Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013

HS 10.2 2013 s A 19

Det var förra söndagen som Helsingin Sanomat publicerade artikeln "Rantatontit voi unohtaa", som baserar sig på uttalanden av den nya verkchefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho. (Rubriken  på paradsidan och i den digitala tiodningen lyder "Östersundom menee uusiksi".) I artikeln kan man bl.a. läsa att: "Kun Na­tu­raluei­ta ja suo­ja­vyö­hyk­kei­tä oli tar­koi­tus rau­hoit­taa 3,5 ne­liö­ki­lo­met­riä, nyt alue kas­vaa 9 ne­liö­ki­lo­met­rik­si." I artikeln säger Aho vidare att "A­se­mien pai­kat saat­ta­vat muut­tua, ja on mah­dol­lis­ta, et­tä jo­ku ase­mis­ta pu­toaa pois." Tidningen föreslår att det är stationen i stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) som faller bort. Om metrostationen i Sundsberg lämnas bort, så blir det i princip möjligt att dra metrolinjen från Nordsjö istället för från Mellungsbacka, fastän man skulle hålla fast vid en metrostation i "Porvari". (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) I varje fall betyder en ändring av metrolinjen att planeringen av Östersundom måste göras om.

Bbl 12.2 2013 s 5

Som en följd av artikeln i Helsingin Sanomat den 10 februari publicerade Borgåbladet den 12 februari en artikel med rubriken "Helsinngfors skall beakta naturen i Östersundom". Samma dag publicerade Yle en nyhet med rubriken "Den gemensamma generalplanen för Östersundom och västra Sibbo måste ritas om.". Yle hade talat med Sibbos regionutvecklingsarkitekt eller regionalplanschef Kaisa Yli-Jama, som tidigare varit anställd på stadsplaneringskontoret i Helsingfors och ansvarat för planeringen av Husö. I ett inslag i de regionala nyheterna sade Yli-Jama att en bron till Granö inte är realistisk, ifall strandområdena på fastlandet intill inte bebyggs. Om Husö förblir friluftsområde, så behöver staden inte Granö, som hör till Sibbo men ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom.

HS 15.2 2013 s A 4

Helsingin Sanomat följde upp den aktuella nyheten den 15 februari med en ledarartikel med rubriken "Helsinki kasvaa parhaiten pohjoiseen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jotta metrolinjan vetäminen kauas itään kannattaisi, asemien lähistöt pitäisi rakentaa suunniteltua tiiviimmin. Metrolinjan varrella on jo ennestään tyypillisiä kerrostalolähiöitä. Östersundomista suunniteltiin toisenlaista, monipuolisempaa.

För att en metrolinje nu skall löna sig måste man bygga tättbebyggda stationsområden, som motsvarar de redan nu existerande förorterna i östra Helsingfors. Det har Helsingfors inga intressen av. Det var ju för att få ett havsnära småhusområde som Östersundom inkorporerades av Helsingfors.

Artikeln "Rantatontit voi unohtaa" har underrubriken eller ingressen "Helsingin Östersundomin Natura-alueet vaativat ympärilleen odotettua isomman suojavyöhykkeen", men Aho säger i samma artikel att "Ei ol­lut yl­lä­tys, et­tä näin käy." Frågan är varför man inte i ett tidigare skede tagit Natura 2000-områdena på allvar. Rakennuslehti publicerade redan i november 2011 en text med rubriken "vielä 1 asia: Helsinki kiipeää Östersundomissa takapuoli edellä puuhun" där man kan läsa följande:

Vantaan on selvityttänyt Natura-alueiden vaikutusta Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan, kun vaikutusten arviointia ei tehty kaavaluonnoksen valmistelutyössä. Selvityksen on tehnyt luonnonsuojelulain perusteellisesti tunteva asianajaja Kari Marttinen. Rakennuslehdellä on muistio asiasta.
Marttisen ja ELY:n arviot kaavaluonnoksen valmistelun puutteista ovat yhtenevät.
"Yleiskaava, joka ei vastaa Natura-alueita koskevia vaatimuksia, ei ole hyväksymiskelpoinen luonnonsuojelulain säännösten mukaisesti", Marttinen sanoo muistiossa.

Den i texten nämnda promemorian eller utredningen har rubriken "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiuru laittaisi asuntoja Malmille" och underrubriken "Lentokentän lisäksi asuntoministeri häätäisi armeijan Santahaminasta". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Vii­me kuu­kau­si­na kes­kus­te­lu Mal­mis­ta on li­sään­ty­nyt myös sik­si, et­tä Si­poos­ta Hel­sin­kiin lii­te­tyn Ös­ter­sun­do­min ra­ken­ta­mi­nen näyt­tää vii­väs­ty­vän." Det var för att Matti Vanhanen och  Centern i Helsingfors ville stoppa planerna för Malm och Jan Vapaavuori och Risto Rautava från Samlingspartiet ville bevara Sandhamn i militärt bruk som inkorporeringen av Östersundom aktualiserades.

En annan artikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om den nya ordföranden för HST Ot­so Ki­ve­käs. I artikel, som har rubriken "Liikennenörtti sai likaisen työn", kan man läsa följande:

Ös­ter­sun­do­miin suun­ni­tel­tua met­roa Ki­ve­käs pi­tää epä­rea­lis­ti­se­na. "Met­ron te­ke­mi­nen on liian kal­lis­ta. Pi­ka­rai­tio­tien sai­si nel­jäs­osal­la hin­nas­ta. Pi­täi­si miet­tiä, mi­hin on va­raa, ei­kä vain vi­sioi­da."

Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012

Uppe på första sidan av Helsingin Uutiset 7.11 2012 finns en ruta med rubriken "Östersundomista ei tule merenrantaparatiisia". Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomia".

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin Sipoolta valloittamaan Östersundomiin liittyy tukuittain karikoita, jotka voivat rajoittaa tai hidastaa uuden kaupunginosan rakentamista.
– Luulen valituksia tulevan. Eri asia on, kuinka kauan niiden käsittylyssä menee. Vuosaaren satama viivästyi valitusten vuoksi 12 vuotta, sanoo projektipäällikkö Matti Visanti kaupunkisuunnitteluvirastosta. ...
Eli jo nyt on tiedossa konkreettisia esimerkkejä siitä, miten Natura-alueen läheisyys ja luonnonsuojelulakien tiukka tulkinta vaikuttavat Östersundomin kaavoitukseen.
Esimerkiksi asukkaiden merellistä virkistyskeskusta ei voida linturuovikon takia sijoittaa luontevimmalle paikalle, vaan se joudutaan sijoittamaan erittäin kapean Körsnäsin lahden rannalle. Venekeskus palveluineen työnnetään Sipoon kunnan puolelle Gränön saarelle, jonne pitää rakentaa auto- ja kävelysilta.

Med "luontevin paikka" för "asukkaiden merellinen virkistyskeskus" torde Matti Visanti syfta på udden med "badplats" och "servicebrygga" på Husö. I en kommenterande ruta kan man med hänvisning till Ely-centralens beslut (se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012") läsa att "Helsinki ei saanut äskettäin rakentaa edes pientä uimapaikkaa ja huoltorakennusta Talosaaren kärkeen." I en annan kommenterande ruta kan man vidare läsa att "Östersundomin keskeisimmät rakentamisalueet Salmenkalliota lukuunottamatta ovat yksityisomistuksessa." Helsingfors stad äger även stora delar av Husö, där man länge planerat ett villaområde för goda skattebetalare. På en bild med Visanti, som publicerats med artikeln, kan man emellertid se att udden på Husö är en vit fläck på en uppdaterad version av illustrationen (havainnekuva) av utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Visantis medgivanden är anmärkningsvärda, men personligen ser jag den vita fläcken som den viktigaste detaljen i hela artikeln. På denna blogg har jag i otaliga inlägg uppmärksammat ett i sig rätt obetydligt projekt på Husö. Slaget om badplatsen och bryggan kan dock visa sig vara avgörande för hela Östersundoms framtid.

En jämförelse med den ursprungliga "illustrationen" visar att man även gjort andra mindre ändringar invid Natura 2000-områdena.

Den aktuella artikeln publicerades redan i tisdags på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomista ei saada rantakaupunginosaa". I torsdags publicerades den på Sipoon Sanomats webbplats under rubriken
"Vuosien valituskierre uhkaa Östersundomin rakentamista".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i fredags en nyhet med rubriken "Östersundomin yleiskaavaehdotus käsittelyyn keväällä 2013". Här kan man läsa att förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram först på våren. Ursprungligen var det meningen att förslaget skulle vara klart att lägga fram till påseende redan nu på hösten. Samma dag publicerades på den aktuella webbplatsen en nyhet med rubriken "Östersundom-toimikunnan kokoonpano vaihtuu".


Fallet Sibbo har nu en kanal på YouTube. En länk till kanalen hittar man på denna sida uppe i högra marginalen.

Höjda insatser vid Torpviken. Den 21 oktober 2012

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8

I bloggilägget "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012" berättar jag att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) den 6 september tagit beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. Helsingfors stad har nu besvärat sig över ELY-centralens beslut till förvaltningsdomstolen. Det tyder på att det märkliga projektet med badstranden och bryggan är viktigt för Helsingfors.

I inlägget "Kanslichefen. Den 7 oktober 2012" berättar jag att Nylands naturvårdsdistrikt vid Finlands naturskyddsförbund i slutet av september hade sänt ett brev till biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Stadssekreterare Hannu Hyttynen har den 27 september med anledning av Nylands naturskyddsförbunds brev från den 26 septenber begärt ett utlåtande av idrottsverket. Idrottsverket har svarat genom en utredning adresserad till Viljanen den 1 oktober. Utredningen är skriven av arkitekten Hanna Lehtiniemi, men undertecknad av idrottsdirektör Anssi Rauramo, som är verkchef. Utredningen har även sänts Nylands naturvårdsdistrikt, som ett svar på föreningens brev till Viljanen.

Utredningen är inte speciellt sakligt formulerad. Inledningsvis noteras det att att man redan gett flera motsvarande svar till Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluydistys) och Mikko Niskasaari, som man försöker peka ut som en bråkstake och den verkliga aktören bakom naturskyddsförbundets brev. Det hävdas vidare att alla begär om utredning gällt förbindelsen mellan parkeringsplatsen och bryggan på Husö och att slutsatsen alltid varit den samma, nämligen att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter.

Det kan väl stämma att man i alla svar hittills hävdat att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter. Däremot har idrottsverket de facto flera gånger överskridit sina befogenheter eller varit på väg att överskrida befogenheterna då naturskydsföreningarna uppmärksammat lagstridiga aktiviteter eller planer. (Se t.ex. "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010".) Mikko Niskasaari har i årets nummer av City-Huuhkaja i en artikel med rubriken "Östersundomin lintulahdet uhattuna" redogjort för hur idrottsverket försökte komma åt att muddra i Torpviken på gränsen till Natura 2000-området.

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8. På fotografiet syns den påstådda badplatsen.

I sin artikel föreslår Niskasaari att man genom att muddra vid den tänkta simstranden försökte skapa ett prejudikat på att det inte skulle behövas någon skyddszon kring Natura-områdena i Östersundom. I sin utredning förnekar Lehtiniemi naturligtvis att det skulle finnas några dylika motiv. Istället avslutas utredningen med en antydan om att naturskyddsföreningarnas och Niskasaaris motiv till att motsätta sig idrottsverkets planer handlar om att den aktuella vägen går förbi en byggnad som staden hyrt åt Helsingfors naturskyddsförening år 1986. Alternativt skall påpekandet om det gamla torpet, som naturskyddsföreningen hyr, tolkas som ett hot om att staden kan säga upp hyreskontraktet.

Nylands miljövårdsdistrikt har besvarat biträdande stadsdirektören i brev daterat 16.10 2012. I brevet hotar naturskyddsföreningen i sin tur med att be andra myndigheter utreda bl.a. det olovliga vägbygget.

Angående Natura 2000-området har Helsingfors stad under den gångna veckan publicerat en nyhet under rubriken "Nordsjö hamn har inte sänkt det angränsande Naturaområdets värde för fågelbeståndet". Nyheten, där publikationen "Vuosaaren satamahankkeen linnustonseuranta 2011 - Vuosien 2001–2011 yhteenveto" presenteras, publicerades först på finska med rubriken "Vuosaaren satama ei ole heikentänyt viereisen Natura-alueen linnustoarvoja" och därefter på engelska. Tydligen har man på staden ansett nyheten vara viktig. Nyheten illustreras av ett fotografi av bryggan invid den påstådda badplatsen på Husö. I nyheten kan man bl.a. läsa att "Undersökningsmaterialet bildar en god grund för utvärderingen av bland annat de verkningar som den gemensamma generalplanen för Östersundom och det nya kraftverket som planeras i Nordsjö har för fågelbeståndet i Naturaområdet Svarta backens lundområde och Östersundoms fågelvatten."

Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) tog den 6 september beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. I beslutet citeras bl.a. ur ELY-centralens utlåtande "Kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon" över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom från ifjol (se "Ely-centralens ställningstagande. Den 20 juni 2011"):

Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisussa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65 §:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon. 

ELY-centralen ger följande sammanfattade motivering till sitt beslut:

Uimaranta- ja laiturialue rajautuu Natura-alueeseen. Helsingin, Sipoon ja Vantaan yleiskaava on tekeillä. Kun otetaan huomioon kaavoituksen tämänhetkinen vaihe ja se että kaavoituksen vaikutukset Natura-alueisiin on selvittämättä, tietoa tulevista kokonaiskäyttäjämääristä ei ole ja vielä lisäksi alueen rakentamispaineet, ELY-keskus katsoo, että näissä oloissa pysyvän laiturin rakentaminen rakennuspaikalle aiheuttaa haittaa kaavoitukselle, kaavan toteuttamiselle ja alueiden käytön muulle järjestämiselle. Pysyvän laiturin rakentaminen vaikeuttaa myös luonnonsuojelun tavoitteiden saavuttamista. Hakemuksen tueksi ei ole erityisiä syitä.

Påståendet att en bryggan skulle försvåra planläggningen av området är intressant. I verkligheten torde planerna på en brygga och en simstrand ha varit tänkta att underlätta förverkligandet av Helsingfors planer för Husö. Byggandet av badstranden och bryggan med tillhörande "räddningsväg" hänger uttryckligen samman med planeringen av Husö som ett bostadsområde, vilket jag speciellt visat i inläggen "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och " Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011". Här hade man tänkt sig börja förverkliga planerna medan det ännu rådde byggnadsförbud och innan generalplanen var godkänd.

 "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja"

Finlands naturskyddsförbund publicerade den 11 september ett pressmeddelande med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomin Talosaaressa". Här kan man bl.a. läsa följande:

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta. ...
Osaltaan tämä edistää Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen erämaasta rannikolle, kuten ympäristö- ja monet muut järjestöt ovat ehdottaneet", toteaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

I meddelandet tals det om stadsplaneringskontoret (KSV), fastän undantagstillståndet formellt hade sökts av idrottsverket. I verkligheten är det stadsplaneringskontoret som drivit projektet med den olovliga "räddningsvägen" till bryggan och badstranden, som saknade tillstånd. För ett knappt år sedan placerade idrottsverket ut oerhört påkostad märkning av den aktuella vägen, som på vägskyltar och guidekartor nu benämns "huvudvandringsled". (Se "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011".) Så sent som i augusti i år har man kompletterat markeringen av "huvudvandringsleden", men vägen leder enligt skyltningen och kartorna fortfarande till en servicebrygga och en badplats som inte existerar.

Mikko Niskasaari publicerade den 11 september ett blogginlägg med rubriken "Natura-alueelle rakentaminen kiellettiin Östersundomissa". I blogginlägget skriver Niskasaari bl.a. följande:

Kaupunkisuunnitteluviraston tavoitteena on rakentaa aivan Natura-lahtien rannoille ja myös kaivaa osa lahdista kanaviksi. Se kävi talvella 2010 neuvottelemassa silloisen ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kanssa oikeudesta poiketa Natura-säädöksistä Östersundomissa. Lehtomäki oli myötämielinen, mutta joutui asian paljastuttua kiireesti perumaan puheitaan. ... 

KSV haluaisi kaavoittaa Östersundomin meren rannat omakotitonteiksi rikkaille. "Rannat rikkaille" on KSV:n ykköstavoite ... 

Talosaaressa KSV yritti luoda ennakkotapauksen, ruopata lintulahden laitaa ilman suojavyöhykettä, salaa ja kaupungin omin päätöksin. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen (Helsy) puututtua töihin, kaupunki joutui hakemaan niille lupaa Uudenmaan ELY-keskukselta.
Yritys oli KSV:lle niin tärkeä, että uimapaikkaa on asian eri käänteissä ollut junailemassa viraston päällikkö, koko Östersundom-kaavoitusta johtava Tuomas Rajajärvi. Asia on ollut virkakunnalle myös tavattoman kuuma. Asiaa käytännössä hoitanut liikuntaviraston arkkitehti Hanna Lehtiniemi uhkaili tammikuussa Helsyn edustajaa ikävyyksillä, maineen menetyksellä ja suhteiden katkeamisella kaupunkiin, jos yhdistys vielä puuttuu uimapaikka-asiaan.

Jag känner inte från förut till några egentliga förhandlingar med den centerpartistiska miljöministern Paula Lehtomäki, men förhandlingarna passar väl in i helhetsbilden. Det var egentligen regeringspartiet Centern som med Helsingfors kom överens om att huvudstaden skulle få sydvästra Sibbo för havsnära småhusbebyggelse. När naturskyddsområdena visade sig stå i vägen för planerna, kan centerministern ha uppfattats som förpliktigad att röja undan hindren. När Centern inte längre har regeringsansvar och då överenskommelsen om kommunreformen KSSR är bruten, finns det inga vägande skäl att särbehandla Helsingfors när det gäller Natura 2000.

Husö och Granö. Den 12 augusti 2012

På denna blogg har jag följt med Helsingfors planer för Husö mera än några andra områden. En orsak är den olovliga vägen som byggdes för två somrar sedan och planerna på att sätta i skick en "badplats". Det aktuella området på Husö ligger avsides, men ändå är det just här som Helsingfors tjuvstartat med att förverkliga planerna i utkastet till generalplan. (Se t.ex. "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Orsaken förefaller vara uppenbar: I Östersundom finns det inga andra områden med motsvarande stränder, som kunde locka till sig goda skattebetalare. Dessutom äger Helsingfors färdigt området. Problemen är att Husö är ett  rekreationsområde, som dessutom gränsar till Natura 2000-områden.

Östersundomkommitén publicerade i februari ett dokument med rubriken "Vuorovaikutusraportti – Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa ja yleiskaavaluonnosta koskevat mielipiteet ja kannanotot sekä niihin annetut vastineet. 26.3.2012" (Åsikter om och ställningstaganden till deltagande- och bedömningsplanen och utkastet till generalplan samt bemötandet av dem). I mars publicerades en ny version av dokumentet, där bemötanden finns översatta till svenska. I bemötandet medger man öppet varför det är så viktigt för Helsingfors att bebygga Husö:

I princip är Husö det enda av Helsingfors ägda området som gränsar till strand och som kan bebyggas. Därför bör den av området erbjudna möjligheten till ett bra byggande inte lämnas outnyttjad. ... 

Bron till Granö är mycket nödvändig, eftersom ön fungerar som hela Östersundoms och dess närområdens centrala rekreationsområde vid havet. Det här beror på att områdets andra stränder antingen är naturskydds- och/eller Natura 2000-ständer eller stränder i privat bruk vid egnahemshus. Att anvisa dessa strän- der som allmänna stränder eller aktiva rekreationsområden är svårt. Det är bl.a. praktiskt taget omöjligt att bygga småbåtshamnar på Natura-områden. Platsen för broförbindelse har under- sökts mycket. Den plats som föreslås i utkastet är den bästa möjliga med tanke på de eventuella funktionerna på ön. En stor båthamn måste enkelt kunna nås även med stora båttrailers, varför en färja inte är en tillräckligt bra lösning. Det har även anvisats områden för bosättning på ön, för att anläggandet av en broförbindelse i praktiken skulle bli realistiskt.

Fastän Granö behandlas skilt under egen rubrik i det aktuella dokumentet har den tänkta bron till Granö även tagits med i bemötandet som gäller Husö. Bron till Granö i Sibbo behövs åtminstone på pappret, så att Granö skall kunna ersätta Husö som friluftsområde. För att en bro skall vara ekonomiskt realistisk behövs det dock även bostadsbebyggelse på Granö.

Porvari - Västersundom. Den 8 juni 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2012/Halke_2012-04-02_Khs_13_El/BB28CB20-6CEF-4174-8E59-19630E7C070A/Liite.pdf

I mitt inlägg "Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012"' noterar jag att det på webbplatsen Uutta Helsinkiä den 30 december 2011 publicerats en text med rubriken "Tämä on uusi Östersundom". Tydligen hade texten endast uppdaterats, för efter motsvarande svenskspråkiga text med rubriken "Det här är nya Östersundom" står det "Publicerad: 25.11.2009". Texten "Tämä on uusi Östersundom" har uppdaterats på nytt, tydligen den 28 maj. Kvar finns fortfarande länken till de märkliga "specialsidorna" om inkorporeringen på adressen, http://www.hel2.fi/liitos, fastän webbplatsen inte längre existerar. Här finns även nytt innehåll. Bl.a. kan man läsa följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Exakt samma text finns i artikeln "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". (Se "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012".) En svenskspråkig version av den sistnämnda artikeln skall ha publicerats under rubriken "Solenergi och logistik är framtidsvisioner för Östersundom" samma dag som den finskspråkiga. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Byggnadskontoret reser ett fågelbeskådningstorn på Husö. Kontoret utför också vård av redan byggda objekt.

Månne stenbryggan på Husö hör till de redan byggda objekten som skall få  byggnadskontorets vård? Planerna på fågelbeskådningstorn på Husö har jag tidigare behandlat i inläggen "Färdigt starka baskommuner. Den 14 november 2011" och "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011". I den aktuella artikeln kan man även läsa följande:

Friluftsområdet på Husö har fått nya friluftsrutter försedda med vägvisande skyltar. I området planeras också en badstrand.

I den aktuella texten har benämningen "Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alue" översatts till "Västersundomområdet vid Ring III:s och Österledens korsningsställe". Satsen "Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa" har översatts "östmetrons första station är planerad till Västersundom". Namnet Porvari, som torde komma från Porvarinlahti (på svenska Borgarstrandsviken), har alltså inte getts någon svensk motsvarighet. Namnet Borgarstrand skulle kanske vara olämpligt, emedan området saknar strand. Västersundom (Länsisalmi) är dels ett namn på en stadsdel i Vanda, dels namnet på en registerby, som delats mellan Vanda och Helsingfors.

Den 25 maj publicerades även artikeln "Ny näridrottsplats i Landbo" på webbplatsen Uutta Helsinkiä (eller Nytt i Helsingfors). Här kan man bl.a. läsa följande:

Staden har löst in mera mark runt omkring området, så den nya idrottsplatsens areal fördubblas från vad den hittills varit.

Motsvarande finskspråkiga text har jag behandlat i inlägget "Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012".

Den 30 maj publicerades även på Helsingfors stads egenetliga webbplats en "nyhet" med rubriken  "Östersundomissa pyritään hyödyntämään aurinkoenergiaa". Här kan man läsa följande:

Aurinkoenergian hyödyntäminen ja logistisen risteyspaikan rakentaminen ovat pari varteenotettavaa toimintalinjaa nyt myös muotoutumassa olevissa Östersundomin tulevaisuusvisioissa.

Kyse olisi Porvoonväylän energiakäytävästä sekä Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alueesta, jonka näkymänä on kehittyä tavara- ja ihmisvirtojen kohtauspaikaksi, johon on sujuvat yhteydet Vuosaaren satamakeskuksesta ja lentoasemalta. Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa, ja potentiaalia tarjoavat myös Jokerilinjojen mahdollinen risteäminen siellä, sekä niiden toteutus pikaraitiotienä.

Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012

Helsingin Uutiset 21.12 2011 s 16

I mitt blogginlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" skriver jag om de märkliga kartorna och vägskyltarna som Helsingfors idrottsverk placerat ut i Husö. Sedan jag skrev inlägget har jag hittat många flera guidekartor och vägskyltar i Husö friluftsområde. Värdet på kartorna och skyltarna är tusentals euro, fastän de visar en badplats, en brygga och en vandringsstig som i verkligheten inte existerar. Helsingin Uutiset publicerade den 21 december en insändarartikel, som jag tidigare inte noterat på denna blogg. Insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen, har rubriken "Liikuntavirastp opastaa". Mikkonen föreslår i artikeln att man med guidekartorna och vägskyltarna försöker täcka användningen av skattemedel för den kontroversiella och delvis olovliga vägen på Husö.
 
Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö. (Se "Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012".)

En annan text som jag inte tidigare noterat är ett brev från Helsingfors naturskyddsförening och Finalnds naturskyddsförbund till miljöminister Ville Niinistö. Brevet som är daterat  har rubriken "Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin". Jag återger det i sin helhet:

Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiri haluavat kiinnittää huomiotanne tapaan, jolla Helsingin kaupunki suhtautuu rantojensa Natura-alueisiin.

Uimapaikka ja huoltolaituri Torpvikenin Natura-alueen (Östersundomin lintuvedet) rajalle

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto (KSV) aloitti vuonna 2010 tietyöt tehdäkseen Östersundomin Talosaareen huoltolaiturin ja uimapaikan. Se vaatisi ruoppauksen 1,5 – 2 metrin syvyyteen, aivan Natura-alueen rajaan asti. Hanke on alueelle 14.12.1988 hyväksytyn suunnitelman vastainen. Uimapaikka on siirretty virkamiespäätöksellä Natura-alueen reunaan, vaikka hyväksytty paikka on parempi (liite 1). Alueella on rakennuskielto ja toimenpiderajoitus yleiskaavaa varten.

KSV:n ja käytännön toteutuksesta vastaavan liikuntaviraston (LV) tarkoitus oli päättää hankkeesta kaupungin sisäisenä asiana, mutta asian tultua julki rakennusvalvontavirasto pyysi Uudenmaan ELY-keskukselta lausunnon. ELY-keskus totesi 23.9.2010, että jo tietyöt olisivat vaatineet maisematyöluvan, eikä kaupungilla ole toimivaltaa päättää ruoppauksista. Ruoppaukset ja laituri maatukineen tarvitsevat vesiluvan ja uimaranta poikkeamispäätöksen (liite 2).

Helsingin kaupungin liikuntavirasto (LV) jätti 17.3.2011 ELY-keskukselle uuden hakemuksen samasta hankkeesta. Edelleen pyritään rakentamaan aivan Natura-alueen rajalle, mikä ei ole mahdollista ilman raskaita ruoppauksia.

Hakemuksen käsittely on yhä kesken (Dnro UUDELY/247/07.01/2011). Marraskuun 2011 lopulla LV kuitenkin jo pystytti opasteet uimapaikalle ja huoltolaiturille – joita ei ole vielä olemassakaan.

Östersundomin yhteinen yleiskaava

Östersundomin kaavoituksessa keskeinen kysymys on, vaativatko Natura-alueet suojavyöhykkeen. Lisäksi kaupungin edustajat ovat useasti tuoneet esille halunsa rakentaa jopa Natura-alueille.

Pyydämme Teitä ja ympäristöministeriötä valvomaan erityisen tarkasti näitä hankkeita, jotka kohdistuvat Östersundomin lintuvesiin sekä niiden ja Sipoonkorven ekologisiin yhteyksiin.

Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012

Från Svarta backen invid mitt hem i Nordsjö går det fina skidleder i olika riktningar. I söndags skidade jag från Nordsjö via Sottuingsby och Sibbo storskog ända till Kervo och tillbaka. Jag har denna vinter från Nordjö även skidat till Botby gård, Stensböle och Sibbo skärgård. Igår skidade jag från Svarta backen till Husö. Spårmaskinen körde upp spåret ännu i torsdags, fastän det på sina ställen börjar vara snöbrist. Fordonet på bilden ovan är dock ingen spårmaskin, utan en borrningsvagn som borrar i marken för undersökning av grunden. Maskinen, som ställvis kört sönder skidspåret, dök upp i Vikkulla för någon dag sedan. Under april och maj skall ett rätt så stort område undersökas. Helsingfors stadsplaneringsnämnd har planer på massiv bebyggelse här invid Borgarstrandsvikens Natura 2000-område.

Utkasten till generalplan för Östersundom har kritiserats för att de gröna korridorerna är allt för få och smala.Avsaknaden av gröna korridorer har kritiserats främst ur ett ekologiskt perspektiv, men gröna korridorer behövs även för rekreation och motion. Vid planeringen av Östersundom har man inte alls tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden. En strandpromenad är inte det samma som en friluftled och lämpar sig inte alls för skidspår. En vassbevuxen fågelvik kan markeras som "ekologiskt område" på kartan, men här kan man naturligtvis inte bygga några konditionsbanor eller friluftsleder. De föreslagna ekologiska korridorerna från söder till norr lämpar sig med tanke på terrängen inte heller för friluftleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, är det slut med skidturerna från Norsdjö österut och norrut. Då får man nöja sig med skidspåren i riktning mot Helsingfors centrum.

I planeringen av Helsingfors stad har man hittills eftersträvat att alla bostadsområden skall ha tillgång till grönområden, som i sig förbinds av ett nätverk av friluftsleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, kommer södra Östersundom här att bli ett undantag. Som ersättning för friluftsområdena hänvisar man till Granö i Sibbo skärgård, en kilometer från fastlandet.



Vanda och Kervo har medvetet bevarat grönförbindelserna från östra Vanda till Kervo. Tyvärr har man från Sibbos sida inte respekterat grannkomunernas behov av rekreationsområden. Logistikcentralen i Bastukärr har byggts allt för nära friluftsområdet i Kervo. Ännu närmare friluftsområdet hade logistikcentralen byggts, ifall Kervo inte protesterat. För tillfället planerar Suomen Kivisora Oy ett 6 hektar stort område för mottagning och behandling av marksubstanser, stenkross, returbetong, ris och stubbar i Myras i Sibbo. Denna gång är det Vanda som protesterar, eftersom projektet skulle störa grönförbindelserna från Korso och Björkby till Sibbo storskog. Efter inkorporeringen av Östersundom verkar man i Sibbo ha fått en helt felaktig bild av vad grannkommunerna förväntar sig av planeringen i Sibbo.

Bilden ovan av spårmaskinen invid Husö gård tog jag i onsdags. Det känns lite sentimentalt att stöta på spårmaskinen då den kör sina sista turer för säsongen. Men ännu kommer det nya skidvintrar, innan stadens bulldozers slutgiltigt förstör skidleden till Husö.

Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012

Helsingin Utiset publicerade igår den 1 april på tidningens webbplats en nyhet med rubriken "Helsinki saa Disneylandin – Aku Hirviniemelle miljoonasopimus". I nyheten kan man bl.a. läsa följande:

Maaliskuun alussa julkistetun Helsingin ja Sipoon välisen alustavan maakaupan tausta on paljastunut.Amerikkalainen teemapuisto Disneyland haluaa rakentaa toisen Euroopan-puistonsa kaupan kohteena olevalle maa-alueelle.Helsinki maksaa kyseisestä 28,5 hehtaarin suuruisesta alueesta ja toisesta, pienemmästä alueesta Sipoolle yhteensä 33 miljoonaa euroa.Disneylandille tarkoitettu alue sijaitsee Östersundomissa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien välissä.

Nyhetens tillförlitlighet må läsarna själva bedöma. Hur som helst så har man på högsta allvar föreslagits att placera allt från flygfält till campingplatser i Östersundom. Så sent som senaste vecka föreslogs det i en insändare i Helsingin Sanomat att campingplatsen i Rastböle i Nordsjö flyttas till  "Östersundom strandlandskap" (Östersundomin rantamaisemat). Att vanligt folk tror att det finns tillgängliga stränder i Östersundom är inte så konstigt med tanke på den bild Helsingfors stad har gett av det "havsnära" Östersundom. Värre är det att även beslutsfattarna i Helsingfors tror att det finns stränder i överflöd i Östersundom.

I höstas lämnades en motion undertecknad av tjugosex fullmäktigeledamöter till Helsingfors stadsfullmäktige. I motionen föreslås det att det planeras nya stränder för nakenbad i Helsingfors. I motionen noteras det inledningsvis att "Helsingin merellisen sijainnin ja Sipoon suuntaan laajentumisen ansiosta kaupungilla on runsaasti luonnonvaraisia ranta-alueita, mutta siitä huolimatta hyvin vähän erityisryhmille tarkoitettuja uimapaikkoja."

Dans l'Eau. Oljemålning av Eugenio De Blaas.

Motionen om badstränder för specialgrupper är inget aprilskämt. Dess värre är det svårt att hitta någon lämplig plats ens för en vanlig simstrand i inkorporeringsområdet. Helsingfors stad påstår att det i Husö redan finns en badplats, som man vill rusta upp. Projektet med badstranden i Husö går dock trögt framåt, fastän "räddningsvägen" till badstranden olovligt byggdes redan år 2010. (Se t.ex. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010".) Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö.

Idag skall stadsstyrelsen i Helsingfors behandla utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yleiskaavaluonnoksen 9.2.2012 päivätyn vaihtoehto B:n hyväksymistä yleiskaavaehdotuksen laatimisen pohjaksi.

Samalla kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle vuorovaikutusraportin mukaisen vastineen antamista mielipiteiden ja kannanottojen esittäjille.

Lisäksi kaupunginhallitus päättänee todeta, että seuraavat jatkosuunnitteluohjeet otetaan huomioon kaavaehdotusta laadittaessa.

- Keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50 - 150 metriä.

- Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

- Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 3

På paradsidan i gårdagens nummer av Keski-Uusimaa finns en rubrik som lyder "Kuntaliitosten perusteluista paljastuu Helsingin etu". Texten på paradsidan kan även läsas på tidningens webbplats. Här kan man inledelsevis läsa att "Kuntauudistuksen perusteluiksi esitetyt tutkimukset osoittavat, että metropolialueella uudistuksessa on ennen muuta kysymys Helsingin edusta.". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Metropolialueella kuntauudistus hyödyttäisi eniten Helsinkiä". Artikeln börjar medsatsen "Metropolialueella kuntauudistus tehdään Helsingin kurjistuvan talouden takia."  Texten återspeglar tidningens redaktionella linje, men man träffar rätt: Initiativet till den nya kommunreformen kommer från Helsingfors.

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 5

Statdsplaneringsnämnden i Helsingfors behandlade efter två bordläggningar på sitt möte igår för tredje gången planutkasten för Östersundom. I beslutsmeddelandet kan man läsa följande:

Varapuheenjohtaja Soininvaara teki puheenjohtaja Männistön kannattamana seuraavan esityksen:
Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.
Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.
Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.
Lautakunta hyväksyi asian ehdotuksen mukaisesti lisättynä yksimielisesti hyväksytyillä jatkosuunnitteluohjeilla.

Samma direktiv kan man läsa i Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunta 20.3.2012". Det sistnämnda direktivet, att byggandet inte får börja i Husö och Sundberg finner jag speciellt intressant. Man kan läsa det som en bekräftelse för vad jag hela tiden misstänkt, nämligen att man planerat inleda byggandet av Östersundom just med ett havsnära villaområde i Husö.



Östersundom och spåret till Husö (genom Sundsberg) finns för övrigt nu med på Helsingfors karta med skidspår. Ännu igår gick det bra att skida ända till Torpviken, fastän det fanns vatten på åkern invid Husö gård. (Se Sports Tracker.) Att spåret var i skick framgår även ur karttjänsten mSki. Tyvärr har man inte i utkasten till gemensam generalplan för Östersundom tagit i beaktande den populära skidleden mellan Svarta Backen och Husö friluftsområde.

Friluftsstråk. Den 29 december 2011

I mitt inlägg "Talosaaren kartta. Den 25 december 2011" noterar jag att webbsidan för Husö friluftsområde har uppdaterats den 21 december har, men att den enda förändringen är att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Den nya länken har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdfoch kan inte fungera, men jag hittade inte heller någon karta på adressen http://www.hel.fi/static/liv/talosaari.pdf. Igår lyckades jag trots allt ladda ner en karta från den sistnämnda adressen. Kartan visade sig vara identisk med den gamla kartan. Det var bara adressen och filnamnet som hade ändrats.

Igår besökte jag Husö i strålande väder. Det visade sig att det inte bara finns en karta, utan åtminstone fyra guidekartor på Husö. Dessutom finns det flera vägskyltar som visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och den icke-existerande badstranden. Därtill finns det flera skyltar som visar var man skall svänga av till ett friluftsstråk (ulkoilureitti) som inte heller existerar. Friluftsstråket är inte utmärkt i terrängen och följer inte ens befintliga stigar.

Lite intressant finner jag det att friluftsstråket ritats ut genom ett område som på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har markerats som bostadsområde. Bryggan och badstranden är stadsplaneringskontorets projekt, fastän det formellt drivs av idrottsverket. Officiellt har planerna för badstranden och bryggan gjorts i ett "nära samarbete" mellan stadsplaneringsnämnden och idrottsverket, men nu ser det ut som om den vänstra handen inte vet vad den högra handen gör.

På utkastet till generalplan finns en simstrand markerad, men inte på exakt samma plats som på guidekartan.

Talosaaren kartta. Den 25 december 2011

http://www.hel.fi/hki/liv/fi/Ulkoilu/Helsingiss_/Talosaari

En av de märkligare episoderna som jag följt med på denna blogg är det olovliga byggandet av en "serviceväg" till den icke-existerande badstranden och den icke-existerande servicebryggan på Husö. Det aktuella byggnadsprojektet har jag speciellt uppmärksammat sommaren 2010. I väntan på att ELY-centralen beviljar tillstånd för badplatsen och bryggan har byggnadsarbetet stått stilla i år, men istället har basstranden och bryggan dykt upp på planutkast och kartor. Webbsidan för Husö friluftsområde ("Talosaari") har även uppdaterats flera gånger under det gångna året.

Första gången jag noterat idrottsverkets finska webbsida för Husö är i mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011". Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Det var ingenting märkligt med uppdateringen, frånsett att man som adress uppgav 01100 Itäsalmi. Vid följande uppdatering, som gjordes den 7 september, lade man till en länk ("Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)") till en karta över Husö friluftsområde. På kartan fanns en punkt som visade att betraktaren befinner sig på parkeringsplatsen vid Husö gård samt markeringar för badplatsen och servicebryggan. (Se "Du är här. Den 2 oktober 2011".) I början av december dök kartan plötsligt upp vid parkeringsplatsen på Husö tillsammans med vägskyltar, som visar vägen till  "servicebryggan" och "badplatsen".


Den 21 december har webbsidan för Husö friluftsområde uppdaterats på nytt. Den enda förändringen är denna gång att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Kartan över friluftsområdet finns inte längre kvar på sin gamla adress, men inte heller den nya länken fungerar. Länken, som har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdf kan inte fungera, eftersom det före pdf-filens namn finns två snedstreck, men ingen karta hittas heller då det ena snedstrecket lämnas bort. Nedan en jämförelse av den uppdaterade webbsidan (till vänster) och den gamla sidan.

Från stadsplaneringskontorets sida verkar det finnas ett intresse av att bryggan och badplatsen redan existerar, eftersom stadens ansökan om undantagslov till ELY-centralen gäller "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Å andra sidan förefaller det högmodigt att rita ut badstranden och bryggan på guidekartan så länge som tillstånd inte har beviljats.

Husö under vatten. Den 19 december 2011

Igår gjorde jag en cykelrunda till Husö, där jag fotograferade åkrarna på vardera sidan av vägen invid Husö gård.

Tyvärr hade jag en felaktig cykelpump med mig, så jag var tvungen att avbryta cykelrundan. Jag tog dock en bild av en vägskylt. I mitt inlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" berättar jag om de nya skyltarna invid parkeringsplatsen vid Husö gård, som visar vägen till den icke-existerande badplatsen och den icke-existerande servisbryggan. Det finns emellertid även skyltar som visar vägen för ryttarna. I sig befäster de nys skyltarna Husös roll som friluftsområde och därmed kan de sätta käppar i hjulen för planerna på ett villaområde. Å andra sida hänger planerna på en badstrand och en servicebrygga ihop just med planerna på ett bostadsområde. Frågan hur skyltarna till badstranden och bryggan kommit med och varför de ritats ut på guidekartan vid parkeringsplatsen.

Medan jag ledde cykeln längs Husövägen passade jag på att ta några bilder av de vattentäckta åkrarna.

Fältet för modellflygplan, som även brukar fungera som parkeringsplats vid motionsorientering, var helt och hållet under vatten.

Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011

I mitt inlägg "Du är här. Den 2 oktober 2011" noterar jag att Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde, har uppdaterats med en länken till en guidekarta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". På kartan har man markerat en "huvudvandringsled", som är identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011.) På kartan har man även markerat den badstrand och servicebrygga, som Helsingfors stad har ansökt om lov för från ELY-centralen. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Något lov har dess värre inte ännu beviljats och någon badplats eller någon servicebrygga existerar således inte. Däremot finns så väl badstranden som servicebryggan med i planerna för det nya bostadsområdet som är gjord av WSP Finland Oy i anslutning till beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Att den märkliga kartan hamnat på idrottsverkets webbplats föreföll vara ett misstag. Att kartan var skapad för att fungera som guidekarta framgår av att det på kartan finns en punkt som visar var betraktaren befinner sig, nämligen på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta vid parkeringsplatsen hittade jag dock ännu inte i november. Senaste vecka dök kartan plötsligt upp just där man på kartan markerat att "Du är här". Kartan är identisk med kartan på idrottsverkets webbplats, frånsett att beteckningen för några "friluftsstråk" har bytt färg.

Om det bara var för kartan, skulle man kunna täcka sig att servicebryggan och badplatsen kommit med på guidekartan i misstag, men man har även  placerat ut några vägskyltar invid parkeringsplatsen. En av idrottsverkets vägskyltar visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och "badplatsen".