Oklarheter om service. Den 31 oktober 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaisvanhemmat eivät tiedä lastensa tulevaa hoitopaikkaa". Oklarheten gäller föräldrar på vardera sidan om den nya gränsen. Helsingin Sanomat har talat med regeringsrådet Arto Sulonen:

>>Liitosalueen vanhemmat voivat suhtautua tulevaisuuteen rauhallisesti, vakuuttaa kuntakehitysosaston päällikkö Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä.

"Laki edellyttää, että palvelut tarjotaan, vaikka Helsinki ja Sipoo kiistelisivätkin liittämisen korvauksista. Nämä ovat kaksi eri asiaa", Sulonen tähdentää.<<

Det var Sulonen som som ansvarade för beredningen av statsrådets beslut i Sibbofrågan. I sin promemoria hävdar han att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service i området. Nu återstår det två månader att göra upp ett nytt avtal mellan Helsingfors och Sibbo angående hyror och ordnandet av servicen. Jussi Pajunen kommer nästa tisdag vid ett invånarmöte att informera invånarna i området som annekteras. Månne han även kan berätta om hur inkorporeringen främjar ordnandet av dagvården?

Det ovannämnda invånatmötet kan ses direkt på webben på adressen www.helsinkikanava.fi. Mera (finskspråkig) information om mötet och sändningen finns på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, där endast en del av informationen längre översätts till svenska.

Fallet Sibbo

Helsingfors avbröt förhandlingarna. Den 30 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Artikeln är en längre version av texten med samma rubrik, som tidningen redan igår kväll publicerade på webben.

Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström publicerade igår även ett par finskspråkiga blogginlägg. Det första, som har rubriken "Suvi soitti…", berättar om ett samtal från Liljeströms kollega Suvi Rihtniemi. Det andra inlägget har rubriken "Pajuselta faksi…" och handlar om ett fax, som torde vara Helsingfors svar på brevet till stadsstyrelsemedlemmarna. Faxet, eller brevet som faxats, är undertecknat av stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsjurist Sami Sarvilinna.

Yle Nyheter/ Östnyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Slutförhandlat om ersättningar för Sibbo". Yle Nyheter har lite senare publicerat en notis med rubriken "Helsingfors förhandlar inte med Sibbo". Finska Yle har publicerat en längre artikel med rubriken "Helsinki katkaisi korvausneuvottelut Sipoon kanssa". (Se bilden ovan.) Hufvudstadsbladet har publicerat en notis med rubriken "Sibboersättningar blir rättssak", medan artikeln som publicerats av Helsingin Sanomat har rubriken "Helsingin ja Sipoon rajakiista oikeuteen". Dessutom har tidningen publicerat en notis med rubriken "Pajunen vastaa alueliitoskysymyksiin asukasillassa". MTV3 har publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo oikeuteen rahasta".

De ovannämnda nyheterna förklaras av att Sibbo kommun idag har publicerat ett pressmeddelande (pdf) med rubriken "Helsingfors avbröt förhandlingarna med Sibbo" ("Helsinki katkaisi neuvottelut Sipoon kanssa"). Jag återger här pressmeddelandet i sin helhet:

>>Helsingfors avbröt förhandlingarna med Sibbo

Förhandlingarna mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun gällande de ekonomiska frågorna kring gränsjusteringen har avbrutits. Stadsstyrelsen i Helsingfors meddelade med ett brev från stadsdirektören att staden inte förhandlingsvägen vill nå uppgörelse om de ersättningar som Helsingfors ska betala Sibbo.
Eftersom förhandlingarna på tjänstemannanivå körde fast föreslog kommunstyrelsen i Sibbo att politiska förhandlingar inleds för att finna en lösning som tillfredsställer bägge parter.
- Vi föreslog för stadsstyrelsen i Helsingfors att inleda förhandlingar på politisk nivå för att finna en rättvis helhetslösning i enlighet med kommunindelningslagens krav. Vi bad Helsingfors om svar senast 22.10.
Svaret kom per fax 29.10. I synnerhet med tanke på Sibboborna är Helsingfors svar ett bryskt nej. Nu förefaller det oundvikligt att vi hamnar i en rättsprocess som tar flera år. Det ligger inte i någons intresse, konstaterar kommunstyrelsens ordförande i Sibbo Christel Liljeström.
- I samband med vår inbjudan presenterade vi de lagliga och ekonomiska faktorerna som vår uträkning bygger på. I diskussioner som förts per telefon har vi också klart meddelat att vi är redo att kompromissa för att finna en lösning. Vi anser att den bild som Helsingfors framfört i offentligheten om Sibbos utgångspunkter för förhandlingarna delvis har varit bristfällig och till och med felaktig, fortsätter Liljeström.
Inbjudan innehöll också ett utlåtande av professor Kaarlo Tuori som hör till vårt lands ledande experter inom offentlig rätt. Tuori och Sibbo har likartade synpunkter på tolkningen av kommunindelningslagen.
- Ursprungligen hoppades vi att samförstånd kunde ha uppnåtts i ärendet före utgången av september 2008. Eftersom lagen är oklar och lämnar rum för tolkning är det förståeligt att tjänstemannaförhandlingarna hamnade i en återvändsgränd, bedömer Liljeström.
- Vi ville in i det sista uppnå samförstånd. Ifall de politiska beslutsfattarna skulle ha haft en stark vilja att lösa frågan hade det varit möjligt. Tyvärr fanns denna vilja nu endast hos den ena parten, sammanfattar Christel Liljeström de besvikna känslorna i kommunstyrelsen i Sibbo.
De lagliga och ekonomiska grunderna för Sibbos utredningar samt professor Kaarlo Tuoris utlåtande kan läsas på webbplatsen www.sibbo.fi under punkten Pressen.
Tilläggsuppgifter kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström, tfn 050 308 24 60<<

Fallet Sibbo

Planläggningsprojekt Sibbo. Den 29 oktober 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sibbo går till domstol". Borgåbladet skriver att det troligen kommer att ta flera år att få ett beslut, eftersom processtiden i Helsingfors förvaltningsdomstol är upp till ett år och behandlingstiden i högsta förvaltningsdomstolen ungefär lika lång.

Christel Liljeström har på morgånen publicerat ett blogginlägg under rubriken "Helsingfors planerar 'Sibbo'". Liljeström berättar här bl.a. om Helsingfors representants [projektchef Matti Visantis] presentation av "planläggningsprojekt Sibbo" med upp till 40 000 invånare i Östersundom och metrostation i Söderkulla .

I gårdagens blogginlägg gladde jag mig över att ordföranden för SDP:s fullmäktigegrupp, juristprofessorn Kai "Sipoo on nakkikioski" Kalima inte blev invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Speciellt framgångsrika var inte heller varken De Grönas eller Samlingspartiets gruppordörande. I måndags skrev Jan D. Oker-Blom ett kort blogginlägg, där han gladde sig över detta. Jag citerar:

>>Intressant att notera (med stolthet) är även att jag fick fler personliga röster än ledarna för de två största partierna, de Grönas Otto Lehtipuu och Samlingspartiets Risto Rautava. De två herrarna hör förövrigt även till huvudarkitekterna bakom Sibbo-annekteringen.<<

Medierna har hittills inte alls noterat Otto Lehtipuus och Risto Rautavas roller i fallet Sibbo. Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat både Lehtipuu och Rautava, men Oker-Blom torde ha insikter som jag saknar.

Helsingin sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Sipoon ja Porvoon 'metropolimiehet' haluavat katsoa länteen". Sibbos "metropolman" är röstmagneten Hans Blomberg (sfp). Jag citerar ur artikeln:

>>Blomberg on huolissaan pääkaupunkiseudun yhteistyöstä ja haluaa parantaa sitä sikäli kuin voi. Hänen mielestään yhteistyö länteen päin on tärkeää. "Ettei satu uudestaan jotain kaappausta."
Tämä tarkoittaa, että Sipoon pitäisi liittyä Uudenmaan liittoon Itä-Uudenmaan liiton sijasta.<<

Borgås metropolman heter Kaj Bärlund. Helsingin sanoma skriver om honom att "Hänen mielestään Porvoonkin pitäisi pystyä osallistumaan aktiivisesti metropolipolitiikkaan, jota hallitus aktiivisesti toteuttaa." Men vem har sagt att metropolpolitiken kommer att få en fortsättning i nästa regering? Den nuvarande metropolpolitiken förklaras bäst av en svag statsminister. I längden har centern inte råd med att prioritera "metropolen". Knappast godkänner landets övriga städer och kommuner heller denna omvända regionalpolitik. För övrigt har metropolpolitiken hittills handlat om att regeringen gett efter för krav från Helsingfors. Till beslut och projekt som uttryckligen gynnat Helsingfors stad hör förutrom Sibbo-annekteringen även "innovationsuniversitetet", västmetron och Ringbanan, som har en stark koppling till fallet Sibbo.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Östersundomvisioner presenterades ". Christel Liljeström har berättat mera om planerna i hennes ovannämnda blogginlägg. Tillsammans med texten har Borgåbladet publicerat ett fotografi med en karta i vilka i mycket grova drag Helsingfors alternativ för metrolinjen till Sibbo presenteras. Alternativen är de samma som jag kunde presentera på denna blogg i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".

I morgon börjar en kurs i vetenskapsfilosofi, som jag undervisar vid Campus Vik (och Campus Gumtäkt), Helsingfors Universitet.

Fallet Sibbo

Påsbotten. Den 28 oktober 2008

Svenska folkpartiets valnederlag kan åtminstone delvis förklaras av kommunreformen och i Sibbo av inkorporeringen, som formellt inte har någonting med kommunreformen att skaffa, men informelt desto mera. I sin kommentar (eller blogginlägg från igår) "Dagen efter", som Sfp publicerat idag, förklarar partiordförande Stefan Wallin även Centerns förlust i valet med kommunreformen - och fallet Sibbo. Jag citerar:

Komun- och servicestrukturreformen gav uphov till gnissel, som kostade oss en hel del röster i bland annat Ingå, i Oravais och vissa kommuner i Östnyland. I Sibbo blödde sfp orättvist - trots att partiet som enda parti motsatte sig Helsingfors annekteringen av de sydvästra områdena. ...
Nu gick det annorlunda. Sdp:s förlust var väntad medan också centern säkert betalat ett pris för kommunreformen, eller sitt svek av den kommunala självbestämmanderätten - partiet hörde ju till påhejarna av Sibboannekteringen.

I Helsingfors blev den socialdemokratiska fullmäktigegruppens ordförande Kai Kalima inte återvald. Att denne mytoman (se "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008") för snart två år sedan valdes till gruppordförande istället för Maija Anttila är svårt att förstå. Kanske berodde det delvis professorns juridiska rådgivning i Sibbofrågan, men månna inte huvudorsaken var att konkurrenter ville försvaga Anttilas ställning. Sibboborna har dock inga skäl att glädja sig på Anttilas vägnar. Helsingfors har nu publicerat diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 24 september. På mötet diskuterades en utredning om en metropolförvaltning eller en sammaslagning av städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur Anttilas anförande:

Mutta kun tätä metropolialuetta, nyt koko ajan puhutaan 4 kunnan yhdistämisestä, niin minä olen kaikista keskusteluissa todennut, että mielestäni pitäisi myös tutkia sitä 6 kunnan metropolia, niin että siinä olisi myös Kirkkonummi ja Sipoo, koska silloin tulee tämä pitkän rannikkoalueen vetovoima ja koko Sipoon saaminen osaksi pääkaupunkiseutua ja sitä kautta askel lähemmäksi Porvoota ja Pietarin aluetta. Kun tätä selvitystä tehdään niin minä toivoisin, että jollakin tavalla siihen liitetään myös tämä 6 kunnan metropolialueen selvittämisulottuvuudet, koska jos Helsinki kasvaa vain pohjoiseen kuin kerran täällä valtuustossa näytin, pitkin radan vartta, niin kantakaupunki ja Helsingin ydinkeskusta jää sinne pussin pohjalle ja sen mahdollisuudet kehittyä voivat siitä kyllä kärsiä. 

Även Harry Bogomoloffs anförande i ärendet är värt att citera som en påminnelse om händelseförloppet år 2006:

Kunnat ovat kaikki sen verran vahvoja itse kukin, että siihen ei ole mahdollisuutta, siis väkisin ja pakolla, diktaatilla. Tätä varten ja tätä vastustamaanhan perustettiin aikoinaan pääkaupunkiseudun neuvottelukunta, koska silloin uhkana oli ministeri Mannisen suunnitelmat, ja kun löytyi yhteinen, en halua käyttää sanaa ”vihollinen”, koska se on liian vahva, mutta löytyi sellainen mielipide, johon ei pääkaupunkiseudun kunnat halunneet nyt diktaattiin mennä, niin perustettiin tämä elin, joka on kokoontunut useita kertoja pohtimaan niitä näitä, mutta villat ovat näistä tapaamisista olleet hyvinkin vähissä. Tämän tiedän sangen hyvin itse paikalla kutakuinkin aina olleena. Ainoa suuri asia, joka sieltä seurasi, merkittävä näkyvä asia oli sittenkin se kokous, jossa saatiin Länsimetro- ja Sipookysymykset ratkaistua, siinä itä ja länsi löivät kättä kauniilla tavalla.

I följande diskussionsinlägg gav dock styrelseordförande Suvi Rihtniemi en avvikande tolkning:

Varapuheenjohtaja Bogomoloffin lennokkaan puheenvuoron jälkeen muutama pieni tarkennus. Hän totesi puheenvuorossaan, että Sipoo- ja metrokysymys länteen ratkaistiin tässä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnassa. Sinänsä nämä ovat hyviä asioita ja hienoa, että ne menivät eteenpäin, mutta pääkaupunkiseudun neuvottelukunta ei ollut se elin, joka näitä vei eteenpäin.

Fallet Sibbo

Nya stadsdelar. Den 27 oktober 2008

"Sipoolaisten protesti rajansiirrolle" är rubriken på en notis i Helsingin Sanomat. Det är framgången för den oberoende gruppen Yhteinen Sipoomme som tidningen betecknar som en protest mot gränsjusteringen. Det paradoxala är att det främst är Svenska folkpartiet som förlorat på "protesten". Gruppen Yhteinen Sipoomme - Vårt Gemensamma Sibbo torde delvis ha ridit på en frustration över tvångsannekteringen, men främst har man dragit fördel av den medieuppmärksammhet som ett par av gruppens kandidater fått i samband med gränstvisten. Själv tolkar jag valresultatet i Sibbo delvis som en symptom på att sibboborna inte förstått vad som i verkligheten ligger bakom tvångsannekteringen. Ett medlemskap i Nylands förbund hade aldrig kunnat hindra inkorporeringen, men en konkret följd av den obundna gruppens valframgång torde vara att Sibbo lämnar Östra Nylands förbund.

Iltasanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Nämä ovat Helsingin uudet kaupunginosat". Jag återger här det första stycekt:

>>Helsinkiin on tulossa viisi uutta kaupunginosaa, kun kaupunkiin liitetään alueita Sipoosta ja Vantaalta. Uusien kaupunginosien nimiksi ovat ehdolla Östersundom, Ultuna, Karhusaari (Björnsö), Talosaari (Husö) ja Salmenkallio (Sundberg).<<

Borgåbladet har publicerat motsvarande notis under rubriken "Helsingfors namnger inkorporerade stadsdelar".

Christel Liljeström har ikväll skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kiitos ja eteenpäin". I inlägget berättar hon om Helsingfors respons på brevet till satdsstyrelsemedlemmarna. Jag citerar ur inlägget:

>>Helsingin kaupunginhallitus istui tänään kokousta. Sisäpiirin kautta sain tiedon miten Sipoo-Helsinki asiassa on edetty. Hallituksen tai valtuuston puheenjohtajat eivät ole soittaneet…ainakaan vielä…

Lopputuloksena silti että asia ei ollut virallisesti käsittelyssä. Pajuniemi totesi että Sipoon kunnanhallituksen kirje on välitetty kirjaamoon ja kaupungin juristit voivat sitä pohtia. Hänen käsitys asiassa on että hän kaupunginjohtajana kirjoittaa Sipoolle kirjeen jossa hän toteaa että tahot ovat niin pitkällä toisistaan että ei kannata neuvotella. ...

Olen puhelimitse vahvistanut Rihtniemelle että Sipoo on valmis neuvotteluihin ja että liikkumavaraa löytyy. Olen silti tähdentänyt että keskustelupöydällä on tarve olla ylimenokauden pohdinta verotulojen suhteen. Selkeästi sanoin myös että vaatimus optiosta tulevan rakennusoikeuden vastikkeena, on neuvoteltavissa. ...

Pohjanoteeraus on tämän lisäksi että kaupunginjohtaja jopa väitti, että kaupunginhallituksen jäsenet voivat jäädä korvausvelvollisiksi jos he poliittisin eväin sopivat Sipoon kanssa. Pajusen logiikan mukaan joku kuntalainen voin haastaa kaupunginhallituksen, perusteena että kaupungin etuja ei ole vaalittu.<<

Fallet Sibbo

Det handlar inte bara om Sibbo. Den 26 oktober 2008

Inför kommunalvalet har Vasabladet haft sin egen valmaskin. De tio första frågor i valmaskinen är specifika för de enskilda kommunerna, medan de tio övriga frågorna är allmänna frågor som ställts till samtliga kandidater från de femton kommunerna i Österbotten. En av de allmänna frågorna lyder "För att större kommuner ska kunna utvecklas i samma takt som andra jämförbara kommuner i landet borde de få annektera delar av en mindre kommun, även mot den lilla kommunens vilja." Tyvärr går det inte för en utomstående som jag att snabbt göre upp en statistik över kandidaternas svar, men Vasabladet har redan gjort det angående den ovannämnda frågan. Den 7 eller 8 oktober publicerade tidningen en ledarartikel med rubriken "Valkandidaterna fusionsrädda". Jag citerar ur ledaren:

>>Då är det samlade kandidatfältet mer överens om att en större kommun inte borde få tvångsannektera delar av en mindre kommun. Hela 87 procent av de 590 svarande kandidaterna i valmaskinen tar helt eller delvis avstånd från en tvångsannektering.
Här är det givetvis Sibbo som spökar, kandidaterna vill inte se en uppföljning i Österbotten.<<

Svenska folkpartiets enhetliga stöd för Sibbo i den aktuella tvisten torde långt handla om en på finlandssvenskt håll allmän rädsla för att Sibbo skall bli ett prejudikat. Att Sibbo dessutom hör till partiets maktsfär har här naturligtvis även betydelse. Det är lättare att se orättvisor när man själv är offer. Yle (Uutiset) publicerade den 10 oktober en artikel med rubriken "RKP:n liberaalit kasvot". Yle hade bl.a. talat med österbottningen Ulla-Maj Wideroos, som är gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen. Jag citerar ur artikeln:

>>RKP:n valtapiiriin kuuluneen Sipoon maiden kaappaaminen pääkaupungin tarpeisiin jätti kiviä kenkiin.

- Sipoon tapaus on meille vielä hankala ja vaikea sulattaa ja ymmärtää, että väkisin viedään yhden kunnan alueita vastoin kunnan tahtoa. Sipoo ei ollut mitenkään huonossa kunnossa. En sano, että Helsinki on huonossa kunnossa, mutta en ymmärrä niitä perusteluja, minkä takia Helsinki tarvitsi Sipoon alueita. Se on kyllä jäänyt jotenkin kaivamaan, Wideroos sanoo.<<

Medan SDP, Samlingspartiet och De gröna gärna skulle ge rum för annekteringar mot berörda kommuners vilja har så väl Centern som Sfp kategoriskt tagit avstånd från tvångssammanslagningar. I Sibbofrågan har Centern och Sibbo dock representerat olika linjer. Centern i Helsingfors har ovillkorligen tagit ställning för en inkorporering, medan Sfp:s representanter i Helsingfors stadsfullmäktige enhälligt varit mot en inkorporering. På riksplanet har Centern varit splittrad i frågan, men även Mari Kiviniemi och Matti Vanhanen har framhållit att Sibbo inte är ett prejudikat att ta efter.

Efter HFD:s beslut i fallet Sibbo i januari har kommunministern upprepade gånger betonat att Sibbo var ett specialfall. Intressant är det att notera att Sfp:s partiordförande Stefan Wallin, trots sin konstitutionella bakgrund, i Sfp:s pressmeddelande och ställningstagande "Tvångsannektering kränker rättsuppfattningen" från den 17 januari ställde sig till dem som betonade att HFD:s beslut inte får tolkas som ett prejudikat. (Se "Part i målet. Den 23 juni 2008".) Jag citerar ur meddelandet:

>>Högsta förvaltningsdomstolen skriver själv i sin motivering att Sibbo-beslutet var ett specialfall och detta bör stå fast. Det är viktigt att nya liknande situationer inte uppstår eftersom det ytterligare skulle skada medborgarnas tilltro till demokrati och rättsstaten.<<

Speciellt professor Kaarlo Tuori har kritiserat uppfattningen att Sibbo inte skulle vara ett (juridiskt) prejudikat. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) Tuori gjorde i sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanomat fallet Sibbo till en fråga större än bara en enskild kommun eller "korvkiosk". Rent politiskt kan Wallin vara nöjd om Sibbo inte blir ett prejudikat att ta efter, men på det principiella planet är det inte minst särbehandlingen av Sibbo som gör avgörandet i det aktuella fallet till ett justitiemord, som kränker rättsuppfattningen. När jag för över två år sedan började följa med fallet Sibbo på min blogg var det i första hand sympatierna för min gamla hemkommun som motiverade mig att skriva. Speciellt sedan högsta förvaltningsdomstolens avgörande i frågan är det främst de juridiska och rättsfilosofiska aspekterna som engagerar mig. Även om jag i den aktuella tvisten om ersättning känner ett uppriktigt bekymmer för Sibbo, så bekymrar jag mig långt mera över att maktfördelningen inte fungerar i Finland. Här handlar det inte bara om en enskild kommun, utan om Finland som ett rättssamhälle.

När det gäller tvångssammanslagningar av hela kommuner krävs det entydigt lagstiftning för att en inkorporering skall kunna kan ske emot enskilda kommuners vilja. Riksdagen, den lagstiftarende makten, kan här inte helt förbigås, vilket är bra med tanke på maktfördelningen. Lika väl används hotet om tvångssammanslagning som ett medel att kränka den kommunala självstyrelsen. Sibbo utgör här ett varnande exempel.

Alla är inte övertygade om att Sfp i tillräcklig mån har stött Sibbo. Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändare där Bo Holmberg kritiserar Sfp på flera punkter. Han hävdar bl.a. att det var Sfp som - mot folkets vilja - drev på en sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo och här motsatte sig en folkomröstning. Jag citerar:

>>Martina Harms-Aalto betonar (Hbl 18.10) vikten av en demokratisk process då det gäller kommunfusioner och fördömer en hård maktutövning. Hon fördömer även övriga partier och uppger att sfp är det enda som från gräsrot till ledning stöder demokratin i kommunfusioner. Hennes ord låter bra om de blott skulle ha någon förankring i verkligheten. ...

Vad den råa tvångsannekteringen av västra Sibbo beträffar hukade sfp kraftigt i regeringen och krävde bland annat inte att det skulle utföras en grundlig rättsundersökning genom att tillsätta en kunnig utredningsman med gedigen erfarenhet av nationell och internationell rättsutövning.<<

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Blivande Helsingforsbor röstade".

Fallet Sibbo

Förvaltningskultur. Den 25 oktober 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Pajunen tror inte på kompromiss i Sibbofrågan". Rubriken på tidningens webbplats är "Domstol väntar i Sibbofrågan". I artikeln i själva tidningen heter det att "Ifall Helsingfors inte på måndag meddelar förhandlingsvilja, går Sibbo till domstol." Att Helsingfors skulle meddela förhandlingsvilja ser dock högst osannolikt ut, för till Borgåbladet säger stadsdirektör Jussi Pajunen att Sibbos brev (se "Brev. Den 14 oktober 2008" och "Politisk domstol. Den 15 oktober 2008") till medlemmarna i Helsingfors stadsstyrelse inte behandlas på stadsstyrelsemötet i måndag. Enligt Pajunen hann inte brevet, som sädes den 15 oktober och som på på Internet kunde läsas redan den 14, fram i tid, utan har "först nu" getts över till stadens jurister! Enligt överborgmästaren hör det inte till Helsingfors förvaltningskultur att politiker blandar sig i tjänstemannaberedningen... Behandlingen av Sibbos brev till stadsstyrelsemedlemmarna finns inte med på föredragningslistan, inte heller på tilläggslistan. Till saken hör att Sibbo adresserade brevet direkt till stadsstyrelsemedlemmarna, då förhandlingarna på tjänstemannanivå avslutats utan resultat. Det är visserligen stadsdirektören som gör upp föredragningslistan för stadsstyrelsemötet, men stadsstyrelsens ordförande borde väl ha klarat av att få med ärendet, ifall Helsingfors beslutsfattare verkligen var intresserade av att uppnå en överenskommelse om Helsingfors ersättning till Sibbo.

Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström säger till Borgåbladet direkt att Helsingfors använder byråkratin som en dimridå att dölja sig bakom. Själv undrar jag ändå om inte situationen förändrats på måndag, då kommunalvalet är bakom och den kontroverisiella frågan är lättare att diskutera. Pajunen säger dock till Borgåbladet - såvida han citerats rätt - att det inte är möjligt att nå en kompromiss och att ärendet nog måste gå till Högsta förvaltningsdomstolen. Före HFD väntar dock Helsingfors förvaltningsdomstol.


Fallet Sibbo

Domstol väntar. Den 24 oktober 2008

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Helsingfors dementerar rykten om tvångsinlösen". Jag återger valda bitar:

>>Planeringen av de nya områden, som Helsingfors stad har annekterat i västra Sibbo och sydöstra Vanda går inte som på räls. Det är snart ett och ett halvt år sedan statsrådet godkände annekteringen som verkställs vid årsskiftet. Ändå har Helsingfors ännu inte lagt fram några som helst planer för områdena som omfattar nästan 22 kvadratkilometer.

De tvåtusen invånarna, som blir helsingforsare från 2009, har inte heller hörts i planeringsärenden som angår dem. Formellt har Helsingfors stad i det här skedet ingen behörighet till det. Men veterligen har stadsplanerarna haft kontakt med enskilda personer för att dryfta gemensamma angelägenheter. ...

– Men i själva verket finns i dag inte särskilt mycket att säga, säger Rajajärvi och fortsätter:
– Vi har i princip startat från början. Det är inget obetydligt projekt, och handlar om att bygga bostadsområden för ungefär 30 000 människor och arbetsplatsområden för 10 000. Och så ska man granska alternativen för den nya metron. Eller en lättare variant i form av snabbspårväg. Möjligen blir det en kombination av båda. ...

– Vi utgår från att det allra mesta blir småhus. Och mycket byggs för att komplettera områden som Landbo och Björnsö, säger Rajajärvi, men medger samtidigt att gränsen vid Sibbo storskog kommer att justeras.<<

Banfönförvaltningscentralen publicerade igår utredningen utredningen "Helsinki–Pietari-rautatie-yhteyden kehittäminen". Heli-banan verkar inte speciellt aktuell, men östra Nylands förbund uppmanas för framtida behov reservera en förbindelse från Helsingfors österut via Borgå. Bilden ovan är ur rapporten. Den planerade (?) Sibbometron förefaller åtminstone i någon mån ha påverkat bedömningarna. Jag citerar ur det svenska sammandraget:

>>Dragningen av genbanlinjerna i östlig riktning via flygplatsen försvagar möjligheterna att utveckla regionaltrafiken i Borgå riktning betydligt. Detta beror på att största delen av markanvändningen i Helsingfors-Borgåregionen bygger på E18-trafikkorridoren. Å andra sidan erbjuder en eventuell fortsättning av Helsingfors-metron till öst och Sibbo en ersättande spårtrafikförbindelse för markanvändningen mellan Helsingfors och Borgå. ...

Höga kostnader och en besvärlig miljö i Mosabacka talar för en anslutning till flygstationen, men anslutningsförbindelsen försämrar å andra sidan samtidigt förutsättningarna för att anordna tätortstrafik till Borgå. En eventuell förlängning av Helsingforsmetron österut påverkar också behovet av tätortstrafik. En täckande utredning behövs om områdets markanvändning och om trafiksystemets utvecklingsalternativ. Generalplanen för Sibbo, som för närvarande utarbetas, skall beaktas i utredningen, likaså användningen av områdena som överförs till Helsingfors, samt planerna för en eventuell förlängning av metron.<<

Den "lättare varianten", alltså snabbspårväg istället för metro, har man inte hunnit ta i beaktande i utredningen. I själva rapporten spökar även reserveringen för kollektivtrafikförbindelsern i förslaget till generalplan för Sibbo. Jag citerar:

>>Radan linjaaminen lentoaseman kautta heikentää oleellisesti Helsinki– Porvoo-välin taajamaliikenteen toteutusedellytyksiä ja kysyntää.
Maankäytön kannalta asia liittyy Helsingin kaupungin suunnitelmiin jatkaa metroa Itäsalmeen ja Sipoon yleiskaavaehdotuksessa esitettyyn varautumiseen metron jatkamisesta Hitån alueelle. Helsinki–Porvoo-välin taajamaliikenteen ja mahdollisen metrolinjan jatko alueelle edellyttävät tarkempaa liikennejärjestelmätason suunnittelua alueen maankäyttösuunnitelmien tarkennuttua sekä Helsingille siirtyvällä että Sipoon eteläosan alueilla.<<

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Domstol väntar i Sibbofrågan". Jag återger härde första raderna ur texten, som torde ingå i morgondagens tidening:

>>Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen tror inte längre på en kompromiss i fråga om ersättningarna för de Sibboområden som staden tar vid årsskiftet.
– Vi är för långt ifrån varandra. Det kommer nog inte att gå att nå en kompromiss, säger Pajunen i dagens Bbl.<<

Fallet Sibbo

Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008

Centern i Helsingfors består till en del av centerpartistiska tjänstemän och partianställda med rötter i centerdominierade orter. Ett typexempel är kommunminister Mari Kiviniemi, som 2004-2005 var statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Numera har statsministern en ekonomipolitisk rådgivare vid namn Mika Rossi. Rossi var fram till 2003 kommundirektör i Kyyjärvi, tio mil öster om Seinäjoki. År 2003 flyttade Rossi till kommunavdelningen vid inrikesministeriet för att leda ett projekt om medborgarinflytande. Tjänsten besattes utan ansökningsförfarande. Perioden 1.1. 2004 - 30.9 2006 var Rossi projektchef för "Projektet för utvecklande av den kommunala demokratin" vid inrikesministeriet. Rossi lämnade det ovannämnda projektet tre månader i förtid för att i egenskap av konsultativ tjänsteman från och med den 1 oktober 2006 tillsammans med bl.a. Arto Sulonen och Kari Prättälä ingå i ett sekretariat med uppgift att biträda kommun- och servicestrukturgruppen. Sedan i februari i år är Rossi statsministerns ekonomipolitiska rådgivare.

Rossis namn har under hösten hittats på Helsingin Sanomats diskussionsspalter. Här ett exempel på ett inlägg från den 22 september:

Kuntajakolaki ei anna kovin selkeitä eväitä tässä asiassa, eikä vastaavia ennakkotapauksia ole. Luultavasti Helsingin kaupunki ja Sipoon kunta ratkaisevat asian oikeudessa, jolloin selviää korvausten taso. Sipoon osakuntaliitos oli järkevä ja pääkaupunkiseudun kannalta merkittävä ratkaisu. Neuvotteluhaarukka osapuolilla on niin leveä, että jumppaamista asia varmasti vaatii. Ratkaisu löytynee perinteisellä kirkko keskelle kylää mentaliteetilla ja kaikki voivat kokea saavuttaneensa kohtuullisen lopputuloksen. Helsingin kaupunki osoittanee vastuunsa uusia helsinkiläisiä kohtaan ja pitää huolta alueen palveluiden ripeästä kehittämisestä. Alueelle tulee rakentaa väljästi. luontosuhde säilyttäen kerros-, rivi- ja omakotitaloja.

Rossis diskussionsinlägg brukar stämma överens med Kiviniemis och Vanhanens åsikter, så inlägget ovan torde väl motsvara de ansvariga centerministrarnas linje i frågan. Emedan Rossi ställer upp i kommunalvalet, har han sedan september även skrivit blogg. Nedan ett smakprov på ett inlägg . Rubriken är "Tuloksellista metropolipolitiikkaa".

Keskustaa moititaan usein Helsingin ja pääkaupunkiseudun unohtamisesta. Pääkaupunkiseudun kunnalliset päättäjätkin ovat monella suulla todenneet menneinä vuosina, että valtiovallalla on ollut suurempi tarve kehittää Suomen muita alueita Helsingin seudun kustannuksella. Tällä hetkellä metropolipolitiikkaa toteutetaan Keskustan johdolla vakuuttavin tuloksin. Matti Vanhasen I ja II hallituksen ohjelmien yksi selkeä painopiste on ollut Helsingin seudun metropolialueen kehittäminen. Hallituksen nelivuotiskauden 2008-2011 aikana toteutetaan ensimmäistä kertaa Suomessa metropolipolitiikkaa, jossa lähtökohtaisesti tuodaan esille Helsingin seudun erityisyys ja merkitys. Esimerkiksi Helsingin seudun kilpailukyvyn ja tasapainoisen kehityksen tukeminen tunnustetaan olevan koko maan tulevan kehityksen kannalta oleellista. Miettikää myös ratkaisuja, joita on tehty keskustavetoisessa hallituksessa: Sipoon alueliitos Helsinkiin, Espoon metro, Kehärata, Aalto -yliopisto yms.

Med "Helsingin seudun kilpailukyvyn ja tasapainoisen kehityksen tukeminen" syftar Rossi uppenbart på den aktuella inkorporeringen, som motiverades med dess betydelse för hela landet. Rossis övriga exempel på metropolpolitiska "lösningar" som gjorts av den centerledda regeringen är lika så intressanta. De är samtliga resultat av Helsingforspolitikers påtryckningar, fastän projekten i högsta grad även berör Helsingfors grannkommuner. Att regeringen här gett efter för påtryckningar är närmast ett bevis på statsministerns svaga ställning. Angående inkorporeringen torde Rossi vara väl insatt i hur det hela gått till. I sin Sibboutredning skriver Pekka Myllyniemi följande:

Utredningsarbetet har genomförts som s.k. distansarbete vid inrikesministeriets kommunavdelning. Utredaren har fått gediget stöd från avdelningens tjänstemän. Jag vill framföra mitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, konsultative tjänstemannen Mika Rossi, regeringsrådet Arto Sulonen, ...

Att regeringsrådet Arto Sulonen inte bara hjälpt Myllyniemi med utredningen, utan även i egenskap av beredande tjänsteman gjort sitt bästa för att dölja bristerna i utredningen, har jag i flera inlägg redogjort på denna blogg. Angående överinspektör Suvi Savolainen, så var det i hennes mapp på inrikesministeriet som Helsingfors förvaltningscentrals opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" hittades. Det är främst denna utredning som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Namnet Mika Rossi torde jag däremot inte tidigare ha nämnt på denna blogg. Eftersom Rossi tillsammans med Savolainen var kommunindelningsutredarens kontaktperson vid inrikesministeriet sände jag Rossi följande e-postmeddelande den 2 oktober 2006:

Till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis kontaktpersoner

Undertecknad önskar informera utredaren om en samling artiklar på adressen http://www.wadenstrom.net/sibbo.htm . Ett urval av texterna torde även publiceras på papper.

Ralf Wadenstrom, Helsingfors

Följande dag fick jag svar:

Tack för den här informationen.

Mika Rossi Neuvotteleva virkamies Sisäasiainministeriö Kuntaosasto

Huruvida Myllyniemi eller Rossi läst min blogg vet jag inte. Vad jag däremot med säkerhet vet är att Helsingfors i oktober 2006 inte bara sände den färdiga utredningen till Myllyniemis kontaktpersoner, utan även ett antal kartor. Det är troligt att även kartan med kommunindelningsutredarens förslag till ändring i kommunindelningen har sänts Myllyniemi via hans kontaktpersoner på kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet).

För övrigt har vem som helst rätt att kräva att få ta del av de aktuella dokumenten. Man behöver inte ens uppge sitt namn. En tjänsteman som vägrar ge ut dokumenten gör sig skyldig till tjänstefel.

Banförvaltningscentralen har idag publicerat utredningen "Helsinki–Pietari-rautatie-yhteyden kehittäminen". Jag torde återkomma.

Fallet Sibbo

Sämre kollektivtrafik. Den 22 oktober 2008

I dagens Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Oro för Sibbo storskog". Rubriken på paradsidan lyder "Jacob Söderman ger inte upp kampen för Sibbo storskog". Enligt artikeln hänvisar Söderman till miljöministern Paula Lehtomäkis uttalande vid Centerns berömda valtillsrällning i Östersundom för snart tre veckor sedan. Borgåbladet noterar även att det endast saknas Centernamn på listan med riksdagsmän som undertecknat det skriftliga spörsmålet om Sibbo storskog.

Helsingin Uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Lounais-Sipooseen heikompi joukkoliikenne" ("Lounais-Sipoo ei vielä saa loistavia bussiyhteyksiä").

I Yle Vegas aktuelltsändning 9:00 ingick ett inslag om hur annekteringen påverkar kommunalvalet i Sibbo. I inslaget intervjuas Clara Lindqvist, som i valet ställer upp för den nya obundna gruppen Vårt Gemensamma Sibbo - YSI. I inslaget berättas det att Lindqvist ställde upp för Sfp i de förre valet, men att hon blev missnöjd på de etablerade partierna i samband med Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Lindqvist säger att man inte gett någon bra förklaring till varför Helsingfors behöver det aktuella området och undrar vilka andra beslut de "ledande partierna" gjort på lika svaga grunder. Lindqvist säger vidare att föreningen Vårt Gemensamma Sibbo grundades för att man upplevde att det fanns ett missnöje med partierna även bland väljarna.

Det är uppenbart att många Sibbobor har förlorat sitt förtroende för så väl partier som rättväsendet som en följd av inkorporeringsbeslutet, men varför skulle man ha förlorat fötroendet även för Sfp? De som pekar ut Sfp:s traditionella politik som syndabock är väl främst sådana som inte heller tidigare gillat partiet. Genom sitt avhopp och genom sitt röstande i kommunstyrelsen har Lindqvist indirekt understött den kritik som främst från huvudstaden riktats mot "språkmuren" i öster. När det gäller Vårt Gemensamma Sibbos kandidater Caspar Berntzen, Jukka Jaatinen och Veikko Lindell, så hade deras insatser behövts inom den på riktigt politiskt oberoende föreningen För Sibbo. Var blev det utlovade besväret till de europeiska rättsinstanserna?

En grupp av obundna snarare försämrar Sibbos möjligheter till inflytande, men i sig kan obundna förtroendevalda vara bra för demokratin. Obundna politiker är mera omutbara än andra och deras medverkan kan motverka mygel. Jag skulle gärna se många obundna ledamöter - i Helsingfors stadsfullmäktige.

Christel Liljeström har på förmiddagen kommenterat det ovannämnda nyhetsinslaget i ett blogginlägg med rubriken "YSI ja uskottavuus".

Fallet Sibbo

Grynders hotar Sibbo storskog. Den 21 oktober 2008

I gårdagens blogginlägg "Sämre service. Den 20 oktober 2008" skrev jag om ett aktuellt skriftligt spörsmål gällande Sibbo storskog. Första undertecknad är Jacob Söderman. Söderman har nyligen skrivit om Storskogen i ett blogginlägg "Ihmisoikeuksia edistettävä - Sipoonkorpi pelastettava", som jag finner värt att citera:

Sipoonkorpi saa odottaa grynderien saapumista Ympäristöministeri Paula Lehtomäen alkupuheenvuoron jälkeen pääsin kysymään Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta. Uudenmaan liitto kannattaa hanketta, kaupungitkin periaatteessa. Kysymyksessä on 4.000 – 5.000 hehtaarin - pääosin Sipoossa sijaitsevasta - erittäin hienosta metsäalueesta. Se uhkaa jäädä puristukseen grynderien saapuessa rakentamaan Helsingin kaupungin Sipoosta valloitettuja alueita. Kun uusille asuntoalueille muuttaa paljon uusia asukkaita, Sipoonkorpi joutuu alttiiksi kohtuuttomalle käytölle. Samoin grynderien kiinnostus rakentaa suunnittelulle kansallispuistoalueelle saattaa voimistua. Tämän kauniin alueen pelastamiseksi, joka on tärkeä erityisesti Itä-Helsingin, Sipoon, Vantaan ja Keravan asukkaille, tulisi Sipoonkorven kansallispuiston raja vahvistaa, hallinto perustaa ja käyttö suunnitella niin että herkimmät alueet eivät vahingoitu. Ympäristöministeriön virkamiehet vastustavat odotetusti hanketta. He vastustivat aikoinaan myös Nuuksion kansallispuistoa Ministeri Lehtomäki vastasi nihkeästi kysymykseeni. Muutaman pienemmän alueen suojeleminen luonnonsuojelulain nojalla riittäisi. No niin, kamppailu jatkuu. Sipoonkorpi tulee pelastaa.

En av de riksdagsmän som undertecknat det skrifliga spörsmålet med frågan "Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen?" är Södermans partikamrat Rakel Hiltunen. Jag skulle gärna rikta en liknande fråga till Hiltunen själv? Var Hiltunen medveten om att en massiv bebyggelse i sydvästra Sibbo hotar Sibbo storskog då hon i juni 2006 i samband med KSSR-förhandlingarna pressade kommunminister Hannes Manninen att stöda en inkorporering?

Fallet Sibbo

Sämre service. Den 20 oktober 2008

I gårdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Helsinki leviää itäiseen korpeen". Artikeln handlar om Sibbo storskog och en planerat avverkning öster om Älgspångsberget. Man kan fråga sig vad de egentliga motiven bakom avverkningen är.Jag återger här de inledande raderna:

>>Vuoden 2009 alusta Helsingin raja idässä kulkee sankassa metsässä Sipoonkorvessa. Harva metropolin asukas kuitenkaan tuntee "itäiseksi Nuuksioksi" tituleerattua korpea.<<

Yle (Nyheter/ Mellannylan) har idag på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Regeringen bör rädda Sibbo storskog". Jag återger början på notisen:

>>Ett antal riksdagsledamöter är oroliga över Sibbo storskogs öde. Flera riksdagsledamöter från Södra Finland kräver nu att regeringen räddar det nationellt viktiga natur- och rekreationsområdet från exploatering och har därför lämnat in ett spörsmål till riksdagens talman.

Bland annat är man rädd för att det ökande rekerationsbehovet i den del av Sibbo som överförs till Helsingfors kommer att förstöra skogsområdet om inte en nationalpark snabbt grundas.<<

Yles notis torde basera sig på ett pressmedelande med rubriken "Riksdagsledamöter oroliga över Sibbo Storskogs öde", som Jacob Söderman idag publicerat på sin webbplats. Jag citerar ur meddelandet:

>>Den första undertecknaren ledamot Jacob Söderman är rädd för att det massiva byggandet och det ökande rekreationsbehovet i den del av Sibbo, som överförts till Helsingfors kommer att förstöra det populära skogsområdet, om inte en nationalpark gällande området snabbt grundas. Ett nytt bostadsområde med 40.000 invånare planeras på det område av Sibbo, som nyligen inkorporerats med Helsingfors.

I riksdagen har flera motioner inlämnats för att påskynda ärendet under årens lopp utan att någonting händer.

Miljöminister Paula Lehtomäki har nyligen konstaterat i Sipoon Sanomat att inga nya nationalparker grundas, trots att man i regeringsprogrammet lovar att utreda saken för Sibbo storskogs del.
Lehtomäki handlar synbarligen på egenhand, emedan hon inte har presenterat den utlovade utredningen i riksdagen.<<

Det i pressmeddelandet omnämnda skriftliga spörsmålet "Kansanedustajilta kirjallinen kysymys Sipoonkorven pelastamiseksi" finns lika så på Södermans hemsida. Bland de som undertecknat det skriftliga spörsmålet finns bl.a. Leena Harkimo (saml), Eero Heinäluoma (sdp), Rakel Hiltunen (sdp) och Mikaela Nylander (sfp). Själva frågan i det skriftliga spörsmålet lyder enligt följande:

>>Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen
ja aikooko se selvittää hallitusohjelman mukaisesti mahdollisuudet perustaa alueelle kansallispuisto ja ryhtyä tämän pohjalta tarvittaviin toimiin?<<

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Osa sipoolaisten palveluista pysyy, osa romahtaa liitoksessa". Jag återger de inledande raderna:

>>Saavatko Lounais-Sipoon parituhatta asukasta paremmat palvelut kuin 150 000 muuta itähelsinkiläistä?

Ainakin terveyspalveluissa ja yläasteen opetuksessa osa uushelsinkiläisistä joutuu samoihin potilasruuhkiin ja huonokuntoisiin kouluihin, joissa jo monet nykyisetkin itähelsinkiläiset ovat.<<

Till saken hör att så väl HFD:s som statsrådets beslut grundar sig på att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området. I tidningen ingår dessutom en kortare text med rubriken "'Ei Sipoo aio häätä ketään pois'". KommunstyrelseordförandeChristel Liljeström säger här att Sibbo inte kör bort någon från skolbyggnaden som kommunen äger i Östersundom. Om Sibbo och Helsingfors inte får till stånd ett avtal om om ersättning, är kommunen beredd att hyra skolbyggnade. Helsingfors har dock inte svarat på frågan huruvida staden önskar hyra byggnaden, säger Liljeström.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsingfors kontakt". Jag citerar ur inläget:

>>Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) ringde till mig i kväll. De har haft styrelsemöte men ”hann inte behandla Sibbos skrivelse för de tre stora partierna skulle hålla en palaver kring stadsbudgeten 2009”.
Men hon sade att ärendet kommer upp via ”normal beredning” dvs. förberett av stadsdirektör Pajunen (saml) med förslag till beslut för politikerna. Detta skulle ske tills nästa måndag. ...

Om Helsingfors stadsstyrelse inte nästa måndag tar ett konkret steg framåt mot oss, så funderar jag allvarligt på att ensidigt från Sibbos sida konstatera att Helsingfors inte har vilja till förhandling. Alltför länge har vi hållits hängande i ett slakt rep.<<

Lite senare på kvällen har Liljeström publicerat ett finskspråkigt inlägg med rubriken "Helsingin menettelytapa".

Fallet Sibbo

Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008

Den 26 september (enligt Google Nyheter) publicerade Åbo Underrättelser en artikel med rubriken "'Alla måste dra åt samma håll'". Det är pol. dr. Timo Aro, forskare i flyttningsrörelser (och kommunalvalskandidat för De Gröna i Björneborg) som anser att alla kommuner i Åboregionen bör dra åt samma håll. Jag återger här inledningen på artikeln:

Åboregionen förlorar sin konkurrenskraft ifall inte en storkommun bildas, säger forskare Timo Aro.
Det finns något av ett Sibbo-syndrom i den nuvarande kommunstrukturen i Åboregionen. Ingen av Åbos grannkommuner vill frivilligt gå samman med Åbo, som vill växa och bli större. Åbos sits är besvärlig. Staden ligger inklämd mellan sina grannar utan möjlighet att växa, samtidigt som befolkningen minskar.

Kommunstrukturen är med nuvarande beskattningssystem och förvaltningsmodell ett problem i Åboregionen eller åtminstone ett problem för Åbo stad. Problemet är speciellt allvarligt i Åboregionen, men liknande problem med "republikanska zoner", som skummar av grädden finns minsann även kring andra centralorter än Åbo. Den största uppmärksamheten har dylika problem fått i Helsingfors, där det felaktigt talats om "metropolens" specialproblem. Situationen är betydligt allvarligare för Åbo än för Helsingfors. Så som det även framgår ur artikeln i Åbo Undrrättelser är problemen dock ganska likartade. Där av benämningen "Sibbo-syndromet".

För ganska exakt två år sedan publicerade Kuntalehti en längre artikel av Timo Aro. Jag återger här det sista stycket ur artikeln, som har rubriken "Maassamuutto valikoituu kaupunkiseutujen sisällä":

"Sipoo-syndrooma" ja seudullinen tasapainoKeskusten sisälle on muodostunut vähitellen hyvä- ja huono-osaisten asuinalueiden mosaiikki. Asuinalueiden välisiä eroja on pyritty tasoittamaan ohjelmien, hankkeiden ja strategioiden avulla. Keskuksissa korostuvat äärimmäisen hyvinvoinnin lisäksi monet sosiaaliset ongelmat, kun niiden välittömässä läheisyydessä, kehyskunnissa, eletään lähes idyllimäisissä puutarhakaupungin olosuhteissa ilman häiritsevää epäjärjestystä.
Kehyskuntien tulomuuttajat ovat tuloiltaan, koulutustasoltaan ja iältään merkittävästi paremmassa asemassa kuin niiden kantaväestö ja lähtömuuttajat. Kehyskunnissa yhdistyy korkea elintaso, asumisväljyys, viihtyisä ympäristö ja perusturvallisuus.
Tasapainoisen sosiaalisen kehityksen kannalta on ongelma, etteivät kehyskunnat koe olevansa vastuussa koko kaupunkiseudun sosiaalisesta eheydestä. Keskiluokan pako ydinkaupungeista ei kuitenkaan ole pidemmällä aikavälillä kehyskuntien intressien mukaista.
Mikäli asiaan ei aleta poliittisin päätöksin reagoimaan, on vaarana, että seutujen sisäinen tasapaino muuttuu muuttoliikkeen seurauksena ratkaisevasti huonompaan suuntaan. Kaupunkiseudut ovat luoneet toimivia yhteistyömalleja muun muassa elinkeinopolitiikkaan, palvelutuotantoon ja markkinointiin. Muuttoliikkeen rakenteen aiheuttamiin myönteisiin ja kielteisiin kehävaikutuksiin ei sen sijaan ole haluttu, osattu tai uskallettu seutuyhteistyössä tarttua. Seudullinen maankäyttö- ja tonttipolitiikka ja asumiseen liittyvät järjestelyt ovat osoittautuneet kiperimmiksi haasteiksi. Puitelain mahdollistava ajatus yhteistoiminta-alueista on tässä suhteessa iso askel oikeaan suuntaan.
Helsingin ja Sipoon nykytilanne on esimerkki siitä, mihin patoutunut ja menneeseen maailmaan perustuva siilipuolustustilanne keskuksen ja kehyskunnan kohdalla voi pahimmillaan johtaa. Sipoo on edustava esimerkki kehyskunnasta. Vastaava tilanne on noin 50 kehyskunnassa Helsingin, Tampereen, Turun, Oulun ja Jyväskylän seutukunnassa. Maakuntakeskuksissa sama ilmiö näkyy pienemmässä mittakaavassa.

I tidsskriften Kvantti 1/07, som ges ut av Helsingfors stads faktacentral, ingår en artikel av Aro med rubriken "Selektiv flyttningsrörelse i stora stadsregioner" ("Suurten kaupunkiseutujen valikoiva muuttoliike"). Det nästsista avsnittet i artikeln har rubriken "Sibbo som exempel på selektiv migration". Avsnittet inleds med konstaterandet att "Sibbo är en typisk tillväxtkommun som drar nytta av sin närhet till en centralstad." Det sista avsnittet i artikeln har rubriken "Projektet PARAS och selektiv migration". Då PARAS-reformen diskuterades våren 2006 var det många som hoppades på en lösning på det problem som Aro kallar "Sibbo-syndromet".

Visst finns det förhoppningar om att det "frivilliga" samarbete som ramlagen påtvingar kommuner tillsammans med morotspengar skall leda leda till kommunsammanslagningar, men någon garanti för att den aktuella kommunreformen skall lösa problemen i Åboregionen finns det inte. Då initiativet till en kommun- och servicestrukturreform togs var det uttalade syftet att garantera finansieringen av den kommunala servicen, som är speciellt hotad i glesbygden. Under diskussionen, beredningen och förhandlingarna kom reformen dock allt mera att handla om centralorternas och speciellt Helsingfors ekonomi. Hannes Manninen och Centern ville dock inte gå med på några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. I stället gav Manninen och statsminister Matti Vanhanen efter för vissaa Helsingforspolitikers krav på en lösning av "Sibbofrågan", istället för att söka en lösning på det allmänna "Sibbo-syndromet".

Helsingin Sanomat publicerade som på beställning den 1 september 2006 en artikel med rubriken "Tutkija: Sipoo hyötyy selvästi valikoivasta muuttoliikkeestä". Forskaren som står bakom påståendet i rubriken är ingen annan än Timo Aro. I samband med artikeln publicerade Helsingin Sanomat diagrammet ovan. Den 27 juli i år publicerade Helsingin Sanomat emellertid en artikel med rubriken "Muuttoliike rankaisee suuria kaupunkeja miljoonien verotappioilla", där det noterades att Helsingfors och Åbo (och Grankulla!) är de största förlorarna på flyttningsrörelsen, medan vinnarna är Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. (Se "Kranskommuner. Den 29 juli 2008".) Liksom jag många gånger har påpekat på denna blogg är det stora strukturella problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Utflyttningen till Sibbo har hittills varit ett marginellt problem. Däremot kunde även Sibbo ha blivit ett problem, när Samlingspartiet tagit över makten över planeringen i kommunen. Då Sibbo 2005-2006 kritiserades för att växa för långsamt och speciellt för att inte utveckla Östersundom gick kommunen i fällan och visade upp sina alternativa planer på en snabb tillväxt speciellt i sydväst. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiveras inofficiellt av Helsingfors ekonomiska förluster av utflyttningen till Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Sibbos egen lösning på det påstådda strukturella problemet i Helsingforsregionen skulle bara ha förvärrat situationen. Dess värre förefaller många Sibbopolitiker fotfarande tro på de officiella motiveringarna till inkorporeringen, enligt vilka kommunen vuxit för långsamt.

Hotet om att Sibbo skulle ta efter Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi och locka till sig goda skattebetalare i stor skala är en bakgrundsfaktor som enligt många Helsingforspolitikers mening motiverar och legitimerar den aktuella inkorporeringen. De officiella motiveringarna är däremot närmast de rakt motsatta. "Sibbo-syndromet" är ett allmänt problem, men Sibbos traditionella politik är inte alls något typexempel på "Sibbo-syndromet". Tvärtom motiverades undantaget Sibbo med att Sibbo är en otypisk kranskommun. Speciellt kommunminister Mari Kiviniemi har motiverat undantaget Sibbo med att Sibbo skiljer sig från mängden. Jag citerar ur FNB:s notis "Kuntaministeri Kiviniemi: Sipoo oli poikkeus", som Helsingin Sanomat publicerade den 15 januari:

Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) ei odota, että hallitus saa korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen innostamana lisää Sipoo-ratkaisun kaltaisia ehdotuksia eteensä. Kiviniemen mielestä Sipoon osien liittäminen Helsinkiin oli erikoistapaus.
"Erikoistapauksena sitä myös perusteltiin valtioneuvoston päätöksenä. Kysymys oli metropolialueesta, jonka yhdessä osassa kasvu oli pysähtynyt. Se oli poikkeuksellista eikä samanlaisia esimerkkejä löydy maaseutujen keskuskaupungeista. Pikemminkin päinvastoin siellä on kilvan kaavoitettu keskuskaupunkien rajoille."

Partipolitik. Den 18 oktober 2008

Nej, annonsen ovan är i detta sammanhang inte ämnad som valreklam. Jag bara dokumenterar. Annonsen där det hävdas att "endast sfp har hela tiden försvarat Sibbo" har idag publicerats i både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet. Vem månne reklamen riktar sig till? Knappast enbart Sibbobor.

Egentligen borde inkorporeringen i sig inte vara ett stort problem för Sfp. Tvärtom kunde gränsjusteringen ha vissa strategiska fördelar för partiet. Det krävs därför inte speciellt mycket fantasi att föreställa sig att man, så som statsminister Matti Vanhanen låtit förstå, från Sfp:s sida förhållit sig mycket "konstruktivt" till Sibbofrågan före Helsingfors beslut den 21 juni 2006. Att Sfp kom att bli det parti som ställde sig på Sibbos sida är kanske delvis en slump. Det är kanske framför allt en följd av att förre kommunminister Hannes Manninen på grund av förhandlingarna kring KSSR inte hade tid att vänta på en överenskommelse som även hade godkänts av Sfp. Övriga partier körde över Sfp, som i sin tur samlade sina led till motstånd. Det handlade kanske delvis om prestige och partiets trovärdighet. Det gällde att visa att en kommun, där Sfp har en ledande roll, kan räkna med stöd från partiet. Det gällde även att förhindra att tvångsannekteringen blev ett prejudikat, som kunde tillämpas på andra håll i Svenskfinland. Dessutom visade sig den svenskspråkiga befolkningen ha starka sympatier för Sibbo

Det är intressant att Sfp på det nationella planet faktiskt så enigt "hela tiden" efter den 21 juni 2006 har försvarat Sibbo. Jan D. Oker-Blom, som är stadsstyrelsemedlem och kommunalvalskandidat i Helsingfors skrev t.ex. så sent som den 13 oktober i sitt blogginlägg "Skall Helsingfors växa?" på Hbl:s valblogg följande:

>>Om staden skulle bygga tätt (högt) på alla ställen där det är möjligt skulle det inte finnas någon brist på mark. Att gå på rövarstråk till Sibbo kostar helt enkelt mig som gammal helsingforsare helt för mycket även om det snåla bud som Helsingfors har gett för skattebortfall, byggnader och övrigt skulle gå igenom.<<

Det är Sfp:s enhetliga linje att Helsingfors varit på "rövarstråk" och att tvångsinkorporeingen är olaglig, vad HFD än må säga. I Sibbofrågan har Sfp uttalat sig och agerat som ett enhetligt parti. Samtidigt har Sfp i Sibbo naturligtvis koordinerat ställningstaganden med partiet. Partiet har naturligtvis andra viktiga intressen att ta hänsyn till än fallet Sibbo. Dess värre är en del av Sfp:s fötroendevalda i Sibbo utpräglade lokalpolitiker, som inte tänker i partipolitiska banor. Sibbopolitikernas länk till partistyrelsen är dessutom en ambitiös politiker, som inte drar sig för att kritisera sina partikamrater. Paradoxalt förefaller det som om just Sfp:s enhetliga linje i Sibbofrågan i Sibbo medfört en viss misstro mot "partipolitik" och Svenska folkpartiet i allmänhet.

Ytterligare ett skäl till misstro mot Sfp kan vara misstankar om att man inom Sfp var beredd att offra Östersundom t.ex. för att rädda Östra Nylands förbund och partiets position i förbundet. Allt som hände före den 21 juni 2006 är inte kännt för allmänheten eller ens för mig. Kanske håller ledande Sfp-politiker inne med sanningen om kohandeln i samband med KSSR-förhandlingarna, för att sanningen inte är så bekväm heller för Sfp. Å andra sidan har medierna inte heller ställt den viktigaste av alla frågor angående fallet Sibbo: Hur hänger Manninens, Vanhanens och Kommunförbundets stöd av en tvångsinkorporering samman med föhandlingarna om kommunreformen och Paras-ramlagen?

Manipulation. Den 17 oktober 2008

Frågan huruvida Sibbo bör gå med i Nylands förbund är på många sätt relaterad till fallet Sibbo. Efter att HFD har godkänt statsrådets beslut går dock Sibbopolitikernas åsikter i sär. Ett byte av landskapsförbund räddar inte längre kommunen från förlusten av Östersundom, men en del politiker och kommunalvalskandidater torde anse att medlemskapet i Östra Nylands förbund är en bidragande orsak till tvångsannekteringen. På Yles valtest svarar endast 11 av jämt 100 kandidater att de är "helt av annan åsikt" angående påståendet "Sibbo skall gå med i Nylands förbund". Av dessa kandidater ställer tio upp för Svenska folkpartiet. Endast 26 av är helt eller delvis av annan åsikt, medan 41 är "helt av samma åsikt" angående påståendet att Sibbo skall gå med i Nylands förbund. Hela 68 eller 72 % av kandidaterna är helt eller delvis av samma fråga. Sex av kandidaterna som svarat på Yles valtest har inte tagit ställning till landskapsfrågan.

Av gruppens Vårt Gemensamma Sibbos kandidater vill Så väl Caspar Berntzen som Clara Lindqvist att Sibbo går med i Nylands förbund. Dessutom vill de se en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden. Veikko Lindell, som lika så ställer upp för Vårt Gemensamma Sibbo och som i likhet med Berntzen varit aktiv inom föreningen För Sibbo, är däremot helt emot ett medlemskap i Nylands förbund. Landskapsstyrelsens ordförande Christel Liljeström är inte helt överaskande "helt av annan åsikt" när det gäler påståendet att Sibbo skall gå med i Nylands förbund. Hennes motivering lyder "Att byta förbund minskar kommunens beslutsrätt i väsentlig grad gällande ex planläggningsfrågor." I sak har Liljeström helt rätt. Men det är samtidigt klat att Östra Nylands förbund liksom Österbottens förbund även har en språkpolitisk betydelse. Eftersom förståelsen för sveska intressen och strategier verkar svag just nu, är man - liksom i fallet Sibbo - försiktig med att framhålla språkpolitiska argument. Bernzens motivering till att Sibbo bör gå med i Nylands förbund är att det är bättre att vara en fullvärdig medlem kring de bord, där besluten fattas. Dess värre röstar man i landskapsförbundet i regel efter parti. Om Sibbos röst alls skulle höras, så skulle det främst vara via Sfp:s representanter i landskapsstyrelsen och -fullmäktige. Vårt Gemensamma Sibbo skulle här naturligtvis sakna representation.

Då förre kommunministern Hannes Manninen var pressad på grund av kommunreformen försökte man från Helsingfors och Nylands förbunds sida passa på att lösa "Sibbofrågan" och det påstådda problemet med två nyländska landskapsförbund på en gång. I båda fallen ansåg de administrativa gränserna vara ett hinder för en naturligt utvecklinga av "metropolen" i alla väderstreck. I båda fallen använde man sig av populistisk retorik och manipulativa bilder. Kartan ovan har skapats på Nylands förbund. Kartan torde ha bifogats till det utlåtande som styrelsen för "metropollanskapet" på sitt möte den 10 mars beslöt att ge till finansministeriet med anledning av reformen av regionsförvaltningen. (Se protokoll.) Vid den nordiska regionplanekonferens i Malmö den 28 april (se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008") använde både Agneta Nylund från Nylands förbund och Olavi Veltheim, som numera är anställd av Helsingfors stad, kartan ovan i sina presenationer. På kartan hävdas det att halvcirkeln runt Helsingfors centrum har radien 50 km. Halvcirkeln är dock ingen cirkelbåge, utan snarare två olika cirkelbågar med olika radier. I väst går bågen mindre än 50 km från Helsingfors centrum, men den östra cirkelbågen har en radie på över 60 km. Medan den västra cirkelbågens centrum är lokaliserad till Helsingfors centrum, ligger den östra cirkelbågens centrum i havet söder om Sandhamn och 15 km från stadens centrum. Den opiska illussionen, som torde tjäna ett medvetet syfte, är dock inte avsiktligt så här sofistikerad. Att radien varierar torde istället bero på att kartorna i pdf-versionen av Nylunds och Veltheims powerpoint -presentationer är tillplattad. På den ursprungliga kartan har man ritat ut en cirkelbåge med radien 50 km, men medelpunkten ligger i Sandhamn 7 km öster om Helsingfors centrum.

Metro till fjärran östern. Den 16 oktober 2008

I mitt blogginlägg "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008" förundrade jag mig över Antero Alkus (c) uttalande vid Centerns valmöte i Östersundom. Vid samma tillställning gjorde även ministrarna Mari Kiviniemi och Paula Lehtomäki uttalanden som väckt protester och förundran. Enligt Borgåbladet sade Alku att Helsingfors måste besluta vilka fågelskyddsområden i Östersundom som skall bevaras. Jag förundrar mig över Alkus uttalande, då Östersundom fågelvatten är Natura 2000-områden och där till huvudsakligen vassbottnar. Alku, som kommunalvalskandidat och är Laura Kolbes ersättare i stadsplaneringsnämnden, verkar liksom de flersta Helsingforspolitiker fortfarande ha en skäv bild av sydvästra Sibbo, men DI Antero Alku har även ett specialområde som han behärskar: spårvägar. Han är bl.a. författare til böckerna "Raitiovaunu tulee taas" (2002) och "Mennäänkö metrolla?" från ifjol. (Se bilden ovan.)

Privat har Alku kritiserat planerna på en metroförbindelse till Sibbo, liksom han även kritiserat västmetron. Istället förespråkar Alku snabbspårvägsförbindelser. I juni 2007publicerade föreningen För Sibbo faktiskt en artikel av Alku, där Alku bedömer förutsättningarna för en metroförbindelse till Östersundom. Rubriken är "Kauko-itä-metro". Jag återger här valda bitar:

>>Perusasia tässä kysymyksessä on, että puhe metrosta sellaisena kuin sitä tällä hetkellä halutaan rakentaa ... ja pientaloista eivät sovi alkuunkaan yhteen. ...

Käytännössä HKL:n metroa tehdään sellaisella kustannustasolla, että aseman ympärillä pitäisi asua noin 15.000 ihmistä. Jos asukkaat ovat kävelymatkan päässä asemasta - etteivät hyppää autoihinsa - niin aseman ympärillä on
tiiviisti suunnilleen 10-kerroksisia kerrostaloja. ...

Siis jos tulee metro, ei tule omakotitaloja. Ei tule myöskään tiivismatalaa, koska tiivismatalan asukasmäärää varten ei tarvita metroa. ...

On toki mahdollista rakentaa Sipooseen miellyttävää asumista raiteen varteen. Olen sellaista kaavoittanutkin korkeakoululla harjoituksen vuoksi, mm. Espoon Histaan. Mutta silloin rata ei ole HKL:n metrorataa vaan
esimerkiksi sellaista kuin Porvoon rata. ...

Ajallisesti muuten Nikkilä on yhtä kaukana Helsingistä paikallisjunalla kuin Etelä-Sipoo metrolla.

Helsingissä ei minusta lähdetä mistään oletuksista eteläsipoolaisten työssäkäyntipaikoista Helsingin keskustassa tai muualla seudulla. Metrorakentamisen idea on vain johtaa kaikki joukkoliikenne Helsingin keskustaan. Ne, joilla ei ole asiaa sinne, ajavat autoillaan kehäteillä.

Nykyinen alueministeri Vapaavuori sanoi televisiokeskustelussa syksyllä, että selvitysmiehen esittämä pienempikin osa Sipoosta kelpaa Helsingille, koska se riittää metron jatkamiseen. Siis kysymys onkin vain metron jatkamisesta? Keväällä 2006 näytti siltä, ettei metroa saada Espooseen, kun Espoo siirsi päätöstään syksyyn. Syksyllä 2006 Espoon valtuusto päätti kuitenkin hyväksyä metron, mutta Helsinki oli jo ehtinyt julkistaa halunsa saada osa Sipoosta ja jatkaa metroa idässä. Eikä siitä voi enää perääntyä.<<

I den ovanciterade texten talar Alku inte för en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom, men han torde göra det i stadsplaneringsnämnden, då nämnden nästa månad börjar behandla planeringen av annekteringsområdet. Liksom jag tidigare noterat på denna blogg utreder Helsingfors redan nu en snabbspårvägsförbindelse som ett alternativ till Sibbometron. Det är kanske ett tecken på att man i Helsingfors har tagit sitt förnuft till fånga. Samtidigt medger man emellertid att man är beredd att avstå från metron, som varit det centrala politiska och juridiska argumentet för en inkorporering.

Centerns berömda valmöte i Östersundom den 2 oktober är en outsinlig källa till förundran och diskussion. I dagens nummer av Sipoon Sanomat inår en insändar artikel av Östersundombon Leena Liipola. Jag återger här inledningen på insändaren som har rubriken "Linnut vai ihmiset?":

>>Keskustan vaalitilaisuudesta viime viikon Sippariin päätyneet ministerien lausahdukset ovat asiantuntemattomuudessaan hulvattoman korneja. Ei uskoisi, että kyseessä ovat ympäristö- ja kuntaministerit, sen verran laittamattomia puheet ovat. Kaupunginsuunnittelulautakunnassa istuva Antero Alku puolestaan kysyy, kummat ovat tärkeämpiä, linnut vai ihmiset, ja arvelee, että turhista lintuvesistä hankkiudutaan kaavoituksen myötä eroon.Onneksi ei ole Helsingin vallassa ryhtyä vähentelemään Östersundomin suojeltuja lintuvesiä. Rakentamisen kannalta siitä ei edes olisi hyötyä. Rannat jäävät reippaasti kaupungin oman rakennussäännön määrittelemän tulvarajan alapuolelle.

Paula Lehtomäki puolestaan sanoo katsoneensa karttaa, ja havainneensa, etteivät suojelu-ja rakentamisalueet mene pahasti päällekkäin. Jestas! On siis jo olemassa kartta, jossa rakennusalueet näkyvät! Silloinhan siinä on pakko olla myös metrolinjaus!<<

Politisk domstol. Den 15 oktober 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har idag publicerat en notis under rubriken "'Landskapsfusion är inte aktuellt'".

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Svårt att pussla ihop budgeten i Sibbo". När andra kommuner funderar över vilka effekter en konjunktursvacka eller en eventuell depression kunde ha på ekonomin, måste man i Sibbo ta i beaktande eventuella speciallagar för Sibbo, som skulle minska kommunens intäkter. Det är kommunkamreren i Sibbo Sture Lindqvist som inte skulle bli förvånand om det skulle komma flera nya "Lex Sibbo". (Se bilden ovan med underrubriken.)

I dagens Borgåblad, som är ett verkligt Sibbonummer, ingår även en artikel med rubriken "Två centrala kvinnor lämnar Sibbopolitiken". Artikeln handlar om Kristina Lyytikäinen (sfp) och Catharina Westermark (grön). Jag citerar ur artikeln:

>>Konflikten med Helsingfors blev det sista de hann uppleva som politiker i kommunen.

Catharina Westermark säger att det har varit en katastrofal tid för henne rent personligen.

- Jag är helt enkelt ledsen. Jag orkar snart inte vara mig själv längre, säger hon.

Hon beskriver processen som en mardröm där lagligheten inte längre spelade någon roll, där regeringen gav Helsingfors rätten att ta Sibbos mark och pengar och fick välsignelse av högsta förvaltningsdomstolen.

- Jag kunde inte tro det. Det var ohemult.

Kristina Lyytikäinen håller med men tycker ändå att alarmklockorna nog hade ringt i Sibbo länge.

- Redan från 70-80-talet såg vi Hfors köpa upp mark i Sibbo. Vi visste att någonting kommer at hända. Men inte trodde vi att det skulle gå så här, det var nog en chock. HFD visade sig vara en politisk domstol som följer statsrådets beslut.<<

Sibbo har på kommunen webbsidor öppnat en ny sida under rubriken "Helsingfors-Sibbo". Rubriken är "Ekonomisk redogörelse - Förhandlingar". Här hittar man den slutliga versionen av brevet till medlemmarna i Helsingfors stadsstyrelse samt bilagor: professor Kaarlo Tuoris expertutlåtande om tolkningen av kommunindelningslagen och en ekonomisk utredning angående ändringen i kommunindelning mellan Helsingfors och Sibbo. Sibbo kommun har även nyligen publicerat två pressmeddelanden på kommunens webbplats: "Sibbo har grundade ersättningsanspråk på Helsingfors" ("Sipoolla perustellut korvausvaateet Helsingiltä") och "Helsingfors och Sibbo oense om ersättningarna för gränsjusteringen" ("Helsingillä ja Sipoolla suuret näkemyserot rajakorvauksista") från den 22 september. I pressmeddelandet riktas även kritik mot inrikesministeriet, fast kommunavdelningen, som ansvarade för beredningen av Sibbofrågan, hör numera till finansministeriet. Jag citerar ur pressmeddelandet:

>>Sibbo anser att inrikesministeriet har berett beslutet om gränsjusteringen dåligt och förhastat. Ministeriet borde ha berett även de verksamhetsprinciper som hänför sig till de ekonomiska frågorn samtidigt som förslaget till gränsjusteringen gjordes.<<

Brev. Den 14 oktober 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "Rälstrafik till östnyland". Yle har talat med Olli-Pekka Poutanen från Helsingfors stadsplanerimngskontor, som säger att Helsingfors skall utreda möjligheterna att dra en spårvagnsförbindelse till sydvästra Sibbo (istället för metro). Yle har även publicerat ett audioklipp med untervjun. (Jfr även "Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008".)

Christel Liljeström har idag på sin webbplats publicerat ett utkast till brev till stadsstyrelsemedlemmarna i Helsingfors. Brevet, som är untertecknat den 13 oktober, torde ha sänts idag. Av den oslipade versionen av brevet framgår det att Sibbo bifogat ett expertutlåtande av professor Kaarlo Tuori till brevet till stadsstyrelsemedlemmarna.

På Liljeströms webbplats hittar man även ett öppet brev från Liljeström till kommunminister Mari Kiviniemi. Brevet är speciellt en respons på Kiviniemis uttaöanden på en valtillställning i Östersundom för en och en halv vecka sedan. (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008", "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008" och "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008".) I brevet skriver Liljeström till Kiviniemi bl.a. "Att du på valtillställning talar om att Sibbo söker hämnd via barnen, är helt osaklig och saknar all verklighetsbakgrund." Ytterligare hittar man på Liljeströms webbplats Liljeströms personliga presmeddelande med rubriken "Asukkaille turvattava lähipalvelut Lounais-Sipoossa" från den 6 oktober.

Liljeström har idag publicerat blogginlägg under rubrikerna "Ekonomiska hotbilder" och "Mustia pilviä". De mörka molnen gäller inte den globala finanskrisen, utan Sibbo kommuns ekonomi efter tvångsannekteringen. Blogginläggen gäller specieltt det häpnadsveckande förslaget till ändring av beräkningen av statsandelar, som jag berättar om i inlägget "Statsandelar. Den 9 oktober 2008".

Texten till gårdagens inlägg hade försvunnit, men Google hade sparat den åt mig, så nu är texten tillbaka.

Misstro mot partihögkvarteret. Den 13 oktober 2008

I lördagens Borgåblad ingick en valinsändare med rubriken "Varför behövs Vårt Gemensamma Sibbo - Ysi just nu?" undertecknad av Clara Lindqvist och Caspar Bernzen, som i kommunalvalet stäkller upp för den nya gruppen Vårt gemensamma Sibbo. Jag återger här det första stycket i insändaren:

>>Annekteringen av Östersundom och hur hela processen gick till gjorde många finländare, inte bara sibbobor, verkligt oroliga. Sällan har principerna för en demokrati skrotats lika hänsynslöst, sällan har man fått skåda ett lika rått maktmissbruk. Vi hade båda möjlighet att följa med den kleptokratiska processen på nära hän och såg på vilket sätt och på vilka grunder ministrarna i vart land gjorde beslut.<<

Det är hårda ord, men inga överdrifter. Det är lätt att hålla med ordförande Lindqvists och viceordförande Bernzens kritik mot statsrådets Sibbobeslut och den politiska process som ledde till beslutet, men jag har svårt att från detta maktmissbruk dra slutsatsen att den nya politiska, politiskt obundna gruppen behövs. I sin insändare skriver de att "Vi vill samarbeta både inom kommunen och med vara grannar, men med utgångspunkt i vad som är bäst för Sibboborna och inte för ett partihögkvarter." Det finns knappast andra politiska grupper i Sibbo än Sfp, som i fallet Sibbo har tagit partihögkvarteret i beaktande. Men Sfp är samtidigt det enda partiet som koncekvent stött Sibbo. Var klämmer skon?

På Vårt Gemensamma Sibbos hemsida säger Lindqvist att "Jag har suttit i fullmäktige och kommunstyrelsen på SFP:s mandat i fyra år, efter beslutet om annekteringen av sydvästra Sibbo bestämde jag mig för att inte mera understöda partipolitiken." Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lindqvist redan sommaren 2006 röstade med Samlingspartiet istället för med Sfp i strategiskt viktiga frågor. Månne inte Lindqvists misstro mot partipolitiken och ovilja att stöda partipolitiken är ganska personlig, för att inte säga personrelaterad. Visst torde Sfp före Helsingfors annekteringsbeslut den 21 juni 2006 genom att visa en viss förhandlingsvilja ha gett ett lillfinger åt Helsingfors, men knappast handlade det här bara om partihögkvarterets intresse. Jag kan väl tänka mig att Lindqvist lika mycket som före detta samlingspartisten Eero Seppänen efter fallet Sibbo behöver en ny politisk plattform, men behöver Sibbo med anledningen av tvångsannekteringen en ny partipolitiskt oberoende grupp?

Enligt min bedömning möjliggjordes annekteringen delvis av att Sibbo är relativt svagt representerat inom Centern och Samlingspartiet. Däremot lyckades socialdemokraterna i Sibbo via Finladssvenska socialdemokrater i viss mån påverka SDP i Sibbofrågan. (Bilden ovan visar första sidan av Arbetarbladet i december 2006.) Helt säkert skulle Sfp med ministrarna Stefan Wallin och Astrid Thors i spetsen inte lika starkt ha stött Sibbo, om inte Sibbo varit så starkt representerat inom Svenska folkpartiet. Det är naivt att förvänta sig ett dylikt stöd, utan en viss lyhördhet gentemot partihögkvarteret i gengäld.

Kanske syftar representanterna för Vårt Gemensamma Sibbo med kritiken mot "partihögkvarteret" på Sibbo kommuns traditionellt låga tillväxt, som främst motiverats av språkpolitik. I avslutningen till insändaren säger Lindqvist och Bernzen att det gäller att inte låta språkpolitiska intressen stå i vägen. Både Bernzen och Lindqvist vill å andra sidan även att Sibbo ansluter sig till Nylands förbund och att Östra Nylands förbund upplöses. Det förefaller som om de speciellt i frågan om vilket landskapsförbund Sibbo skall tillhöra anser att utgångspunkten för Sfp i Sibbo har varit språkpolitik och "partihögkvarterets" intresse snarare än Sibbos bästa. Det är betecknande att "partihögkvarterets" intresse just i denna fråga sammanfaller med kommunstyrelseordförande Christel Liljeströms intresse. Ja, månne inte "partihögkvarteret" och landskapsstyrelsens ordförande även i övrigt långt sammanfaller i en person. Det är klart att Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund har varit en nagel i ögat på många Helsingforspolitiker, men å andra sidan har medlemskapet för Sibbo även inneburit ett förhandlingskort. Det kortet spelades dess värre bort, delvis på grund av bristande förtroende för partihögkvarteret.

Min blogg har tekniska problem. Om adressen 360.yahoo.com/wadenstrom inte fungerar, lönar det sig att pröva adresserna http://blog.360.yahoo.com/blog-DMDx3TAmeqKeiIQAwk36wufd, www.geocities.com/wadenstrom och www.wadenstrom.net/sibbo.

Invånarinflytande. Den 12 oktober 2008

I pressmeddelandet "Vihreiden Helsingin ja Uudenmaan piirien puheenjohtajat Paula Lehtomäelle - luonnonsuojelu ei ole mikään 'pikku pakko'", som De Gröna i Nyland publicerade igår, heter det att om planeringen av sydvästra Sibbo att "Sipoon kaavoitusprosessi on käynnistynyt ilman asukaskuulemisia, joita Vihreät pitävät demokraattisen ja avoimen päätöksenteon lähtökohtana." (Se "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008". De gröna i Helsingfors har publicerat meddlandet under den kortare rubriken "Luonnonsuojelu ei ole mikään 'pikku pakko'".) Man kan fråga sig om inte invånarna i det berörda området borde ha hörts innan Helsingfors tog beslutet om ett initiativ till ändring av kommunindelningen. Den 29 juni 2007, dagen efter att statsrådet tog sitt beslut i "Sibbofrågan", skrev ordförande för De Gröna i Helsingfors Ville Ylikahri i ett blogginlägg med rubriken "Tervetuloa mukaan Sipoo!" att "Itse olen erittäin tyytyväinen liitoksesta." Ylikahris motivering är intressant:

>>Mitä suurempi alue toiminnallisesti yhtenäisestä pääkaupunkiseudusta on yhteisen kaavoituksen, verotuksen ja liikennesuunnittelun piirissä, sen parempi on kokonaisuus. Koska vihreiden esittämää demokraattista maakuntahallintoa ei ole tulossa, on hyvä, että edes osa alueesta saadaan mukaan yhteiseen peliin.<<

Då Helsingfors inte kan växa västerut eller norrut, är det bra att huvudstaden ens kan växa österut. Ylikahri är inte ensam om denna uppfattning, men argumentet stämmer dåligt överens med de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Ylikahri är endast suppleant i stadsfullmäktige och han valdes till orförande för De Gröna i Helsingfors först i år, så han har inte så mycket blod på händerna i fallet Sibbo. Ylikahris föregångare Outi Alanko-Kahiluoto var faktiskt utöver Yrjö Hakala (fkp) och Sfp:s fullmäktigeledamöter den enda ledamot som röstade mot förslaget till en ändring i kommunindelningen vid stadsfulmäktigemötet den 21 juni 2006. Huruvida Alanko-Kahiluotos nej-röst kan förklaras med att hon hade ett starkare sinne för demokrati och rätt än andra är svårt att säga. Senare röstade hon under påtryckningar för kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Att Alanko-Kahiluoto röstade nej i juni 2006 torde främst förklaras med att hon i egenskap av ordförande för De Gröna i Helsingfors blev förbigången. Otto Lehtipuu och Osmo Soininvaara förhandlade om inkorporeringsinitiativet utan att involvera sin egen kretsordförande. Här var det minsann inte fråga om någon demokratisk och öppen beslutfattningsprocess. Få se om De Grönas representanter i stadsplaneringsnämnden kommer att ta notis av kretsordförandens ställningstagande från igår.

Ylikahri anser att invånarna bör höras innan området planeras, men vilka möjligheter till verkligt inflytande vill han och Ded Gröna ge? Enligt Ylikahri kompenseras Sibbobornas minskade inflytande över sitt eget område med att de nu även får möjlighet ett deltaga i beslutsfattande som gäller Helsingfors centrum. Jag citerar ur det ovannämnda blogginlägget:

>>Moni sipoolainen on valittanut, että me helsinkiläiset tulemme päättämään heidän asioistaan. Minä puolestani kamppilaisena toivotan sipoolaiset lämpimästi tervetulleeksi päättämään yhteiseen valtuustoomme myös Helsingin keskustan kehittämisestä.<<

Helsingforspolitikernas önskan att skapa större administrativa helheter torde långt basera sig på Helsingforspolitikerna möjligheter att behålla sin makt. Knappast minskar de nuvarande makthavarnas inflytande över Helsingfors centrum märkbart av att de nu måste dela inflytandet med ett par tusen invånare i sydvästra Sibbo.