Bara skrämseltaktik? Den 31 december 2017

Yle publicerade den 11 december en längre artikel med rubriken "Raideasiantuntijan suorat sanat länsimetrosta: Nämä viisi asiaa vain harva näkee tai ymmärtää". Antero Alku lyfter här fram fem kritiska synpunkter på västmetron. En av dessa är att ett syfte med Helsingfors "rån" av Sibbo var att pressa Esbo att godkänna byggandet av västmetron:

Sipoon ryöstöksikin kutsuttu projekti linkittyy Alkun mukaan olennaisesti länsimetroon. Espoon kaupunginvaltuuston oli tarkoitus tehdä päätös metron rakentamisesta alun perin toukokuussa 2006. Jostain syystä sitä ei kuitenkaan käsitelty toukokuun valtuustossa, ja tämä aiheutti Helsingin päässä hermostusta.
– Sipoo-suunnitelmaa oli varmasti suunniteltu kuukausien ajan, ei sellainen hetkessä synny. Kun päätöstä metrosta ei Espoossa tehty, tämä Helsingin Sipoo-suunnitelma julki...stettiin. Pidän mahdollisena, että jos Espoo olisi tehnyt metropäätöksen toukokuussa 2006, Sipoo-kuviota ei olisi koskaan tapahtunut, Alku sanoo.
Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin.
– Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin.
Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen.
– Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi. Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin. – Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin. Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen. – Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.

Antero Alku övertolkar något, men år 2006 fanns det från Helsingfors och regeringen ett mycket starkt tryck på Esbo. Helsingfors ville slå ihop städerna i huvudstadsregionen i samband med kommunreformen KSSR (Paras), men även specifikt få ett beslut om en metrolinje till Esbo. Helsingfors hävdade att sydvästra Sibbo borde inkorporeras med huvudstaden med motiveringen att Sibbo varit "samarbetsovilligt", men det enda beviset på Sibbos samarbetsovilja som man lade fram var ett dokument som visade att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Förlängningen av metrolinjen österut var även huvudargumentet för inkorporeringen. Statsminister Matti Vanhanen räknade tillsammans med inkorporeringen av Östersundom beslutet om västmetron inklusive statens delfinansiering som den centrala delen i regeringens "metropolpolitik".

Följande dag, den 12 december publicerade Yle en ny text under rubriken "Jan Vapaavuori tyrmää teorian 'Sipoon ryöstön' vaikutuksesta länsimetron rakentamiseen: 'Täydellistä huuhaata'". Jan Vapaavuori tar här helt avstånd från Alkus teser, speciellt när det gäller Östersundom:

Vapaavuoren mukaan Östersundomin rakentamista ovat kuitenkin jarruttaneet muut syyt.
– Niiden alueiden osalta, mitkä Sipoosta Helsinkiin liitettiin, oli jo alun perin selvää että niiden suunnitteluun menee vuosia. Siihen liittyi näitä vielä Natura-haasteita, joiden vuoksi meni vielä pidempään kuin kuviteltiin. ... Se että länsimetroratkaisu sattui ajoittumaan samoihin aikoihin, on ihan puhdasta sattumaa.

Jag tog del av diskussionen om västmetron i Esbo stadsfullmäktige år 2006. (Se "Metro-metropolen. Den 26 september 2006".) Om diskussionsprotokoll eller ljudinspelningar finn bevarade kan det bevisas att Esbbopolitiker då faktiskt påtalade påtryckningarna som hänger samman med initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo. Att beslutet om västmetron togs just 2006, då initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo togs, är minsann inget sammanträffande och det vet Vapaavuori mycket väl. År 2006 var det mycket bråttom med beslutet och därför fans det inte tid för tillräcklig beredning, vilket ledde till fatala beslut om automatisering och korta perronger.

Metrolinjen till Håkansböle. Den 29 oktober 2017

I flera blogginlägg har jag skrivit om hur den före detta riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen (sdp) förespråkat en metrolinje till Håkansböle. (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007" och "Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012".) Kiljunen har upprepat sitt ställningstagande för en metrolinje från Mellungsbacka till Håkansböle med några års mellanrum och nu senast har han i samband med Vandas ställningstagande till det nya förslaget till generalplan för Östersundom i Vantaan Sanomat publicerat en insändarartikel med rubriken "Metroa pitäisi jatkaa Mellunmäestä Hakunilaan". Själva idén om en metrolinje till Håkansböle är ingalunda Kiljunens personliga. Tvärtom hade den länge funnits med i planerna - tills inkorporeringen av sydvästra Sibbo kom i vägen. I sin insändare från 14.10,2017 skriver Kiljunen bl.a. följande:

Nyt on oikea hetki jatkaa metro Mellunmäestä Hakunilaan, työ, joka 1989 jäi kesken. Silloin Vantaa osallistui 20 prosentin osuudella metroradan rakennuskustannuksiin Kontulasta Mellunmäkeen. Radan kääntöraide rakennettiin valmiiksi Länsimäen alle suuntana Hakunila. Myös yleiskaavassa oli varaus metroradalle Vaaralan kautta Hakunilaan.

År 2006 beskyllde helsingforspolitiker Sibbo för att metrolinjen tog slut vid "Sibbos åkrar", som i verkligheten ligger i Vanda. Dess värre var det Helsingfors som stoppat planerna på en förlängning av östmetron, eftersom det inte var möjligt med ytterligare en förgrening. En metrolinje till Håkansböle, som redan fanns inritad i landskapsplanen, hade omöjliggjort en metrolinje till Östersundom.

Rakare linje. Den 26 mars 2017

Helsingin Sanomat publicerade den 3 mars en artikel med rubriken "Helsingin metrosuunnitelmat menivät mönkään myös idässä – Östersundomin uusi ratalinjaus toisi 180 miljoonan lisälaskun". Här berättas att det beräknade priset på metrolinjen till Östersundom stigit från 631 till 813 miljoner euro.  I Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä", som förvaltningscentralen sände inrikesministeriet hösten 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade, kalkylerades det med ett pris på blygsamma140-150 miljoner euro för en 6,3 km lång metrolinje med 4 stationer. (Se "Långdragen och komplicerad beslutsprocess. Den 5 december 2009".)

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade den 10 mars ett meddelande med rubriken "Yleiskaavaan suunnitellaan suorempaa metrolinjausta". Den nya "rakare" linjen är det sydligare alternativet på bilden ovan.

Österns metrolinje. Den 25 december 2016

Ruriken på huvudnyheten  på paradsidan i Helsingin Sanomat den 29 november löd "Natura siirsi idän metrolinjaa". Rubriken på den egentiga artikeln var inte så saklig: "Pyy, ruisrääkkä ja kehrääjä voittivat Helsingin kaupungin – Östersundomin metrolinjaa siirrettiin pohjoiseen". Helsingin Sanomat publicerade i januri en artikel med rubriken "Pyyn ja ruisrääkän suojelu uhkaa kaataa itämetron jatkon Östersundomiin" där man lika så skylde motgångarna för metrolinjen på järpe och kornknarr. Då svarade Jukka Hintikka, som är ordförande för Helsingforstraktens Ornitologiska Förening Tringa, med en insändare med rubriken "Östersundomia uhkaa kelvoton kaavoitus, ei pyy" där han noterar att det till grund för Natura-skyddet finns 9 naturtyper, 28 växt- och svamparter, en insektart och 22 fågelarter. (Se "Östersundom får vänta på kommande generationer. Den 31 januari 2016".)

Enligt det nya förslaget skulle metrolinjen först gå 3 km från Mellungsbacka genom Vanda innan linjen når Östersundom och Helsingfors igen. Helsingfors stad publicerade redan den 15 juni ett meddelande med rubriken "Yleiskaavassa vaihtoehtona pohjoisempi metrolinjaus". (Se "Tio år senare. Den 26 juni 2016".) Nu kom Helsingin Sanomat med mera detaljer. En station föreslås placeras i Västersundom i Vanda på ett område som enligt gällande landskapsplan är en del av en ekologisk korridor. Vanda har inga intressen av att inom de närmaste årtiondena bygga ut Västersundom, speciellt som marken för det tänkta nya stationsområdet ägs av Helsingfors. Det kan vara på sin plats att påminna om att det huvudsakliga argumentet för inkorporeringen av sydvästra Sibbo just var metrolinjen.

Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.

Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013

HS 10.2 2013 s A 19

Det var förra söndagen som Helsingin Sanomat publicerade artikeln "Rantatontit voi unohtaa", som baserar sig på uttalanden av den nya verkchefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho. (Rubriken  på paradsidan och i den digitala tiodningen lyder "Östersundom menee uusiksi".) I artikeln kan man bl.a. läsa att: "Kun Na­tu­raluei­ta ja suo­ja­vyö­hyk­kei­tä oli tar­koi­tus rau­hoit­taa 3,5 ne­liö­ki­lo­met­riä, nyt alue kas­vaa 9 ne­liö­ki­lo­met­rik­si." I artikeln säger Aho vidare att "A­se­mien pai­kat saat­ta­vat muut­tua, ja on mah­dol­lis­ta, et­tä jo­ku ase­mis­ta pu­toaa pois." Tidningen föreslår att det är stationen i stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) som faller bort. Om metrostationen i Sundsberg lämnas bort, så blir det i princip möjligt att dra metrolinjen från Nordsjö istället för från Mellungsbacka, fastän man skulle hålla fast vid en metrostation i "Porvari". (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) I varje fall betyder en ändring av metrolinjen att planeringen av Östersundom måste göras om.

Bbl 12.2 2013 s 5

Som en följd av artikeln i Helsingin Sanomat den 10 februari publicerade Borgåbladet den 12 februari en artikel med rubriken "Helsinngfors skall beakta naturen i Östersundom". Samma dag publicerade Yle en nyhet med rubriken "Den gemensamma generalplanen för Östersundom och västra Sibbo måste ritas om.". Yle hade talat med Sibbos regionutvecklingsarkitekt eller regionalplanschef Kaisa Yli-Jama, som tidigare varit anställd på stadsplaneringskontoret i Helsingfors och ansvarat för planeringen av Husö. I ett inslag i de regionala nyheterna sade Yli-Jama att en bron till Granö inte är realistisk, ifall strandområdena på fastlandet intill inte bebyggs. Om Husö förblir friluftsområde, så behöver staden inte Granö, som hör till Sibbo men ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom.

HS 15.2 2013 s A 4

Helsingin Sanomat följde upp den aktuella nyheten den 15 februari med en ledarartikel med rubriken "Helsinki kasvaa parhaiten pohjoiseen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jotta metrolinjan vetäminen kauas itään kannattaisi, asemien lähistöt pitäisi rakentaa suunniteltua tiiviimmin. Metrolinjan varrella on jo ennestään tyypillisiä kerrostalolähiöitä. Östersundomista suunniteltiin toisenlaista, monipuolisempaa.

För att en metrolinje nu skall löna sig måste man bygga tättbebyggda stationsområden, som motsvarar de redan nu existerande förorterna i östra Helsingfors. Det har Helsingfors inga intressen av. Det var ju för att få ett havsnära småhusområde som Östersundom inkorporerades av Helsingfors.

Artikeln "Rantatontit voi unohtaa" har underrubriken eller ingressen "Helsingin Östersundomin Natura-alueet vaativat ympärilleen odotettua isomman suojavyöhykkeen", men Aho säger i samma artikel att "Ei ol­lut yl­lä­tys, et­tä näin käy." Frågan är varför man inte i ett tidigare skede tagit Natura 2000-områdena på allvar. Rakennuslehti publicerade redan i november 2011 en text med rubriken "vielä 1 asia: Helsinki kiipeää Östersundomissa takapuoli edellä puuhun" där man kan läsa följande:

Vantaan on selvityttänyt Natura-alueiden vaikutusta Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan, kun vaikutusten arviointia ei tehty kaavaluonnoksen valmistelutyössä. Selvityksen on tehnyt luonnonsuojelulain perusteellisesti tunteva asianajaja Kari Marttinen. Rakennuslehdellä on muistio asiasta.
Marttisen ja ELY:n arviot kaavaluonnoksen valmistelun puutteista ovat yhtenevät.
"Yleiskaava, joka ei vastaa Natura-alueita koskevia vaatimuksia, ei ole hyväksymiskelpoinen luonnonsuojelulain säännösten mukaisesti", Marttinen sanoo muistiossa.

Den i texten nämnda promemorian eller utredningen har rubriken "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiuru laittaisi asuntoja Malmille" och underrubriken "Lentokentän lisäksi asuntoministeri häätäisi armeijan Santahaminasta". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Vii­me kuu­kau­si­na kes­kus­te­lu Mal­mis­ta on li­sään­ty­nyt myös sik­si, et­tä Si­poos­ta Hel­sin­kiin lii­te­tyn Ös­ter­sun­do­min ra­ken­ta­mi­nen näyt­tää vii­väs­ty­vän." Det var för att Matti Vanhanen och  Centern i Helsingfors ville stoppa planerna för Malm och Jan Vapaavuori och Risto Rautava från Samlingspartiet ville bevara Sandhamn i militärt bruk som inkorporeringen av Östersundom aktualiserades.

En annan artikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om den nya ordföranden för HST Ot­so Ki­ve­käs. I artikel, som har rubriken "Liikennenörtti sai likaisen työn", kan man läsa följande:

Ös­ter­sun­do­miin suun­ni­tel­tua met­roa Ki­ve­käs pi­tää epä­rea­lis­ti­se­na. "Met­ron te­ke­mi­nen on liian kal­lis­ta. Pi­ka­rai­tio­tien sai­si nel­jäs­osal­la hin­nas­ta. Pi­täi­si miet­tiä, mi­hin on va­raa, ei­kä vain vi­sioi­da."

Vem garanterar? Den 22 juli 2012

Den nya metrobron vid Fiskehamnens metrostation har framgångsrikt flyttats på plats. I övrigt har Helsingfors metro den senaste tiden fått huvudsakligen negativ publicitet. Beslutsfattarna har förlorat kontrollen över utvecklingen av metron. Att metron i sig behövs är det lätt att övertygas om efter att metrotrafiken in till Helsingfors centrum varit avstängd en vecka. Arrangemanget med ersättande bussar har visserligen fungerat väl och avgångarna har varit betydligt tätare än för metrotågen, men under andra tider på året hade uppehållet i metrotrafiken antagligen lett till trafikkaos. Tunnelbanan behövs i stamstaden, men egentligen inte öster om Fiskehamnen, där metron i själva verket inte går i tunnel.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades i hög grad med planerna på en metrolinje till Sibbo. På webbplatsen Plaza ("Metro siivittää Sipoo-Helsinki -alueliitoksen?") kunde man i juni 2007 ta ställning till argumentet. En majoritet av de som svarade ansåg att sydvästra Sibbo bör anslutas till Helsingfors, för att det är så många som har nytta av metron... Men 5,88 % av de svarande valde alternativet "Suhtaudun varauksella. Kuka antaa takeet metrolinjan jatkamisesta Sipooseen?"

Den aktuella frågan publicerades tillsammans med en artikel med rubriken "Vapaavuori tahtoo metron Sipooseen". Bilden nedan är en illustration till artikeln.
'

http://plaza.fi/ajassa/talous/vapaavuori-tahtoo-metron-sipooseen

Det har inte funnits mycket attv rapportera under den gångan veckan, men jag har ändå gjort ett antal uppdateringar på Facebook-sidan för Fallet Sibbo. För att det skall vara lättare att följa med uppdateringarna på Facebook har jag lyft upp fönstret med Facebook-uppdateringar i den högra kolumnen på bloggen. Samtidigt har jag plockat bort rutan med bilder på personer som "gillar" sidan. Jag har även flyttat över några andra för fallet Sibbo mindre relevanta gadgets till min blogg Wadenström.

Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012

I mitt inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". I sitt utlåtande taktiserar Östersundomkommittén även användningen av beteckningen "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".  Här fortsätter Östersundomkommitten på samma linje som i utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplanen för ett år sedan. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Östersundomkommitténs kritik motsvarar även de åsikter som fastighetsnämnden i Helsingfors uttryckt i sitt utlåtande. (Se Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012.) I stället för att kräva bindande beslut på spårvägsförbindelse till Östersundom innan området kan byggas kommer Östersundomkommittén med följande förslag till ändring:

Rakentamisen ja raidejärjestelmän kytkentä tulisi maakuntakaavassa esittää siten, että maakunnallinen ohjausvaikutus säilyy, mutta rakentamissuunnittelun voisi käynnistää myös ilman sitovaa rahoituspäätöstä. Päätavoitteena Östersundomissa on kuitenkin jo toteutetun metroradan jatkaminen.

I utlåtandet kan man vidare läsa att "Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole yksin kunnan ratkaistavissa." Beslut om statlig finansiering på 30 % är ingen självklarhet, men en mycket större osäkerhetsfaktor är ändå Vandas deltagande i metroprojektet.

30 %. Den 12 juni 2012

Bbl 9.6 2012 s 3

I lördagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Väntan på metron kan bli lång". Artikeln är i själva verket en intervju med Kaisa Yli-Jama, som bytt arbetsgivare från Helsingfors stad till Sibbo kommun. (Se "Ny ersättare. Den 13 februari 2012".) Yli-Jama torde vara väl insatt med tanke på att hon ännu för några månader sedan arbetade med Östersundomprojektet på Helsingfors stadsplaneringskontor.

Bbl 9.6 2012 s9

Yli-Jamas och artikeln centrala budskap är att tidtabellen för östmetron beror på västmetron. Om Esbo beslutar att förlänga västmetron till Stensvik genast då avsnittet till Mattby är färdigt, så kommer byggandet av östmetron att dröja. Någon exakt tidtabell ger Yli-Jama inte.

Det var Helsingfors och inte Esbo som ville att västmetron byggs. Esbo stadsfullmäktige tog beslutet att bygga metro år 2006 under utpressning och utgående från helt felaktiga kostnadskalkyler. I bakgrunden fanns initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo, som motiverades med att Sibbo motsatt sig en utvidgning av metron österut. Nu är det i första hand Esbo som ytterligare vill förlänga metron västerut. Då västmetron en gång byggs är det ur Esbos synpunkt inte ändamålsenligt att den slutar i Mattby. En öppen fråga som Yli-Jama inte berör är den statliga finansieringen av förlängningen av västmetron. Esbo väntar sig att staten står för 30 % av kostnaderna, men de 30 % av kostnaderna som staten betalar av kostnaderna för avsnittet mellan Gräsviken och Mattby baserade sig på regeringens "metropolpolitik", som i sin tur var kopplat till överenskommelsen om kommunreformen KSSR. Stadsfullmäktige i Esbo förutsatte visserligen år  2006 att "staten" förbinder sig att även delta med 30 % av kostnaderna för en förlängning av metrolinjen till Stensvik, men statens andel på 30 % vara osäker redan år 2008 då de beräknade kostnaderna för metrolinjen till Mattby stigit från 450 euro till över 800 euro.

HS 12.6 2012 s A 11

 I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo kelpuutti länsimetron jatkeen".

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Västmetron byggs ut genast".

Metro vie pohjan. Den 24 maj 2012

Bbl 23.5 2012

I gårdagens nummer av Boråbladet ingår en notis med rubriken "Konsult kollar metro ända till Sibbesborg". I notisen kan man läsa att målet med utredningen bl.a. är att ""hitta den optimala sträckningen för metrobanan".

I mitt inlägg "Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012" noterar jag att man i promemorian  "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot" till etapplandskapsplanen för Nyland medger att metron till Östersundom trots allt är ett hinder för Heli-banan. På paradsidan till gårdagens nummer av Uusimaa finns en nyhet med rubriken "Porvoon-junat vielä pitkään museopelejä". I texten, som även publicerats på tidningens webbplats, kan man läsa att "Uudenmaan liiton Porvoon suunnan -joukkoliikennemuistiossa arvioidaan, että Östersundomin metro vie pohjan taajamajunaradalta."

Uuismaa 23.5 2012

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Porvoolaisten joukkoliikenne perustuu busseihin vielä kauan" och underrubriken  "Itärata lentoaseman kautta jää Östersundomin metrohankkeiden taakse". Här kan man bl.a. läsa följande:

Suurin raideliikennepaino annetaan Helsingin nappaamalle Östersundomin alueelle, joka rakennetaan metroyhteyden varaan. Östersundomin metro vie käytännössä loputkin mahdollisuudet lähiliikenneradalta Söderkullan ja Porvoon suuntaan, sillä kahdelle näin vierekkäiselle raidelinjalle ei löydy tarpeeksi matkustajia.

Det kan påpekas att Sibbo tidigare motsatte sig en metrolinje till Östersunddom, men inte Heli-banan.

Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012

I gårdagens blogginlägg "Grönstruktur. Den 18 maj 2012" berättar jag om dokumentet "Luontotiedot ja muutokset viherjarjestelmässä", som publicerats som bakgrundsmaterial till förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Bland bakgrundsmaterialet hittar man även utredningen eller promemorian "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot". I sammanfattningen av promemorian kan man angående Heli-banan läsa följande:

Om Heli-förbindelsen skulle anges som en tätortsbana samtidigt som metronätet utvidgas till Östersundomområdet och därifrån vidare till Söderkulla i Sibbo, skulle det betyda två parallella regionala spårförbindelser för kollektivtrafik. I samma terrängkorridor skulle också finnas de redan nu betydande busstrafikförbindelserna längs rv 7 och lv 107. Byggandet av två parallella spårförbindelser som betjänar den regionala trafiken, metro och järnväg, skulle ställvis försämra lönsamheten för byggandet och trafikeringen av bägge.

Alltså är metron trots allt ett hinder för Heli-banan, fastän Helsingfors i sitt svar på min anmärkning angående Helsingfors framställning till ändring i kommunindelningen säger att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." (Se "Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006".)

I promemorian presenteras utredningen "Östersundomin liikennejärjestelmävertailu. 31.1.2012", som jag har behandlat i inlägget "Spår. Den 23 februari 2012". Angående mtrolinjen i utkastet till gemensam generalplan noteras det att "Metrolinjaus vastaa Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksessa esillä ollutta ohjeellista linjausta." I verkligheten är det naturligtvis utkastet till landskapsplan som anpassats efter utkastet till generalplan, fastän det borde vara tvärtom. (Se "Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012".) Vidare kan man angående metron och Östersundom läsa följande:

Koko maakunnan ainoa, uuden raideliikenneyhteyden varaan tukeutuva uusi merkittävä taajama-alue on Östersundom. Alue sijaitsee maakunnan aluerakenteen kannalta keskeisesti ja sitä on mahdollisuus kehittää jatkumona tiiviille, metron varaan tukeutuvalle itäiselle Helsingille. Metroa ja sen varaan tukeutuvia taajamia voidaan rakentaa vaiheittain. Metron jatkaminen ei ole riippuvainen muun rataverkon kapasiteetista. Östersundomin taajama-alueita ei kuitenkaan ole mahdollista ottaa käyttöön ennen kuin metron rakentamisesta alueelle on sitova päätös.

Kunta toivoo metroa. Den 7 maj 2012

HS 7.5 2012 s A 11

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en artikel med rubriken "Tykkien tilalle nousee koteja". Östersundom nämns inte alls i artikeln, men på en bild kan man läsa följande:

Östersundom:
Helsinki tekee kaupunkimaista pientaloaluetta, joka leviää Vantaalle jaSipooseen. Meren ja naapureiden saatamalla pääkaupungilla on täällä eniten pelivaraa rakentaa.

På bilden finns en annan textruta, där man kan läsa följande:

Sipoon suurhankkeessa Söderkullan seutu muuttuu jopa 70 000 ihmisen merenrantakaupungiksi. Kunta toivoo tänne metroa, jolloin paikka olisi koko pääkaupunkiseudun itäinen pää.

I artikeln kan man även läsa följande:

Sipoo panostaa Söderkullan seutuun. Kehitysjohtaja Mikko Aho täsmentää, ettei tavoitteena ole vain haalia perheitä Helsingistä."Pitää olla monenlaista, rikasta ja köyhää, leveää ja kapeaa. Muuten ei synny elävää kaupunkia."

I samband med artikeln har man publicerat en kortare text med rubriken "Ristikydön solmu on yhä avaamatta". Texten handlar om området som Kervo och Träskenda ville inkorporera samntidigt som Helsingfors inkorporerade sydvästra Sibbo. (Se t.ex. "Fallet Tusby. Den 1 oktober 2007" och "En mera omfattande lösning. Den 19 juni 2009".) I texten kan man läsa följande:

Kaupungit esittivät vuonna 2007, että alue jaettaisiin niiden kesken. Tuusula ei luovu alueesta, ja korkein hallinto-oikeus torppasi esityksen.

HS 7.5 2012 s A 11

På samma uppslag i tidningen finns en text med rubriken "Sipoon Mikko Aho on vahvoilla Vantaan kaupunkipomoksi". Angående den aktuella nyheten bör det noteras att utvecklingsdirekrtör Mikko Aho är Sibbos representant i Östersundomkommittén. Jag har skrivit om Ahos roll i mitt inlägg "Skeppare. Den 18 februari 2012".

Flera förslag till metrolinje. Den 22 april 2012

I mitt inlägg "B3. Den 20 april 2012" påpekar jag att nästan alla utredda eller föreslagna dragningar av metrolinjen till Östersundom går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III och att det uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Jag skriver här även "Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg." Här misstar jag mig något. Uudenmaan uutiset sände den 20 januari 2010 ett inslag där det i bakgrunden syntes ett flertal utkast till plan för Östersundom. (Se ovan och "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) En del förslag till dragning av metrolinjen verkar närmast desperata. Enligt ett förslag går en metrolinje från Nordsjö via Sundberg, medan en annan linje dragits från Mellungsbacka till Västersundom, varifrån linjen fortsätter mot Håkansböle i Vanda. Enligt ett annat förslag dras en metrolinje från Mellungsbacka österut längs Nya Borgåvägem, medan man samtidigt förlängt linjen från Nordsjö till Sunberg. (Se nedan.)

Det märkligaste förslaget är ändå en linje från Nordsjö via Sundberg till Västersundom! Från Sundberg svänger linjen här västerut till Västersundom, för att sedan svänga tillbaka österut. (Se nedan.)

Det torde vara uppenbart att  de ovannämnda linjerna inte är realiserbara, men det är inte heller syftet med metrolinjen till Östersundom. Metrolinjen måste ändå vara tillräckligt realistisk för att ritas in i landskapsplanen för Nyland. Först tar Helsingfors stadsplaneringskontor ställning för en metrolinje som pendlar mellan de områden som Helsingfors stad råkar äga. Sedan ritas metrolinjenn, den så kallade mutkametro, ut på utkastet till landskapsplan. Då man sedan ritat ut en metrolinje via Västersundom och Sundberg kan områdena, som hittills varit rekreationsområden, betecknas som område med tätortsfunktioner, eftersom det planeras en metrolinje genom områdena.

B3. Den 20 april 2012

När Östersundomkommittém supeonsdagen den 8 februari publicerade de fem förslagen till plan för Östersundom offentliggjordes samtidigt en hel del nytt utredningsmaterial. I dokumentet "Luonnosvaihtoehtojen arviointi ja vertailu - OSA I" hittar man en karta med "alla alternativ",som jag inte kan minnas mig ha sett någon annanstans. På kartan finns ytterligare ett alternativ till linje för metron till Östersundom. Linjen presenteras visserligen i utredningen "Itämetron esiselvitys" från 2010, men jag har inte noterat den förut. Linjen 3 eller alternativet B3 står för en linje som förgrenar sig mellan Östra centrum och Kvarnbäcken och går längs Mellungsbacka friluftled norr om Österleden och längs Österleden från och med vägskälet till Nordsjö.

Att man överhuvudtaget utrett det ovannämnda alternativet visar att en förlängning av metrolinjen till Mellungsbacka österut inte alls har varit en självklarhet, fastän en tredje förgrening är mycket problematisk. Kartan med alla alternativ visat att fem av sex alternativ går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III. Det har uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg. Just i dessa områden äger Helsingfors stad mark, som man vill exploatera med hjälp av en metrolinje.

Itämetro. Den 20 mars 2012

Uusimaa 19.3 2012

I mitt inlägg "Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012" noterar jag att Uusimaa har publicerat texter med rubrikerna "Itämetron jatko Sipoosta Porvooseen jää avoimeksi" och ."Itämetron jatko jää auki". Ledaren i gårdagens nummer av tidningen fortsätter att behandla frågan om en metrolinje som skulle fortsätta från Söderkulla till Borgå, fast från Borgåperspektiv är riktningen den motsatta. Rubriken på ledaren är "Itämetrolla huristellen Porvoosta Helsinkiin". I ledaren ifrågasätts det huruvida en metrolinje till Borgå skulle fungera.

Ledren förefaller något naiv, så förslaget på en metrolinje tas på allvar. Artikeln innehåller även några sakfel. Bl.a. hävdas det att östmetron har fått ett starkt stöd i Helsingfors och Vanda. I Vanda stöder man i verkligheten inte alls det aktuella förslaget till en förlängning av metrolinjen. I bildtexten talas det omen metolinje som skulle fortsätta från Nordsjö till Majvik. Detta alternativ är dock inte aktuellt. Det aktuella förslaget är en fortsättning på metrlonjen till Mellungsbacka. I Helsingfors vill man uttryckligen att östmetron skall fortsätta från Mellungsbacka, så att man i den gemensamma generalplanen skall kunna rita ut en metrostation i Västersundom, där Helsingfors äger mycket mark.


Osmo Soininvaara publicerade igår ett blogginlägg med runbriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 20.3.2012". I inlägget skriver Soininvaara bl.a. följande:

Östersundomin osayleiskaavaluonnos

Viimeksi pöydälle pantu esitys pannaan nyt läpi varmaankin pienten rakentamista vähäisesti karsivien ohjeiden kanssa. Lopullisen kannan tässä vaiheessa sanoo kaupunginhallitus. Valtuustoon asia tulee, kun esitys on lopullinen. Tämä on siis vain luonnos.

HS 19.3 2012 s A 11

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Puolueilla vankka marssijärjestys". I artikeln kan man läsa följande:

Toinen esiin nouseva asia on Östersundom. Sipoosta Helsinkiin liitetylle alueelle tehdään nyt yleiskaavaa, jonka hyväksymisen jälkeen alkaa tarkempi kaavoitus.

"Seuraavalla valtuustokaudella toivottavasti päästään tekemään itämetron laajentamispäätös", Rauhamäki sanoo.

Samaa toivoo vihreiden Ville Ylikahri.

"Meille on tärkeää, että rakennetaan luonnoksen mukainen pikaratikka tai metro ja että aluetta aletaan rakentaa keskiosasta eikä tehdä ensin omakotitaloja rannoille. Lähtökohta on rakentaa nimenomaan tiivistä ja matalaa townhousea", Ylikahri sanoo.

"Ja pitää varmistaa, että kaava varmasti täyttää Natura-rajoitteet."

Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012

Uusimaa 16.3 2012 s 3

I mitt inlägg "Kamp kring Östersundom. Den 16 mars 2012 ironiserar jag diskret över Hufvudstadsbladets karta där det står "Metro till Söderkulla, senare till Borgå". Samma karta ingår i gårdagens nummer av Borgåbledet. Hufvudstadsbaldet är inte ensamt om att ta förslaget på en metrolinje från Helsingfors ända till Borgå på allvar. Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i Uuismaa 16.3 2012 "Itämetron jatko Sipoosta Porvooseen jää avoimeksi". Texten på paradsidan har publicerats under samma rubrik på tidningens webbplats. Rubriken på artikeln inne i tidningen är "Itämetron jatko jää auki". Det är faktiskt fortsättningen från Söderkulla till Borgå som man syftar på.

Uusimaa 16.3 2012 s 4

Uusimaas text baserar sig på det förslag till landskapsplan som Nylands förbund publicerade och presenterade för medierna i torsdags. Här har östmetron dragits till Söderkulla, varifrån det med pil markerats ett "behov av trafikförbindelse". En likadan beteckning används för den tänkta broförbindelsen mellan Ribbingö och Granö. Man kan fråga sig varför man ritat ut en metrolinje ända till Söderkulla, ifall det från Söderkulla finns behov av förbindelse österut. En metrolinje ända till Borgå kommer aldrig att bli aktuell, inte ens på kartan. Av förslaget till landskapsplan framgår dock varför metrolinjen är så viktig (på pappret): I förslaget har just de områden som Helsingfors stad äger i Västersundom och Östersundom markerats som "område för tätortsfunktioner som skall förtätas".

Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012

Stadsfullmäktige i Vanda skall på sitt möte på måndag behandla ett ärende med rubriken "Svar på ledamoten Kimmo Kiljunens och flera andra ledamöters (14) motion om att bygga ut östmetron till Håkansböle" ("Vastaus valtuutettu Kimmo Kiljusen ja useiden muiden (14) valtuutettujen aloitteeseen 'Itämetro Hakunilaan'"). I föredragningslistan kan man ur motionen läsa bl.a. följande:

I förutredningen om östmetron har tre olika linjedragningsalternativ kartlagts. Metron kan fortsätta från någondera av den nuvarande metrons förgreningar eller mellan dessa. Om metron dras vidare till Östersundom från förgreningen i Nordsjö skulle detta samtidigt främja verksamhetsområdesbyggande inom hamnzonen och möjliggöra att banan fortsätter från Mellungsbacka till Håkansböle i Vandaområdet. I Vanda generalplan finns en reservering för detta.

Håkansböle är ett tätt bebyggt område och en färdig metrostadsdel med 25 000 invånare. Området kunde vara den sista av Vandas stora förorter som omfattas av spårtrafiken.

Priset för ett banavsnitt på ca fem kilometer från Mellungsbacka till Håkansböle uppgår till ca 200 miljoner euro och till 50 miljoner euro per station. Statens andel skulle här utgöra en tredjedel dvs.lika mycket som för metrobyggandet i övrigt. Förhandlingar måste föras om Helsingfors och Vandas andelar, men för avsnittet Gårdsbacka–Mellungsbacka betalade Vanda 20 % av kommunernas andel.

Helsingfors, Vanda och Sibbo utarbetar som bäst en gemensam delgeneralplan för
Östersundomområdet. I detta sammanhang behandlas också linjedragningsalternativen för utbyggandet av östmetron.

Det är nu rätt tillfälle att kartlägga möjligheten att bygga ut östmetron till Håkansböle. Vilka åtgärder kommer stadsstyrelsen att vidta i detta fall?"

I föredragningslistan kan man även läsa svaret som getts av "Verksamhetsområdet för markanvändning och miljö". Jag citerar ur svaret:

En förgrening av metrobanan från Mellungsbacka både till Östersundom och Håkansböle skulle innebära att metrons kapacitet inte längre räcker till för det planerade markanvändningsbehovet i Östersundom, speciellt om metron i ett senare skede dras vidare längre in i Sibbo (Sibbesborg).

I praktiken är en förgrening av metrolinjen från Melungsbacka inte möjlig, men metron till Östersundom kunde dras från Nordsjö, varvid metrolinjenfrån Melungsbacka kunde fortsätta til Håkansböle. Ett problem är att Helsingfors nödvändigtvis vill rita ut en metrostation i Västersundom, där staten äger mark. I samband med utredningen för metroförbindelsen till Östersundom föreslogs dock att en metrolinje från Mellungsbacka kunde fortsätta mot Håkansböle via Västersundom. (Se "HSprojekti. Den 27 mars 2011".) Om idén att dra en metroförbindelse till Håkansböle har jag även skrivit om i inläggen  "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007", "Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011" och "Aina Hakunilaan. Den 11 februari 2011".

Saknar namn. Den 27 februari 2012

I veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundom käsittelyyn maanantaina". Jag har behandlat det aktuella ärendet på Vanda stadsplaneringsnämnds föredragningslista i mitt inlägg "Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken  "Metron skapar ångest bland politiker" ("Metrobeslut ger politiker ångest"). Rubriken på första sidan lyder "Metrobeslut oroar Helsingforspolitiker". Det är dock inte i första hand förlängningen av östmetron som oroar, utan det är automatiseringen som skapar problem. Tillsammans med den ovannämnda artikeln har Hbl publicerat en karta över befintlig och planerad metro. Med finns även stationen "saknar ännu namn" i Västerkulla, vars benämning myntades av Helsingin Sanomat innan metroutredningen officiellt hade publicerats. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010" och "Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010".) Hbl har uppdaterat sin grafik genom att byta ut benämningen "saknar ännu namn" mot "Stationen saknar namn ännu namn" (sic). Det "utvecklade" planutkastet alternativ B, som stadsplaneringsnämnden i Vanda idag skall besluta att föreslå för stadsstyrelsen att förordar Östersundomkommittén att godkänna, skiljer sig från det tidigare utkastet alternativ A främst just genom att den aktuella metrostationen i Vanda har lämnats bort.

Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.