin busseista 500 muutettaisiin biopolttoaineella toimivaksi, saavutettaisiin sama hyöty kuin länsimetrolla, kehäradalla ja Sipoon metrolla yhteensä. Eikä maksaisi miljardeja. Silti kannatan kyseisiä raideratkaisuja liikenteen sujuvuuden lisäämiseksi, mutta en kehtaa niitä mainostaa ilmastoteoiksi.

Vanhanen är alltså av helt annan åsikt än Jan Vapaavuori, som betecknat Sibboannekteringen som en stor miljögärning. (Se bl.a. "Vapaavuoris miljögärning. Den 4 februari 2007".) I sin artikel förklarar Vanhanen vad han syftar på med "hajakeskitetty rakentaminen" och parkstäder. Han ger även tre exempel på "trädgårdsstäder": Lojo, Klövskog (Klaukkala i Nurmijärvi) och Hagalund. I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut heter det att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on ... tarve laajentaa edelleen", men Vanhanen förefaller istället för att "utvidga samhällstrukturen" önska göra Sibbo till en del av sin trädgårdsmetropol av utspridda trädgårdsstäder, som bland andra bostadsministern så starkt kritiserat.

Helsingin Sanomat har på för på förmiddagen publicerat en text med rubriken "Vapaavuori: Pääkaupunkiseudun kuntia saatetaan pakkoliittää jatkossakin". Jag citerar ur texten:

"Helsingin ja Vantaan liitos olisi parempi kuin ei mitään. Se voisi toteutua jo lähivuosina", Vapaavuori sanoi Me Naisten haastattelussa.

Vapaavuoren mukaan uusia pakkoliitoksia ei ole nyt vireillä.

Edellinen Vapaavuoren ajama pakkoliitos toteutuu vuodenvaihteessa, kun Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin.

Helsingin Sanomats nyhet bygger alltså på en artikel i tidningen Me Naiset. Me Naiset gör reklam för artikeln med följande citat av Vapaavuori: "On tärkeämpää mennä eteenpäin kuin jäädä voivottelemaan". Yle har på eftermiddagen publicerat notiser med rubrikerna "Vapaavuori: Pääkaupunkiseudun kunnat ehkä yhteen pakolla" och "Ministrar oeniga om tvångssammanslagning". Det är kommunminister Mari Kiviniemi (c) som nu är oenig med bostadsminister Jan Vapavuori om möjligheterna att med tvång slå samman kommunerna i huvudstadsregionen. Kiviniemi säger att "Pääkaupunkiseudulla on voimassa sama lainsäädäntö kuin muuallakin maassa eikä siihen tältä osin ole valmisteilla muutoksia". Teoretiskt sett kunde riksdagen emellertid genom lagstifning slå ihop kommuner mot deras vilja. Detta hot framlade Vapaavuori mot sibbo i juni 2006.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors får kritik". (Se bilden ovan.) I skillnad till Hufvudstadsbladets motsvarande artikel från igår refererar Boråbladet till Hannes Manninens insändarartikel i tisdagens Helsingin Sanomat. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Å andra sidan baserar sig Borgåbladets artikel uteslutande på Manninens insändare. Huruvida Manninen verkligen kritiserar Helsingfors tycks man kunna ha olika uppfattningar om. Jussi Pajunen sade i gårdagens Hbl att "Manninens syn och tankar ligger nära det vi har framfört i förhandlingarna." Verkligen?

Igår kväll publicerade Yle (Ympäristö) en notis med rubriken "Sipoonkorven luontoarvot pyritään turvamaan". I dag på morgonen har Yle (Uudenmann uutiset) publicera en nästan identisk notis, men rubriken är nu "Sipoonkorven kansallispuisto ei saa kannatusta ympäristöministeriössä". Senare på förmiddagen har Yle (Mellannyland) publicerat en notis med rubriken "Sibbo storskog blir inte nationalpark?". Det var speciellt med motiveringen att inkorporeringen av sydvästra Sibbo möjliggör en nationalpark i Sibbo storskig som de gröna i Helsingfors och Vanda har stött ändringen i kommunindelningen. Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sipoo ei halua metrolinjaa".

Varför hade Manninen så bråttom? Den 17 september 2008

Liksom jag redan noterat publicerade Hufvudstadsbladet igår kväll en artikel med rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". Artikeln ingår i dagens papperstidning. (Se ovan.) Märkligt nog nämner Hbl ingenting om Hannes Manninens insändarartikel i gårdagens Helsingin Sanomat. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) I artikeln i dagen Hbl kommer Sibbos kommundirektör med en relevant kommentar:

– Varför hade Manninen så bråttom. Spelreglerna för ersättningen kunde ha lösts samtidigt med gränsjusteringen, säger kommundirektör Markku Luoma i Sibbo.

Ja varför hade Manninen så bråttom? Varför slog inte den nuvarande regeringen fast spelreglerna innan man tog beslutet i Sibbofrågan? Hur kunde statrådet ens ta ställning till huruvida inkorporeringen tillfogar Sibbo kommun oskälig skada utan att först utreda frågan om ersättning?

Hbl skriver i en faktaruta att "Manninen är en av dem som fattade beslut om att sydvästra Sibbo överförs till Helsingfors." Visst skrev Manninen i gårdagens Helsingin Sanoma "olen osaltani ollut myötävaikuttamassa tämän liitoksen syntyyn", men han deltog inte i statsrådets Sibbobeslut, eftersom han inte fick nytt förtroende som minister. Enligt min bedömning blev fallet Sibbo Manninens fall. Ifall Manninen fortfarande hade varit minister då statsrådet tog sitt beslut, torde han ha jävat sig. Nu tog HFD inte alls ställning till påståendena om Manninens eventuella jäv. Samtidigt lät HFD bli att ta ställning till huruvida Manninen var jävig att utnämna en kommunindelningutredare i Sibbofrågan.

I gårdagens blogginlägg omnämnde jag även måndagens MOT-program "Tonttiparonien tilipäivä". Nytt var även för mig att kommunikationsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda bl.a. kostnaderna för Ringbanan bara några dagar före Helsingfors lade fram sitt initiativ till en ändring av kommunindelningen och Vanda lovade stöda annekteringen. I sig är kopplingen mellan Ringbanan och fallet Sibbo ingen hemlighet. Jag har behandlat kopplingen speciellt i inlägget "Ringbanan. Den 26 maj 2007". Visst är det anmärkningsvärt att regeringen genom att lovade pengar fick Vanda att stöda den förslagna ändringen i kommunindelningen och i utlåtanden till länsstyrelsen uttrycka regionens stöd av initiativet.

Yle har ikväll publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven luontoarvot pyritään turvamaan".

Manninen tar till orda. Den 16 september 2008

Hufvudstadsbladet har idag under rubriken "Varför tiger regeringen?" publicerat en insändare av Monika Zakowski. Zakowski efterlyser ansvarstagande från regeringen då det gäller Helsingfors stads ovilja att ersätta Sibbo för sydvästra Sibbo.

Regeringen tiger, men förre kommunministern Hannes Manninen har nu insett sitt ansvar. Helsingin Sanomat har idag publicerat en längre insändarartikel av Hannes Manninen! Rubriken är "Sipoon ja Helsingin korvauskiistaan oikeudenmukainen ratkaisu". Manninen skriver inledelsevis att "Koska olen osaltani ollut myötävaikuttamassa tämän liitoksen syntyyn, esitän oman käsitykseni siitä, miten taloudellinen selvitys voitaisiin tehdä." Frågan är om det ändå inte är på begäran av vissa nuvarande centerministrar som Manninen uttalar sig. Manninens egna tankar ("täysin omaan ajatteluuni") om tilämpningen av kommunindelningslagens knappa regler lyder enligt följande:

Lähtökohdaksi voidaan ottaa se, että jokainen kunnan asukas omistaa saman osuuden kunnan netto-omaisuudesta (omaisuus ja varat vähennettynä veloilla).

Ensiksi Sipoon kunnan netto-omaisuus tulisi jakaa kunnan asukasluvulla 31. 12. 2008. Seuraavaksi tulisi arvioida Sipoosta Helsinkiin siirrettävällä alueella olevan kiinteän omaisuuden sekä niihin kohdistuvien vuokra- ja muiden käyttöoikeuksien arvo, ja jakaa se siirron kohteena olevan alueen vuodenvaihteen asukasluvulla.

Kun Helsingille ei siirry lain mukaan velkoja, niin Helsingin Sipoolle maksettava korvaus omaisuuden osalta määräytyy siten, että edellä kerrotulla tavalla lasketusta siirrettävän alueen omaisuudesta asukasta kohden vähennetään koko kunnan netto-omaisuus asukasta kohti, ja tämä erotus kerrotaan siirtyvän alueen asukasluvulla, jos erotus on plusmerkkinen.

Manninen avslutar sin artikel med att säga att "Helsinki voisi puolestaan käyttää maksuvälineenä ainakin osittain Sipooseen jääviä omistamiaan maa-alueita." Här torde den förre kommunministern syfta på området i Nickby, som Sibbo fått rätt att inlösa. Att Helsingfors skulle sälja den mark som staden ägde och pantat på i Nickby torde ha ingått i den överenskommelse som Hannes Manninen slöt med Helsingfors stads representanter våren 2006. Manninen trodde i Hufvudstadsbladet i juni 2006 att Helsingfors skulle sälja marken till ett skäligt pris, ifall den föreslagna ändringen i kommunindelningen skulle förverkligas. Den 15 januari i år skipade högsta förvaltningsdomstolen rättvisa på ett iögonfallande sätt genom att samma dag förkasta så väl Helsingfors stads besvär över miljöministeriets beslut att ge Sibbo kommun lov att lösa in Helsingforsägd mark i Nickby som besvären mot statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen. Formellt har ärendena ingening med varandra att göra och den beviljade rätten att (till ett skäligt pris) inlösa marken i Nickby kan naturligtvis inte officiellt ses som en ersättning för sydvästra Sibbo

Från samlingspartistiskt håll skall man inte förvänta sig några offentliga uppmaningar om att Helsingfors betalar Sibbo en skälig ersättning. Inom partiet finns det ju förhoppningar om att inkorporeringen skall knäck kommunens ekonomi. Sfp:s ordförande, kultur- och idrottsminister Stefan Wallin sade för sin del i ett tal den 12 september följande i anknytning till frågan om ersättningen av sydvästra Sibbo:

Sfp har en stark känsla för vad är rättvist och vad som inte är det. ...

Därför reagerade vi kraftigt när Helsingfors med den starkes makt tog delar av Sibbo. Därför förutsätter vi att Helsingfors efter allt som varit nu rakryggat betalar skälig ersättning till Sibbo och att de annekterade områdena inte exploateras, byggs sönder, att den gröna lungan inte punkteras och att kulturlandskapen inte spolieras.

Förhoppningsvis står Sfp för ordförandens ord även efter kommunalvalet då valtemat "Rättvisa" har tjänat färdigt sitt syfte. Klart är i varje fall att partiet i fallet Sibbo har hittat ett bra exempel på en fråga där andra partier agerat orättvist.

Hannes Manninen intervjuas i veckans MOT-program, som och sändes i TV igår. Programmet har rubriken "Tonttiparonien tilipäivä" och handlar bl.a. om Marja-Vanda, sydvästra Sibbo och kopplingen mellan fallet Sibbo och statens stöd av Ringbanan. I programmet intervjuas intrvjuas även Jussi Pajunen och Markku Luoma, medan Matti Vanhanen vägrade att ställa upp för en intervju. Programmet kan ses på Yle Arenan. Det torde finnas skäl att återkomma till programmet.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". Hbl har talat med Manninen efter att Helsingin Sanomat idag publicerat Manninens insändarartikel. Tidningen skriver att "Hannes Manninen (c) är orolig och ängslig för att förhandslingsläget mellan Helsingfors och Sibbo verkar låst."

Beslutet bör återbrytas. Den 15 september 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändare av Mika Natunen från Sotkamo. Rubriken är "Sipoossa pärjättäisiin ilman rajanmuutosta". Jag återger här början av insändaren:

Reilut kaksi vuotta sitten Helsinki aloitti häikäilemättömän prosessin, jonka tarkoituksena oli sen laajentuminen valtioneuvoston avustuksella itään Sipoon puolelle.

Tätä hanketta perusteltiin tonttimaan puutteella ja sillä, että Helsingillä olisi resursseja kehittää alue viihtyisäksi ja ekologiseksi osaksi pääkaupunkiseutua.

Nyt rajansiirron lähestyessä lupaukset metrolinjan jatkamisesta Sipooseen on unohdettu, rakennusliikkeiden tonttivarannot nyky-Helsingin alueella ovat parinvuoden takaista ylikuumentumisajankohtaa suuremmat sekä Helsingillä on suuria ongelmia järjestää siirtyvän alueen asukkaille peruspalvelut. Samalla Sipoo painii tulevan vuoden budjettiongelman ja velkaantumispelon kanssa romahtavien verotulojen vuoksi.

Mielestäni valtioneuvostossa voitaisiinkin yhtä hyvin todeta, ettei ole enää järkevää siirtää aluetta Helsingille, vaan alue jäisi tulevasta vuodestakin lähtien osaksi Sipoota. Elämä jatkuisi kuten ennen, ilman että mahdollisia vahinkoja pääsee syntymään.

Dess värre kan statsrådet inte ta tillbaka sitt misslyckatde beslut i Sibbofrågan. Sibbobeslutet var ett administrativt beslut, som varken den sittande eller en ny regering kan ändra på. Administrativa beslut underställs inte parlamentarisk kontroll på samma sätt som vanliga politiska beslut som statsrådet tar. Därav ministrarnas domarroll och kravet på att ministrarna inte på förhand får binda sig till ett visst beslut. Ministrarnas primära roll i Sibbofrågan var att bedöma de juridiska förutsättningarna för den förslagna ändringen i kommunindelningen. I praktiken förlitade sig majoriteten av ministrarna på den föredragande tjänstemannen Arto Sulonens och kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis bedömning, fastän den föredragande ministern ansåg att juridiska förutsättningar inte förelåg.

Statsrådets Sibbobeslut kunde endast ha ogiltigförklarats på formella grunder samt av HFD. Det fanns starka skäl att ogiltigförklara statsrådets beslut bl.a. med anledning av att beslutet inte var entydigt, men efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo torde det inte längre gå att ogiltigförklara statsrådets beslut. Vad jag kan se, är det enda sättet att stoppa inkorporeringen att högsta förvaltningsdomstolens avgörande återbryts på grund av att en jävig domare deltagit i beslutet. De facto kan en av domarna som deltog i HFD:s beslut i fallet Sibbo på starka grunder misstänkas vara jävig.

Förre kommunminister Hannes Manninens stöd av den aktuella inkorporeringen hänger starkt samman med Paras-reformen (KSSR). I själva verket finns det bevis på att Manninens stöd av en inkorporering var en förutsättning för strukturgruppen och den dåvarande regeringen att uppnå enighet om kommunreformen och ramlagen. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007" och "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008".) De centrala medlemmarna i strukturgruppen var samtidigt styrelsemedlemmar i Kommunförbundet, som även i övrigt har en central roll i KSSR och på många sätt deltog i beredningen av ramlagen.

Tf förbvaltningsråd Heikki Harjula, som deltog i HFD:s beslut i fallet Sibbo, är inte bara ledande jurist på Kommunförbundet, utan deltog även personligen tillsammans med bl.a. Arto Sulonen i beredningen av ramlagen, som i praktiken möjliggjordes av Manninens och Matti Vanhanens stöd av den aktuella ändringen i kommunindelningen. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".) Flera av Harjulas överordade på Kommunförbudet deltog lika så i beredningen av ramlagen. Detta gjorde även Harjulas förman Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Prättälä ansvarade dessutom för den jurisiska bedömningen i Myllyniemis Sibboutredning. Det finns skäl att misstänka att Prättälä inte bara har gett juridiska vägledning åt Myllyniemi, utan även skrivit centrala delar av Myllyniemis rapport. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) För att ifrågasätta de juridiska argumenten för satsrådets Sibbosbeslut skulle Harjula i varje fall ha varit tvungen att gå emot sin egen förman, tillsammans med vilken han skrivit boken Kommunallagen - bakgrund och tolkningar. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) Där till har Harjula i en intervju i Hufvudstadsbladet på förhand kommenterat och förringat påståendena om plagiat i Myllyniemis rapport. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".)