Himmelidemokratia. Den 29 februari 2012

HS 28.2 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en "nyhetsanalys" med rubriken "Östersundomin muurahaispesä nielee miljoonia". I artikeln kan man avslutningsvis om "favoriten" eller alternativ B till planläggning av Östersundom läsa följande:

Suosikkiin on tosin piirretty pikaraitiotietkin. Samalla esimerkiksi kaavatalousanalyysi varoittaa, että sekä metron että pikaratikan rakentaminen söisi kummankin liikennevaihtoehdon kannattavuutta.

Analyysissä on ehdotus, että metroa tulisi ensin vain kaksi asemaa Salmenkallioon asti.

Kaavoittajille väläytetään, että metron rahoituksessa on viivästymisriski.

Asukkaiden kannalta olisi pommi, jos metro viivästyisi.

Se tarkoittaisi, että Östersundomin perukoilta liikuttaisiin ehkä vuosia joko omin autoin tai Itäkeskukseen köröttelevillä bussilinjoilla. 

Liksom Osmo Soininvaara förutsäger i sitt blogginlägg "Yhteistyötä, jossa demokratia väistyy. Den 28 februari 2012" bordlade Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den igår ärendet om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. (Se "Yhteistyötä, jossa demokratia väistyy. Den 28 februari 2012".) Om beslutet att bordlägga ärendet berättar Soininvaara i ett nytt inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 28.2.2012". I inlägget skriver Soininvaara bl.a. följande:

Asia pantiin pöydälle. Vihreillä on muutosesityksiä, mutta muutoskitka voi olla iso, koska Vantaan kaupunkisuunnittelulautakunta on tämän jo hyväksynyt tällaisena. Jos me teemme pienenkin muutoksen, heidän pitää käsitellä uudestaan ja varmaankin pelkästä kostosta tekevä t pienen muutoksen ja…Tätä tämä himmelidemokratia on.

Det kan noteras att Soininvaara själv förespråkat en gemensam generalplan, för att man trodde att den kunde avvika från landskapsplanen så att Helsingfors skulle kunna planera Östersundom utan att behöva förhandla med Esbo. (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Ärendet som gäller byggande av hus av modellen Townhouse, som jag skrivit om i mitt inlägg "Lägesfaktorer. Den 20 februari 2012", bordlades på mötet igår för andra gången. Soininvaara kommer i sitt inlägg lika väl med den kritiska synpunkten att "Emme voi tehdä kokonaista kaupunginosaa, joka on suljettu vammaisilta".

Angående det aktuella mötet igår har Helsingin sanomat / Vartti på webbplatsen Omakaupunki publicerat en notis med rubriken "Lippu-uudistus kelpaa Helsingille". Här kan man bl.a. läsa följande:

HSL:n esityksessä Helsinki sijoittuu liki kokonaisuudessaan A- ja B-vyöhykkeille Östersundomia lukuunottamatta. B-vyöhykkeen leventämistä Östersundomiin esitti Vasemmistoliiton edustaja, mutta muut eivät sitä lautakunnassa kannattaneet.

Idag skall, enligt föredragningslistan, planläggningssektionen i Sibbo behandla utkastet för gemensam generalplan för Östersundom. Frågan är om ärendet bordläggs för att vänta in eventuella ändringar i utlåtandet från Helsingfors stadsplaneringsnämnd.

Yhteistyötä, jossa demokratia väistyy. Den 28 februari 2012

I beslutsmeddelandet från Vanda stadsplaneringsnämnds möte igår kan man läsa att "Lautakunta esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundomin yhteisen yleiskaavan luonnoksen B-vaihtoehdon hyväksymistä yleiskaavaehdotuksen laatimisen pohjaksi."

Helsingfors Stadsplaneringskontor publicerade igår inför stadsplaneringsnämndens möte idag en nyhet med rubriken "Östersundomin kaavaluonnos käsittelyyn Helsingissä".

Osmo Soininvaara publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 28.2.2012". I inlägget länkar Soininvaara till Mikko Säreläs blogginlägg "Östersundom", som jag skrivit om i mitt inlägg "Porvari. Den 25 fabruari 2012". Soininvaara inleder sitt inlägg med att om generalplanen för Östersundom notera att "Tämä on tätä kuntien välistä yhteistyötä, jossa demokratia väistyy." Om metron skriver Soininvaara bl.a. att "Jos Helsinki ja Vantaa olisivat samaa kuntaa, pikaratikka saattaisi voittaa, koska Helsingillä ei olisi samanlaista tarvetta suosia liikennettä metroradan varteen keskustaan ja Kalasatamaan." Soininvaara kommer även med det anmärkningsvärda påståendet "Rakentamatta jättäminen on sinänsä varteenotettava vaihtoehto, sillä oikeastaan mitään ei pitäisi vähän aikaan rakentaa kehä I:n ulkopuolelle." Angående det aktuella ärendet avslutar Soininvaara med följande förutspående:

Kuullaan esittely ja pohditaan lisää. Menee pöydälle.

För egen del förutspår jag att de grönas representant kommer att föreslå att ärendet bordläggs.

Yle Östnyland har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Fem metrostationer till Östersundom?"

Saknar namn. Den 27 februari 2012

I veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundom käsittelyyn maanantaina". Jag har behandlat det aktuella ärendet på Vanda stadsplaneringsnämnds föredragningslista i mitt inlägg "Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken  "Metron skapar ångest bland politiker" ("Metrobeslut ger politiker ångest"). Rubriken på första sidan lyder "Metrobeslut oroar Helsingforspolitiker". Det är dock inte i första hand förlängningen av östmetron som oroar, utan det är automatiseringen som skapar problem. Tillsammans med den ovannämnda artikeln har Hbl publicerat en karta över befintlig och planerad metro. Med finns även stationen "saknar ännu namn" i Västerkulla, vars benämning myntades av Helsingin Sanomat innan metroutredningen officiellt hade publicerats. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010" och "Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010".) Hbl har uppdaterat sin grafik genom att byta ut benämningen "saknar ännu namn" mot "Stationen saknar namn ännu namn" (sic). Det "utvecklade" planutkastet alternativ B, som stadsplaneringsnämnden i Vanda idag skall besluta att föreslå för stadsstyrelsen att förordar Östersundomkommittén att godkänna, skiljer sig från det tidigare utkastet alternativ A främst just genom att den aktuella metrostationen i Vanda har lämnats bort.

Inlösning. Den 26 februari 2012

HS 24.2 2012 s A 10

I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kaupungit välttävät lunastusta". Östersundom och Helsingfors stads köp av Raimo och Mona Kuvajas fastighet i Korsnäs är väl närmast att betraktas som ett fallstudie. I ingressen kan man läsa att "Helsinki hankkii Östersundomin maita vapaaehtoiskaupoin." I artikeln kan man vidare läsa att "Helsinki ilmoitti, ettei hanki Östersundomista maata lunastusmenettelyllä, vaikka laki sen sallisikin." Kanske stämmer detta överens med stadens linje, men Helsingfors skulle inte ha råd att inlösa all mark som staden vill planlägga. De markaffärer som Helsingfors gjort i Östersundom under de senaste åren är till sitt omfång anspråklösa. Om planerna på spårvägsförbindelse till Östersundom någonsin förverkligas, så blir tvångsinläsning nog aktuellt för eventuella de fastighetsägare som inte vill gå med på att sälja till ett av Helsingfors accepterat pris. I artikeln kan man även läsa följande:

"Helsingillä on hyvä perinne, kun se hankkii maat itselleen, ennen kuin alkaa kaavoittaa mitään. Se minua vaivaa, mikseivät naapurit noudata tätä esimerkkiä."

Tulevina vuosikymmeninä Helsingin itäisille maille Östersundomiin nousee asuntoja 65000-70000 ihmiselle.

Kaupunki on hieronut lyhyessä ajassa kymmeniä maakauppoja sekä joitain maankäyttösopimuksia.

Mutta niitäkin maanomistajia Östersundomissa vielä on, jotka eivät tohdi luopua tiluksistaan.

HS 24.2 2012 s A 10

Porvari. Den 25 fabruari 2012

I mitt inlägg "Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012" uppmärksammade jag ärendet "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos nro YK0035" i föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte på måndag. I inlägget noterar jag att föredragningslistan inte är helt identiskt med Östersundomkommitténs beslutsförslag. Bl.a. har namnet Porvari lämnats bort och ersatts med Länsisalmi (Västersundom). Igår publicerades även föredragningslistorna för Helsingfors stadsplaneringsnämnds och Sibbo planläggningssektionens möte nästa vecka. Då det gäller det aktuella ärendet skiljer sig  föredragningslistan för planläggningssektionen i Sibbo från så väl Östersundomkommitténs beslutsförslag som från föredragningslistan för mötet i Vanda. Förslaget till beslut är dock det samma och i planläggningssektionens föredragningslista är det även översatt till svenska. "Utvecklingsdirektörens förslag", som i stjälva verket är Östersundomkommitténs förslag, lyder på svenska enligt följande:

Planläggningssektionen föreslår kommunstyrelsen att
1. kommunstyrelsen förordar Östersundomkommittén att godkänna generalplaneutkastet enligt alternativ B, daterat den 9 februari 2012, som utgångspunkt för generalplaneförslaget för Östersundom.
2. kommunstyrelsen förordar Östersundomkommittén att godkänna bemötandet enligt växelverkansrapporten till dem som har framfört en åsikt eller sitt ställningstagande.

Föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte på tisdag är åtminstone då det gäller det sista stycket identiskt med föredragslistan för stadsplaneringsnämnden i Vanda. Även här har man alltså lämnat bort namnet Porvari för området invid avtaget från Österleden till Ring III. I föredragningslistorna för mötena i Helsingfors och Sibbo finns en bilaga, som saknas ur föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte. Bilagan är en karta eller illustration (havainnekuva) över södra delen av området för den gemensamma generalplanen. (Se bilden ovan.)

På det aktuella utkastet finns många intressanta detaljer, men de intressantaste gäller kanske just området "Porvari". Västerkulla gårds åkrar söder om Österleden är här helt och hållet bebyggda. Vägsträckningarna skiljer sig här från planutkastet B, där det aktuella området delvis är övertäckt och betecknats som specialplaneringsområde ES1.

De fantastiska visionerna för det aktuella området har jag tidigare behandlat speciellt i inläggen "Liittymäympäristön suunnittelua. Den 3 april 2011", "Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011" och "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011".

Mikko Särelä, som är grön suppleant i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundom". I inlägget ingår en intressant karta över "stadsdelarna" i Östersundom. Jag har inte sett kartan förut, men den torde inte vara speciellt ny. Avgränsningen av området för den gemensamma generalplanen har för Majviks del något ändrats sedan kartan ritats. På kartan har stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) delats upp i Salmenkallio, Porvarin-lahti och Porvari. De motsvarande svenska namnen borde vara Borgarstrandsviken och Borgarstrand. På kartan har även andra stadsdelar och delområden delats upp. Östersundom har här fått ytterligare en exklusiv betydelse.

Kommunernas språkliga indelning. Den 24 februari 2012

Hbl 23.2 2012 s 9

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Är det någon som bryr sig?" Texten handlar om förslaget att slå samman Sibbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla och Esbo, men den tar avstamp i "tvångsannekteringen" av sydvästra Sibbo. Artikeln börjar med följande stycke:

I Östersundom, den tvångsannekterade delen av Sibbo som blivit Helsingfors, reser invånarna nu billigare än förr med stadens bussar. Men som helsingforsare är kön nu mycket längre för dem när de skall till läkare. Exemplet från Östersundom är kanske inte det bästa, men visar hur det kan gå när kommuner går samman.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Finlandssvenska kommuner följer Folktinget", där det noteras att "Folktinget anser att det inte går att slå ihop kommuner så att majoritetsspråket i en kommun ändras utan kommunens medtycke." Vidare kan man läsa följande:

Folktinget backar inte heller i sin tolkning av lagen, trots att den har utsatts för en del kritik.

Tolkningen härstammar från ett betänkande från år 1998, där riksdagens grundlagsutskott konstaterar att "ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunens språkliga ställning".

Folktinget har konsulterat grundlagsexperter och anser att tolkningen får stöd av senare utlåtanden och betänkanden.

I motiveringarna till statsrådets beslut om en ändringen av kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda noterades det speciellt att "Eftersom Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad enligt 5 § i språklagen alla är tvåspråkiga kommuner, där majoritetens språk är finska, medför förslaget inga ändringar i kommunernas språkliga indelning eller rätten att få service på sitt eget språk för dem som bor på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors." (Se "Grundlagen. Den 20 januari 2008".) För inrikesministeriets motiveringar ansvarade Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Den aktuella tolkningen av lagen har i Sibbo ansets skydda kommunen mot en delning i samband med den nya kommunreformen. (Se "Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012".)

Spår. Den 23 februari 2012

BBl 23.2 2012 s 2

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Spår i Östersundom är ingen intern affär". I ledarartikeln kan man bl.a. läsa följande:

En metrolinje mellan Östra centrum och Majvik (sex stationer) kostar 730 miljoner euro. En snabbspårväg Östra centrum-Majvik skulle kosta 150 miljoner. De årliga driftkostnaderna för de två alternativen skulle vara de samma, då man beaktar matarbusstrafiken.

När projektet, med metro som primärt altenativ, nu senast presenterades (8.2), talade trafikingenjör Heikki Hälvä om andra utgifter: "… en metro till Majvik (fem stationer) kommer att kosta omkring 700 miljoner euro. (…) Förslaget med bara snabbspårväg skulle enligt honom (Hälvä) gå lös på omkring 450 miljoner euro plus 170 miljoner för en förlängning av metrolinjen med en station" (Bbl, 9.2).

Vad var det för fel på den enkla snabbspårvägen, med bussar som matartarfik? Nu jämförs metron av någon orsak med ett betydligt mångsidigare spårvägsalternativ, ett som kostar 620 miljoner jämfört med tidigare 150 miljoner. ...

Effekterna av kollektivtrafiklösningarna i Östersundomområdet återspeglas långt österut. Nu noteras detta inte i tillräcklig omfattning i Östersundomplanen.

De nya beräknade kostnader för de olika alternativen för Östersundom hittar man i utredningen "Östersundomin liikennejärjestelmävertailu. 31.1.2012", men ledarartikeln torde i första hand varit inspirerad av ett seminarium om en järnväg från Helsingfors österut, som hölls igår. I dagens nummer av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Helsingfors och Borgå har olika åsikt om Helibanans reservering". Här kan man bl.a. läsa följande (knappast ordagrant återgivna eller översatta) citat av Helsingfors stadsstyrelseordförande Risto Rautava:

- Vi anser att reserveringen för Helibanan måste avföras från landskapsplanen. Reserveringen är ett hinder för oss när vi ska utveckla de annekterade områdena i Sibbo.

Bbl 23.2 2012 s 8

Med anledning av det ovannämnda seminariet har Borgåbladet även publicerat en artikel med rubriken "Flygplats i Backas inte längre aktuell". Under seminariet kom Rautava med den aktuella uppgiften. Det ser nu ut som om att en ersättande flygplats för flygfältet i Malm kommer att byggas i Orimattila. Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Itäisestä rantaradasta päätös 10 vuoden sisällä". Här säger Rautavaatt "Ei ole enää mitään järkeä pitää sitä Heli-varausta, koska se ehkäisee meillä sen alueen kehittämistä tällä hetkellä jos sitä pidetään". Själv spår jag att den nya snabba "östbanan" via Helsingfors-Vanda flygplats aldrig kommer att gå via Borgå. Istället kommer banan att gå via Lahtis och  Orimattila (Henna).

Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012

I mitt inlägg "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterar jag ett Östersundomkommittén publicerat ett beslutsförslag för stadsplaneringsnämnderna i Helsingfors och Vanda och planläggningssektionen i Sibbo, som går ut på att man för att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för det "utvecklade" planutkastet B för Östersundom. Stadsplaneringsnämnden i Vanda behandlar det aktuella ärendet den 27 februari, medan stadsplaneringsnämnden i Helsingfors behandlar ärendet den 28 och planläggningssektionen i Sibbo den 29 februari. Nu har föredragningslistan för mötet i Vanda den 27 februari publicerats. Till största delen är föredragningslistan här identisk med Östersundomkommitténs förslag, men det finns även skillnader. Bl.a. har sista stycket bytts ut, så att det tydligare framkommer att synpunkterna som gäller bostadsproduktion och markegendom representerar Helsingfors perspektiv. Sista stycket i Östersundomkommitténs beslutsförslag lyder enligt följande:

Asuntotuotannon, maanomistuksen ja Helsingin näkökulmasta Salmenkallion ja sen metroaseman rakentaminen on luonteva lähtökohta alueen laajamittaisemmalle toteutukselle. Porvarin alueen (Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteysalue, Porvarinlahden pää) suunnittelu on monimutkaisempi prosessi johtuen kuntarajoista, maanomistuksesta ja toiminnallisesta monimuotoisuudesta. Sen tarkempiasteinen kaavoitus on kuitenkin syytä aloittaa samanaikaisesti Salmenkallion kanssa, koska metro ensimmäisine asemineen on Porvarissa.

I föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte har det stycket bytts ut mot följande:

Metrolinjan ensimmäisen Länsisalmen aseman keskuksen (Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteysalue) suunnittelu ja toteutus on Helsingin ja Vantaan yhteisprojekti, jonka ajoituksesta sovitaan erikseen. Helsingin asuntotuotannon ja maanomistuksen näkökulmasta Salmenkallion ja sen metroaseman rakentaminen on luonteva lähtökohta alueen laajamittaisemmalle toteutukselle.

Det märkliga namnet Porvari, som lämnats bort i föredragningslistan, har jag kort kommenterat i mitt inlägg  "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012". Porvari är en finsk översättning av Borgarstrand, som gett namn åt Borgarstrandsviken, på finska Porvarinlahti. Borgarstrandsviken har tidigare sträckt sig ända till avtaget från Österleden till Ring III, där Porvarin asema/ Länsisalmen asema nu planeras.

Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012

I mitt inlägg "Del I. Den 11 februari 2012" uppmärksammar jag Del I av "En livskraftig kommun- och servicestruktur", som finansministeriet publicerade den "svarta dagen", den 8 februari. I Del II - Regional genomgång behandlas förslagen till kommunsammanslagningar eller "områden för kommunindelningsutredning".

Utredningen börjar med en historisk översikt av kommunsammanslagningar i Nyland, där det noteras att "för tryggandet av en balanserad utveckling av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen överfördes genom statsrådets beslut områden från Sibbo och Vanda till Helsingfors." Här kan man även läsa att "Den senaste kommunsammanslagningen i huvudstadsregionen före delsammanslagningen av Sibbo skedde 1966, när Nordsjö anslöts till Helsingfors". Uttrycket "delsammanslagningen av Sibbo" är en dålig översättningen av den i sammanhanget lite väl informella benämningen "Sipoon osaliitos". I övrigt nämns Sibbo speciellt i anslutning till förslaget till sammanslagningen av städerna i huvudstadregionen och Sibbo. Bl.a. kan man läsa följande:

De fyra kommunerna i huvudstadsregionen utgör ett enhetligt område för pendling och uträttande av ärenden. Helsingfors är pendlingsregionens centrum där en betydande andel av invånarna i de övriga kommunerna arbetar: Vanda över 40 procent, Esbo 37,7, Grankulla 39,8 och även Sibbo 34,8. Av alla kommuner i den funktionsmässiga regionen är pendlingen och uträttandet av ärenden kraftigast just mellan de fyra kommunerna i huvudstadsregionen vilket också visar att det utöver Helsingfors förekommer förhållandevis mycket pendling också mellan de övriga kommunerna.

Största delen av resor i ärenden i Nyland görs inom huvudstadsregionen. Också resorna mellan Sibbo och Helsingfors samt mellan Sibbo och Vanda är rätt många. Kommunerna bildar ett enhetligt område också med avseende på näring och regionalekonomi. Det visas utöver av en stark inbördes pendling också av att Helsingfors av fem kommuner är den enda som på nationell nivå hör de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun.

Tolkningen av statistiken enligt vilken Helsingfors är den enda som hör till "de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun" är sökt. Helsingfors pendelområde är allt för stort för att kommunreformen skulle kunna utgå från pendelområden, som det heter i regeringsprogrammet. Istället heter det nu att den nya kommunstrukturen skall bygga på "starka" kommuner. Enligt ovan citerade definition på stark kommun räcker det med att slå ihop "svaga" kommuner för att få "starkare" kommuner. Eftersom invånare i Esbo jobbar i Vanda och invånare i Vanda jobbar i Esbo skulle en ny kommun bestående av nuvarande Esbo och Vanda vara "starkare" än Esbo och Vanda idag är skilda för sig. Att Vanda har en själsförsörjning av arbetsplatser på 103 % nämns inte, men nog att i Vanda andelen personer som arbetar i egen kommun är under hälften av de sysselsatta". Därtill noteras det att "Grankulla och Sibbo hör i ett nationellt perspektiv till de svagaste kommunerna i sammanhanget".

Trots att Esbo ligger endast några kilometer väster om Helsingfors centrum kommer Esbo knappast att slås samman med Helsingfors, vilket kommunminister Henna Virkkunen (saml) medgav redan i september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hos Samlingspartiet  Esbo är motståndet mot en sammanslagning allt för stort för att tjänstemannagruppens förslag skall kunna förverkligas som sådant. Däremot förhåller sig Samlingspartiet i Vanda, eller åtminstone stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen, positivt till en sammanslagning. Om Vanda slås samman med Helsingfors torde det inte vara så svårt att med tvång sammanslå även Sibbo eller södra Sibbo med huvudstaden. Att Sibbo är en "svag" kommun är här en bra motivering. För konsekvensens skull kan Esbo tvångssammanslås med det "svaga" Grankulla.


Helsingin Sanomat publicerade den 10 februari resultaten från "HS-rådets" ställningstagande till frågan "Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" Igår publicerade Helsingin Sanomat resultaten även på tidningens webbplats. Rubrikerna är "HS-raadin kaikki vastaukset kysymykseen: Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" och "HS-raati: Viiden kunnan metropolia ei pidä luoda väkisin". I den förstnämnda texten stöter man på följande påståenden:

Voimakkaimmin yhdistymisen puolesta on puhunut Helsingin ylipormestari Jussi Pajunen. Hänen mielestään metropolialue pitäisi toteuttaa mahdollisimman pian ja mahdollisimman laajana.

Varakas Kauniainen on sitä vastoin vastustanut liitoksia. Sipoo on niin ikään vastustanut kaikkea yhteistyötä Helsingin kanssa, joskin sen kanta on viime aikoina hieman lientynyt.

Lägesfaktorer. Den 20 februari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte imorgon tisdag ingår ett ärende med rubrike "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Östersundom on tarkoitus rakentaa pientalokaupunkina, johon tulisi nykyisten suunnitelmien mukaan jopa 19 000 pientaloasuntoa, joista townhouse-tyyppisiä asuntoja noin 7 400. Östersundom toteutuu pääosin vuoden 2020 jälkeen.

Östersundom är dock inte nog för att tillfredsställa behovet av småhusbebyggelse. Förklaringen är följande:  "Östersundom ei sijaintitekijöistä johtuen yksin riitä kattamaan Helsingin kysyntää". 

Som bilaga  till föredragningslistan ingår en utredning med lika så titeln "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". Här kan man bl.a. läsa mera om vad lägesfaktorerna innebär:

Östersundomin rooli osana tulevaa pientalotarjontaa on sijaintitekijöistään johtuen ja toteuttamiseen liittyvien epävarmuuksien takia arvioitava suhteessa seudullisiin asuntomarkkinoihin. Sijainnin perusteella voidaan olettaa, että kun alue aikanaan rakennetaan, se tulee houkuttelemaan ensi sijassa Helsingissä ja muualla pääkaupunkiseudulla asuvia lapsiperheitä. Tämä perustuu ennen kaikkea kotitalouksien tasapainoiluun saavutettavuuden ja riittäväksi koetun asumisväljyyden välillä. Koska maan ja vastaavasti asuntojen hinta alenee keskustaetäisyyden myötä, keskituloinen lapsiperhe pystyy ostamaan tai vuokraamaan omien asumismieltymysten kannalta riittävän suuren uuden asunnon, kun tinkii saavutettavuusvaatimuksesta eli on valmis sijoittumaan riittävän kauas keskustasta. ...

Östersundomin rakentamisen ajoitus ja ohjelmointi ovat vielä monelta osin avoimia kysymyksiä, joten täsmällisten arvioiden tekeminen asuntotarjonnan osalta on vaikeaa.

I rapporten kan man lika väl även läsa följande:

Inventaarin ja oletetun yleiskaavavarannon perusteella Helsingin (vuoden 2008) rajojen sisälle sijoittuisi yhteensä 640 000 k-m² pientalorakentamista. Östersundomiin sijoittuisi 2 322 000 k-m² tuottaen koko Helsingin summaksi 2 962 000 k-m². Asuntojen määrällä tämä tarkoittaisi 4 200 vanhaan Helsinkiin ja 15 000 Östersundomiin, eli yhteensä 19 200 pientaloasunnon oteuttamismahdollisuutta vuoteen 2030 mennessä. Östersundomin osalta aikajänne voi olla pitempikin.

När det gäller bostadsutbudet i hela huvudstadsregionen har Östersundom ingen större betydelse. Däremot är Östersundom viktigt för Helsingfors när det gäller att kunna erbjuda boende i "småhus", speciellt som planerna för Malm och Sandhamn fördröjts.

Sinuskurva. Den 19 februari 2012

Helsingin Uutiset 18-19.2 2012 s

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundomin yleiskaavassa magaluokan suunnitteluvirhe". I artikeln noterar Juhani Mäkelä att den planerade metrolinjen slingrar sig som en sinuskurva, medan spårvägslinjen dragits rätlinjigt. Enligt Mäkelä borde det vara precis tvärtom.

Mäkelä syftar med generalplanen uttryckligen på alternativ B, ”Har utvecklats”, där metrolinjen kompletterats med en snabbspårvägslinje längs Österleden, Nya Borgåvägen och Knutervägen och en annan snabbspårvägslinje längs Vikkullavägen över Borgerstrandsviken till Nordsjö hamn. Spårvägslinjerna är fortsättningar på Jokerlinjerna I och III. (Se "Jämföra alternativen" på webbplatsen Yheteinen Östersundom.)

I sak har Mäkelä rätt. Metrolinjens huvudsakliga syfte torde dock vara att i landskapsplanen omvandla  grönområden till områden med tätortsfunktioner. Utgångspunkten för sinuskurvan är den mark som Helsingfors stad äger i Östersundom.

Skeppare. Den 18 februari 2012

HS 18.2 2012 s A 14

I det reviderade och "utvecklade" planutkastet B för Östersundom har man tagit i beaktande att man i Vanda saknar intresse och resurser att före 2030-talet investera i Västerkulla och Västersundom. Finansministeriet publicerade dock samma "svarta dag" som de nya utkasten publicerades ett förslag till ny kommunstruktur enligt vilken så väl Vanda som Sibbo skulle slås samman med Helsingfors. I insändaren "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", som jag skrev om i gårdagens blogginlägg "Jämförelse. Den 17 februari 2012", skriver Otso Kivekäs och Sirpa Kauppinen "Jos Sipoo kuntauudistuksessa liitetään Helsinkiin, on järjetöntä rakentaa metro, jota ei voida jatkaa Söderkullaan asti." (Och då menar de att den aktuella metrolinjen inte kan förlängas till Söderkulla.) Det finns skäl att lägga processen med den gemensamma generalplanen på is innan man vet hur kommunstrukturen i Helsingforsregionen kommer att se ut.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår lika väl en artikel med rubriken "Sipoo kiskoilla kiinni metropoliin". Artikeln handlar inte bara om metrolinjen, utan även om förslaget att ta i bruk järnvägen mellan Kervo och Nickby för persontrafik. I artikeln säger utvecklingsdirektör Mikko Aho att "Se karttaharjoitus ei sinänsä vaikuta siihen, mitä me tehdään", men kanske man borde stanna upp betänka hur de planerade spårvägsförbindelserna kan komma att fungera som motiveringar för kommunsammanslagningar. Helsingin Sanomat noterar även att "Seudullinen joukkoliikenne myös kytkee Sipoon metropoliin – oli kuntarajaa tai ei."

Enligt tjänstemannagruppens förslag skall Sibbo antingen anslutas till Helsingfors tillsammans med de övriga städerna i huvudstadsregionen eller delas mellan Helsingfors och Kevo (som ytterligare skulle slås samman med Tusby, Träskända och Nurmijärvi). Att planera Söderkulla och "Sibbesborg" utgående från en metrolinje som aldrig kommer att förverkligas men som på kartan förenar Sibbo med metropolen är knappast i kommunens intresse. Argumenten för att ansluta Sibbo eller södra Sibbo till Helsingfors behöver i samband med den nya kommunreformen inte alls vara de samma som motiveringarna till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett problem är här att man inte vet vilka som kommer att vara finansministeriets viktigaste kriterier för "starka kommuner". Artikeln i Helsingin Sanomat bygger på en en intervju med Aho och här lyfts även (den förverkligade) inkorporeringen och Sibbos nya "hårda planläggningsarbete" fram. Jag citerar:

Ahon johdolla on aloitettu kova kaavatyö. Esimerkiksi viime vuonna tehtiin asemakaavaa 85 000 kerrosneliötä. Vuosina 2004–2008 luku oli nolla.

Se oli vielä sitä aikaa, jolloin Sipoo edusti maaseutumaista yhdyskuntarakennetta. Sitten Helsinki nappasi alueliitoksella Östersundomin itselleen.

Kylmää kyytiä ja väärä päätös, Aho arvioi.

"Nyt on henki, että Sipoon eteen tehdään töitä. Ehkäpä on ajateltu, että jos Sipoo ei tee itse, joku toinen tekee."

I anslutning till ovannämnda artikel finns en faktaruta med rubriken "Suomenlahden hitain kippari". Aho säger om sig själv att han är skeppare för östra Finska vikens långsammaste båt. Här syftar han i första hand på en helt bokstavlig båt, men månne Aho inte kan betraktas som skeppare även i överförd bemärkelse. Åtminstone är det Aho som ensam representerar Sibbo i Östersundomkommittén, som tar besluten om metrolinjen (då han inte vikarieras av sin nya ersättare). Aho betraktar sig i faktarutan även som "rajakiistan jälkeen tulleeksi".

Jämförelse. Den 17 februari 2012

HS 15.2 2012

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare av Sirpa Kauppinen och Otso Kivekäs, som tillsammans med Mikko Särelä senaste mars publicerade en utredning med titeln "Seudullinen ratikkalinjasto Östersundomiin – metron hinnalla". (Se "Toma metrovagnar. Den 16 mars 2011" och "Metron hinnalla. Den 19 mars 2011".) I insändaren, som har rubriken "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", kritiserar skribenterna förslaget till en metrolinje med fem stationer i Östersundom. Kivekäs har i ett blogginlägg med rubriken "Uusi Kerava, eli mitä uutta itärintamalta" utförligare uttryckt sin kritik.

Bland de blogginlägg som behandlar de fem alternativen till planläggning av Östersundom vill jag lyfta fram ett inlägg med rubriken "Hiljaa vaietut - luonto taipuu Östersundomissa". Inlägget är skrivet av Kati Vierikko, som är en av de ansvariga för den så kallade skuggplanen för Östersundom. I blogginlägget behandlar Verikko Helsingfors stadsplaneringskontors jämförelse av alternativen.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom finns ett nytt tema med rubriken "Vaihtoehdot vertailussa". På sidan finns en länk till en tabell, där alternativen jämförs från olika aspekter.

Utlåtandet av Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta. Den 16 februari 2012

I mitt inlägg "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011" noterar jag en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", där det berättas att "Vantaan kuntapoliitikosta kootu Östersundom-toimikunta" åt Östersundomkommittén gett ett utlåtande, enligt vilken man i Vanda inte är beredd att bygga metro till Östersundom före 2030-talet. Av någon anledning låter tidningen förstå att det är den nya stadsdirektören Jukka Peltomäki som står bakom Vandas "förändrade linje".

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades den 17 juni en text med rubriken "Östersundom-toimikunta käsitteli yleiskaavasta saatuja kannanottoja". Någon gång på hösten lades det till texten till en länk till ett dokument med rubriken "Yleiskaavaluonnoksen kannanotot -kooste". I dokumentet har man samlat utlåtanden över utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet, även utlåtandet från Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta, som jag för övrigt senast har omnämnt i mitt blogginlägg "Uttalande. Den 14 februari 2012". Kommitténs utlåtande sammanfattas enligt följande:

Vantaan kaupungin tulevat maankäyttöratkaisut painottuvat Marja-Vantaan ja kehäradan avaamien mahdollisuuksien käyttämiseen. Kaupungin taloudellinen tilanne ei tee mahdolliseksi uusien kasvusuuntien avaamista nopeasti.

Själva utlåtande inleds med följande text:

Joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee selvittää sekä pikaraitiotiejärjestelmään että metron jatkamiseen perustuvat maankäyttövaihtoehdot.
 Yleiskaavaluonnoksen mitoitustavoite perustuu Vantaan osalta kaupunkirakenteen kokonaisuuteen, jonka runkona on metro ja sen kaksi asemaa Vantaan puolella. Tulee selvittää myös yhteen asemaan perustuva maankäyttöratkaisu. Länsisalmen metroasema sijoittuu kaupunkien rajan läheisyyteen ja sen käyttö on riippuvainen sekä Helsingin että Vantaan maankäyttöratkaisuista. 

 
Östersundomkommittén eller Helsingfors stadsplaneringskontor hävdar att man i det "reviderade planutkastet" har tagit utlåtandena i beaktande. (Se "Mielipiteiden pohjalta muutoksia metroon ja viheralueisiin".) I det "utvecklade" alternativet B, som Östersundomkommittén föreslår, är korrigeringarna dock mycket blygsamma då det gäller grönområden. Med avseende på Natura 2000-områdena är förslaget uppenbart lagstridigt. Däremot har man faktiskt tagit Vandas önskemål i beaktande och lämnat bort en metrostation, som från första början bara var en option. Den återstående metrostationen i Vanda är dock på flera sätt synnerligen problematisk.

Bland nyheter der förslaget att lämna bort en metrostation i Västerkulla påtralas kan nämnas ett par texter på Varrtis webbplats med rubrikerna "Viittä metroasemaa ehdotetaan Östersundomiin" och "Itämetrosta karsiutui yksi asema pois".

Orealistisk. Den 15 februari 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipon Sanomat hann inte förra veckan få med några nyheter om alternativen för planeringen av Östersundom. Däremot ingår i numret från senaste torsdag nästan två broadsheet-sidor om kommunkartan som publicerades under den "svarta dagen". Redan på onsdag förmiddag publicerade Sipoon Sanomat på tidningens webbplats en notis med rubriken "Kuntajakotyöryhmä: Sipoo liitetään Helsinkiin". Följande dag publicerades på webbplatsen en artikel med rubriken Sipoo halutaan liittää osaksi Suur-Helsinkiä tai jakaa kahtia. En något längre version av artikeln ingår i tidningen under rubriken "Kuntauudistuksessa haudataan itsenäinen Sipoo". Bland övriga artiklar i senaste nummer av Sipoon Sanomat kan nämnas "Mikael Grannas kuittaa kuntauudistuksen epärealistisena" och "Liljeström uskoo kaksikielisyyden pelastavan Sipoon".

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Kommunreformen har tydligen inspirerat Christel Liljeström att börja skriva blogg igen. Bland hennes inlägg från den senaste veckan kan nämnas "Kommunreform" och "Varthän Sibbo?".


Igår publicerade Sipoon Sanomat på webben en text med rubriken "Sipoonkorven kansallispuiston tulevaisuuden suunnittelu alkaa". En motsvarande text med rubriken "Vaikuta Sipoonkorven kansallispuiston hoitoon ja käyttöön" publicerades igår faktiskt även på webbplatsen Yhetinen Östersundom.

Uttalande. Den 14 februari 2012

http://www.robertottosson.com/

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en skämtteckning där Sibbo sågas i klyv. Teckningen finns även på tecknaren Robert Ottosossons webbplats. Speciellt rolig finner jag inte teckningen, men visst lyfter den fram en aktuell fråga på ett kreativt och uttrycksfullt sätt. När Sibbo delas i tu är det Helsingfors och Kervo (tillsammans med Träskända m.fl.) som tar för sig i enlighet med tjänstemannagruppens alternativa förslag. Motsvarande förslag fanns redan med i kartan som läcktes av Helsingin Sanomats den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Om förslaget till ny kommunstruktur för Finland hade lagts fram för några år sedan, kunde man ha förväntat sig att Sibbo helt eller delvis anslutits till Borgå.

De gröna i Vanda publicerade igår ett meddelande eller en text med rubriken "Östersundom luottamushenkilötoimikunnassa jätetty pöytäkirjalausuma". I uttalandett, som gäller det uppdaterade eller "utvecklade" förslaget till generalplan för Östersundom (alternativ B), kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan puoleinen Länsisalmen metsän luonnonsuojelualue on osa merenrannan Natura-alueilta Mustavuoresta Kasabergetin kautta pohjoiseen johtavaa eliöstölle erittäin tärkeää viherkäytävää, joka on edelleenkin esitetty liian kapeana. Lisäksi se katkeaa Porvoontien varren tiiviiseen rakentamiseen. ...

Pikaraitiotie sopii kaupunkimaiseen rakentamiseen, ja voi korvata metron. Kaavassa tulee tarkastella pikaraitiotievaihtoehtoa tiiviin kaupunkirakentamisen mallissa. Metroa halvempana vaihtoehtona pikaraitiotie antaa mahdollisuuden säilyttää viherkäytävät ja arvokkaimmat luontoalueet metroa paremmin.

Ny ersättare. Den 13 februari 2012

Helsingin Uutiset 11-12.2 2012 s 4

Det har publicerats ett flertal nyheter om förslaget till gemensam generalplan för Östersundomområdet, som offentliggjordes i onsdags. I efterskott kan det nämnas att Helsingin Sanomat den 8 januari publicerade en nyhet med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa" medan Yle samma dag publicerade en artikel med rubriken "Östersundom blir småhusområde med grön prägel". I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Luontoväki raivostui Östersundomsuunnitelmista".

Det nya förslaget B till generalplan för Östersundom är märkligt. Helsingfors stadsplaneringskontor och Östersundomkommittén förefaller medvetet läggafram ett förslag som inte kan gå igenom, eftersom det uppenbart inte uppfyller kraven beträffande Natura 2000-områdena.

Östersundomkommittén, som formellt tar besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom, kontrolleras av Helsingfors stadsplaneringskontor, fastän även Sibbo och Vanda är representerade i kommittén. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i finns ett ärende med rubriken "Östersundom-toimikunnan uusien varajäsenten nimeäminen toimikaudeksi 2011-2012". Enligt förslaget skall stadsstyrelsen "nimetä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Ahon henkilökohtaiseksi varajäseneksi Östersundom-toimikuntaan aluekehitysarkkitehti Kaisa Yli-Jaman kaupunginhallituksen jäljellä olevaksi toimikaudeksi 2011-2012." Det är ju intressant att Helsingfors stadsstyrelse skall utnämna en ersättare för Sibbos medlem i Östersundomkommittén, men kommunstyrelsen i Sibbo beslöt redan på sitt möte den 31 januari att utse regionutvecklingsarkitekt Kaisa Yli-Jama till ny ersättare i Östersundomkommittén för den återstående delen av kommunstyrelsens mandatperiod 2011-2012. Motiveringen är att den tidigare ersättaren Sirkku Huisko inte längre är i Sibbo kommuns tjänst att Yli-Jama har valts till ny regionutvecklingsarkitekt.

Jag har tidigare uppmärksammat Kaisa Yli-Jama på denna blogg. (Se "Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009" och "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011".) Orsaken är att hon på Helsingfors stadsplaneringskontor ansvarat för den kontroversiella planeringen av Husö samt för landskapsplaneringen av hela inkorporeringsområdet.

Tvång. Den 12 februari 2012

MTV3 publicerade på onsdagen på sina förnyade nyhetssidor en nyhet med rubriken "Kuntauudistus pääkaupunkiseudulla: Helsinki vastaan muut". Helsingin Sanomat publicerade samma dag en nyhetstext med rubriken "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista". I mitt inlägg  "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterade jag att Sibbo till skillnad från den den förra gången Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Tillsvidare kunde man tillägga.

Det är anmärkningsvärt att Sibbo i det primära förslaget har anslutits till Helingfors. Om en sammanslagning av Esbo med Helsingfors mot förmodan förverkligas, har man i Helsingfors föga intresse av Sibbo. Huvudstadens expansion österut är endast en plan B. Så var det åtminstone i samband med den förra kommunreformen. Månne inte man på finansministeriet kan hitta på motiveringar till varför Sibbo (tillsammans med Vanda) men inte Esbo bör slås samman med Esbo.

På fredagen publicerade MTV3 en nyhet med rubriken "Mikä pakkoliitos? Mysteeri vielä kaikille". Här kan man läsa följande:

Suomen kuntaliitosta kerrotaan, että nykypykälillä kuntien pakkoliitosta ei ole olemassakaan. Nykyisin kuntaliitokset tapahtuvat kunnanvaltuustojen päätöksillä.

– Nykyisen lain mukaan mahdollista on ainoastaan kunnan osan liittäminen toiseen vastoin kunnan tahtoa. Esimerkiksi Sipoon osan liittäminen Helsinkiin oli niin sanottu pakkoliitos, sanoo Kuntaliiton johtava lakimies Kari Prättälä.

Ett av Centerns och Hannes Manninens motiv att föreslå en inkorporering av sydvästra Sibbo var att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. I princip kunde regeringen redan enligt nuvarande lagstiftning bereda en speciallag om en viss ändring av kommunindelningen. Detta påpekar Kari Prättälä tillsammans med Heikki Harjula i Kuntalaki: taustat ja tulkinnat. (Se "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009" och "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009".) En speciallag innebär dock att regeringen inte egenmäktigt kan ta beslutet, utan är beroende av riksdagens godkännande.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat handlade en stor del av alla insändarartiklar om kommunreformen. I en insändare med rubriken "Kuntaliitos voi aiheuttaa valitussuman" hävdas det att en en tvångssammanslagning av Esbo kunde resultera i en stor mängd besvär. Så behöver dock inte vara fallet. Om man istället för att igen stifta en ny kommunindelningslag stiftar en lag om en ny kommunindelning, så går det inte att besvära sig. I samband med "Sibbofrågan" hotade Kai Kalima just med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." (Se "Kalima. Den 21 mars 2007".)

Bilden nedan publicerade Helsingin Sanomat igår tillsammans med en artikel med rubriken "Kahden vaalilapun suurkunta".

Del I. Den 11 februari 2012

Senaste onsdag publicerade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning i "En livskraftig kommun- och servicestruktur" i två delar: Del I - Utredningsdel (250 sidor) och Del II - Regional genomgång (118 sidor). Utredningarna har alltså översatts till svenska, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att finansministeriet i ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur" från den 13 januari hävdar att "Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beredningen av kommunkartan ända till slutet av januari." Med tanke på den tid översättningen har tagit är det klart att arbetsgruppens förslag i praktiken var färdigt för en månad sedan. Låt vara att det finns vissa små skillnader mellan kartan som publicerades i Suomen Kuvalehti och kartorna som finansministeriet publicerade i onsdags. (Se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012".)

I Del omnämns Sibbo, förutom i tabeller, i ett enda sammanhang. I kapitlet "Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete" i avsnittet "3.4 Helsingforsregionens utveckling 1946-2011" kan man läsa följande:

Under regeringsperioden 2007–2011 färdigställdes fyra utredningar om utvecklingen av och strukturerna för samarbetet inom regionen. Tre av dem utgick från kommunerna och en hade beställts av statsrådet. Då genomfördes också en partiell sammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur. På hösten 2010 gav statsrådet dessutom en redogörelse om metropolpolitiken.

Uttrycket "för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur" är  lånad just från redogörelsen om metropolpolitiken. Hela kapitlet "Aikaisemmat kuntauudistukset ja kaupunkiseutujen yhteistyön kehittäminen" finns på Internet som ett skilt pdf-dokument från den 27 januari.

Bbl 10.2 2012 s 7

Efter publiceringen av de fem alternativen för Östersundom senaste onsdag (se "Superonsdag. Den 9 februari 2012") passade Borgåbladet igår på att publicera artiklar med rubriken "Helsingfors köper gärna upp mark" och "Östersundombor säljer och flyttar". Borgåbladet har besökt Clas-Håkan och Camilla Nyman, som sålt sitt hem,men har rätt att bo kvar minst fem år.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Små kommuner fick titta på". Texten, som är skriven av Mikael Kosk, behandlar kommunförbundet och kommunreformen. Kosk finner det problematiskt att "intressebevakaren varit så djupt involverad i den politiska processen innan kommunfältet tar ställning till resultatet."

Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Superonsdag. Den 9 februari 2012"  skrev jag om den extraordinära, nyhetsintensiva onsdagen. I medierna har dagen beskrivits som en "svart dag". Kanske var det trots allt inte så smart att publicera kommunkartan så att den associeras med den svarta dagen. Eftermidagspressens löpsedlar såg igår ut som om det var fråga om krig. För Sibbos del kunde man faktiskt tala om ett fortsättningskrig. Den stora skillnaden till den förra striden är att Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Bland de kommunala beslutsfattarna och tjänstemännen är motståndet mot kommunreformen stort i hela landet. Så även i Helsingforsregionen och huvudstadsregionen frånsett Helsingfors. Det kan även noteras att Eero Lehtis (Suomen Lehtiryhmäs) tidningar denna  gång har som linje att gå emot Helsingfors anspråk. Sipoon Sanomat, Aamuposti, Keski-Uusimaa, Länsi-Uusimaa, Länsiväylä, Helsingin Uutiset, Tamperelainen, Vantaan Sanomat, Uusimaa, Nurmijärven Uutiset, Turkulainen, Seinäjoen Sanomat, Katkkilainen, Vihdin Uutiset, Mäntsälä-lehti, Lappeenrannan Uutiset och Imatralainen publicerade igår A-P Pietiläs text "Kuntaremontti tarvitaan Helsingin rahapulaan". Några större förutsättningar att återerövra Östersundom torde den nya kommunreformen dock inte ge.

Bbl 9.2 2012 s3

I Borgåbladet lyfte man igår fram att "metropolen" kan sluka Sibbo, men i Helsingin Sanomat påpekar man att Helsingfors skulle svälja fyra grannar. På onsdagen publicerade Borgåbladet på webben en artikel med rubriken "En östnyländsk storkommun kan bildas – Sibbo till Helsingfors".

HS 9.2 2012 s A 4

I gårdagen nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haukkaisi neljä naapuria". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Pajusen mielestä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat asukkaiden näkökulmasta yksi ja sama kaupunki. "Sipoon kuuluminen tähän on perusteltua", hän lisää. 

Vidare kan man läsa följande:

Monissa kunnissa istuu tiukassa toive itsenäisyydestä. "Liitoksia ei tarvita", jyrähti näkemyksensä Keravan hallitusveturi Eero Lehti (kok).

Egentligen föreslås Helsingfors svälja alternativt tre och en halv, fyra eller fem grannar. Ett av tjänstemannagruppens förslag är att Sibbo delas, ett annat att även Kyrkslätt skall slås samman med huvudstaden. På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen artiklar med rubrikerna "Pääkaupunkiseudulle ehdotetaan viiden kunnan metropolia" och "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista".

HS 9.2 2012 s A 14

Även förslagen till gemensam generalplan för Östersundom uppmärksammas i gårdagens nummer av Hrelsingin Sanomat. Rubriken är "Luonto kaipaa suojaa asukkailta". I artikeln kan man läsa följande märkliga påpekande:

Millekään osapuolelle ei ole epäselvää, ettei toinenkaan ehdotus sellaisenaan täytä Natura-vaatimuksia, jotka tulevat EU-lainsäädännöstä.

"Kaavan tehtävä on hakea muoto, jolla kaupunkirakenne ja suojelualueet voi yhdistää. Kun ehdotus on valmis, myös Natura-vaatimukset ovat kunnossa", sanoo Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi.

På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen en artikel med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa".

BBl 9.2 2012 s 10

Borgåbladet publicerade igår artiklar med rubrikerna "Majvik föreslås bli ny ändstation för östmetron" och "Lagstridigt förslag kan inte förverkligas". På webben publicerade Borgåbladet på onsdagen en artikel med rubriken "Metroalternativ starkast för Östersundom".

Bbl 9.2 2012 s 10

Redan igår, en dag efter att man presenterat de fem alternativen för Östersundom, beslöt Östersundomkommittén formellt att sända planutkastet till kommunerna. Kommittén publicerade även ett beslutsförslag för de berörda nämnderna och sektioner att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för alternativ B. Se "Östersundom-toimikunta lähetti kaavaluonnoksen kuntien käsiteltäväksi".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin suunnitelma eteni".