Mot tvångssammanslagningar. Den 27 april 2013


I tisdags startade ett medborgarinitiativ med titeln "Medborgarinitiativ för lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner". Samma dag publicerade rörelsen mot tvångssammanslagningar ett pressmeddelande och höll en presskonferens eller mediatillställning i Nickby. Vid medietillfället, som även sändes över Internet, presenterades medborgarinitiativet bl.a. av professor Risto Harisalo från Tamperen yliopisto och Vesa Ketolan, som är kommundirektör i Ypäjä. Initiativtagarna är dock styrelsemedlemmarna i föreningen För Sibbo och rörelsens ordföranden Pia Tynis och Mikael Lönnroth är ordförande respektive viceordförande för För Sibbo.

Medborgarinitiativ för lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner (Kansalaisaloite paikallisen itsehallinnon puolesta ja kuntien pakkoliitoksia vastaan) är ett initiativ till ändring av den nuvarande kommunindelningslagen och den nuvarande kommunallagen. Regeringen har redan till riksdagen överlämnat ett förslag till ny kommunindelningslag eller strukturlag och ämnar även förnya kommunallagen, så det förefaller inte särskilt sannolikt att lagförslagen i medborgarinitiativet går godkänns under nuvarande regering. För att initiativet överhuvudtaget skall överlämnas till riksdagen behövs det 50 000 underteckningar eller stödförklaringar under ett halvt år.

Medborgarinitiativet föreslår en reform i rakt motsats riktning till den kommunreform som regeringen försöker driva igenom. Därigenom utgör initiativet även en kritik mot kommunreformen och det är väl ett av huvudsyftena bakom initiativet. Ett stöd för medborgarinitiativet utgör samtidigt en protest mot kommunreformen.

Rörelsen Pakkoliitoksia vastaan - Mot tvångssammanslagningar har en webbsida på adressen www.pakkoliitoksiavastaan.fi och en Facebooksida på adressen www.facebook.com/PakkoliitoksiaVastaan. Initiativet kan undertecknas på webbplatsen medborgarinitiativ.fi. Senare kommer det även att vara möjligt att underteckna medborgarinitiativet i pappersformat.

0 kommentarer

Kommun- och servicestrukturen i metropolområdet. Den 21 april 2013

I onsdags ordnades i Finlandiahuset ett diskussionstillfälle om kommun- och servicestrukturen i metropolområdet. På plats var ministrarna Henna Virkkunen, Krista Kiuru och Maria Guzenina-Richardson. På plats var även kommundirektör Mikael Grannas och kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som refererade och kommenterade ministrarnas anföranden på Twitter.
Enligt Liljeström hävdade Kiuru att reformen inte sker med tvång, men att den måste göras. Just metropolförvaltningen, som hör till Kiurus ansvarsområde, torde dock förverkligas med tvång, eftersom kommunerna i metropolområdet inte vill ha den. Kiuru lät även förstå att metropolförvaltningen kommer, vilket är en logisk följd av att en sammanslagning av Esbo med Helsingfors inte betraktas som realistisk.Frågan är bara hur en sammanslagning av Sibbo med Helsingfors skulle vara mera realistisk, ifall reformen av kommunstrukturen inte sker med tvång.
Liljkeström antyder även att Kiuru eller någon av ministrarna skulle ha sagt att kommunerna själva får avgöra om de vill höra till metropolområdet, som berörs av metropolförvaltningen.
Enligt Liljeström upprepade Kiuru sin åsikt att flygfältet i Malm bör frigöras för bostadsbebyggelse. Senaste gång flygfältet var hotat erbjöd Matti Vanhanen Östersundom som ett alternativ till det planerade småhusområdet i Malm. Då var Sibbo aktuellt för ett nytt flygfält, men torde inte vara det nu.
Grannas noterade att Guzenina-Richardson lyfte fram reformen som medför att folk från och med nästa år oberoende av hemort får välja hälsostation. Reformen innebär bl.a. att Östersundombor igen kommer att ha möjlighet att använda sig av hälsovården i Sibbo.

Även ministerierna har rapporterat från diskussionstillfället i ett pressmeddelasnde med rubriken "Grunden för en framgångsrik metropol är fungerande förvaltningsstrukturer". Här hittar man även ministrarnas presentationer eller "förutställningmaterial".


0 kommentarer

Pakko. Den 14 april 2012



I onsdags förde riksdagen remissdebatt om regeringens förslag till kommunstrukturlag (kommunindelningslag). Debatten inleddes med gruppanföranden. Tapani Mäkinen hävdade i Samlingspartiets gruppanförande att "Suurin osa väestöstä on siis hallituksen kanssa samaa mieltä: kuntauudistus tarvitaan ja niiden pohjaksi on tärkeä tehdä hyvät selvitykset." Slutsatsen bygger på finansministeriet beräkningar, enligt vilka hälften av finländarna bor i kommuner som i sina utlåtanden till finansministeriet stöder tvångsutredningar, fastän bara en en femtedel av kommunerna stöder förslaget att tvinga kommunerna att utreda kommunsammanslagningar.

Osmo Soininvaara, som höll gruppanförandet för De gröna, sade i sitt anförande angående bakgrunden till kommunreformen: "Tärkeimmäksi syyksi katsottiin kaupunkiseutujen kuntien haaskaava kilpailu varakkaista asukkaista ja voittoa tuottavista yrityksistä." När det gäller Helsingfors möjligheter att via kommunreformen förbättra sina förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare ser det inte ljust ut. En återstående möjlighet är att Helsinhgfors igen får en bit av Sibbos kust, för att kunna konkurrera med Esbo.

Centerns gruppanförande hölls av Tapani Tölli, som talade en hel del om tvångssammanslagningar och det komunala självstyret, fastän förslaget till ändring i kommunindelningslagen inte märkbart medför så mycket större befogenheter för statsrådet att göra tvångssammanslagningar. Tölli fick av Mikaela Nylander hård kritik för Centerns inkonsekvens. Nylander sade bl.a. följande:

Mielestäni on melkein sietämätöntä kuunnella, miten keskusta tänä päivänä käsittelee kunnallista itsemääräämisoikeutta ja käsitettä "pakko". Miksi tämä ei ollut tärkeätä enemmistölle keskustavetoisessa hallituksessa Sipoon tapauksessa? Kun muistaa keskustan argumentit - ja minä puhun nimenomaan argumenteista, joita käytettiin Sipoon tapauksessa - ja kun kuuntelee keskustaa tänä päivänä, ei voi millään uskoa, että on kyse samasta puolueesta. Ei todellakaan. Kunnia edustaja Pekkariselle, joka äänesti silloin toisin.

Mauri Pekkarinen replikerade att han inte bara röstade annorlunda än majoriteten, utan även i egenskap av föredragande minister föreslog annorlunda. I själva verket var det Jyrki Katainen som lade fram beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag till tvångssammanslagning. Det var Mari Kiviniemi som vid onsdagens plenum fick försvara Centern mot Nylanders kritik. Argumenteringen var den samma som Kiviniemi kom med under sin tid som kommunminiser:


Silloin, kun tuo Sipoo-päätös tehtiin, samalla tavalla kuin nyt laki oli sellainen, että osakuntaliitokset ovat mahdollisia. Niitä on tehty aikaisempinakin vuosina, tehty myös edellisellä vaalikaudella muiden kuntien osalta.

I en andra replik gav Kiviniemi faktiskt även ett konkret exempel på en annan kommundelssammanslagning:


Kuten tuossa äsken totesin, niin lain mukaan tällaiset osakuntaliitokset myös pakolla ovat mahdollisia. Niitä tehtiin edellisellä vaalikaudella myös muita ja ainakin sitä edellisellä vaalikaudella myös Seinäjoen, Ilmajoen ja Peräseinäjoen osalta, eli tässä tapauksessa viime vaalikaudella toimittiin aivan samalla tavalla, ja kyse oli, niin kuin vielä kerran sanoin, osakuntaliitoksista.
 
Under föregående valperiod gjordes det faktiskt en delsammanslagning under tvång för att Kalvola skulle kunna gå samman med Tavastehus. (Se t.ex. "Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009".) Här överskred det tvångsanslutna området dock inte gränsvärdena 10 % av landytan eller 5 % av invånarantalet, då det på det överförda området endast bodde 32 personer. Exemplet som berör Ilmajoki, Peräseinäjoki och Seinäjoki upprepade Kiviniemi ännu i en tredje replik:


Sanon nyt kolmannen kerran tämän saman asian: Lain mukaan toimittiin siinä samalla tavalla kuin toimittiin silloin, kun osa Ilmajokea liitettiin Seinäjokeen, kun Seinäjoki ja Peräseinäjoki liitettiin. Linja on ollut täysin johdonmukainen.

Riktigt så konsekvent var Centerns linje dock inte. Inte heller då det gäller kommundelssammanslagningen mellan Ilmajoki och Peräseinäjoki, som behövdes för att Seinäjoki och Peräseinäjoki skulle få en gemensam gräns, överskreds gränsvärdena på 10 % respektive 5 %, vilket hade krävt "särskilt vägande skäl" för en sammanslagning. Här är en väsentlig principiell skillnad jämfört med inkorporeringen av Östersundom. Där till togs initiativet till kommundelssammanslagningen av invånarna i området som överfördes från Ilmajoki till Peräseinäjoki. Exemplet som Kiviniemi nämnde två gånger var inte alls något exempel på tvångssammanslagning!

Även Stefan Wallin noterade Centerns linjelöshet:


Äskeiseen pieneen debattiin liittyen: Ei ole pakko käyttää niitä menetelmiä, mitä laki sallii, jos on ideologisesti, aatteellisesti sitä mieltä, että kunnallinen itsemääräämisoikeus on pyhä ja että pakkokeinoja ei saa käyttää. Jos niitä käyttää valikoidusti, niin kuin tehtiin tässä Sipoon tapauksessa, ja nyt yhtäkkiä ollaan pakkoa vastaan, niin eihän siinä mitään linjaa ole.

Nylanders och Wallins kritik av Centerns brist på konsekvens är delvis oberättigad. Centerns argument gällande Sibbofrågan motsvarade inte alls Centerns linje. Av centerns rikspolitiker är det egentligen bara Kiviniemi, Hannas Manninen och Matti Vanhanen som talade för en inkorporering av sydvästra Sibbo. De gjorde det inte för att de tyckte att det var en bra idé i sig, utan för att de var pressade att se till att inkorporeringen förverkligades, så som Manninen och Vanhanen hade lovat i samband med förhandlingarna om den förra kommunreformen KSSR (Paras). Det gällde att förverkliga en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner, vilket man trodde att Samlingspartiet och SDP ville ha.

Under de föregående regeringarna var de centrala centerministerarna inte bara tvungna att driva igenom inkorporeringen av Östersundom. I samband med Paras-reformen var Cenetrn även piskad att visa att kommunsammanslagningar kan fås till stånd utan tvång (frånsett delsammanslagningar): Varje (frivillig) sammanslagning var därför på sätt och vis en framgång för Centern. Stödet av sammanslagningar visar sig nu ha varit förgäves, då Paras-reformen övergetts och regeringens förslag till ny kommunindelningslag i sig trots allt just inte erbjuder nya möjligheter till tvångssammanslagningar. Istället har Centern nu svårt att kritisera den nya kommunreformen utan att kritiken vänder sig mot Centern själv.

Kommunstrukturlagen erbjuder direkt möjlighet till tvångssammanslagningar endast då "ändringen behövs för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna i den kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning". Med den nuvarande regeringens linje kan antalet kommuner som "befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning" öka avsevärt, men regeringen torde även planera andra medel för att tvinga samman kommuner. Dörändrngar i stadsandelar och SOTE-refomen med anvarskommuner innebär endast indirekt tvång, men en särskild lag för metropolområdet kan inbegripa direkt tvång. Dessutom kan regeringen bereda förslag till särskilda lagar om sammanslagningar av enskilda kommuner mot de berörda kommunernas vila.


0 kommentarer
Etiketter: ,

Suur-Espoo. Den 7 april 2013


I onsdags chattade kommunminister Henna Virkkunen om kommunlagen och  kommunreformen på webbplatsen Dinasikt.fi  (Otakanta.fi). För samma dag hade stadsdirektör Jussi Pajunen via ett "evenemang" på Facebook med rubriken "Keski-Uusimaan kaupunki ja Suur-Espoo? - Facebook-keskustelu kuntauudistuksesta ja Helsingin seudun tulevaisuudesta" annonserat att han på Fasebook diskuterar om kommunreformen och Helsingforsregionens framtid. En del som önskade ta del av diskussionen sökte den på evenemanget, men Pajunen skrev själv uppdateringar endast på sin egentliga Facebooksida. (Se Yles nyhet "Få chattade med stadsdirektören".)


Det blev inte många kommentarer om kommunreformen på Pajunens Facebooksida, men det kan noteras att stadsdirektören i en kommentar själv skrev följande:

Minusta on hyvä, että Keski-Uusimaan kunnat ovat lähteneet liikkeelle kuntien yhdistämiseksi. Sen sijaan toivon, että Helsinki voisi liittyä Vihdin, Kirkkonummen, Kauniaisten ja Espoon kanssa yhteiseen selvitykseen. Vantaakin olisi tervetullut.

Genast efter att Kuuma-kommunerna föregående vecka offentliggjorde sitt förslag till utredningsområde bestående av alla Kuuma-kommuner välkomnade Pajunen Kuuma-kommunernas initiativ. (Se "Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013".)  Då löd rubriken på Helsingin Sanomats webbplats "Pajunen: Suur-Helsinki looginen jatko Keski-Uudenmaan jättikunnalle" och följande dag i tidningen "Suurkunta-idea saa laajaa kannatusta". Kuuma-kommunernas förslag till utredningsområde skiljer sig i själva verket endast på en punkt från metropolutredningsgruppens "Alternativ 1", som Samlingspartiet, Helsingfors och Pajunen skulle föredra framom förslaget om en stark metropolförvaltning och fyra stora städer i Helsingforsregionen. Skillnaden är att Sibbo enligt Kuuma-kommunernas förslag hör till vad Pajunen kallar "pohjoinen kaupunki", medan Sibbo enligt metropolutredningsgruppens förslag skulle höra till "eteläinen kaupunki" eller "eteläinen suurkunta". Intressant nog föreslog Pajunen inte under Facebook-diskussionen att Sibbo eller södra Sibbo skulle höra till den "södra staden", fastän finansministeriet erbjuder Sibbo åt Helsingfors. Det gjorde Pajunen inte heller i Helsingin Sanomat den 27 mars, där det noteras att "Yh­teis­työ­tä kar­toit­ta­vien Es­poon, Kirk­ko­num­men, Kau­niais­ten ja Vih­din rin­nal­le sel­vi­tys­työ­hön Pa­ju­nen tar­joaa Hel­sin­kiä ja Van­taa­ta."


HS 27.3 2013 s A 10


Benämningen Suur-Espoo bygger delvis på att Kuuma-kommunerna även föreslog att Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis - men inte Helsingfors eller Vanda - skulle bilda ett utredningsområde. Pajunen föreslår nu att Helsingfors och eventuellt även Vanda skulle ansluta sig till detta utredningsområde. Naturligtvis tänker sig Pajunen även att Suur-Espoo låter mera lockande för Esbo än Suur-Helsinki.

En stad av modell Suur-Espoo dit även Helsingfors och Vanda skulle höra innebär att huvudstaden utvecklas i västlig riktning. Detta är i sig inget strukturellt problem för "Finlands enda metropol". Det är endast med tanke på att en sammanslagning av Helsingfors och Esbo knappast blir av som Helsingfors vill kunna expandera österut.

0 kommentarer
Etiketter:
Prenumerera på: Inlägg (Atom)