Esbo är problemet. Den 28 februari 2007

Dagens Borgåblad har undantagsvis publicerat en insändare under signatur. Ämnet är känsligt och insändaren kan antas vara sårande eller kränkande för Pekka Myllyniemi. Insändarskribenten tycker att liksom äldre personers omdöme och reaktionsförmåga granskas vid förlängning av körrätt, så borde även Myllyniemis förmågor ha granskats i en så stor sak som Sibbos framtid. Jag kan under eget namn medge att jag tänkt i lite liknande banor. Åtminstone så har Myllyniemi inte insett att de metoder och den bästa broder-samverkan som kunde ha fungerat under hans tid som stadsdirektör inte fungerar i dagens informationssamhälle.

16:30
Jag har tidigare funderat på om inte Helsingfors och Vanda inom en nära framtid kommer att gå samman och om annekteringen av sydvästra Sibbo varit ämnad att kompensera Helsingfors ekonomiskt för att staden går samman med den fattigare och skuldbelagda grannstaden i norr. Att Helsingfors "slutgiltigt" gav upp planerna på bytes affären där Vanda skulle ha fått Nedre Dickursby och Helsingfors skulle ha fåt hela (det större) Westerkullaområdet kunde tolkas som ett tecken på att man räknade med en samgång. Fastän jag även för Vandas egen skull ogillar att Vanda frivilligt ger ifrån sig (den mindre) Westerkullakilen, har jag i något skede på denna blogg förespråkat en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Fusionen skulle åtminstone vara historiskt motiverad och den skulle kunna lösa Helsingfors påstådda tomtbrist.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat föreslog Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka") skrivs in i regeringsprogrammet som en del av ett metropolprogram. Ledaren i dagens Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat, som har rubriken "Lobbarit liikkeelle: Pääkaupunginseudulle oma hallitusohjelma" behandlar Soininvaaras förslag till metropolprogram inklusivet förslaget att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Soinivaara höll en inledning vid en valdebatt på Mediatori i Sanomahuset idag eller var det kanske igår. Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Soininvaara: Helsinki ja Vantaa yhdistymässä?" på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats kommenterat Soininvaaras inledning. Soininvaara lär bl.a. ha sagt att "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen ei ole kaukana". Soininvaaras motivering lydde "Helsingillä on rahaa, Vantaalla on maata." Det är sant att Helsingfors har pengar, åtminstone jämfört med Vanda, fastän en annektering av sydvästra Sibbo även har motiverats med Helsingfors ansträngda ekonomi. Det räcker dock inte att Helsingfors har pengar, så länge som Esbo har ännu mera pengar och enligt vänstern och de gröna konkurrerar med Helsingfors på ett "osunt" sätt. Esbo är problemet, men Sibbo är lösningen. Soininvaara uttryckte det på följande sätt: "Sen jälkeen, jos Sipoosta liitetään pala Helsinkiin, vanha jako 'köyhään itään' ja 'rikkaaseen länteen' on mennyttä."

Esbo och speciellt Samlingspartiet i Esbo är emot en sammanslagning av de fyra städerna i huvudstadsregionen. Samlingspartiet är även emot andra alternativ till en metropolförvaltning. En annektering av sydvästra Sibbo kunde eventuellt förhindra en tvångssammanslagning. För att förhindra en tvångssammanslagning är man i Esbo åtminstone tvungna att "samarbeta" med Helsingfors, t.ex. genom att stöda en annektering. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda kunde, åtminstone ifall annekteringen av sydvästra Sibbo förverkligas, lika väl resultera i att även Esbo (och Grankulla) skulle gå samman med huvudstaden. Jag citerar Oksanens blogg:

Soininvaara pohdiskeli myös Espoon kohtaloa sen jälkeen, kun Helsinki ja Vantaa olisivat yhtä. Jäisikö Espoo silloin yksin, ja voisiko se elää niin?
Jos Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ja muodostaisivat yhden suuren kunnan, YTV:n muodostaisivat yksi suuri kaupunki eli Helsinki-Vantaa, pieni Espoo sekä lilliputti Kauniainen.
"Kuvitteleeko Espoo, että se sen jälkeen enää voisi muka olla täysinäinen jäsen YTV:ssä?" Soininvaara pohdiskeli.

Motiven bakom Helsingforspolitikernas stöd av en annektering varierar, men gemensamt för motiven är att de har föga med Helsingfors eller Myllyniemis officiella motiveringar att skaffa. Esbos motvilja till en fusion och Samlingspartiets motstånd mot en metropolförvaltning är huvudstadsregionens problem. Lika väl har man pekat ut Sibbo och "språkmuren" som den skyldige, för att politiskt kunna legitimera en annektering.

Helsingfors behöver sydvästra Sibbo för att kunna visa Esbo. Sin kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin uutiset den 15 juli inledde Soininvaara med följande rader:

Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia. Lähes tyhjässä maastossa voi noudattaa parhaita kaupunkisuunnittelun periaatteita. Siitä pitää tehdä niin hyvä ja toimiva, että Espookin joutuu parantamaan kaupunkisuunnitteluaan ja liikennepolitiikkaansa.

Soininvaara torde inte vara invigd i stadskontorets verkliga planer för området.

"Utredningsområde". Den 27 februari 2007

Rubriken på ledaren i dagens Helsingin Sanomat är "Sipoo pelaa taitavasti aika". Jag citerar:

Helsinki lähti rivakasti liikkeelle tietoisena hallituksen kahden suurimman puolueen tuesta. Liika kiire ja osittainen ylimielisyys kostautuivat. Päätös osaliitoksesta siirtyy uudelle hallitukselle.

Sipoo voi olla taktiikkaansa tyytyväinen. Se ei suinkaan jäänyt Helsingin ehdotuksen jälkeen tuleen makaamaan vaan aloitti raivoisan vastarinnan, jossa kunnan päättäjät, virkamiehet ja asukkaat ovat lähes yhtenä rintamana.

Ledarskribenten noterar dock att folkomröstningen kunde ha haft större tyngd, om beslutet i Sibofrågan hade gjorts före valet:

Poliittiset päättäjät voivat nyt vetää henkeä, ja sisäministeriö saa rauhassa valmistella esitystään tulevalle hallitukselle. Kansanäänestyksen tulos on liite asiakirja-aineistossa, jolla Sipoo hanketta vastustaa. Sen painoarvo vaalien jälkeen tuskin on enää sama kuin nyt. Ainakaan keskustan ja demarien ei tarvitse pelätä liitospäätöksen vaikutusta vaalitulokseen.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Sipoo pitää alueliitosselvitystä yksipuolisena". Notisen handlar om Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis utredning. I notisen berättas även att stadsstyrelsen i Vanda igår godkände ett förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag med rösterna 10-5. Enligt dagens Hbl var siffrorna 10-3. Rubriken på Yle Internytt Östnyland är "Sibbo förkastar Myllyniemis rapport". Lyssna till ett audioklipp. "Vanda vill flytta gränsen" är rubriken på Yle Internytt Mellannyland. Lyssna till ett audioklipp.


16:30
"SFP vill ha förhandlingar i Sibbotvisten" är rubriken på en notis som publicerats på Yle Internet Mellannyland. Wallin har gjort ett uttalande, som publicerats på Sfp:s webbplats under rubriken "Wallin: Kalla samman Sibbo och Helsingfors till förhandlingsbordet!" Jag citerar:

Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Stefan Wallin har bett kommun- och regionminister Hannes Manninen sammankalla parterna i Sibbofrågan till inrikesministeriet för förhandlingar. En sådan förhandling är följande logiska steg i belysningen av folkomröstningen, som visade att 93 procent av Sibboborna motsätter sig annekteringsplanerna.
- En förhandling mellan Helsingfors och Sibbo under kommunministerns ledning skulle en gång för alla ge besked om det finns en förhandlingslösning att hämta eller inte.

Sfp har i dagens Hufvudstadsblad på sida 11 publicerat en annons med texten "Folket har talat. Hela Sibbo och halva Helsingfors tycker som sfp. Tassarna bort från Sibbo!
Sibbo kommun har idag publicerat ett informationsblad till kommuninvånarna om generalplanen, S-posten och S-posti (pdf). I det senaste numret avMedborgarbladet (Med), som kom med posten idag, ingår en text med rubriken "Väljarna bör få entydiga besked om Sibbo före valet."

Det av Sibbo kommunstyrelse igår godkända "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) finns som bilaga till föredragningslistan för fullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga till föredragningslistan finns även "Utlåtande om Helsingfors stads framställan om ändring av kommunindelningen" ("Lausunto Helsingin kaupungin kuntajakomuutosesityksestä"). Fullmäktige har inte tidigare behandlat detta utlåtande, som redan tidigare godkändes av styrelsen.

Vanda har på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa yhä suopea rajantarkistuksille". Utlåtandet (MS Word) som stadsstyrelsen i Vanda godkände med rösterna 10 mot 5 finns som bilaga till föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga ingår även en avvikande åsikt, som undertecknats av Paula Lehmuskallio (saml) och Maj-Britt Vääriskoski (sfp). Under rubriken "Eriävä mielipide kaupunginhallituksen päätöksen koskien kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen 30.11.2006 Sisäministeriölle jättämää raporttia" kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin kaupungin itsekkäät kaavoitushankkeet eivät ole lain hengen mukaisia kuntajakomuutoksen perusteita. Alueen myöhemmät tarpeelliset hankeet, kuten raideliikenteen jatko Vantaan alueiden halki Sipooseen, Vuosaaren sataman laajentamisen vaatima lisärakentaminen ja infrastruktuurin muutokset voidaan toteuttaa nykyisin Helsingin ja Vantaan kuntarajoin ja yhteistyössä.

Jag har på denna blogg låtit bli att sprida rykten, men jag vill här ändå konstatera att det på webben går ryckten om att Helsingfors vill utvidga Nordsjö hamn, vilket i praktiken skulle betyda en hamn till invid den som byggs för tillfället. En titt på kartan i t.ex. S-posten räcker för att inse att "utvidgningen" skulle planeras vid Husö, där Helsingfors är markägare. Den som studerat utkastet till generalplan för Sibbo 2025 har sett att Husö med omnejd är en vit fläck som inte tagits med i generalplanen, utan markerats som "utredningsområde". Huvudstadsbladet klippte för ett par veckor sedan bort hela området från Sibbokartan. Sibbo kommun har inte heller ansökt om att få inlösa området. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.)

Att Helsingfors föredrog att bygga den nya hamnen i Nordsjö istället för i Pickala, som bl.a. Nokia lobbade för, har inte minst skattetekniska skäl. Helsingfors hamn eller hamnverk måste verka innanför Helsingfors gränser för att få fungera som ett verk. "Utredningsområdet" kring Husö har ansetts olämpligt för bebyggelse, fastän man i Sibbo hade planer på en bostadsmässa på området. Kanske Helsingfors har andra planer för Husöområdet, eller så vill man bara reservera området för eventuella framtida behov. Jag undrar om inte Husö, trots att området delvis är naturskyddsområde och har betecknats som olämpligt för bebyggelse, är det område som Helsingfors allra mest är ute efter. Det torde dock ha varit oerhört svårt för Helsingfors att motivera en annektering av enbart Husöområdet.
Jan Vapaavuori har idag publicerat ett inte speciellt seriöst blogginlägg med rubriken "Sipoon kansanäänestyksestä, 27.2.2007".

Vanhanens eget projekt? Den 26 februari 2007

"Helsingfors igorerar Sibboomröstningen" är en rubrik på Yle Internyt. Rundradion har talat med Outi Ojala (vf), Otto Lehtipuu (grön) och Harry Bogomoloff (saml). Lyssna till audioklipp.

Lyssna även till audioklippen "Ett rungande nej - statsrådet måste lyssna" och "Sibboborna har tagit frågan på allvar" .

Uutislehti 100 har gett folkomröstningen stor uppmärksamhet. Rubriken på huvudnyheten i dagens tidning är "Kansanäänestys tyrmäsi selvin luvuin Sipoon rajan siirtämisen". Texten på löpsedeln lyder "Vastustajia yli 93 prosenttia: SIPOOLTA JYRKKÄ EI RAJANSIIROLLE". Texten på löpsedeln till tidningen Metro är "SIPOOLAISET JYRKÄSTI RAJASIIRTOA VASTAAN".

Sibbo kommun har publicerat deltajerade resultat från folkomröstningen i formatet pdf. Den finskspråkiga versionen finns under den svenska på samma dokument.

Föreningen För Sibbo har på föreningens webbplats publiserat kommunens pressmeddelande på finska och svenska. Texten finns i en något avvikande version på kommunens webbplats på finska och svenska.

Se videoklipp av ett inslag i TV-nytt.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig för Yles svenska nyheter, kan man läsa i en uppdaterad text med rubriken "Vanhanen tar Sibboomröstning med ro". Jag citerar:

Omröstningsresultatet har enligt Vanhanen ingen politisk betydelse för regeringen, utan enbart en juridisk. Regeringen fungerar i Sibbofallet som en domstol, säger Vanhanen för YLEs svenska nyheter. Folkomröstningen i Sibbo i går hjälper kommunen att bemöta statsrådet, menar statsministern.

Enligt Vanhanen är Sibbofrågan inte en principiell fråga och den föreslagna tvångsannekteringen av områden i Sibbo kan inte jämföras med tvångssammnaslagningar av kommuner. Sibbofrågan handlar om små områden av en kommun, sade Vanhanden och hänvisar till tre liknande fall under hans regeringsperiod.

Lyssna även till audioklipp.

Vanhanen har insett ministrarnas domarroll, nu när det kanske inte längre spelar någon roll om han gjort sig jävig. Jag har en känsla av att Vanhanen plötsligt gärna använder sin domarroll som en ursäkt till att inte behöva ta politiskt ställning i Sibbofrågan. Ingenting säger dock att han sitter med i regeringen som avgör frågan. Vanhanen jämför sydvästra Sibbo med andra "små områden", som regeringen införlivat med nya kommuner, men jämförelsen är föga berättigad. Om Sibbo blir ett prejudikat är nog många Centerstyrda kommuner i farozonen. Med tanke på statsministerns sätt att resonera är det bra att Sibbo har ett utkast till generalplan, som möjliggör en "utveckling" av det aktuella området. En annan sak är att Helsingfors torde ha föga intresse av att området "utvecklas", ifall annekteringen inte förverkligas. Det är inte lätt att vara beslutsfattare i Sibbo!

Det var intressant att det var statsministern och inte region- och kommunminister Hannes Manninen som kom ut med beskedet att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet. (Se Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007 .) Jag har hela tiden haft på känn att Sibboannekteringen varit Vanhanens eget projekt. För Vanhanen handlar Sibbofrågan om bostadspolitik, men bostadspolitiken måste ta administrativa gränser i beaktande. Detta framgår väl ur Ahti Vielma (saml) anförande vid plenum den 13 juni i fjol, där Vielma enligt diskussionsprotokollet sade bl.a. följande:

Jos välissä on hallinnollinen raja, vaikka tehdään yhteinen yleiskaava, rajan toisella puolella on paljon alueita esimerkiksi Sipoossa, muttei Helsingin kannata vieraan kunnan alueelle mennä asuntotuotantoa tekemään. Sen me kaikki varmaan ymmärrämme, koska kysymyshän on siitä, että Helsingin veroäyrit menevät silloin siihen asianomaiseen kuntaan. Se on kunnallislain vastaista jopa, ja kaikki kunnallinen päätöksenteko tulee tässä mielessä eteen.

För att Helsingfors skulle bygga småhusområden, så som Vanhanen önskade, måste den administrativa gränsen flyttas. Formellt har Sibbofrågan ingenting med kommun- och servicestrukturreformen att skaffa, vilket den ansvarige ministern Hannes Manninen betonat, men i praktiken har just denna reform ansetts öppna möjligheter för en gränsjustering. Åtminstone har Helsingforspolitikerna betonat sambandet mellan "PARAS" och annekteringsprojektet. Att det inte är Manninen själv som tagit initiativet till annekteringen tyder det faktum att han har haft synnerligen dåligt genomtänkta argument för en annektering. De argument som han nämnt har han dessutom lånat från Vanhanen och Laura Kolbe. Ett belysande exempel är Manninens svar vid plenum den 3 oktober, där han enligt diskussionsprotokollet sade följande:

Mitä tulee sitten tähän Helsinki-Sipoo-kysymykseen, niin sehän ei sinänsä kuulu tähän millään tavalla enkä niitä riitoja halua tähän sotkea. Haluan vaan muistuttaa yhdestä asiasta: Eihän tämä Helsinki-Sipoo-kysymys ole mikään ainutkertainen kysymys. 1900-luvulla Helsingissä on tehty seitsemän erillistä liitosta. Vuonna 1946 tehtiin päätös, jolla kaikki esikaupungit liitettiin Helsinkiin. Useat olivat itsenäisiä kuntia. 1966 on viimeksi liitetty Vuosaari. Tämähän on vain Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo. Ei tämä ole sen kummempi kysymys, ja tämä selvitetään asianmukaisesti, ja mikä on lopputulos, se ratkeaa tietysti selvityshenkilön työn jälkeen. Tämä ei ole mikään uusi asia.

Formuleringen "Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo" har han lånat av historieprofessor Kolbe, som råkar vara centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Även Pekka Myllyniemi har i sin rapport lyft fram denna påstådda "kontinuiteten" i Helsingfors expansion. (Avsnittet om Helsingfors expansion är dock direkt kopierat från Wikipedia.) I sitt utlåtande om Myllyniemis förslag lyfter Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening fram det irrelevanta i denna historiska tillbakablick. Jag citerar ur utlåtandet, som i officiell form finns i formatet pdf:

raportti uhraa runsaasti tilaa Helsingin laajenemishistorian käsittelyyn. Aihe on täysin irrelevantti käsiteltävänä olevan kunnanosaliitosesityksen kannalta. Helsingin aiemmat laajentamiset on tehty tyystin toisenlaisissa yhteiskunta- ja lainsäädäntöoloissa, eikä niillä ole mitään merkitystä nyt harkittavana olevassa asiassa

Orsaken till att städer tidigare har kunnat växa på bekostnad av omgivande landskommuner är att lagen vad det gäller stadsplaneringen fram till 1977 inte ställde lika stränga krav på landskommuner som på städer. Helsingfors har hittills alltid vuxit genom att områden som hört till Helsinge (på finska Helsingin pitäjä eller Helsingin maalaiskunta) anslutits till staden. (Några mindre områden hann visserligen vara självständiga köpingar en tid innan de inkorporerades.) Helsingfors möjligheter att lagligt expandera på andra grunder än de som gäller kommuner i allmänhet tog dock slut redan då Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter år 1972 respektive 1974. Historieprofessor Kolbe torde veta bättre och har kanske gjort sig skyldig till intellektuell oärlighet i sitt påstående att ”Sipoo-osaliitos toisi jatkuvuutta pääkaupungin kehityshistoriaan”, men Manninen verkar närmast vara dåligt insatt i hela frågan och sakna intresse.

Svenska folkpartiets ordförande Srefan Wallin har igår kväll kommenterat folkomröstningen i ett blogginlägg med rubriken "Nittiotre procent. Och nu?" . Jag citerar det avslutande stycket:

Sibbobor och nylänningar: kräv nu glasklara besked av era kandidater och partier. Besked som är desamma på gräsrotsplanet och i partitoppen. För det är bara sådana besked som är värda någonting då det kommer till kritan. Och väljare i andra valkretsar: fråga kandidaterna och partierna i era trakter vad de anser om fallet. För det handlar inte bara om Sibbo. Det handlar också om principen om kommunernas självbestämmanderätt - de små och de stora.

Nästa gång kan det gälla din kommun.

Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Ketkä Sipoossa ovat vastakkain?" behandlat folkomröstningen och Sibbofrågan på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. I blogginlägget kommenterar Oksanen bl.a. Johanna Westmans ledarartiklar i Hufvudstadsbladet. Inte kan man åtminstone beskylla henne för att inta ett Sibboperspektiv i frågan. Själv har jag rätat upp mig på hennes ledare, som väl kunde vara skrivna av en röd-grön Helsingforspolitiker.

22:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har ikväll godkänt ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä). Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo: Myllyniemen raportti kelvoton".

Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna sade ett bestämt nej". Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Generalplanen mäter viljan".

Över 93 procent röstade nej. Den 25 februari 2007

"Sipoossa äänestetään rajan siirrosta" är rubriken på en artikel på Helsingin Sanomats webbplats. Folkomröstningen ser åtminstone ut att bli en medieframgång.

Samma dag som Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning offentliggjordes publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man hävdar att "Helsingin ja Sipoon välinen raja-kiista olisi voitu välttää pääkaupunkiseudun seutuhallinnolla, jolle kuuluu päätösvalta maankäytöstä, asuntopolitiikasta ja joukkoliikenteestä koko työssäkäyntialueella." Ställningstagandet kan tolkas lite olika, vilket kanske även är avsikten, då de gröna inte kunde enas om ett ställningstagande till Myllyniemis rapport. Begreppet työssäkäyntialue eller pendelområde är diffust. Ungefär hälften av arbetskraften i Sibbo pendlar till huvudstadregionen, som består av Helsingfors, Vanda , Esbo och Grankulla. En lika stor andel av arbetskraften i Nurmijärvi och en lite större andel av arbetskraften i Kyrskslätt pendlar till huvudstadsregionen. I sitt pressmeddelande talar De gröna dock om en regionförvaltning i huvudstadsregionen, inte Helsingforsregionen.

De gröna torde vara eniga om att det beheövs en regionförvaltning i huvudstadsregionen, men de kan tänka sig så väl att fusionera städerna i huvudstadsregionen till en enda kommun som att införa en landskapsförvaltning där beslutsfattarna väljs genom direkta val. På socialdemokratiskt håll har man allmänt förespråkat kommunsammanslagningar så att kommunerna motsvarar "pedelområden". Samlingspartiet har tidigare varit emot kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen, men i samband med service- och kommunstrukturreformen och planerna på att annektera sydvästra Sibbo har Samlingspartiet i Helsingfors talat för en sammangång av städerna i huvudstadregionen. Kanske beror Samlingspartiets och Jan Vapaavuoris kappvändning på att hotet om kommunsammanslagningar är ett fungerande maktmedel då det gäller att tvinga Esbo och Vanda till "samarbete". (Se Skrämseltaktik. Den 3 februari 2007.) Kanske beror kappvändningen på att man vill värja sig mot förslag på en ny förvaltningsnivå. Samlingspartiet har entydigt tagit avstånd från en landskapsförvaltning med direkta val för huvudstadsregionen. Varför skulle Helsingfors samlingspartistiska ledning frivilligt dela med sig av sin makt?

Helsingfors har ett ekonomiskt intresse av att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen, eftersom det i praktiken betyder att ansluta området till Helsingfors. För de övriga städerna i huvudstadsregionen är den föreslagna annekteringen av mindre betydelse, fastän Helsingfors har hävdat att en annektering av sydvästra Sibbo skulle gynna hela huvudstadsregionen. Helsingfors har argumenterat för att en utveckling av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo förutsätter att området ansluts till huvudstadsregionen, men ur socialdemokratisk och speciellt grön synvinkel är det snarare tvärtom planerna på att bygga området som motiverar en andministrativ anslutning till huvudstadsregionen. Socialdemokraterna och de gröna vill dels förhindra att Helsingfors förlorar goda skattebetalare, dels genom den förväntade värdeökningen av marken i Sibbo finansiera socialpolitiska projekt i Helsingfors.

I sig har Sibbo åtminstone inte hittills varit ett problem för Helsingfors. Problemet har istället varit Esbo, samt i någon mån Kyrslätt och Nurmijärvi. Konkurrensen med Esbo har varit ett hinder för socialdemokraternas och de grönas socialpolitiska målsättningar. Socialdemokraterna och speciellt de gröna har sett den "osunda" konkurrensen mellan städerna som det stora problemet i huvudstadsregionen. Annekteringen av sydvästra Sibbo harvarit tänkt som ett sätt att rätta till balansen i samhällsstrukturen. Den egentliga obalansen handlar inte om befolkningstäthet, utan om socioekonomiska problem. Den östra delen av huvudstadregionen är i själva verket betydligt tätare befolkad än den västra, men i östra Helsingfors och östra Vanda bor de sämsta skattebetalarna. Socialdemokraterna och de gröna värnar inte om småhusbebyggelse i sig, men de är medvetna om att Helsingfors behöver småhusområden för att kunna konkurrera med Esbo. Helsingfors stadsfullmäktigeledamot, riksdagskandidat Kimmo Helistös blogginlägg och kolumn från den 7 respektive den 13 februari "Sipoo-liitos ei riitä" uttrycker väl att annekteringen varit ämnad att tillfälligt bota ett symptom som beror på huvudstadsregionens interna problem:

Sipoon länsiosien liittäminen saattaa auttaa hetkeksi pahimpaan pientalotonttipuutteeseen, mutta minä en jättäisi muita pääkaupunkiseudun ongelmia ns. PKS-yhteistyön näpertelyn kohteeksi. Niin kauan kun Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen eivät ole yhtä kaupunkia haaskautuu hyvinvointiamme järjettömän neljän kaupungin rakennelman ylläpitoon.

En ny regionförvaltning för huvudstadsregionen är kanske vad som skulle behövas även för att trygga Sibbos framtid. Småhusbebyggelse på Sandhamn och mera hyresbostäder i Esbo skulle vara en lösning på den socioekonomiska obalansen i huvudstadsregionen. Sibbos egna planer för sydvästra Sibbo torde motsvara centerministrarnas löften till trävaruindustrin och byggnadsbranschen, men de torde inte lösa Helsingfors och huvudstadsregionens problem. För att värja sig mot trycket från Helsingfors måste Sibbo även ta i beaktande Helsingfors verkliga motiv till en annektering och inte bara se till stadens officiella motiveringar, som varit ämnade att tilltala centerministrarna. Helsingforspolitikernas syn på stadsplanering är en helt annan än Centerns. Detta är någonting att tänka på, speciellt nu när det klarnar att det inte är den nuvarande regeringen som avgör Sibbofrågan. Förändringar i tidtabellen måste för Sibbos del även betyda förändringar i strategin.

I en insändare i gårdagens Hufvudstadsblad ifrågasätter stadsstyrelseledamot Harry Bogomoloff (saml) Svenska folkpartiets inflytande i Helsingfors. Han förundrar sig även över att Sfp i Helsingfors motsatt sig en annnektering:

Vi helsingforsare har också svårt att förstå varför sfp i Helsingfors (i samarbete med kommunisten Hakanen) ställer sig mot förslaget till annektering av i huvudsak helsingforsisk mark i Sibbo. Språkpolitik duger inte som förklaring eftersom det ändå bara är en tidsfråga när sfp tappar makten även i Sibbo. Med sitt agerande har sfp klart ställt sig i offside, både kommunalt och på riksplanet. Man kunde tro att just ett litet parti är i behov av samarbete, inte konfrontation. Att man vill jobba mot sin egen stads absoluta fördel och nytta är svårt att förstå.

Man undrar vilket inflytande Bogo själv har i Samlingspartiet i Helsingfors, då Bogos egna partikamrater tycks ha svårt att förstå att Sfp i Sibbofrågan inte bedriver språkpolitik. Själv har jag lite svårt att förstå vad Bogomoloff tror att han vinner på att använda sig av osakliga formuletringar så som "i samarbete med kommunisten Hakanen". För övrigt undrar jag om Bogomoloffs nya partikamrat Michael Sandbacka i egenskap av medlem i stadsplaneringsnämnden helhjärtat verkat för "stadens absoluta fördel och nytta" i den aktuella frågan. Annkteringen av sydvästra Sibbo är åtminstone inget borgerligt projekt.

19:30
Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.

20:05
Enligt TV-nytt har 93 % av de som förhandsröstat röstat på alternativet "nej".

21:00
I Yles finska TV-nyheters inslag av folkomröstningen gjorde man som slutkläm en beklaglig och något orättvis vinkling av Sibbofrågan. Mot Sibbos glesa Impivaara-alternativ ställde man åtminstone indirekt ett mera miljövänligt alternativ med tät bebyggelse. Denna vinkling framgår inte ur artikeln på Yles webbplats "Sipoolaiset vastustavat alueluovutusta". Se ett videoklipp av inslaget, som följdes av ett inslag om amerikansk stadsplanering.

Enligt HS var röstningsprocenten 65,5. 93,2 % röstade nej. Enligt Yle röstade 5,1 % ja till Myllyniemis förslag. 1,4 % röstade blankt och 0,3 % av rösterna förkastades.

Helsingin Sanomat har även publicerat en artikel rubriken "Jippii, sanoi kunnanhallituksen puheenjohtaja".

Borgåbladet, som inte utkommer på måndagar, har undantagsvis publicerat en artikel tidningens webbplats på söndag kväll. Rubriken är "Sibboborna sade nej till annektering". En artikel på Hbl:s webbplats har rubriken "93 procent säger nej till annektering".

Förändring i tidtabellen. Den 24 februari 2007

"Förlängd Sibbotidtabell främjar demokratin" är rubriken på ledaren i dagens Borgåblad, där Sune Portin skriver att Sibbofrågan inte bara är en fråga för Sibboborna, utan "också frågan om landskapet Östra Nyland". Den femte och sista av fem artiklar inför folkomröstningen har rubriken "Massor av jobb med Helsingforsbråket". Artikeln berättar om mängder av extra jobb och utgifter som Helsingforsbråket föranlett. Nästa nummer av Borgåbladet utkommer först på tisdag, men Borgåbladet följer med resultatet från folkomröstningen på tå söndag kväll på tidningens webbplats på adressen bbl.fi.

Ytterligare en artikel i Hufvudstadsbladet har rubriken "Regeringen måste lyssna på Sibboborna". I artikeln säger docent Marja Sutela att "Vilken tyngd folkomröstningen får beror på röstningsprocenten och hur klart resultatet blir."

I artikeln "Wallin kräver besked av de andra partierna" i dagens Hbl bekräftar Stefan Wallin att det är Matti Vanhanen själv som har dragit slutsatsen att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet i Sibbofrågan:

– Jag har talat med kommunminister Hannes Manninen (c). Det här är inte hans beredning, det är något statsministern själv har kommit fram till

Wallin har igår kväll publicerat ett blogginlägg med rubriken "Klara besked och stora frågetecken". Jag citerar ett stycke:

Åtminstone sfp hade helst sett en snabbare tidtabell. Nu ökar frågans betydelse både juridiskt och politiskt. Juridiskt eftersom ingen regering ju i sitt program kan ta in en hänvisning till exakt hur frågan skall avgöras. Detta eftersom justitiekanslern som bekant avrått ministrarna - alltså också en regering i sitt program - från att deklarera en uppfattning på förhand. Orsaken är att frågan avgörs som ett förvaltningsbeslut i statsrådet och ministrarna i praktiken är domare.

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett finskspråkigt blogginlägg, "Aikataulu muuttui". Ett kortare svensk inlägg publicerades bittigt på morgonen. Liljeström spekulerar om skälen till den ändrade tidtabell:

Aiemmin kuntaministeri Manninen ja pääministeri ovat vahvasti painottaneet asian kiireellisyyttä ja vaatineet että istuva hallitus ratkaisee asian. Tämä oli myös argumentti, miksi selvityshenkilö Myllyniemelle annettiin ainoastaan 2 kuukautta aikaa tuoda “oma” esitys ministeriöön, tämä oli myös selitys miksi hallinnollisissa asioissa edettiin kuntaa kuulematta, tämä oli myös taustalla kun ministeriö ei halunnut odottaa juridista päätöstä vaatimuksen laillisuudesta, ennen kuin itse eteni esityksessään.

Mutta nyt on asia muuttunut. Ihmettelen vain: miksi? Sipoolaiset ovat selkeästi ilmaisseet mielipidettään, sunnuntaina järjestetään jopa kansanäänestys asiasta. Huomautuksia sekä Helsingin anomukseen koskien että Myllyniemen ehdotukseen liittyen, on jätetty ennätysmäärä. Jopa Helsingin Sanomat on alkanut kyseenalaistamaan hanketta ja sen tarpeellisuutta. Ettei vain olisi niin, että Vanhanen ja Manninen ovat huomanneet olevansa vastatuulessa?

Förändringen i tidtabellen gör farsen gring gränstvisten allt mera absurd. För dem som jobbat med hård tidspress måste fördröjningen kännas frustrerande.

Som bilaga till föredragningslistan för Vanda stadsstyrelsemöte den 26 februari finns ett förslag till utlåtande till länsstyrelsen samt anmärkningarna som riktats till statssyrelsen i Vanda. En av anmärkningarna har jag själv lämnat in. I utlåtandet över anmärkningarna noteras flera gånger att "kaupunki toteaa, että kuntajakoesityksen toteutumisen edellytysten arviointi kuuluu sisäasiainministeriölle." Speciellt intressant är anmärkningen som advokaterna Sakari Niemelä och Juha Sario på Asianajotoimisto Ympäristölaki Oy skrivit för Ulf William Thurings rättsinnehavares del. I anmärkningen refereras till docent Erkki Mennola utlåtande (10.1.2007).

Som svar på min anmärkning påpekas att "Vantaan kaupungin merenranta-alue ei ole niin merkityksellinen, että kaupunki profiloituisi nimenomaisesti merenrantakaupunkina." Naturligvis har Vanda inte profilerat sig som en "havsstrandsstad" eller ens kuststad. Profilering handlar om den bild som man försöker skapa av sig själv. Vanda har inte precis utmärkt sig för att lyfta fram ortens historia eller traditioner. Helsinge kyrka har man döpt om till pyhä Laurin kirkko. Själva namnet Vanda representerar en orientering norrut snarare än mot kusten. Detta betyder inte att Vandas position vid kusten inte skulle vara viktig för många Vandabor.

Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007

Sibbofrågan avgörs först av nästa regering. Statsminister Matti Vanhanen har i Radio Vegas nyhetssändning sagt att beredningen av ärendet tar så lång tid att den sittande regeringen inte hinnner ta itu med frågan. Se artikel på Yle Internet med rubriken "Sibbofrågan behandlas av nästa regering" och FNB:s notis "Sibbobeslut skjuts upp till nästa regering". Lyssna även på ett audioklipp där Christel Liljeström beklagar fördröjningen. Övriga medier har som vanligt varit tröga och klockan 9 ännu inte förmedlat nyheten. Christel Liljeström har även kommenterat nyheten på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Ändrade tidtabeller".

I dagens Borgåblad ingår den fjärde artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo på söndag. Artikeln, som har rubriken "Ta inte kyrkan ifrån oss", handlar om Östersundom kapell och den föreslagna gränsjusteringens följder för församlingsmedlemmarna.

10:00
Nu först har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats i en kort notis publicerat den senaste nyheten i Sibbofrågan. Rubriken på notisen är "Vanhanen: Sipoo-päätös jää seuraavalle hallitukselle".

12:30
Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen ja Korpinen, puhukaa suomea!" kommenterat dagens nyhet. Jag citerar:

Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) asteli kohti virka-autoaan tehden lähtöä Yleisradion Aktuellt-ohjelmaan. Ohi sattui kulkemaan Vanhasen lähiavustaja Timo Laaninen, ja Vanhanen kysäisemään tältä: “Hei Timo, ehitääks me se Sipoo tän hallituksen aikana?” Laaninen: “Ei me ehitä. Valmistelu vie pitkään.” Vanhanen: “Aha. Okei.”
Sitten tieto tuli ulos ruotsinkielisessä Aktuellt-ohjelmassa kuin ohimennen sivulauseessa: päätös Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin jää seuraavalle hallitukselle.
Jasso.
Sen kummempaa tiedottamista asiasta ei katsottu tarpeelliseksi.

Fallet Sibbo visar att obligatorsik undervisning i svenska verkligen behövs. Oksanen ("Hai") avslutar sitt blogginlägg med att säga att "Hai uiskentelee suomenkielisessä vesistössä ja tuntee itsensä laiminlyödyksi, jos muut kalat ympärillä keskustelevat tärkeät asiat vain britiksi ja sveduksi." Oksanen avslöjar även att han tror att Aktuellt är ett TV-program. Där ser man hur demokratin blir lidande då journalisterna på den dominerande rikstidningen inte ens har förutsättningar att lyssna till alla representanter för den andra parten. Även jag känner mig försummad. (Se även Språkbarriär. Den 20 augusti 2006.)

Dagens nyhet publicerasdes på Yles finska webbsidor under rubriken "Vanhanen: Sipoo-päätös seuraavalle hallitukselle" först 12:43. På Svenska Yle publicerades motsvarande nyhet 5:18. Lyssna till Aktuelltsändningen 6:00, som kom ut med nyheten i etern.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i dagens Helsingin uutiset föreslår Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka")skrivs in i regeringsprogrammet och att man när man en gång kommit igång även bör ansluta ett område i Tusby till antingen Träskända eller Kervo. Speciellt rädslan för att Sibbofrågan skulle bli en regeringsfråga har motiverat Sfp:s åsikt att Sibbobeslutet bör fattas av den nuvarande regeringen. Sibbofrågan kommer dock knappast att skrivas in i något regeringsprogram. Åtminstone har Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i Hbl den 27 januari sagt att frågan om en gränsjustering absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram. Astrid Thors ger på sin blogg i dagens inlägg "Håsapellarna i Sibbofrågan får sig" en motivering till varför Sibbofrågan inte bör tas med i regeringsförhandlingarna:

Det är den nya regeringen som skall avgöra frågan - men om det är en förvaltningsfråga såsom JK Nikula ansett och jävat ministrar som uttalat sig om frågan - ja då tycker jag nog att det är omöjligt att i regeringsprogrammet ha politiska skrivningar om det. Var och en minister skall enligt lag och samvete tolka kommunindelningslagen. Det är alltså lagtolkning och inte politik; skrivningar i regeringsprogrammet är politik.

I en uppdaterad version av artikeln på finska Yle säger även Matti Vanhanen att Sibbofrågan inte kan tas med i regeringsprogrammet av på grund av frågans juridiska natur:

Pääministerin mukaan Sipoo-kysymys on puhtaasti juridinen asia.

- Tämän takia seuraavassa hallitusohjlemassa voidaan vain mainita, että hallituksen pitää tehdä asiasta päätös - ei sen enempää.

Vanhasen mielstä asia on siinä määrin juridinen, että hänen mukaansa yhdenkään ministerin ei tule ottaa siihen kantaa - ei puolesta eikä vastaan.

Citatet ovan torde vara en översättning av Vanhanens uttalande för Aktuellt. Ett audioklipp med uttalandet finns på nätet. En intressant fråga är om alla kandidater som siktar på att bli ministrar i nästa regering borde låta bli att uttala sig i nästa regering.

21:00
Nu när förhandsröstningen är avslutad har även Helsingin Sanomat i en artikel med rubriken "Yli puolet sipoolaisista äänesti ennakkoon" noterat att över hälften av de röstberättigade sibboborna har förhandsröstat i folkomröstningen.

22:00
Enligt en artikel för morgondagens Hufvudstadsblad, som på tidningens webbplats har rubriken "Wallin kräver besked av de andra partierna", säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att partierna bör berätta var de står i Sibbofrågan. Det samma sade Wallin i valutfrågningen i TV 1, där Sibbofrågan gavs stort utrymme. Ett ledarstick i morgondagens Hbl har rubriken "Upp till val, Sibbos folk!"

En deprimerande "miljögärning". Den 22 februari 2007

Borgåblat har idag publicerat den tredje artikeln i en serie artiklar inför folkomröstningen i Sibbo i söndag. I artikeln, som har rubriken "Deprimerande säger naturskyddare", citeras Finlands naturskyddsförbunds skogsansvarige Jyri Mikkola. Angående Pekka Myllyniemis rapport säger Mikkola att "Wikipedia har använts som faktakälla med resultatet att en massa fel har kommit med." Mikkola kritiserar även Sibbos utkast till generalplan och noterar att Sibbos tidigare förslag och Östra Nylands förbunds förslag till landskapsplan är vettigare, eftersom man där har tagit naturen i beaktande.

Även dagens Uusimaa citera Jyri Mikkola. I en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys masentaa ympäristönsuojelupiiriä" säger Mikkola bl.a. följande:

Monien asiantuntija-arvioiden mukaan merkittävä väestönkasvu Helsingin ympäristössä tulee ruuhkauttamaan pääkaupunkiseudun pahoin, siinäkin tapauksessa, että joukkoliikennettä kehitettäisiin voimakkaasti nykyisestä. Matka-ajat pidentyvät, ja ruuhkaliikenne tuottaa kilometriä kohti moninkertaiset päästöt normaalitilanteeseen verrattuna

Speciellt får Jan Vapaavuori kritik:

Vaatii todella kovaa pokerinaamaa väittää massiivisia lähiörakentamissuunnitelmia Lounais-Sipooseen suureksi ympäristöteoksi, piirin metsäryhmän jäsen Jyri Mikkola kommentoi Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtajan Jan Vapaavuoren viimeaikaisia puheita. Toisaalta, onhan ympäristörikoskin tavallaan ympäristöteko, Mikkola letkauttaa.
Ympäristönsuojelupiirin puheenjohtaja Leo Stranius toteaa Vapaavuoren olevan pahasti hakoteillä perustellessaan Helsingin itälaajenemista ilmastonmuutoksen ehkäisyllä:
– Jos kasvihuonepäästöihin todella halutaan vaikuttaa aluerakenteen avulla, kannattaa asiaa tarkastella laajemmin. Mukaan on laskettava niin työmatka-, raaka-ainekuljetus-, jakelu- kuin vapaa-ajanliikennekin, sekä energiaratkaisut. Muutoin ajaudutaan helposti hölmöläisten peitonjatkamista muistuttavaan tilanteeseen, jossa yksittäiset kasvihuonepäästöjen vähentämisen nimissä tehtävät ratkaisut voivat johtaa päästöjen kasvuun koko maan mittakaavassa.

Artikleln i Uusimaa baserar sig på ett pressmeddelande med rubriken "Lounais-Sipoon vyörytys vuoden masentavin ympäristöteko", som Nylands miljövårdsdistrikt publicerade igår.

Yle Internytt Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Hälften förhandsröstat i Sibbo" och en annan med rubriken "Hembygdskänsla i Sibbo undersöks".

Tio anmärkningar mot Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning har lämnats in till Vanda, framgår det ur föredragningslistan (MS Word) för stadsstyrelsemötet i Vanda den 26 fenruari.

Helsingin Sanomat publicerade i tisdagens tidning en artikel med rubriken "Helsinki tyytynee selvitysmiehen Sipoo-esitykseen". Stadsstyrelsen i Helsingfors antog på måndagen ett förslag till ytlåtande om Myllyniemis förslag. I artikeln säger stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori att "Kyllä tämä muutaman kymmenen vuoden tarpeiksi riittää" och att "Myllyniemen ehdottama alue on riittävän iso merkittävän asuntotuotannon ja itämetron rakentamiseen." I utlåtandet anses Myllyniemis förslag vara "oikean suuntaisena" ja den anses lösa "merkittävästi nykyisen kuntajaon aiheuttamia ongelmia". Jan D. Oker-Blom antecknade avvikande åsikt till protokollet. Representanterna för De gröna ställde sig däremot bakom utlåtandet om Myllyniemis förslag, som i praktiken skulle innebära massiv bebyggelse i Sibbo storskog.

Oker-Blom har kommenterat statsstyrelsens behandling av Myllyniemis förslag på sin blogg i ett inslag med rubriken "Sibbo-frågan uppe igen".

Helsingfors stadsstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag finns som billaga till "beslutsmeddelandet" från måndagens möte. Den första satsen till sammandraget av utlåtande kan ge en förklaring till att de gröna kunde godkänna utlåtandet: "Helsingin kaupunginvaltuuston 21.6.2006 tekemä esitys kuntajaon muuttamiseksi Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin välillä antaisi paremmat mahdollisuudet pitkäntähtäyksen suunnittelulle ja kehittämiselle Helsingin seudulla kuin kuntajakoselvittäjän esitys." Skenbart låter Helsingfors förstå att man kan nöja sig med Myllyniemis förslag, men att man föredrar ett större område, fastän ett större område inte torde komma på fråga. Den som tagit del av Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande med bifogade expertutlåtanden torde inse att det är högst osannolikt att statsrådet skulle finna några juridiska grunder för en annektering överhuvudtaget. (Se De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007 .) Själva utlåtandet är mycket kort. Målsättningen med Helsingfors utlåtande är kanske i första hand att rädda ansiktena på de inblandade fram till valet.

I Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag grundar man sig långt på stadens utlåtande om det egna förslaget. Någon hjälp med att hitta lagliga grunder för Myllyniemis förslag ger det aktuella utlåtande inte. Svaret på anmärkningar om att Myllyniemis förslag skulle vara olagligt är närmast komiskt:

Helsingin kaupunginvaltuuston lausuntoon 29.11.2006 sisältyy laajat ja monipuoliset perustelut, joiden mukaan kaikki kuntajakolain 3 §:n edellytykset täyttyvät erityisen painavina, jos kuntajaon muutos Helsingin ja Sipoon välillä toteutetaan Helsingin kaupungin esityksen mukaisesti. Kun kuntajaon muutos siten voidaan toteuttaa lain mukaan siirrettävän alueen ollessa yli 10 % Sipoon pinta-alasta ja asukasluvun yli 5 % Sipoon asukasluvusta, se voidaan toteuttaa lain mukaan myös kuntajako­selvittäjän esityksen mukaisesti, joka merkitsisi vain asukaslukua koskevan rajan ylittymistä. Kuntajakoselvittäjän esitys on siten laillinen sekä Helsingin kaupunginvaltuuston esittämillä että kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitetyillä perusteilla.

Påståendena om lagliga grunder i utlåtandet från den 29 november är milt uttryckt kontroversiella. Dessutom har Myllyniemi i sin rapport kopierat stadens argument, vilket Jan Vapaavuori i en radiointrevju i december tolkade som ett tecken på att Helsingfors har goda argument. Att man hävdar att alla tre kriterier uppfylls, när det i verkligheten torde räcka med att ett kriterium uppfylls, visar att Helsingfors i brist på tovärdiga juridiska grunder i blindo slänger ankaret åt olika håll i hopp om att i någon riktning finna ett fäste.

Delar av tisdagens program där jag var studiogäst lär ha sänds i repris i morse. På Radio Vega Östnylands hemsida annonseras att "Vi träffar Ralf Wadenström som bloggar för Sibbo" sänds i morgon fredag 8:40.

Audioklippet med tisdagens "Slaget efter tolv" Radio Vega, där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan, finns ännu på webben. Visst är det komiskt att höra när Vapaavuori säger att Myllyniemi har "utrett" att Sibbos egna planer är orealistiska. Hjallis är naturligtvis av helt annan åsikt. Anmärkningsvärt är även att Vapaavuori i diskussionen säger att folk flyttar till Kyrkslätt och Nurmijärvi om Sibbo inte byggs ut. Åtminstone delar av Kyrkslätt ligger närmare arbetsplatserna än vad (sydvästra) Sibbo gör. Helsingfors har själv beklagat sig över att det finns dåligt med arbetsplatser i östra Helsingfors. I affärsmännens sällskap påpekade Vapaavuori överhuvudtaget inte att utvecklandet av sydvästra Sibbo skulle vara en miljögärning.

Även MTV3 Seitsemän uutiset har uppmärksammat folkomröstningen i Sibbo. Se videoklipp.

De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007

För Sibbo rf har publicerat presentationen "Medborgarinfo 2007" (flash). I dagens Borgåblad ingår den andra artrikeln i en artikelserie med anledning av folkomröstningen om Pekka Myllyniemis förslag i söndag.

I måndagens blogginägg "Sandhamn. Den 19 februari 2007" citerade jag Osmo Soininvaara (grön), som ännu i april 2005 argumenterade mot stadsbebyggelse i Östersundom och sade att "Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle." Ett drygt år senare skrev han i Helsingin uutiset (15.7) "Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia." Sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni inledde han med att säga att "Mielestäni meillä on tekeillä erinomainen päätös tai ainakin erinomainen esitys." I fallet Sibbo finns många mycket svårbegripliga detaljer. En av dessa är de gönas och Soinivaaras stöd av en annektering.

Hur kommer det sig att de grönas stora ideolog Osmo Soininvaara, som tidigare visat stor förståelse för finlandssvenskarna, Sfp och Sibbo, ingick en pakt med språkhetsare, som ville krossa "språkmuren" i öster? Hur är det möjligt de gröna i Helsingfors, som av samlingspartiser benämnts "pacifister", kom att stöda en annektering, så att kommendör Risto Rautava och överlöjtnant Jan Vapaavuri skulle få hålla kvar Sandhamn i militärt bruk? Hur kunde De Gröna, som mera än något annat parti förespråkat öppenhet, stöda ett projekt som kännetecknats av mygel och hemlighetsmakeri?

Ett centralt argument för en annektering av sydvästra Sibbo har varit att Sibbo kommun varit senfärdig och inte själv planerat Östersundom. I offentligen har man negligerat kommunens långtgående planer på en tätare bebyggelse från senaste vår. Jag misstänker att det är just dessa Sibbos egna planer på bebyggelse som fått Soininvaara och de gröna att vända kappan. Visserligen hade Soininvaara redan tidigare talat om möjligheter att utvidga stadssamhället till Östersundom, men i försiktiga ordalag. I de grönas gruppanförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 augusti 2001 sade Soininvaara följande:

Metron jatkaminen Mellunmäestä itään vaikkapa Söderkullaan saakka on niin ikään järkevä idea, jos Sipoon puolelle kaavoitetaan uusia pientaloalueita. Kaupunkirakenteen laajentaminen Sipooseen päin on kuitenkin varsin herkkä asia ja vaatii maltillista yhteistyötä naapurikunnan kanssa. Sipoonkorpi on joka tapauksessa jätettävä rauhaan.

Tanken på att dra metron ända till Sibbo å var alltså inte ny. Och en metrolinje fram till Sibbo å förutsatte även enligt Soininvaara att sydvästra Sibbo anslöts till Helsingfors. Sibbos egna alternativa planer från förra våren utgjorde ett hot mot Soininvaaras vision av ett pärlband av stadssamhällen längs metrolinjen. Istället skulle Sibbos egna planer, om de förverkligades, betyda ökad bilism. Dessutom hotades Sibbo storskog. Redan det lilla bostadsområdet Landbo norr om motorvägen har utgjort en nagel i ögat på Soinivaara och de gröna. Om Helsingfors skulle få hela sydvästra Sibbo fram till Sibbo å och Sibbo viken, skulle Helsingfors inte behöva bygga norr om motorvägen.

Där andra partier beskyllt Sfp för att utveckla Sibbo för långsamt, har Soininvaara tvärtom uttryckt bekymmer för hur det går för Sibbo när Svenska folkpartiet förlorar makten i kommunen. (Se artikeln "Helsinki ja Sipoo" i Suomen Kuvalehti 37/2006.) Med tanke på att Sibbo kunde gå samma väg som Esbo var det ytterst angeläget att göra Sibbo storskog till naturskyddsområde och nationalpark. I själva verket visade sig planerna på en annektering öppna helt nya möjligheter för nationalparksidén. De gröna i Vanda gick med på en kohandel där man avstod från Westerkullakilen mot löften om stöd för en nationalpark och spårtrafikförbindelser.

Före annekteringsbeslutet den 21 juni ifjol visste de gröna att ledande ministrar med statsministern i spetsen stödde förslaget på att Helsingfors skulle ansöka om att få inkorporera ett område som sträcker sig ända fram till Sibbo å. Vad man inte visste var att ministrarna inte hade för avsikt att ge Helsingfors hela detta område. I efterskott förefaller det uppenbart att det fanns en hemlig överenskommelse om att Helsingfors istället skulle få ett område som motsvarar Myllyniemis förslag Alt 2. Myllyniemis förslag betyder att Soininvaaras viosioner inte kan förverkligas. Dessutom utgör förslaget ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Det torde vara uppenbart att avsikten är att Helsingfors huvudsakligen skulle bygga bostadsområden norr om motorvägen.
Helsingfors stadsfullmäktige skall nästa onsdag ta ställning till Myllyniemis förslag. De gröna kommer kanske trots allt att stöda en annektering. De gröna är av socialpolitiska skäl måna om att Helsingfors inte förlorar goda skattebetalare. Efter att kommunindelningsitredarens rapport hade officiellt hade överlämnats och offentliggjorts den 30 november publicerade den gröna riksdagsgruppen ett pressmeddelande där man konstaterade att de gröna i Helsingfors och Nyland har olika uppfattningar om Myllyniemis förslag. Ur de grönas ställningstaganden kan man utläsa att gränskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo i själva verket handlar om konkurrens och bristande samarbete mellan huvudstadsregionens städer.

Om det ännu är öppet hur de gröna i Helsingfors förhåller sig till Myllyniemis förslag, så torde det vara klart att de gröna i Vanda tar avstånd från förslaget. Åtminstone har Timo Juurikkala och ordföranden Laura Häggblom uttryckt en mycket samstämmig syn på sina respektive bloggar. Jag citerar först Juurikkala:

Tänään julkistettu selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti on pettymys: toteutuessaan esitetynlainen rajansiirto uhkaa vakavasti Sipoonkorven arvokkaita metsäalueita.
Sipoolta haukattavassa palasessa on lähes puolet sellaista metsäaluetta, jota on ehdotettu perustettavaan kansallispuistoon. On olemassa vaara, että Helsingin rakentamisahne johto haluaa muuttaa ikimetsiä asuinalueiksi. Niin ei saa käydä.
Sipoon suunnan mahdollisen asuntorakentamisen pitäisi pääosin kohdistua Porvoon moottoritien eteläpuolelle. Myllyniemen rajaus ei tue tätä ajatusta.
Positiivista selvitysmiehen esityksessä on se, että pääosa saaristosta sekä Ingmanin tehtaat ja Söderkullan seutu jää Sipoolle.

Sedan Häggblom:

Tänään selvitysmies Pekka Myllyniemi antoi esityksensä Helsingin ja Sipoon osakuntaliitosasiasta.
Ehdotus on kyllä pettymys. Helsinkiin liitettäisi alue, jossa on mukana paljon Sipoonkorven maita. Ehdotus vaarantaa Sipoonkorven kansallispuiston toteutumisen lisäämällä kaavoituspainetta arvokkaalle metsäalueelle.
Rakentamisen tulee kohdistua erityisesti Porvoonväylän eteläpuolelle.
On hyvä, että ehdotusalue on pienentynyt alkuperäisestä Helsingin esityksestä ja että mm Ingmanin tehtaat jää Sipoolle.

Häggblom kritiserar inte bara Myllyniemis förslag, utan fördömer även Helsingfors agerande. För övrigt har även Soininvaara betonat att Sibbo bör få behålla Ingamans fabrik. Soininvaara hade däremot gärna sett att ett ännu större område av Sibbo hade anslutits, än det som Helsingfors har föreslagit. Jag citerar ur diskussionsptotokollet från den 21 juni:

Toivon, että johonkin järjestelyihin Sipoon kunnan ja valtion kanssa päästäisiin siitä, että Sipoon korpi säilyisi. Olisin toivonut, että raja tältä osin olisi vedetty vähän enemmän pohjoiseen päin.

Soininvaaras tro på att Helsingfors skulle bevara Sibbo storskog bättre än Sibbo är märklig. Genom sitt annekteringsbeslut har Helsingfors dock föralett att Sibbo i panik ritat om utkastet till generalplan så att den nu faktiskt hotar storskogen betydligt allvarligare än den annars hade gjort.

Ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) har publicerats som bilaga till föredragningslistan för kommunfullmäktigemötet i Sibbo den 26 februari. Till utlåtandet bifogas bl.a. ett utlåtande av docent Toivo Pihlajaniemi från den 25 januari, som jag inte tidigare har noterat. I sin rapport stöder sig Myllyniemi i sin tolkning av lagen på Pihlajaniemi bok Kuntajakolaki selityksin. Till utlåtandet bifogas även Sibbo kommuns besvärsskrift 23.11.2006 till HFD, där denna blogg finns med på ett litet hörn.

Förbi självcensur och filter. Den 20 februari 2007

Ledaren i dagens Borgåblad har rubriken "Rösta för Sibbos och sibbobornas intresse".

Jag har tagit ibruk den lite enklare adressen www.wadenstrom.net/sibbo för listan med blogginlägg om "fallet sibbo". Dessutom kan min blogg nu även nås via adressen www.wadenstrom.net/blogg.

Idag är jag studiogäst i Radio Vega Östnyland klockan 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Håkan Eklund, som är redaktör för tidskriften Skärgård, har igår kväll skrivit om min blogg på sin blogg "Arktiska latituder". Under rubriken "Förbi självcensur och filter" tar han fasta på bloggandets betydelse för demokratin. Jag citerar:

Ingen dagstidning vill ägna så mycket utrymme åt ett enda problemområde, därför är detta med bloggar/bloggande och internet som sådant en demokratisk höjdare - som tar sig förbi den självcensur, de filter och "locket på filosofi" som tidningar ibland håller sig med i vissa eldfängda konstellationer.

15:00
Programmet "Tisdagsgästen", som sändes i Radio Vega Östnyland, handlade till stor del om mitt bloggskrivande och fallet Sibbo. Programvärden tog själv upp det faktum att delar av Myllyniemis rapport har kopierats från från Wikipedia. Strax efter den lokala sändningen sände Radio Vega "Slaget efter tolv", där Jan Vapaavuori, Harry Harkimo och Caspar Bernzen debatterade Sibbofrågan.

Vapaavuori har i dagens Ilta-Sanomat publicerat en insändare under rubriken "Sipoon rakentaminen olisi ympäristöteko". I insändaren säger Vapaavuri att västra Sibbo måste bebyggas för att förhindra att samhällsstrukturen splittras.Vapaavuori vill med andra ord bekämpa det s.k. Nurnijärvifenomenet. Just idag har Vapaavuori även publicerat ett nytt blogginlägg, där han med adress till Matti Vanhanen skriver att "tärkeää olisi yleisen Nurmijärvi-ilmiön ihannoinnin sijasta ryhtyä toimiin eheämmän ja tiiviimmän yhdyskuntarakenteen puolesta". I sin insändare skriver Vapaavuori att eftersom en stor del av människorna vill bo i småhus, har bebyggelsen splittrats omkring i Nyland. Det räcker, enligt Vapaavuori således inte bara att bygga tätare i Helsingfors, utan det behövs även nya områden med småhus. Dess värre har man från Helsingfors sida talat om att bygga sydvästra Sibbo med effektivitetskoefficienten 0,9, vilket motsvarar tätheten i ett tätt bebyggt höghusområde. Ett sådant "småhusområde" är nog inget alternativ till Nurmijärvi. Än mera demagogisk blir Vapaavuori mot slutet av insändaren. Jag citerar:

Pääkaupunkiseutu on laajentunut jo pitkään sekä pohjoiseen että länteen. Etelään se ei voi laajentua, koska siellä tulee meri vastaan. Olisi sekä kansantaloudellista tuhlausta että ympäristön kannalta tuhoisa, jos etelän ohella myös itäsuunta olisi suljettu pois. Siksi läntisen Sipoon rakentaminen toden totta olisi suuri ympäristöteko.

Intressant nog säger Vapaavuori i sin artikel ingenting om en annektering av sydvästra Sibbo. I "Slaget efter tolv" medgav Vapaavuori att det ur nationalekonomisk synvinkel inte spelar så stor roll om det är Sibbo eller Helsingfors som bygger sydvästra Sibbo. Vapaavuori tvivlade dock på uppriktigheten i Sibbos vilja att förverkliga sina planer. Jag har en känsla av att Vapaavuori närmast bedriver valkampanj och försöker hålla skenet uppe fram till valet.

Bloggen är en utväg när andra medier lägger locket på, men när det gäller fallet Sibbo har även Radio Vega varit en kanal förbi självcensur och filter. Åtminstone upplevde jag en stor lättnad när Rundradion som första medium i december släppte nyheten om kompierad text i Myllyniemis rapport. (Se Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006.)

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.
On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.

Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

"Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut". Den 18 februari 2007

I dagens Helsinginsanomat på sida A 10 finns en notis med rubriken "Sipoolaisilta yli 3 000 huomautusta liitosesityksestä". Samma sida fylls nästan helt av en temahelhet om Helsingfors "metropolområde" och sydvästra Sibbo. Största delen av texten finns även på tidningens webbplats. (För länkar till texterna, se gårdagens blogginlägg.) I själva tidningen ingår ytterligare en artikel med rubriken "Peltoa enemmän kuin rakennuksia". Ur artikeln framgår att mannen på gatan i metropolens föreslagna centrum Kampen inte upplever Helsingfors eller huvudstadsregionen som en metropol eller ett metropolområde.

Helsingin Sanomat har förutom mannen på gatan frågat stadsdirektörerna, styrelseordförandena och fullmäktigeordförandena i Helsingfors, Vanda, Esbo och Sibbo vad de ser på en karta där det ritats ut två cirklar med Kampen som mittpunkt samt det område i Sibbo som Helsingfors ansökt om att få inkorporera. Svaren finns förutom i själva tidningen även på bloggen "Kaupungin hai" i blogginlägget "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

På kartan som Helsingin Sanomat visade framgår, till skillnad från kartan ovan, inte bebyggelsen i huvudstadsregionen. Kartan ovan ingår som bilaga i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen och finns även i Myllyniemis rapport, men cirklarna har ritats in för detta blogginlägg. Liksom på Helsingin Sanomats karta är cirklarna ritade så att gränsen till det område i Sibbo som Helsingfors önskar inkorporera tangerar cirklarna.

Vad de olika politikerna påstår sig se på kartan beror helt på deras perspektiv. Vandas nya stadsfullmäktigeordförande Tapani Mäkinen representerar dock inte nödvändigtvis ett Vandaperspektiv, eftersom han i egenskap av samlingspartistisk ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse närmast är att beteckna som en marionett för Helsingfors. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori utnyttjar förfrågan helt till att på ett propagandistiskt sätt förespråka en annektering av sydvästra Sibbo.

För det första noterar Vapaavuori att Vanda och Esbo har områden som ligger på längre avstånd från Helsingfors centrum än sydvästra Sibbo gör. Detta är visserligen sant, men speciellt områdena i Esbos är till största delen glesbebyggda, vilket framgår ur kartan ovan. Lika väl hävdar Vapaavuori, liksom han nyligen gjorde på sin blogg, att "ainakin läntinen Sipoo on tai sen pitäisi niin kansantaloudellisista kuin ekologisista syistä olla osa pääkaupunkiseudun yhtenäistä kaupunkirakennetta." Vapaavuoro "ser" även sådant som på inget sätt kan läsas ur kartan. Därtill ser han det banala faktum att regionen inte kan utvidga söderut, vilket enligt Vapaavuori betyder att det är synnerligen viktigt att inga andra väderstreck utesluts.

Det sistnämnda argumentet har upprepats i många olika sammanhang. T.ex. skriver Pekka Myllyniemi i sin rapport att "Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck." Påståendet är direkt kopierat från Pajunens anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni och återfinns även i Helsingfors berömda utlåtande till Länsstyrelsen. I rapporten kommer Myllyniemi även med följande påstående, som faller på sin orimlighet:

Det har gått 40 år sedan föregående expandering österut. Under denna tidsperiod har huvudstaden kunnat växa i endast två riktningar, varför samhällsstrukturen har splittrats, arbetsresetrafiken blivit allt livligare så att det förekommer stockningar och boendekostnaderna stigit okontrollerat.

Myllyniemi säger inte direkt att huvudstaden bara kunnat växa norrut eller västerut, men ur sammanhanget framgår det att det är den ostliga riktningen som han hävdar att har varit stängd. Myllyniemi har här tydligen missat poängen i det argument som han levererats av Helsingfors. Huvudstaden har inte utvidgats västerut eller norrut sedan 1946. Tvärtom mot vad Myllyniemi låter förstå är det huvudsakligen i östlig riktning som huvudstadens samhällsstruktur har kunnat växa. Först nu bygger Helsingfors östra Nordsjö och Fallbacka vid Österleden invid gränsen till Vanda. Myllyniemi borde istället ha skrivit att samhällsstrukturen i huvudstadsregionen endast kunnat växa i två riktningar, men även detta påstående, som Helsingforsledningen flera gången upprepat, kan ifrågasättas. Själva idén om två väderstreck torde ha kläckts av stadsdirektör Jussi Pajunen. Redan i januari ifjol sade Pajunen följade i Jyty-lehti 1/2006:

Ollakseen tiivis kaupunkirakenteen on voitava kehittyä kaikkiin suuntiin. Etelässä on meri ja idässä Sipoo, joten kehitys on edennyt länteen ja pohjoiseen. On löydettävä keinot tiiviin kaupunkirakenteen ja metron jatkamiseksi Sipoon suuntaan.

I ett pressmeddelande, som fick uppmärksamhet i finlandssvenska medierna, gjorde Mari Kiviniemi (c) den 2 december följande uttalande:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin.

I sig är det inte ovanligt att storstäder är kuststäder, vars utbredning begränsas av havet. Många storstäder är dessutom omringade av berg. Fysiska hinder kan ha en positiv effekt på sammanhållningen i samhällsstrukturen. Även om det skulle stämma att Sibbo utgjort en språkpolitisk mur för Helsingforsregionens utveckling, utgör det (land)område som Helsingfors önskar inkorporera en sektor på under 20° av 360°. Sydvästra Sibbo utgör därmed mindre än en tjugonde del, inte en fjärde del av områdena mellan cirklarna på kartan. Att tala om fyra väderstreck är tom retorik, speciellt som man samtidigt talar om fem finger.

Idén om fem fingrar torde ha hittats på för att legitimera Raimo Ilaskivis snart tjugo år gamla förslag på att annektera sydvästra Sibbo. Inte heller detta argument håller kritisk granskning, vilket Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har noterat i sitt utlåtande över Myllyniemis rapport:

Ilaskiven selvityksen mainitaan kuntajakoselvittäjän tekstissä perustuneen ns. 5-sormimalliin, ja Sipoon rannikolle suuntautuvan viidennen sormen olevan muita heikommin kehittynyt. Jos tarkastellaan aluerakennekarttaa, huomataan tämän viidennen sormen olevan rakennettu siinä missä sormet 1,2 ja 3. Ainoastaan sormi 4 on voimakkaasti kehittynyt.

Det är intressant att notera hur Helsingfors stadsdirektörers demagogiska påståenden förts vidare, då sakargument saknats.

Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007

I en kolumn med rubriken "De många sveken" i dagens Hufvudstadsblad berör Pär Stenbäck Sibbofrågan i relation till Sfp:s möjligheter till medverkan i nästa regering. Stenbäck skriver att "Kanske Sibbo blir den knäckfråga med vars hjälp centern försöker mota ut sfp." Stenbäck konstaterar att flera partier vill ha ut Sfp ur regeringen, men han är mest bekymrad över signalerna från Centern:

Centerns syndalista är lång: Gruppordförandes åsikt att det inte längre behövs svenska ministrar i regeringen, den Sibbogroda som partiets toppkandidat i Helsingfors levererade och försökte rätta, Vanhanens engelska med Reinfeldt, allt är signaler om en förändrad attityd.
Det är sorglustigt att se hur centern än en gång vill göra sig urban och ivrigt godtog Sibboplundringen. Man lägger sig platt för att framstå som salongsfähig för stadsväljare, sdp och samlingspartiet.

I Sibbofrågan är Centern åtminstone inför valet högst splittrad. Det är därför desto mera anmärkningsvärt att partiordförande Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet ställer upp i Nylands valkrets, hela tiden stått för samma åsikt som Centern i Helsingfors. Redan långt före Helsingfors annekteringsplaner fick publicitet stod Centerns Helsingforsdistrikt bakom Vanhanens kontroversiella linje gällande Malm. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.) I ett ställningstagande daterat 14.12.2004 säger Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskustan mielestä uuden lähiön rakentaminen Malmin lentokentän paikalle ei ratkaise Helsingin asuntokannan ja asuntojen kysynnän välistä risti-riitaa." I det här skedet förespråkade man ingen inkorporering av sydvästra Sibbo, utan tvärtom konstraterar man att "Helsingin pinta-ala ei kasva, joten asukaslukukaan ei voi kasvaa loputtomasti." Centerns och Vanhanens ställningstagande mot ett bostadsområde vid Malms flygstation gick emot gjorda överenskommelser och stod i konflikt med Samlingspartiets, socialdemokraternas och de grönas linje i frågan. Däremot var majoriteten av befolkningen i Helsingfors för ett bevarande av Malms flygfält. Här hade Centern en chans att med en något populistisk linje erövra Helsingfors.

Under Vanhanens tid som partiordförande har Centern satsat på Helsingfors. I september 2005 fick Mari Kiviniemi ta över Paula Lehtomäkis ministerportfölj. Kiviniemi är förutom riksdagsledamot och statsminister Vanhanens före detta rådgivare bl.a. stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors och medlem i Nylands landskapsfullmäktige. Genom Laura Kolbe, som är medlem i stadsplaneringsnämnden, har Centern fått insyn och ett visst inflytande över stadsplaneringen i Helsingfors. Det förefaller uppenbart att iformationsutbytet mellan Helsingfors stadsplaneringskontor och statsministern inte bara har gått via Hannes Manninen. Det har gått rykten om att det i själva verket var statsminister som tog initiativet till Helsingfors annekteringsbeslutet. Själva idén till en annektering är naturligtvis inte Vanhanens, men Helsingfors hade inte gjort sitt annekteringsbeslut i juni ifjol om statsministern inte hade ställt sig bakom initiativet. Frågan är när Vanhanen började stöda en annektering.

I sitt anförande vid det "historiska" fullmäktigemötet den 21 juni ifjol sade Laura Kolbe enligt diskussionsprotokollet att "Helsingin keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat sekä tätä hanketta että alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tavoitetta liittää nyt osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." Fullmäktigeledamot Kolbe lyfte alltså fram Manninens stöd eller "målsättning", men frågan är om inte det var Vanhanens stöd som var avgörande. I ett ställningstagande från samma dag säger även Centern i Helsingfors att "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevsvat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." I sitt anförande framhöll Kolbe att "Uskomme, että päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilymistä mm. ilmailukäyttöön Helsingin Keskusta on niin voimakkaasti tukenut." I partidistriktets ställningstagande heter det lika så att "Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä muun muassa ilmailukäyttöön keskusta tukee." I sitt tal vid öppnandet av bostadsmässan i Esbo den 14 juli framhöll även Vanhanen att annekteringsbeslutet ger nya möjligheter för Malm genom att säga "Toivon ... vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Under Vanhanens besök i Borgå den 10 januari frågade Borgåbladet Vanhanen om det var han som tog initiativet till annekteringen. Vanhanen svarade "Nej, jag reagerade bara snabbt". (Se Bbl 11.1.2007 sida 4.) I intervjun i Rakennuslehti den 23 november sade Vanhanen att han fick veta om Helsingfors planer lite före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutfattande organ och tillade "Minulle kerrottiin Sipoon ideasta ja sanoin, että olen valmis tukemaan periaatetta." Ärendet gick till behandling i brådskande ordning först den 21 juni. Vanhanen hade i verkligheten känt till "Sibboidén" långt tidigare.

Den 4 april var Matti Vanhanen på plats då Helsingfors partidistrikt höll sitt årsmöte. I samband med årsmötet gjorde Centern i Helsingfors ett ställningstagande enligt vilket partidistriktet föreslår att Mari Kiviniemi väljs till partiets viceordförande vid Centerns partikongress i juni. Ställningstagandet publicerades liksom brukligt samma dag. Vid årsmötet antogs även ett annat ställningstagande, som dock publicerades först den 4 juni. Jag citerar ur stälningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Keskustan Helsingin piirin vuosikokouksessa oli mukana myös puolueen puheenjohtaja, pääministeri Matti Vanhanen. Hänen mukaansa asumisen ongelmat kärjistyvät nimenomaan pääkaupunkiseudulla ja kehyskunnissa.

- Ainoastaan tonttitarjontaa lisäämällä pystytään hillitsemään asumisen kustannuksia koko Helsingin seudulla. Kaupungin ja valtion tulee yhdessä huolehtia riittävästä tonttitarjonnasta, Vanhanen totesi Helsingin Keskustan vuosikokouksessa.

Centern i Helsingfors dröjde länge med att publicera sitt ställningstagande för Sibboidén, men det är anmärkningsvärt att ställningstagandet trots allt publicerades före ärendet gick till behandling i Helsingfors beslutsfattande organ. I ställningstagandet från årsmötet säger Centern i Helsingfors ännu att partidistriktet stöder en annektering "ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin." Kanske vilseledde Helsingforsledningen medvetet Centern och statsministern genom att hävda att Sibbo visat förhandlingsovilja. Å andra sidan vädjade kommunstyrelsen i Sibbo ännu dagen före annekteringsbeslutet om förhandlingar, vilket Centern i Helsingfors kände till. Så väl Vanhanen och Manninen som Kiviniemi och Kolbe torde läsa Helsingin Sanomat. Den 18 juni, två dagar före Helsingin Sanomat avslöjade att statsrådet stöder Helsingfors annekteringsplaner, skrev Heikki Blåfield i Helsingin Sanomat en mycket upplysande insändare där han bl.a. noterade att "Sipoossa tehdään nyt yleiskaavoitusta, mutta Helsinki ei ole ollut kiinnostunut tutustumaan eikä osallistumaan Sipoon tulevaisuuden linjauksiin." Blåfield föreslår även att Sibbo tvångsinlöser den mark som Helsingfors pantar på i Sibbo, ifall Helsingfors fortsätter att vara passiv.

Centern inte bara godtog Sibboplundringen, trots Sibbos förhandlingsvilja. Centern i Helsingfors ville ta åt sig äran för den planerade plundringen så mycket att man förrådde de hemliga planerna.

22:30
I morgåndagens Helsingin Sanomat ingår ett mycket intressant tema. Huvudartikeln har på tidningens webbplats rubriken "Kysely kaupungin päättäjille: Helsingin metropolialue näkyy yhä selkeämpänä". På webbplatsen finns även en bakgrundstext med rubriken "Näin kysely tehtiin". Kimmo Oksanen, som skrivit texterna, har även behandlat temat på sin blogg "Kaupungin hai" under rubriken "Päättäjiltä kysyttiin metropolialueesta".

Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har publicerat ett utlåtande (pdf) över Myllyniemis rapport. I utlåtandet tar man bl.a. fasta på utredningsmannens jävighet och på att en omfattande del av rapporten är kopierad från Wikipedia, vilket förklarar en del av rapportens felaktiga uppgifter. Själva rapporten betecknas, med stor fyndighet, som en pamflett. Jag älskar dylik humor!