Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018

I mitt förra blogginlägg "Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018" noterade jag en en artikel i
Helsingin Uutiset med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken "Sipoolta tuhkatkin pesästä?" med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:

Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?
– Kyllä, Metsola ennakoi.
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.

Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken "Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin", där man kan läsa följande:

20 000-strecket nått för andra gången
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Ända upp till 20 000 invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".)

Nya och gamla argumen. Den 22 december 2013

I torsdags överlämnade beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården sitt förslag till en ny servicestruktur för social- och hälsovården. För Sibbos del kan det noteras att Nyland enligt förslaget skulle utgöra ett undantag, så att det här inte skulle räcka med att en kommun har 20 000 invånare för att en kommun skall få bilda ett social- och hälsovårdsområde på basnivå. Motiveringen till att Nyland skall utgöra ett undantag är intressant:

Uudenmaan sosiaali- ja terveysalueen erityissääntelyllä pyritään palveluiden kattavaan integraatioon ja siten estämään osaltaan segregaatiota ja kuntien välistä eriytymistä.

Varför skulle de här målsättningarna vara viktiga bara i Nyland? Motiveringen låter politisk och representerar den retorik som Helsingfors tagit till i samband med den aktuella kommunreformen.

Hbl 15.12 2013 s 6

Under den gångna veckan uppmärksammades plötsligt kommunindelningsutredare Cay Sevón av så väl Hufvudstadsbladet som svenska Yle. Hbl publicerade i själva verket redan för en vecka sedan en artikel med rubriken "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner". I artikeln säger Sevón om utredarna (Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo) att "Vi har fått fria händer". Om de verkligen har fria händer, så måste de ha klara färdiga åsikter, som stämmer överens med uppdragsgivarens, för annars hade de inte utnämnts till uppdraget.

I torsdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "'Vårt uppdrag är att hjälpa dem finna varandra'". Här kommer Sevón med följande.

Enligt Sevón är det viktigt för hela landets utveckling att vi har en stark metropol.
-Internationellt sett är Helsingfors inte särskilt stort, så det behövs något mer. Och det är det vi nu ska utreda.

Hoppsan. Det här var motiveringar från förra kommunreformen, då det behövdes argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och metropolpolitiken. Då var Sevón ännu överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet.

SOTE. Den 24 mars 2013

- Jostain syystä, jota emme tiedä, kolme isäntäkuntaa ja SOTE-alue on tämän suosituksen mukainen.

Då förhandsutredningen om metropolområdet presenterades den 5 mars motiverade metropolförhandsutredningens projektchef Jarmo Asikainen den föreslagna kommunindelningen med att den stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsområden, enligt den information som läckt ut till medierna. (Se video, 19:38.) Vad denna överensstämmelse berodde på kunde han dock inte säga. Då expertgruppen som utvärderat social- och hälsovårdsreformen i tisdags presenterade sina förslag till social- och hälsovårdsdsområden medgav man att förslaget för "metropolområdets" del tagits från förslaget till kommunindelning.

Förslaget till social- och hälsovårdsområden bygger alltså direkt på förslaget till kommunindelning, åtminstone  för "metropolområdets" del. Där Sibbo enligt metropolutredningen ensam skulle sammanslås med Helsingfors skulle Helsingfors enligt förslaget till social- och hälsovårdsområden vara ansvarskommun i ett område som skulle bestå av endast Sibbo och Helsingfors. Det är väl klart att SOTE-reformen inte bara stöder kommunreformen, utan är tänkt att fungera som ett redskap för kommunreformen.

Expertgruppens förslag till social- och hälsovårdsområden.

Enligt expetgruppens rapport, som publicerades på tisdagen, skulle ett social- och hälsovårdsområde ha minst  50 000 invånare. Genast efter presskonferensen i tisdags meddelade omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson att frågan om gränsen på 50 000 invånare ännu var öppen. I torsdags blev det klart att regeringen ämnar tillåta kommuner med ett invånarantal på mellan 20 000 och 50 000 att ordna vissa delar av vården själva. Det betyder att det finns starka skäl för kommuner på under 20 000 invånare att gå samman för att uppnå gränsen. En kommun på mindre än 20 000 invånare förlorar helt beslutanderätten om social- och hälsovården, som utgör en stor del av kommunens budget.

Även om statsmakten inte direkt tvingar kommuner att gå samman, kan staten tvinga kommuner att höra till bestämda social- och hälsovårdsområden. De kommuner som frivilligt går samman kan ändå påverka till vilket social- och hälsovårdsområde kommunen hör. Frågan är om t.ex. Sibbo kan välja att höra till samma område som Borgå med Borgå som ansvarskommun utan att gå samman med Borgå.

Sibbo kommer ändå knappast att gå samman med Borgå. Dels skulle en sammanslagning med Borgå inte stödas av andra partier än Sfp, dels hör Sibbo men inte Borgå till "metropolområdet". För att det skall bli någonting av kommunreformen måste även Helsingfors få sitt. Finansministeriet kommer knappast att driva på en sammanslagning av Sibbo och Borgå, men däremot är det inte uteslutet att finansministeriet tar till direkt tvång för att förverkliga kommunsammanslagningar i "metropolområdet". I Sibbo kunde man ändå verka för att få ingå i ett social- och hälsovårdsområde med Borgå för att värja sig mot alternativet Helsingfors.

En öppen fråga är även om Sibbo aktuella invånartal räcker för att kommunen skall få ordna en del av social- och hälsovården själv. Utan förlusten av Östersundom skulle Sibbo idag ha över 20 000 invånare. Nu  fattas det kring tusen invånare.

Bara positiv respons. Den 20 januari 2012

http://www.sibbo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2007_hallinto/kuulemisraportti_110113.pdf

Fredagen den 11 januari publicerade finansministeriet förhandsutredningen om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" ("Metropolialueen esiselvitys: Selvityshenkilöiden alustavat ehdotukset kuntien kuu-lemista varten"). En anmärkningsvärd detalj i utredningen är att Sibbo ingår i alla alternativa utredningsområden som föreslås för Helsingfors. Helsingfors stad säger i sitt eget utlåtande att "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki", men alternativet med endast huvudstadsregionens fyra städer ingår inte i utredningen. Däremot ses Helsingfors och Sibbo som ett möjligt utredningsområde. Motiveringen för det minsta alternativa utredningsområdet är att Sibbo har under 20 000 invånare. För Sibbos del föreslås även ett par utredningsområden där Helsingfors inte ingår, men för Helsingfors del föreslås inget område som skulle utesluta Sibbo.

Inför den förra kommunreformen KSSR ställe Helsingfors två krav: att städerna i huvudstadsregionen skulle fusioneras och att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det förstnämnda kravet kunde dåvarande kommunminister Hannes Maninen inte uppfylla, men det andra kravet uppfylldes, som känt. Det förefaller som om kommunminister Henna Virkkunen hoppas att Helsingfors även denna gång nöjer sig med Sibbo, fastän huvudstaden egentligen vill gå samman med Esbo.

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 3

Samma dag som finansministeriet publicerade förhandsutredningen om metropolområdet ordnade man en presskonferens som även Sipoon Sanomat bevakade. Förhandsutredningen och presskonferensen resulterade i flera broadsheetsidor om kommunreformen. Det märkliga faktum att Pekka Myylyniemi är en av utredningsmännen bakom förhandsutredningen gör att den nya kommunreformen starkt relateras till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett annat samband är gränsen på 20 000 invånare, som Sibbo pga inkorporeringen inte uppfyller.

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6

På plast på presskonferensen var även Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som Sipoon Sanomat passade på att ställa några frågor till. Enligt tidningen lät Pajunen förstå att han bara fått positivt respons på Helsingfors arrangemang i Östersundom. (Se artikeln på Sipoon Sanomats webbplats "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki".)

Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6

"Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle". Den 13 januari 2013

Så har då Perkka Myllyniemi i egenskap av utredningsman undertecknat en rapport där man föreslår att Sibbo sammanslås med Helsingfors, eftersom Sibbo har under 20 000 invånare. Myllyniemi kom i egenskap av kommunindelningsutredare år 2006 fram till att en inkorporering av sydvästra Sibbo är laglig, eftersom den inte äventyrar Sibbos framtid som självständig kommun. Enligt Myllyniemis galet felaktiga matematik (se "Räknefel. Den 24 november 2007") skulle Sibbo, trots den partiella kommunsammanslagningen, ha över 20 000 invånare redan år 2011.

Sista stycket i Pekka Myllyniemis utredning från 2006

Ur avsnitt 5.4

I fredags publicerades alltså finansministeriet en förhandsutredning om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna". Förhandsutredningen och förslagen för Sibbos del har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i svenskspråkig media. Det är ändå endast Sipoon Sanomat som uppmärksammat Myllyniemis roll i detta sammanhang. I fredags publicerades på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoolle esitettiin vain kaksi vaihtoehtoa". Här säger Myllyniemi om inkorporeringsbeslutet från 2007 att "Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle; kunnan kehitys on lähtenyt käyntiin vasta tuon osaliitoksen jälkeen".

Vad månne Myllyniemi här syftar på med "utvecklingen av kommunen"? I den i fredags publicerade förhandsutredningen kan man i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" läsa följande:

Sipoon väestönkehitys on ollut yli 1,5 prosenttia vuosittain asukaslukuun suhteutettuna. Näin suuri vuotuinen väestönkasvu on arvioitu haastavaksi palvelurakenteen, investointien ja talouden kannalta (Aro 2012).

Under vilka år tillväxten varit 1,5 % kan jag inte säga, men tillväxten lär faktiskt ha varit något högre före inkorporeringen, vilkett framgår ur Myllyniemis Sibboutredning.

I  i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" kan man vidare läsa följande:

Sipoon kunnan väestömäärä alittaa tällä  hetkellä kuntarakennelain 20 000 asukkaan väestöpohjakriteerin samoin kuin sosiaali- ja terveydenhuollon  uudistuksen edellyttämän väestöpohjan perus- ja erikoissairaanhoidon integraatiolle.

Eftersom Sibbo som en följd av förlusten av Östersundom för närvarande inte har ett invånarantal som överskrider 20 000 ges Sibbo inga alternativ till kommunsammaslagning.

HS 13.1 2013 s A 22

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ei halua peräkyläksi". Kommundirektör Mikael Grannas noterar här att "Jos Helsinki ei olisi ottanut Sipoolta Östersundomia, Sipoossa olisi nyt se vaadittavat yli 20 000 asukasa".


Som en kuriositet kan nämnas att Myllyniemis Sibboutredning räknas upp bland källorna som använts i förhandsutredningen om metropolområdet. Här kan man tala om sekundär källa ...

Sibbos framtid. Den 6 januari 2013

I Sipoon Sanomat 28.12 2012 ingår en intervju "Sipoolle ehdotetaan liitoskumppaneita tammikuussa" med kommunminister Henna Virkkunen, där kommunministern säger att "Sipoo ei täytä vaadittua väestömäärää nyt ja siksi velvoitamme kunnan selvittämään, mitkä osaliitokset olisivat sille hyödyllisimpiä". (Artikeln har senare publicerats på tidningens webbplats.)

Intervjun i Sipoon Sanomat resulterade i att Yle den 28 januari publicerade en nyhet med rubriken "SS: Minister beredd spjälka upp Sibbo".

Följande dag hade huvudnyheten på paradsidan i Borgåbladet rubriken "Hårda krav på Sibbo". I Borgåbladet 4.1 2013 kan man i ledaren med rubriken "Vår gemensamma storkommun" läsa följande:

Kommunminister Henna Virkkunen, Saml, vill tydligen signalera att minimigränserna finns till för att efterlevas eftersom hon i en intervju i senaste veckas Sipoon Sanomat starkt tog avstånd från alla tankar på att Sibbo skulle kunna överleva som självständig kommun efter kommunreformen. Det hjälper inte att Sibbo är en tillväxtkommun som inom överskådlig tid kommer att ha nått minimiinvånartalet 20 000. Argumentet att Sibbo, med statens välsignelse, har förlorat sin viktiga sydvästra del, trots protester, väger inte heller tungt.
Nej, Sibbo skall delas eller tas om hand av metropolförvaltningen, säger Virkkunen.

I Bårgåbladet 5.1 2013 ingår en artikel med rubriken "Utredningar suger musten ur det dagliga arbetet". Här kan man bl.a. äsa följande:

Kommunminister Henna Virkkunen ställer tuffa krav på Sibbo och enligt henne kommer kommunen att få välja mellan kommunsammanslagning eller en stark metropolförvaltning.
Sibbo kommer inte upp till invånarkravet på 20 000 på grund av att Helsingfors kapade Östersundomområdets invånare. Någon pardon ges inte nu heller

I Yles Uudenmaan uutiset 4.1 2012 (se Yle Arenan) ingick ett inslag om Sibbo "Sibbos framtid".

Året 2012. Den 30 december 2012

Så är det dags för årets sista inlägg på denna blogg. Någon egentlig årskrönika blir det inte denna gång, men jag skall ändå göra en tillbakablick på det gångna året. Från och med i juni har jag endast publicerat blogginlägg en gång i veckan, på söndagar. Fram till dess hade jag i sex års tid dagligen publicerat blogginlägg om Fallet Sibbo. Detta är i sig helt vansinnigt, men det har funnits anledning till det starka engagemanget. Totalt närmar sig antalet inlägg nu 2 200!

Under det gångna året har Helsingfors stadsplaneringskontor äntligen medgett att Natura-områdena utgör ett hinder för visionerna av Östersundom som en "havsnära" stadsdel. (Se "Ingen havsnära villastad. Den 11 november 2012".) Speciellt gav ELY-centralen tummen ner för planerna på Husö. (Se "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012".) De aktuella planerna var i sig mycket anspråkslösa, men ELY-centralens beslut torde utgöra ett prejudikat för planeringen av stränderna i Östersundom.

I november kom Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Penttilä med det i sammanhanget intressana uttalandet "nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen". (Se "'Nyt pitäisi rakentaa länteen ja pohjoiseen.' Den 4 november 2012".) Nyhetsåret avslutades dock med ett återfall till argumenten från år 2006, då Yle i en intervjuavgående "Helsingin kaupunkisuunnittelun kehäkettu tähyää itään" med Helsingfors stadsplaneringskontor Tuomas Rajajärvi noterar följande:

Tähän mennessä pääkaupunki on levittäytynyt pohjoiseen ja länteen. Tasapainoa on haettava Östersundomin suunnalta.
- Yleiskaava tulee päätöksentekoon ensi keväänä. Itään levittäytyvällä Helsingillä ei ole merkitystä vain pääkaupungille vaan koko seudulle.
Rajajärven mukaan rakentamisen painopiste sijaitsee idässä. Myös rantametron eli Espoosta Östersundomiin aikanaan kulkevan metron ympärille painottuvan rakentamisen merkitys korostuu.
- Sen mahdollisuuksia täytyy samalla miettiä aina Porvooseen saakka.

Lyssna på inslag i Yle Uutiset Uusima, torsdag 15:30.

Årets märkligaste nyhet i anslutning till fallet Sibbo är att Pekka Myllyniemi deltar som utredningsman i finansministeriets metropolutredning, som även berör Sibbo. Den nya kommunutredningen aktualiserar inkorporeringen av sydvästra Sibbo speciellt genom den föreslagna gränsen för befolkningsunderlag för basservicen på 20 000. Dessutom meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen för några veckor sedan att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". (Se "Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012".) Enligt senaste nummer av Sipoon Sanomat säger kommunminister Henna Virkkunen att Sibbo förpliktas göra en fusionsutredning, då kommunen inte för tillfället uppfyller kravet på 20 000 invånare. Även här har Myllyniemi lyckats trassla in sig genom ett fatalt räknefel i sin skandalösa Sibboutredning. Då Myllyniemi bedömde inkorporeringens inverkan på Sibbo kommuns förutsättningar att fortsätta som en självständig kommun och därmed den föreslagna gränsjusteringens laglighet räknade han felaktigt med att Sibbo skulle ha över 20 000 invånare redan år 2011. Då gränsen på 20 000 invånare kan vara nog så avgörande för Sibbo, har jag lagt till en ny etikett, "20 000".

Tillbaka till KSSR. Den 16 december 2012

I tisdags samlade kommunminister Henna Virkkunen (saml) medierna till en presskonferens, där det berättades att "metropolutredningen" är färdig i februari. Det här betyder att utredningen fördröjs med ett par månader. Samtidigt meddelade metropolarbetsgruppens projektchef Jarmo Asikainen att "kommunstrukturen förändras för kommuner med ett invånarantal under 20 000". Beskedet föranledde en artikel med rubriken "Sipoon itsenäisyys vaakalaudalla" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

I torsdags preciserade i sin tur den social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppen riktlinjerna för hur stort befolkningsunderlag som behövs för att basservicen. Gränsen går vid 20 000. Nyheten ledde till medieuppmärksamhet för Sibbo, vars invånarantal till en följd av inkorporeringen är under 20 000. Yle publicerade i fredags en nyhetstext med rubriken "Många frågetecken i Sibbo om hälsovårdsreformen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Kommundirektören i Sibbo - Mikael Grannas - säger att det ännu finns många öppna frågor - och isynnerhet för just Sibbo, som idag har närmare 19.000 invånare.
Det första frågetecknet är invånarantalet. Hur precis är gränsen på 20 000, undrar Grannas. Är det ett exakt eller ett ungefärligt invånartal. Den andra frågan är om det är dagens invånarantal som räknas eller den mängd invånare som kommunen har efter nästa kommunalval år 2017. ...
Också det faktum att Sibbo skulle ha haft 20 000 invånare redan nu om inte Helsingfors hade annekterat en del av kommunen är en faktor att räkna med.

Även MTV3 intervjuade i fredags kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas. I nyhetstexten "Kunnissa hämmästellään sote-takapakkia: Asukasrajasta päätös jo 2007" kan man läsa följande:

– Tuntuu siltä, että on palattu takaisin Paras-lakiin. Tämä on ikään kuin "Paras plus", nyt vaan tiukennetaan tätä kahdenkympin sääntöä, Sipoon kunnanjohtaja Mikael Grannas kommentoi.
Hallituksen ministeriryhmä päätti eilen, että alle 20 000 asukkaan kunta ei voi jatkossa vastata sosiaali- ja terveyspalveluista itsenäisesti, vaan sen pitää kuulua suurempaan alueeseen. Niin kutsuttu Paras-laki tuli voimaan vuonna 2007 ja se päättyy tämän vuoden lopussa. Myös siinä pyrittiin luomaan yli 20 000 hengen väestöpohjia sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämiseen.
– Tuntuu että jos tällä mennään, niin ihan hyvin voisi Paras-lakia jatkaa.

I samband med kommureformen KSSR (Paras) fick Sibbo dispens när det gäller gränsen på 20 000 invånare. Det var dock ingen självklarhet. Sibbo hamnade först på en "jumbolista", för att kommunen inte uppfyllde KSSR-ramlagens krav. (Se "Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007" och "20 000. Den 23 november 2007".) I maj 2008 beslöt "servicestrukturprojektets styrgrupp" att Sibbo trots allt uppfyller KSSR-lagens krav. Mari Kiviniemis statssekreterare Timo Reina medgav att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet. (Se "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".)

Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, s 55

En anmärkningsvärd detalj i sammanhanget är att kommunindelningsutredaren Pekka Myylyniemi tog ramlagens krav på 20 000 invånare i beaktande då han bedömde lagligheten i sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Enligt Myllyniemis rapport hotar den aktuella kommundelssammanslagningen inte Sibbos existens som självständig kommun, eftersom Sibbo med en tillväxt på 1,6 % uppnår ett invånarantal på 20 00 år 2011. Dess värre räknade Myllyniemi fel, vilket jag visat bl.a. i inlägget "Räknefel. Den 24 november 2007".

Kranskommunerna till historien? Den 19 juni 2011

Det blev ingen ny motropolregering. Speciellt kan det noteras att förra regeringens bostads- och "metropolminister" Jan Vapaavuori inte ingår i regeringen Jyrki Katainen. Hufvudstadsbladet hann redan på första sidan av gårdagens tidning erbjuda kommunministerns portfölj åt Vapaavuori, men det blev ingen portfölj för Vapaavuori eller Samlingspartiet i Helsingfors denna gång.

Ingen av medlemmarna i arbetsgruppen för förvaltnings- och kommunfrågor i regeringsförhandlingarna ser ut att bli minister. Samlingspartiets representant i arbetsgruppen var Jan Vapaavuori, men även Vapaavuoris före detta specialmedarbetare Lasse Männistö lär ha deltagit i arbetsgruppens "förhandlingar". I likhet med Osmo Soininvaara (se "Radikal kommunreform. Den 3 juni 2011" och "Östersundomkommittén gav utlåtande. Den 18 juni 2011") läser Männistö in i regeringsprogrammet en radikal kommunreform. Genast efter att regeringsprogrammet hade offentliggjorts publicerade Männistö ett blogginlägg med rubriken "Kehyskunnat historiaan". Männistö nöjer sig inte med en sammanslagning av de fyra städerna i huvudstadsregionen, utan vill av rubriken att bedöma även inkludera kranskommunerna i den motropolregionens "starka primärkommun". Till kranskommunerna räknas normalt Helsingforsregionens övriga kommuner, eller Hyvinge, Kervo, Kyrskslätt, Nurmijärvi, Tusby, Träskända, Vichtis och Sibbo.

Jag återger valda bitar ur Männistös blogginlägg:

Väitän, että linjaukset piirtävät tahtotilan ja näyttävät suunnan kenties suurimmalle kunta- ja palvelurakenteiden reformille itsenäisen Suomen historiassa. ...

Järkevän ja aidosti toimintakykyisen kuntakentän luomiselle, tarvittaessa vaikka valtion toimesta, on esitetty vastalauseena kunnallinen itsehallinto. Itsehallinto ei kuitenkaan tarkoita kuntalaisten oikeutta päättää siitä, missä menee minkäkin kunnan raja. Itsehallinto tarkoittaa kuntalaisten oikeutta päättää siitä, mitä palveluita ja miten kunta asukkailleen tarjoaa. ...

Rikkomalla nykyiset kuntarajat palautamme siis demokratian ja todellisen itsehallinnon kunnille itselleen. ...

Tämä tarkoittaa yksiselitteisesti, että myös metropoli- ja pääkaupunkiseudun kunta- ja palvelurakenne uudistetaan.

Kommundirektören i Sibbo skrev igår några Twitteruppdateringar, där han kommenterade regeringsprogrammet. Den nya kommunreformen kan naturligtvis få radikala följder för Sibbo, men kommundirektören noterar att det i regeringsprogrammet inte finns några kvantitativa målsättningar för kommunernas storlek. När det gällde Paras-ramlagens krav på 20 000 invånare beviljade finansministeriet i ett brev författat av Arto Sulonen Sibbo dispens från kravet på minst ca 20 000 invånare. En motivering var att "Sipoo joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia." (Se "Bekräftelse. Den 19 maj 2008" och "Exitkriterier. Den 27 maj 2008".) Bilden ovan är en skärmdump från min mobil (Nokia E52 / Snaptu med Screen Snap).

Exitkriterier. Den 27 maj 2008

I senaste numret av Sipoon Sanomat ingick det en artikel med rubriken "Sipoon uskottavuus riippuu yleiskaavan hyväksymisestä". Det är planeringschef Pekka Normo som anser att Sibbos trovärdighet beror av om generalplanen godkänns. Normo är rädd för att följande fullmäktige kan fälla förslaget till generalplan, ifall förslaget inte godkänns av det nuvarande fullmäktige.

Men för vem är det som Sibbo måste bevisa sig "trovärdigt"? Normos egen förmåga är det knappast någon som betvivlar. Han har lyckats ta åt sig mycket makt i ett Sibbo som på grund av konflikten med Helsingfors befunnits i undantagstillstånd. Normo, som för ett år sedan sökte en tjänst som planerare för Helsingfors stad, flyttar i höst till Nylands förbund. Bryr sig Normo verkligen om Sibbos framtid?
I Sibbo skulle man knappast ha så brottom med generalplanen, om den inte fanns en bålabisi att skrämma med. I Sibbo förefaller man nu agera som om kommunen själv var skyldig till den aktuella inkorporeringen. Sibbo måste visserligen växa för att komma upp till de "minst ungefär 20 000" invånare som ramlagen förutsätter, men i verkligheten har kommunavdelningen vid finansministeriet redan för ett par veckor sedan i en promemoria bekräftat att Sibbo uppfyller ramlagens krav. (Se bilden ovan.)

De (alternativa) principer och kriterier enligt vilka Sibbo anses uppfylla ramlagens krav är följande:

• Päätökset rakenteellisten ratkaisujen toteuttamisesta on olemassa
• Päätökset kahden tai useamman kunnan liitoksesta ja/tai yhteistoiminta-alueen muodostamisesta
• Alue (yhteistoiminta-alue) on toiminnallinen kokonaisuus
• Muita luontevia kumppaneita tai vaihtoehtoa ei ole olemassa
• Luontevaa laajenemissuuntaa ei ole olemassa ilman, että joudutaan rikkomaan muita yhteistyörakenteita
• Sosiaali- ja terveydenhuollon yhtenäisyys toteutuu
• Järjestämisvastuu siirtyy yhteistoiminta-alueelle
• Olosuhteet huomioon ottaen on päästy mahdollisimman lähelle 20 000 asukasta

Promemomrian med exitkriterierna är för övrigt författad av regeringsråd Arto Sulonen, som är den tjänsteman som ansvarade för den skandalösa beredningen av statsrådets Sibbobeslut. I mitt inlägg "Bekräftelse. Den 19 maj 2008" skrev jag att kommunminister Mari Kiviniemis statssekreterare Timo Reina i Sipoon Sanomat medgett att det faktum att Sibbo "joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia" inverkat på beslutet att stryka Sibbo från den så kallade Jumbolistan med kommuner som inte uppfyller ramlagens krav. Regeringsråd Sulonen har nog all anledning att hoppas på att man i Sibbo nöjer sig med de tagna besluten och inte anmäler Sulonen för tjänstefel i Sibboberedningen.

KSSR-kraven. Den 15 april 2008

Senaste vecka ingick i Sipoon Sanomat en artikel med rubriken "Paras-kelpoisuus riippuu yleiskaavasta". Enligt artikeln beror det på den kommande generalplanen om finansministeriet anser att Sibbo uppfyller ramlagens krav på ett befolkningsunderlag på "ungefär minst 20 000" invånare. Som en följd av annekteringen kommer Sibbo att ha en för liten befolkning för att fortsätta som självständig kommun. Finansministeriet kan nu ställa krav, som stämmer dåligt överens med den kommunala självstyrelsen. Överhuvudtaget är väl hela KSSR och ramlagen problematisk med tanke på den kommunala självstyrelsen. I sitt tal "Puitelain soveltaminen ja kuntien toimeenpanosuunnitelmat" sade Hannes Manninen den 2 februari 2007 att "Verkställandet av ramlagen är inte så mycket juridik utan mera politik" och vidare "Att syssla med hårklyverier om vad som uppfyller detaljerna i lagen, som t.ex. en gräns på 20 000 invånare, bidrar inte till genomförandet av det fundamentala målet i reformen." Jag undrar vilket "det fundamentala målet" är. På grund av oklarheter i hur ramlagen skall tolkas kunde inte heller HFD ta ställning till i vilken mån annekteringen försvårar Sibbos förutsättningar att förbli en självständig kommun.

Efter annekteringsbeslutet är det för Sibbo viktigt att kommunen har en klar plan för hur kommunen snabbt skall komma upp till 20 000 invånare. Sibbo behöver inte växa bara för att undvika nya inkorporeringar, utan även för att uppfylla ramlagens krav. KSSR-kraven kan emellertid lätt bli ett kort med vilket man kör över kommuninvånarnas vilja. För att komma upp till invånartalet 20 000 behövs det inte några nya bostadsområden. Snabbast växer kommunen om man satsar resurserna på utveckling av befintliga centra. Visst är det absurt att Helsingfors och huvudstadregionen i samband med KSSR-hörandet och förhandlingarna kring ramlagen krävde en gränsändring som medför att Sibbo inte uppfyller KSSR-lagens krav. Än mera absurt är det att Manninen av allt att döma gick med på kraven för att lagförslaget skulle accepteras av Helsingfors.

Hemlig agenda. Den 1 februari 2008

Borgåbladet har publicerat en artikel med rubriken "Sibbo på allvarligt samtal". I artikeln berättas att en delegation från Sibbo kommun idag på förmiddagen träffar statssekreterare Veli-Pekka Nummikoski vid finansministeriet. Sibbo skall presentera sina planer på hur kommunen tänker uppfylla KSSR:s eller ramlagens krav på ett befolkningsunderlag på "åtminstone ungefär 20 000" invånare för social- och hälsovård. I artikeln säger kommunstyrelseordförande Christel Liljeström att delegationen räknar med ett löfte om att Sibbo kan fortsätta som nu, emedan HFD i sitt beslut säger att kommunen har förutsättningarna att fortsätta som självständig kommun. Det finns dock misstankar om att den samlingspartistiska statssekreteraren hoppas kunna tvinga Sibbo till "samarbete" med Helsingfors.

Egentligen är det statsrådet som genom sitt Sibbobeslut godkänt motiveringarna i inrikesministeriets promemoria där det står att "Sibbo kommun har emellertid även efter ändringen i kommunindelningen som en kommun med över 17 000 invånare i huvudstadsregionens närhet och såsom hörande till Helsingforsregionen goda förutsättningar att verka och utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter." HFD är inte lika tydligt i sitt beslut, men genom sitt avgörande i Sibboärendet har domstolen även godkänt motiveringarna till statsrådets beslut. I Pekka Myllyniemis Sibboutredning, som statsrådets Sibbobeslut grundar sig på, har kommunindelningsutredaren räknat ut att Sibbo trots en annektering uppnår ett invånarantal på över 20 000 före år 2012, men utredningsmannen har räknat fel. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007" och bilden ovan.) Om Sibbo växer snabbare än vad Myllyniemi har kalkylerat med, kan kommunen lika väl uppnå ett invånarantal på 20 000 före denna tidsgräns. I princip torde "ungefär 20 000" kunna betyda det samma som "över 15 000" eller åtminstone "över 18 000", så länge det inte finns något prejudikat på hur ramlagen skall tolkas. I sista hand är det väl HFD som avgör om ramlagens krav uppfylls, men domstolen tycks ju bara vara en gummistämpel när det gäller beslut som berör Sibbo.

Yle har klockan 13 publicerat en notis med rubriken "Självständigt Sibbo ingen självklarhet". I Vega Ösnylands lokala nyheter 15:30 ingick det en intervju med Christel Liljeström angående besöket på finansministeriet. Liljeström har själv publicerat ett blogginlägg med rubriken "Fullständigt oförstående". Jag citerar ur inlägget:

Totalt bakslag.

Oförståeligt! Det är nog det ord som bäst beskriver finansministeriets inställning till Sibbo kommun. Vi var ju kallade i dag till ministeriet för att svara på frågan hur vi fyller ramlagens krav på 20 000 invånare rörande social- och hälsovårdens service.

Statssekreterare Velipekka Nummikoski och jurist Auli Lintu-Valli var verkligen svåra. Totalt fixerade i att Sibbo kommun i dag inte har 20 000 invånare – alltså fyller vi inte lagens stipulationer.

Ministeriet, som själv upprepade gånger har brutit mot lagen i fallet Sibbo, tolkar ramlagen för Sibbos del strängare än kommunministern och självaste HFD. Månne lagen även här är en annan för Sibbo än för andra kommuner? Kanske borde delegationen från Sibbo istället för HFD:s beslut ha tagit med sig uträkningarna som (kommunavdelningen vid) ministeriet själv godkänt.

Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg på finska med rubriken "Pilkuntarkkoja ollaan…". Inlägget avslutar hon med frågan "Minkälainen salainen agenda on ministeriön edustajien asenteen taustalla?"

Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibbo fick runt öronen". Jag citerar ur artikeln:

Det står ”ungefär 20 000” i ramlagen, säger Liljeström, men det kvitterades med att Sibbo inte når upp till kraven.
Men i HFD-beslutet som gav Helsingfors rätt att annektera mark sägs också att det inte gör att Sibbo riskerar att förlora sin status som självständig kommun. Det tolkar statssekreteraren och hans grupp på ett annat sätt, säger Liljeström.
Liljeström vill inte jämföra Sibbos situation med Lovisaregionen, men faktum är att Lovisaregionen har fått grönt ljus för en kommunsammanslagning som skulle ge knappt 17 000 invånare. Hur går det där, om ministeriet nu tar den här linjen?

Till det svarade statssekreteraren att av princip gäller lagens 20 000 invånare.
– Vi har ju redan social- och hälsovård dimensionerad efter 20 000 invånare, och vi ändrar inte den, trots att vi förlorar 2 000 invånare. Varför skall vi nu då tvingas dimensionera om och göra upp en värdkommunsmodell då vi ändå om några år igen är uppe på 20 000?

Borgåbladet har även publicerat en intervju med ordförande för Helsingfors stadsplaneringsnämnd Maija Anttila under rubriken "'Sibbo vinner på att bli del av metropolen'". Åtminstone Anttila ser ett påtvingat samarbete som meningsfullt. Hon säger att "Först ska kommunerna samarbeta med varandra så att folk småningom anpassar sig och märker nyttan av att fungera som en metropol." Med "en metropol" menar Anttila här en enda stad.

Ramlagens krav. Den 22 januari 2008

I ett blogginlägg med rubriken "Jumbolistad" skrev Cristel Liljeström den 22 november följande:

När statssekreterarna trodde att det skulle bli deras uppgift att kalla in berörda kommuner var det Katainens (kok) statssekreterare Nummikoski som genast sade sig ta Grankulla och Sibbo. Vi vet ju alla vad samlingspartiet har för intressen att göra med Sibbo. Tack och lov är det nu bekräftat att det är ministeriets "vanliga" tjänstemän som skall föra diskussionen och inte de politiska.

Bekräftelsen håller inte. Liljeström har sent igår kväll publicerat blogginlägg med rubrikerna "Ministeriekallelse" och "Kutsu ministeriöön". Hon berättar här att [finans]ministeriet igår informerat kommunen om att ministeriet den 1 februari vill träffa representanter för Sibbo kommun för förhandlingar med anledning av KSSR (PARAS) och ramlagens krav på befolkningsunderlag. Det är enligt Liljeströms uppgifter faktiskt finansminister Jyrki Katainens samlingspartistiska statssekreterare Veli-Pekka Nummikoski som från ministeriets sida skall leda förhandlingarna. (Kommunavdelningen och kommunministern flyttades vid årsskiftet från inrikesministeriet till finansministeriet.) Sibbo hamnade på ministeriets jumbolista, emedan man ansåg att Sibbo (efter en förverkligad annektering) kommer att ha ett invånarantal under "ungefär 20 000". (Se "Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007".) Det är inrikesministeriet som genom sin partiska beredning av Sibbofrågan förorsakat att Sibbo inte kommer upp till "ungefär 20 000" invånare, men lika väl kallades Sibbo till förhandlingar. I ministeriets motiveringar till statsrådets Sibbobeslut heter det att "Sibbo kommun har emellertid även efter ändringen i kommunindelningen som en kommun med över 17 000 invånare i huvudstadsregionens närhet och så som hörande till Helsingforsregionen goda förutsättningar att verka och utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter."

I sitt beslut från förra veckan säger högsta förvaltningsdomstolen följande:

Enligt 5 § 3 mom. i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården. Med hänsyn till Sibbo kommuns läge i Helsingforsregionen och på ett område där det finns tryck att få bygga, kommunens planer att i enlighet med utkastet till generalplan utveckla det område som blir kvar i Sibbo kommun samt kommunens möjligheter att i samråd med andra kommuner sköta de uppgifter som avses i ovan nämnda 5 § 3 mom., utgör den minskning av invånartalet i Sibbo kommun med ungefär 2 000 personer som kommundelssammanslagningen medför inte en grund att betrakta statsrådets beslut som lagstridigt.

Det är i sig intressant att HFD här hänvisar till utkastet till generalplan då samma utkast till generalplan i ett annat sammanhang i beslutet inte ges betydelse. Om HFD anser att Sibbo på egen hand uppnår kraven på "ungefär 2 000" invånare före år 2012 är oklart för mig. Är det rent av möjligheterna att "i samråd med andra kommuner sköta de uppgifter som avses i ovan nämnda 5 § 3 mom.", som gör att statsrådets beslut uppfyller proportionalitetsprincipen och därmed inte är lagstridigt? Utredningsman Pekka Myllyniemi är i sin rapport inte av den åsikten. I sista stycket i sin Sibborapport skriver Myllyniemi att "utredaren har i sitt förslag också beaktat att Sibbo efter ändringen skall vara en livsduglig och handlingskraftig kommun, 'som har ekonomiska och på personalresurserna grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen'." På ett annat ställe i rapporten skriver utredningsmannen att kommun- och servicestrukturreformen förutsätter att "i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare." Myllyniemi har emellertid räknat ut att Sibbo med en tillväxt på 1,6 % överskrider gränsen 20 000 år 2011. Myllyniemis beräkning och därmed även bedömning av proportionalitetsprincipens uppfyllande baserar sig emellertid på en felkalkylering, vilket jag har redogjort för i inlägget "Räknefel. Den 24 november 2007". HFD informerades om räknefelet, men tog det knappast i beaktande.

I dagens nummer av Uutispäivä Demari ingår en kolumn av Rakel Hiltunen. I kolumnen betecknar Hilunen förra veckan med framför allt Sibbobeslutet som historiskt betydelsefullt för Helsingfors och hela Huvudstadstregionen. I det sista stycket i kolumnen summerar hon veckans betydelse med påståendet att "Helsinki ja koko pääkaupunkiseutu on lähtenyt edelläkävijäksi Paras-hankkeen vaatimusten toteuttamisessa." Det var ju en intressant logik.

Räknefel. Den 24 november 2007

Kanske har hotet om nedläggning av radiokanalen X3M bidragit till att de finlandssvenska medierna inte i högre grad reagerat på att hela fyra kommuner med stark svensk profil finns med på inrikesministeriets "jumbolista". Kommuniminister Mari Kiviniemis nitiskhet när det gäller ramlagens mål på ett befolkningsunderlag på "minst ungefär 20 000" invånare verkar inte trovärdig. Efter att Kiviniemi förra hösten i flera pressmeddelanden gick ut med påståendet att "etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä" är det lätt att misstänka att inrikesministeriet i själva verket vill komma åt Sfp när man kallar bl.a. Sibbo och Grankulla till förhandlingar. Den 1 december ifjol gav Centern i Helsingfors ut ett pressmeddelande där man uttalade sitt stöd för Pekka Myllyniemis förslag och sade att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." Här gällde det dock inte ramlagens mål för befolkningsunderlaget, utan § 5 i kommunindelningslagen, som säger att ett område som bebos av över 5 % av en kommuns befolkning inte mot kommunens vilja kan anslutas till en annan kommun.

Trots att man från Svenska folkpartiets håll har vidhållit att Sibbofrågan inte handlar om språkpolitik, så är det klart att det här finns en stark språklig dimension. Detta framgår redan av att de svenskspråkiga mediernas bevakning av fallet Sibbo klart har skilt sig från de finskspråkiga mediernas bevakning. Det paradoxala är att den aktuella ändringen i kommunindelningen i själva verket kunde ha stärkt de svenska strukturerna. Om inte Helsingfors ifjol först hade gått ut med sitt krav på ett 5 000 hektar stort område, så hade motståndet från Sfp:s sida knappast varit så kompakt. Genom Helsingfors initiativ och centrala ministrars uttalade stöd för initiativet kom fallet Sibbo att bli en viktig principfråga. Nu visar inrikesministeriets inkludering av Sibbo på "jumbolistan" lika väl att en ändring i kommunindelningen är ett hot mot Sibbos självständighet. Detta har man från Sibbos sida i och för sig hela tiden hävdat. I sin "utredning" kom Myllyniemi visserligen fram till att den aktuella kommundelssammanslagningen inte hotar Sibbos existens som självständig kommun och att Sibbo kommun med en tillväxt på 1,6 % uppnår ett invånarantal på 20 00 år 2011, men Myllyniemi har kalkylerat fel. Jag återger här beräkningarna i avsnittet "Inverkan av en ändring i kommunindelningen på Sibbos utvecklingsmöjligheter och ekonomi" i Myllyniemis rapport:

Åren 2000 – 2005 har Sibbos invånarantal ökat inom variationsintervallet 0,3 – 2,3 %. Om man antar att tillväxten 2006 och 2007 är ca 1,6 %, är invånarantalet 2008 ungefär 19 300. Ifall invånarantalet till följd av en inkorporering skulle minska med 2000 år 2008, skulle kommunens invånarantal med en 1,6 % tillväxt överskrida gränsen 20 000 invånare 2011. I förslaget till ramlag om kommun- och servicestrukturen har 20 000 invånare satt som mål för en kommun eller ett samarbetsområde. Avsikten är att lagen skall vara i kraft åren 2007-2012.

Hur Myllyniemi har kommit fram till en tillväxtprocent på 1,6 vet jag inte, men om vi antar att tillväxten är 1,6 % per år, är det lätt att räkna ut invånartalet år 2011. Vi antar liksom Myllyniemi att invånarantalet tre år tidigare är 19 300 - 2 000 = 17 300. Tillämpas en enkel formeln, som skolelever lär sig på klass 8 i grundskolan, ser uträkningen ut enligt följande: (1,016)³ · 17 300 = 18 144. Subtraheras 2 000 från talet 19 300 stiger befolkningen med en tillväxtprocent på 1,6 alltså endast till drygt 18 000. Myllyniemi torde ha räknat med talet 19 300 istället för 17 300. Detta visar följande uträkning: (1,016)³ · 19 300 = 20 241. Myllyniemis bedömning av de juridiska förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen baserar sig alltså på ett simpelt räknefel.

20 000. Den 23 november 2007

Av de 13 kommuner som finns på inrikesministeriets "jumbolista" ägnar dagens nummer av Hufvudstadsbladet en skild artikel för Hangö. Sibbo behandlas endast i en mindre artikel tillsammans med Grankulla och Ingå. Rubriken lyder "Ministeriet väntar med Sibbo och Ingå". Jag citerar ur artikeln:

Inrikesministeriet förhandlar med Sibbo först då HFD:s beslut om gränsjusteringarna föreligger.
...

- För Sibbos del tor jag att staten inte beaktar vår egen utvecklingsstrategi. Vi utgår ju från att Sibbos befolkning ökar med 40 000 personer till år 2025, säger kommundirektör Markku Luoma.

Om Högsta förvaltningsdomstolen väljer att acceptera gränsjusteringen med Helsingfors betyder det att Sibbos befolkning tillfälligt krymper från nästan 20 000 till 17 000 personer.

- Vår inställning är att gränsjusteringen är olaglig och det är ojust att inte beakta våra egna utvecklingsplaner, säger Luoma.

I sitt besvär till Högsta förvaltningsdomstolen noterar Sibbo kommun att en ändring av kommunindelningen skulle medföra att "Sipoon kunnan väestöpohja jäisi ainakin lyhyellä aikavälillä selvästi alle Paras-hankkeessa tavoitteena olevan 20 000 henkilöä." I sin motförklaring kommer inrikesministeriet med följande motargument:

Kuten valituksen kohteena olevan päätöksen perusteluissa (edellä 3 luku kohta 8) todetaan, Sipoon kunnalla on kuntajaon muutoksen jälkeenkin pääkaupunkiseudun läheisyydessä ja Helsingin seutuun kuuluvana yli 17 000 asukkaan kuntana hyvät edellytykset toimia ja kehittyä omista lähtökohdistaan. Tehty kuntajaon muutos ei missään tapauksessa vaaranna Sipoon kunnan tulevaisuutta itsenäisenä kuntana, vaikka kuntajaon muuttaminen jossakin määrin heikentää tai hidastaa Sipoon kunnan väestön ja talouden kehitystä asukasmäärän pienetessä runsaalla 2 000 asukkaalla.

I sin rapport har utredningsman Pekka Myllyniemi faktiskt noterat ramlagens eller det dåvarande lagförslagets krav på ett befolkningsunderlag på minst 20 000 invånare. I en kopierad sats säger Myllyniemi att "Kunnan tai yhteistoiminta-alueella, joka huolehtii perusterveydenhuollosta ja siihen liittyvistä sosiaalitoimen tehtävistä, on oltava vähintään noin 20 000 asukasta." Om lagförslaget skriver Myllyniemi vidare följande:

Lakiehdotuksen 4 §:n mukaan kuntarakennetta vahvistetaan yhdistämällä kuntia ja liittämällä osia kunnista toisiin kuntiin. Lakiehdotuksen 5 §:n mukaan perusterveydenhuollosta ja siihen kiinteästi liittyvistä sosiaalitoimen tehtävistä vastaavan kunnan tai yhteistoiminta-alueen väestöpohjan tulee lähtökohtaisesti olla vähintään noin 20 000 asukasta.

När det gäller den aktuella kommundelssammanslagningen hävdar inte ens Myllyniemi att den skulle stärka kommunstrukturen, men han kalkylerar med att Sibbo trots en ändring i kommunindelningen skulle uppnå ett invånarantal på 20 000 före år 2012:

Sipoon asukasluku on kasvanut vuosina 2000- 20005 vaihteluvälillä 0,3- 2,3 %. Jos oletetaan, että kasvu vuosina 2006 ja 2007 on noin 1,6 %, on vuoden 2008 asukasluku noin 19 300. Mikäli alueliitoksen johdosta asukasluku vähenisi vuodesta 2008 2000:lla, kunnan asukasluku ylittäisi 1,6 prosentin kasvun perusteella 20 000 asukkaan rajan vuonna 2011. Kunta- ja palvelurakennetta koskeva puitelakiesityksen asukaslukutavoitteeksi kunnalle tai yhteistoiminta-alueelle on asetettu 20 000. Lain on tarkoitus olla voimassa vuosina 2007- 2012.

I det sista stycket i rapporten konstaterar utredningsmannen slutligen att "Selvittäjän ehdotuksessa on otettu huomioon myös se, että Sipoon tulee olla muutoksen jälkeen elinkelpoinen ja toimintakykyinen kunta, 'jolla on taloudelliset ja henkilöstövoimavaroihin perustuvat edellytykset vastata palveluiden järjestämisestä ja rahoituksesta'". Här citerar Myllyniemi ramlagens målsättning för kommuner.
Inrikesministeriets behandling av Sibbo är högst inkonsekvent, men genom att ta med Sibbo på sin "jumbolista" har inrikesministeriet i själva verket gjort Sibbo en tjänst. Om det faktiskt är så allvarligt att Sibbo efter en förverkligad ändring i kommunindelningen skulle ha under 20 000 invånare, så står statsrådets gränsbeslut inte i proportion till sitt syfte. Då strider beslutet även mot § 6 i förvaltningslagen.

Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007

Igår förmedlade Yle nyheten att regeringen kallar in Ingå och Hangö till extra förhandlingar. I Ingå var man upprörd över att kommunen fanns med på listan. På kvällen klarnade det att även Sibbo tillsammans med tolv andra kommuner finns med på listan då FNB publicerade en notis med rubriken "13 kommuner inte rustade för kommunreformen" och Helsingin Sanomat publicerade en notis med rubriken "Yli kymmenen kuntaa joutuu neuvotteluihin uudistuksesta". Av rubrikerna förefaller det som om kommunerna som finns med på listan prickats för att ha försummat den nya ramlagens förpliktelser, men i Helsingin Sanomats artikel kan man läsa följande:

Tällä hetkellä 74 kunnan suunnitelmat näyttävät täyttävän puitelain mukaiset järjestelyt.

Yli 250 kunnan suunnitelmat ovat vielä epäselviä, minkä takia niiltä pyydetään lisäselvityksiä.

Varför just Sibbo tillsammans med bl.a. Ingå, Hangö och Grankulla kallats till förhandlingar förstår jag inte. Med på listan finns t.ex. inte Borgnäs, som Sibbo har planarat samarbeta med. I Sibbo kommuns svar till statsrådet om kommun- och servicestrukturreformen svarar Sibbo nej på frågan om kommunen planerar en kommundelssamanslagning för "stärkande av kommunstrukturen". Det är egentligen inrikesministeriet som är skyldig ett svar på varför man genom statsrådets gränsbeslut för Sibbos del försvårat uppfyllandet av ramlagens krav.

Yles tolkning av varför 13 kommuner kallats till förhandlingar är att dessa inte bara släpar efter, utan "anses släpa efter rejält". Se notisen "Kommuner släpar efter i reformen", som publicerades på morgonen.
Yle har 8:40 publicerat en notis med rubriken "Sibbo krävs på förklaringar". Jag citerar ur notisen:

Sibbo hör till de kommuner som kallas till förhandlingar om strukturreformen. Totalt 13 kommuner kallas till extra förhandlingar vid Inrikesministeriet för att reformarbetet går för långsamt.
Enligt regeringen har Sibbo inte handlat tillräckligt aktivt för att bilda samarbetsområden för social- och hälsovården. Samarbetsområdena ska ha ett befolkningsunderlag på minst 20000 personer.

Lyssna på ett inslag om den aktuella nyheten på Yle arenan.

Inrikesministeriets kallelse av Sibbo till förhandlingar är farsartad med tanke på att den påstådda bristande aktiviteten är en direkt följd av statsrådets beslut om kommundelssammanslagning mellan Sibbo och Helsingfors. Detta framgår ur Sibbo kommuns besvär till Högsta förvaltningsdomstolen, där Sibbo hävdar att "on syytä todeta, että nyt tehty päätös itse asiassa on Paras-hankkeen tavoitteiden vastainen, sillä Sipoon kunnan väestöpohja jäisi ainakin lyhyellä aikavälillä selvästi alle Paras-hankkeessa tavoitteena olevan 20 000 henkilöä."

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat morgondagens ledare under rubriken "Regeringen utsätter Sibbo för inkonsekvens". Jag citerar ur artikeln:

Det är inte alltid lätt att förstå regeringens inkonsekventa budskap i kommunernas service- och strukturreform. Grundtanken är att kommuner med färre invånare än 20 000 inte kommer att klara av sina åligganden vis à vis sjukvården. Regeringen har sagt det undantagsvis går att godkänna ett invånarantal på 18 000. Kommuner som inte fyller detta krav skall antingen gå ihop med andra kommuner, eller bilda ett samarbetsområde med andra kommuner, så att kravet på befolkningsunderlag uppfylls. Så långt kan man tycka att beskedet är klart och entydigt.

Men sedan.

På onsdagen meddelade kommunminister Mari Kiviniemi (c) att 13 kommuner inte uppfyller de krav som lagen om kommunernas strukturreform kräver och att regeringen inleder förhandlingar med dessa kommuner.

En av kommunerna på listan är Sibbo. I slutet av fjolåret hade kommunen 19 060 invånare enligt den information den själv ger på sin webbplats. Under fjolåret hade invånarantalet ökat med 341 personer, vilket betyder att det inte räcker länge innan antalet går över stipulerade 20 000 om trenden håller i sig (vilket i och för sig är mera än sannolikt).
...

Regeringen har för sin del godkänt Helsingfors stads krav på att annektera de sydöstra delarna av Sibbo, vilket skulle betyda att kommunen förlorar ungefär 2 000 invånare. Är det detta regeringen avser med sin senaste ”förhandlingsinvit”?

Det verkar som om regeringen skulle ha fullständigt vattentäta skott mellan sina olika beslut. När man tar ställning till Helsingfors krav på annektering, så verkar det som om man inte kände till kommunreformen och annekteringens inverkan på den. När man sedan granskar kommunen ur reformsynpunkt så noterar man inte att genom eget beslut har försvårat reformens genomförande i Sibbo. Mari Kiviniemi borde vara intelligent nog för att kunna räkna ut att Sibbo just nu har svårt att välja väg i kommunreformen, eftersom kommunens framtida struktur är oklar så länge som annekteringsbeslutet är anhängiggjort i Högsta förvaltningsdomstolen. Det beror helt på domstolens beslut hur Sibbo går vidare i KSSR-processen.

Om kommunen stympas, så måste den söka någon form av samarbete med någon eller flera grannkommuner. Den är kanske det som regeringens Helsingforsfalang också räknar med, för då blir Helsingfors ett starkt alternativ och Sibbo knyts hårdare till huvudstadsregionen. Om annekteringen faller i HFD, så fyller Sibbo lagens krav om befolkningsunderlag och har betydligt större handlingsfrihet.

Kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo är absurd. Först ställer Helsingfors i samband med KSSR-diskussionen krav på att sydvästra Sibbo ansluts till "huvudstadsregionen". Sedan ger kommunminister Hannes Manninen, påhejad av Mari Kiviniemi, sitt stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, men hävdar att inkorporeringen ingenting har med KSSR att att göra. Sedan tar statsrådet ett juridiskt högst tvivelaktigt beslut om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, med motiveringen att Sibbo klarar sig bra även utan kommunens sydvästra del. Sedan sänder inrikesministeriet en förfrågan till Sibbo med bl.a. en fråga om kommunen planerar en kommundelsammanslagning för ett "stärkande av kommunstrukturen". Eftersom Sibbo kommun i princip inte kan veta HFD domslut angående statsrådets gränsbeslut kan kommunen inte ge ett definitivt svar på hur kommunen ämnar uppnå ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för sjukvården. Då sänder inrikesministeriet en kallelse till förhandling till Sibbo kommun för att påminna om att ramlagens villkor om befolkningsunderlag även gäller Sibbo.

Cristel Liljeström har med anledning av inrikesministeriets lista publicerat ett blogginlägg med rubriken "Jumbolistad". Jag citerar ur inlägget:

När statssekreterarna trodde att det skulle bli deras uppgift att kalla in berörda kommuner var det Katainens (kok) statssekreterare Nummikoski som genast sade sig ta Grankulla och Sibbo. Vi vet ju alla vad samlingspartiet har för intressen att göra med Sibbo. Tack och lov är det nu bekräftat att det är ministeriets ”vanliga” tjänstemän som skall föra diskussionen och inte de politiska. Därmed fick jag också bekräftat att ministeriet ämnar invänta utslaget från Högsta Förvaltningsdomstolen innan man kontaktar Sibbo.

Men hoppsan - statsrådet sade ju att annekteringen inte försvårar Sibbos förutsättningar att verka som självständig kommun fastän kommunen skulle mista drygt 2 000 invånare. Ministeriet tycks då inte vara av samma åsikt. Detta bör vi väl då se till att HFD är medveten om.

Efter att Liljeström femtiden publicerat sitt blogginlägg har Borgåbladet en timme senare publicerat en ny artikel med rubriken "Sibbo blev Jumbokommun". Jag citerar ur artikeln:

Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström (sfp) är förgrymmad över att Sibbo har satts med på listan.
– Jag var i kontakt med ministeriet idag och fick veta att de först väntar på HFD-s beslut om Helsingfors annektering innan de ser om de kallar oss till diskussion.
– Jag frågade en tjänsteman varför vi sattes på Jumbolistan och fick svaret att det var ett politiskt beslut.
Hon säger att visserligen, om man använder gamla befolkningsuppgifter och kapar de 2 000 invånare som försvinner om Helsingfors får rätt att annektera sydvästra Sibbo så klarar Sibbo inte gränsvärdena.
– Men vi har svarat enligt våra utvecklingsbeslut och ser framåt. Min näsa vädrar nog att man vill dra fötterna undan ett självständigt Sibbo.
Hon pekar på att statsrådet i sitt beslut om Sibbo sade att en gränsjustering inte har följder för Sibbo, men det man säger nu tyder tvärtom på att det just är det som menas.