Tvivelaktiga följdverkningar. Den 12 november 2014

I tisdags behandlade Helsingfors stadsplaneringsnämnd det nya planförslaget till "gemensam" generalplan för Östersundom. Föga överraskande bordlades ärendet på förslag av ordföranden Risto Rautava. Som bilagor till föredragningslistan ingick ett synnerligen omfattande material.

En av de många bilagorna är utredningen "Vaikutusten arviointi / ehdotusvaihe" på 144 sidor. Här beskrivs fantastiska följdverkningar av förverkligandet av planförslaget. Bl.a. skall förslaget balansera samhällsstrukturen i huvudstadsregionen genom att utvidga samhällsstrukturen österut. I sig har balansen i detta sammanhang föga relevans, men det kan lika väl påpekas att påståendena om obalans i samhällsstrukturen är helt felaktiga, då den största delen av invånarna redan nu bor i den östra delen av huvudstadsregionen. (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".)

Förslaget påstås även skapa förutsättningar för en utveckling av "axlarna" Sankt Petersburg - Helsingfors  - Tallin  och Åbo - Sankt Petersburg. Tvärtom torde förslaget bara leda till en att trafiken längs E 18 stockas. Dessutom kommer järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Sankt  Petersburg ingalunda att gå genom Östersundom. Man kan även fråga sig vilket värde argumentet Sankt Petersburg har i dagens politiska och ekonomiska läge.

Simstrand och brygga. Den 10 mars 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ja till simstrand och brygga på Husö". I artikeln noteras det att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte i måndags sade ja till idrottsverkets ansökan om att bygga en servicebrygga och rusta upp en simstrand på Husö genom att förorda ett positivt beslut i sitt utlåtande till ELY-centralen. Det är skäl att notera att staden genom beslutet inte har beviljat något lov för byggnadsprojektet, som inleddes senaste sommar. Illustrationen torde Borgåbladet ha hittat i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja". Bron på bilden har i sig ingenting med den tänkta simstranden och bryggan att göra, men bilden illustrerar sambandet med stadens planer för Husö.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kasvu nojaa kiskoihin". Rubriken på paradsidan lyder "Junalla Lohjalle tai Loviisaan". Här omnämns även Östersundom. Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en karta, ur vilken kartan ovan är utklippt. Här finn tre alternativa linjer för en järnväg österut genom Sibbo. De tre alternativen har lyfts fram på en karta på tidningens paradsida. Här kan man även läsa ett tvivelaktigt påstående av planläggningschef Merja Vikman-Kanerva:

Ennen jos katsoi karttaa, niin se oli epätasapainossa. Pääkaupunkiseutu on kasvanut voimakkaasti länteen. Nyt esimerkiski Östesundom on merkittävä avaus itäänpäin.

Påståendet är som taget ur Pekka Myllyniemis plagierade utredning. Dess värre bor enligt mina beräkningar redan nu tre fjärdedelar av huvudstadens befolkning i regionens östra halva. (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) I varje fall stämmer inte påståendena om obalans, vilket jag har visat i bl.a. inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006", "'Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut'. Den 18 februari 2007", "Väderstreck. Den 13 mars 2007", "Haltande logik. Den 30 juli 2007" och "Obalans. Den 12 december 2007".

Det borde vara självklart att Östersundomområdet planeras utgående från valet av järnvägslinje. Just när det gäller Östersundom vill Helsingfors dock förbigå landskapsplanen och helhetsplaneringen. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet "Uudenmaan maakuntakaavan uudistaminen (2.vaihemaakuntakaava) kaavaluonnoksen esittely" på sitt möte den 14 mars. I föredragningslistan kan man läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia.

430 000 nya invånare. Den 9 mars 2011

Nylands förbund har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nyland förbereder sig på 430 000 nya invånare före år 2035" ("Uusimaa varautuu 430 000 asukkaan kasvuun vuoteen 2035 mennessä"). I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Utkastet till landskapsplan för Nyland möjliggör 430 000 nya invånare under de följande tjugo åren. För närvarande bor 1,5 miljoner människor i området.

I Helsingforstrakten styrs tillväxten till de östra delarna. Man håller på att få strukturen i balans nu när man för första gången har kunnat planera metropollandskapets pendlingsområde som en helhet sedan landskapen Nyland och Östra Nyland gick samman vid årsskiftet.

Den nya befolkningsökningen styrs i första hand till goda kollektivtrafikförbindelser. Stationstrakter invid järnvägarna samt tätorter utmed goda bussförbindelser förtätas.

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom och Hista.

Påståendet att "man håller på att få strukturen i balans" är komiskt och torde bygga på de falska påståendena om "obalans" i samhällsstrukturen som flitigt upprepades i samband med Sibbofrågan. I verkligheten finns redan nu en oproportionerligt stor andel av befolkningen i Helsingfors- och huvudstadsregionen i områdets östra eller nordöstra del. De massiva planerna för Östersundomområdet har föga med sammanslagningen av landskapsförbunden att göra. Tvärtom är syftet med den gemensamma generalplanen i hög grad att förbigå landskapsförbundet och landskapsplanen. Påståendet att tillväxten i Helsingforstrakten styrs till de östra delarna stämmer dåligt överens med påståendena om förtätning av stationstrakter invid järnvägarna. Å andra sidan torde de nya järnvägskorridorerna inkluderar utvecklingskorridoren mellan Helsingfors och Borgå, eftersom Östersundom nämns som ett exempel på en tätort med spårförbindelse eller metro, som placeras invid en ny järnvägskorridor.


Utgående från det ovannämnda pressmeddelandet har Yle idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Uudenmaan asukasmäärä räjähtää ". Jag citerar:

Helsinkiin vuonna 2009 liitetylle Östersundomin alueelle rakennetaan asuntoja 65 000 - 75 000 asukkaalle. Merellisen pientalokaupungin vahvuuksiin kuuluvat toimiva joukkoliikenne sekä luonnonläheisyys.

Sipoon Sibbesborg varautuu asuttamaan jopa yli 100 000 uutta asukasta.

Molemmat suunnitelmat vaativat raideliikenteen toteutumista alueille. Asukkaita varten tulee siis joko metro- tai junayhteys tai pikaraitiovaunu.

Utopiskt. Den 22 februari 2011

På paradsidan till dagens nummer av Helsingin Sanomat finns ett stort flygfotografi över Östersundomområdet med rubriken "Tänne nousee uusi kaupunki".



Helsingin Sanomat har reserverat en hel sida för nyheter i anknytning till publiceringen av utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Rubrikerna lyder "Tulossa 10 000 pientaloa", "Itämetron rakennus voi alkaa vuonna 2015", "Suuri osa asunnoista on kaupunkipientaloissa", "Sipoonkorven eteläraja vedetään nyt" och "HS kysyi asukkaiden mielipidettä suunnitelmista".
'




På en förenklad karta över utkastet till generalplan har Helsingin Sanomat döpt om metrostationen Östersundom till Sakarinmäki medan stationen som tidigare hette Gumböle har döpts om till Östersundom. Dessutom har stationen ei vielä nimeä fått namnet Västerkullan kartano. På kartan har bostadsområden markerats i grönt!



Hufvudstadsbladet har inte publicerat någonting om utkastet till generalplan på sin webbplats, men i dagens tidning har man reserverat nästan ett helt tabloid-upplsag. Huvudrubriken lyder "Jungfrulig mark bryts i Östersundom". En mndre artikel har rubriken "'Planen verkar utopisk'"

Rubriken i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Jättebyggande i Östersundom".




I Uudenmaan uutisets nyhetssändning igår ingick ett inslag om den gemensamma generalplanen för Östersundomområdet. I inslaget presenterade Tuomas Rajajärvi vionen av bebyggelse intill merolinjen en zon längs kusten "Kirkonummelta aina tänne Porvooseen asti". Att Östersundom skall byggas längs kusten och vara "havsnära" framgick på flera sätt.



I dokumentet "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis", som är en av de många utredningar och rapporter som Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade igår, inleds en sammanfattning enligt följande:

Under de senaste årtiondena har Helsingforsregionen vuxit västerut och norrut. För att säkerställa en balanserad utveckling också i framtiden beslutade statsrådet 28.6.2007 att ansluta den sydvästra delen av Sibbo och den s.k. Västerkullakilen i Vanda till Helsingfors.

Jag har i flera blogginlägg visat att påståendena om en ovannämnd obalans i samhällstrukturen är en vanföreställning, som delvis bygger på det faktum att kusten i Nyland inte går exakt i riktning från öst till väst. (Se t.ex. "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och Väderstreck. Den 13 mars 2007".) I Kyrkslätt är kusten huvudsakligen obebyggd, vilket framgår av en karta i dokumentet "Sipoonkorpi ja Östersundom:Suunnittelun lähtökohdat", som även publicerades igår. Må vara att kartan visar situationen å3 1975. (Se nedan.)




Helsingin uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Metro vaatii tiheästi taloja Östersundomiin". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Etelässä koskemattomiksi jäävät rantojen Natura-alueet, joita on noin kymmenen kilometriä rantaviivasta.

–Lähdimme siitä, että Naturan reunaan voidaan rakentaa kiinni. Emme ole jättäneet ”suojelualueen suojavyöhykettä”, Helsingin kaupunkisuunnittelun päällikkö Tuomas Rajajärvi linjaa.

Merenrannat ovat maannousemisen myötä ruovikoituneet siinä määrin, että entinen merenpohja kasvaa paikoin leppää.

–Nämä alueet on tarkoitus avata vedelle, vaikka siitä tulee kallis projekti, kertoo projektipäällikkö Matti Visanti. ...

–Pääkaduille jätetään raidevaraus, Visanti toteaa.

Teoriassa on mahdollista, että metron korvaa vielä pikaraitiotie, joka kulkee mukana suunnitelmissa.

Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundom tulossa käsittelyyn". I inlägget visar han ingen förståelse för naturskyddsföreningarnas krav på ekologiska korridorer.

Natura-alueilta ulottuu Sipoon korpeen viherkäytäviä, mutta ne ovat melko kapeita. Niin kapeita, etteivät ainakaan hirvet niitä tule käyttämään. Itse en pidä perusteltuna kaavoittaa aluetta hirvien ehdoilla – hirvihän on riistaeläin eikä mikään uhanalainen laji, eikä oikein viihdy kaupunkiympäristössä – mutta minulle ympäristöjärjestöt ovat vakuuttaneet, etteivät heidän ehdotuksensa perustu hirviensuojeluun.

Soininvaara skrev igår även ett annan inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 24.2.2011". Här medger han att De gröna är splittrade, eller indirekt att hans egna visioner saknar den gröna gruppens stöd:

Östersundomin yhteisen yleiskaavan luonnos

Tästä tulee vihreille vaikea asia, koska kaksi vihreätä periaatetta iskevät voimakkaasti toisiaan korville. Alueen luonnonsuojelu, Natura ja Sipoonkorpi vastaan raiteisiin tukeutuva pientalovaltaiseksi kohtalaisen tiivis kaupunkirakenne. Minusta näistä on tehtävissä hyvä kompromissi, mutta jotkut toiset saattavat olla eri mieltä.

Själva förslaget som stadsplaneringsnämnden skall ta ställning till på sitt möte i torsdag är mycket kort:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti.

De gröna i Vanda publicerade igår Vantaan Vihreät nuoret ja opiskelijats pressmeddelande med rubriken "Näpit irti Östersundomista". Jag citerar ur meddelandet:

ViNOVa vaatii, että mikäli Östersundomiin rakennetaan, se tulee tehdä tiiviisti ja leveät viherkäytävät turvaten. ”LUO-alueille ei saa rakentaa, ja niiden turvaamiseksi Vantaan tulee luopua Länsisalmen metroasemasta, sillä sen ympärille tuleva asutus uhkaisi arvokkaita luontoalueita ja viheryhteyksiä.” perustelee ViNOVan puheenjohtaja Juhis Ranta

Itämetroon ei näillä näkymin ole varaa vielä vuosikymmeniin, mikä on ongelma koko alueelle. ”Jos sujuvia joukkoliikenneyhteyksiä ei ole käytettävissä ihmisten muuttaessa alueelle, oppivat ihmiset pendelöimään omilla autoillaan alusta alkaen. On huonoa suunnittelua jättää joukkoliikenneyhteyksien rakentaminen myöhemmäksi”, moittii ViNOVan varapuheenjohtaja Otto Absetz.

Helsingfors har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Suunnitelma: Östersundomiin 65 000 asuntoa ja kuusi metroasemaa".

Trängselsibbo. Den 10 mars 2009

Kommunikationsministeriet publicerade senaste vecka en utredning över olika modeller för trängselavgifter i Helsingforsregionen. Modellerna som undersöktes är tre: en cirkelmodellen som påminner om det system som införts i Stockholm, en linjemodell där regionen är indelad i flera områden och zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon. Enligt cirkelmodellen skulle en en avgift på upp till 2 € debiteras då gränsen som går strax innanför Ring III korsas. Detta betyder att Östersundom skulle ligga utanför trängselområdet, men däremot skulle delar av Kyrkslätt ligga innanför området. (Jfr "Metro utanför Ring III. Den 18 oktober 2006".) Enligt zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon skulle en avgifter på 0,10 € eller 0,05 € debiteras för varje avverkad kilometer innanför zonerna. Systemet skulle möjliggöras av satellitövervakning. Även här definierar Ring III den inre zonen, medan kommungränser förefaller vara en utgångspunkt för den yttre zonens gränser. Hela Sibbo hör till den yttre zonen!

Bilden ovan visar den föreslagna inre och yttre zonen. Ur kartan framgår tydligt att kustlinjen inte går i riktning väst-öst, utan lutar avsevärt i förhållande till breddgraderna. Detta förhållande har jag påtalat bl.a. i inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och "Väderstreck. Den 13 mars 2007". Att kustlinjen inte följer breddgraderna har man frånsett då man i samband med Sibbofrågan hävdat att det råder en obalans i samhälsstrukturen.
Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Västersundom skola kan räddas".

Fallet Sibbo

Spårvägsvisioner. Den 2 juli 2008

I högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut kan man i kapitel 4, "Högsta förvaltningsdomstolens avgörande", 4.3.2.2.4. "Bedömning av de juridiska förutsättningarna" kan man läsa följande:

Utredningen i ärendet visar att den markpolitik som Sibbo kommun har bedrivit inte har möjliggjort en naturlig utveckling av Helsingforsregionen österut. Samhällsstrukturen i Helsingforsregionen har inte utvecklats på ett harmoniskt sätt.

Jag frågar mig vilken "utredning" man här syftar på. Vad är en "naturlig utveckling av Helsingforsregionen österut"? Vad är en "harmonisk" utveckling? Har Helsingforsregionen utvecklats "naturligt" och "harmoniskt" i andra väderstreck? Det är just vad utredningarna visar att inte är fallet. Jag har i flera blogginlägg (t.ex. "Balans. Den 27 november 2006" och "Perspektiv. Den 2 december 2006") visat att den påtalade obalansen är en synvilla, som beror på att kartan är vänd med norr uppåt medan kustlijen går i riktning nordost-sydväst. Man kan fråga sig varför det inte är ett "problem i samhällstrukturen" att "samhällsstrukturen i Helsingforsregionen" inte utvecklats på Porkala udde eller i norra Esbo. En motivering till att Helsingfors borde expandera just till Östersundom är att Österleden går genom Borgå. Det är dock ingen självklarhet att trafiken österut går genom Östersundom. Järvägstrafiken till Sankt Petersburg och Ryssland går via Lahtis. Gamla Borgåvägen går genom Nickby, liksom den nedlagda järnvägsförbindelsen till Borgå.

Helsingfors regionen har hittills vuxit främst längs stambanan, och det är som sig bör. I intervjun med Ari Mattila i senaste nummer av Sipoon Sanomat (se "Staten bär ansvaret. Den 30 juni 2008") noteras även detta:

Helsinki on aikaisemmin levinnyt radanvarsia myöten Espooseen ja Vantaalla.

Koska Sipoon rautatieyhteys ei ole ollut käytössä, Sipoota on ollut vaikea velvottaa samanlaiseen kasvuun, Mattila miettii.

I sitt beslut hänvisar HFD till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från 2000, men här säges ingenting om att samhällsstrukturen eller metroförbindelserna bör utvidgas till Sibbo. Ännu år 2000 såg SAD:s visioner helt annorlunda ut, åtminstone enligt "YTV 2050 - Raideliikenteen pitkän tähtäyksen visiot Helsingin seudulla" (rvisio4 b2002 7). (Se bilden ovan.) Metrolinjen från Mellungsbacka har här förlängts norrut, medan spårvägsförbindelsen österut till Borgå går via Kervo och Nickby. Detta alternativ till järvägsförbindelse österut har den senaste tiden fått ny aktualitet.

Obalans. Den 12 december 2007

Yle har publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill förbli lantlig idyll". I lokalnytt i Vega Östnyland ingår ett inslag om Folkkulturarkivets studium "Kommun i förändring", sär speciellt Sibbobornas reaktioner på annekteringsplanerna har studerats. I en notis med rubriken "Sibbo stoppar landskapsplanen" berättas vidare att Sibbo kommun ska besvära sig till miljöministeriet över landsskapsplanen för östra Nyland. Kommunstyrelsen i Sibbo anser att man borda ha väntat på Högsta förvaltningsdomstolens domslut, emedan planläggningen i de sydvästra delarna av kommunen är beroende av domslutet.


Kimmo Oksanen föreslår i sitt senaste blogginlägg angående reaktionerna på Lauri Tarastis rapport att "Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen, mieluiten vielä Sipoo ja Kirkkonummikin, olisi järkevintä niputtaa yhdeksi kaupungiksi." Vad området beträffar motsvarar detta Jussi-Pekka Alanens förslag från 2004, men Alanens förslag till administrativ enhet handlade inte om en baskommun.


Då Hannes Manninen beställde en utredning om det finns behov av att ändra kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, var hans utgångspunkt att det råder en obalans i regionen. Åtminstone sade Pekka Myllyniemi vid ett besök i Sibbo att detta var Manninens utgångspunkt. Det är uppenbart att Manninen inte ville motivera en ändring i kommunindelningen endast med Helsingfors påstådda behov, utan ville se "problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen" som hela regionens engelägenhet. Lika uppenbart är att ändringen i verkligheten endast var i Helsingfors intresse. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat att Myllyniemi missförstått Helsingfors argumentering för en obalans i regionen. Således stämmer inte utredningsmannens påståenden om obaland. Detta är inte en obetydlig felaktighet, då just den påstådda snedvridningen i samhälsstruturen har varit ett centralt argument för en ändring i kommunindelningen.


Helsingfors har hävdat att utvecklingen av kollektivtrafiken har försvårats av att bebyggelsen i Helsingforsregionen brett ut sig i norr och väster. Därtill har Helsingfors hävdat att utbredningen av bebyggelsen i norr och väster är en följd av att huvudstadsregionen inte kunnat växa österut. Det senare är ett synnerligen tvivelaktigt påstående. Vad man i Helsingfors egentligen har bekymrat sig över är att kranskommunerna lockar till sig goda skattebetalare, medan Helsingfors måste ta ansvar för socialt boende. Helsingfors kunde visserligen göra förtjänst på att sälja tomtmark i sydvästra Sibbo, men vad man speciellt har varit ute efter i Östersundom är småhusbebyggelse innanför Helsingfors gränser. Detta har man även öppet medgett, fastän de officiella argumenten har handlat om balans och bostadspriser.
Det är ett faktum att det råder en viss obalans i samhällsstrukturen i huvudstadsregionen. Denna obalans är ett pronlem så länge huvudstadsregionen består av fyra städer som konkurrerar om goda skattebetalare. I konflikt med vad Myllyniemi hävdar i sin rapport har huvudstadsregionen främst vuxit i nordostlig riktning. Befolkningstätheten är betydligt högre i huvudstadsregionens östra halva än i Esbo. Den största skillnaden är emellertid att de förmånliga bostäderna är koncentrerade till den östra halvan, dvs Helsingfors och Vanda. Denna segregering är inte i sig ett problem, men det är ett problem för Helsingfors med tanke på skattebasen.


I söndagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Missä avaintyöntekijöillä on varaa asua?". Ur artikeln framgår det att en representant för låginkomstagarna, närvårdarna endast har råd att bo i förorter. I samband med artikeln publicerade Helsingin Sanomat en karta som visar till vilka områden närvårdarna är koncentrerade. (Se ovan.) Av kartan framgår det att närvårdarna huvudsakligen bor i huvudstadsregionens östra halva, det vill säga i Helsingfors och Vanda. För Helsingfors (och Vanda) är detta inte ett socioekonomiskt problem i sig. Problemet är att Helsingfors (och Vanda) måste ta ansvar för att den lågavlönade arbetskraft, som även Esbo behöver.


En annektering av sydvästra Sibbo kunde i någon mån lindra det aktuella problemet med obalans i huvudstadsregionen. Denna obalans utgör emellertid ingen ifficiell motivering till en ändring i kommunindelningen. Det är dessutom oskäligt att Sibbo skulle offras för att Esbo inte bygger tillräckligt med förmånliga hyresbostäder. Västmetron och de av Jan Vapaavuori förespråkade kriterierna för statligt stöd till bostradsproduktionen torde där till bättre kunna lindra problemet. Däremot är det ingen lösning på det strukturella problemet i huvudstadsregionen att Sibbo själv förverkligar Helsingfors planer på småhusbebyggelse i Östersundom. Sibbos egna planer skulle bara förvärra problemet. I diskussioner om Sibbofrågan har man ofta jämfört Sibbo med Esbo. Det sista som man önskar i Helsingfors är dock att Sibbo blir ett nytt Esbo, såvida Sibbo inte blir en del av Helsingfors.

Påståenden om en snedvriden utveckling. Den 24 juli 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria, muistio) till statsrådets gränsbeslut den 28 juni ingår två stycken där man citerar eller refererar till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport angående påståenden om en snedvriden utveckling i regionen. Jag citerar det första stycket nedan, som i sig huvudsakligen är ett direkt citat ur Myllyniemis rapport:

Kuntajakoselvittäjän mukaan seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät kuntajakoselvittäjän mukaan ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Myllyniemi har tagit den ovanciterade texten ur än äldre version av Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Den ovanciterade texten ingår, så som flera andra kopierade textstycken i Myllyniemis rapport, två gånger i rapporten, på sida 22 och på sida 45. I Helsingfors utlåtande lyder motsvarande text enligt följande:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. ...

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Här kan det noteras att Helsingfors i sitt uttlåtande gjort rättelser i överborgmästare Jussi Pajunens ursprungliga text, som Myllyniemi kopierat. Bl.a. har begreppet pääkaupunkiseutu bytts ut mot seutu. I inrikesministerriets motiveringar refereras även till ett stycke i Myllyniemis rapport där den påstådda snädvridningen anges som ett juridiskt argument för en ändring av kommunindelningen. Jag citerar stycket ur prememorian:

Esityksensä oikeudellisissa perusteluissa kuntajakoselvittäjä nojaa erityisesti siihen, että muutoksella voidaan edistää kuntajakolain 1 §:n edellyttämällä tavalla yhdyskuntarakenteen toimivuutta. Yhdyskuntarakenteen toimivuutta tarkastellaan tällöin laajemmalla kuin liitettävällä alueella. Tarkastelun kohteena on koko pääkaupunkiseudun ja Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen toimivuus. Kuntajakoselvittäjä on kuvannut raportissaan pääkaupunkiseudun kehittämisen ongelmia. Siinä todetaan muun muassa, että alueen hallinnollinen jaotus on vinouttanut yhdyskuntakehitystä siten, että asumisen ja elinkeinoelämän kasvupaineet ovat suuntautuneet länteen ja pohjoiseen. Tämä on hajauttanut yhdyskuntarakennetta ja vaikeuttanut mm. joukkoliikenteen kehittämistä. ...

I det ovaciterade stycket har inrikesministeriet ganska fritt dragit slutsatser utgående från Myllyniemis rapport. Påståendena om en snedvridning av utvecklingen i regionen bygger på synnerligen subjektiva grunder, vilket jag har påtalat i flera inlägg på denna blogg. (Se t.ex. Balans. Den 27 november 2006, Perspektiv. Den 2 december 2006, "Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut". Den 18 februari 2007 och Väderstreck. Den 13 mars 2007.) I inrikesministeriets prememoria återges faktiskt även Sibbos raka motsatta syn på balansen i regionen. Jag citerar:

Sipoon kunnan lausunnon mukaan, mikäli Helsingin kaupungin sallitaan laajentua idemmäksi, ydinkeskustan sijainti kaupungin keskipisteenä vinoutuu entisestään. Lounais-Sipoo on samalla etäisyydellä Helsingin keskustasta kuin Espoon ja Vantaan pohjoisosat sekä osa Kirkkonummesta. Jos pyritään kaupunkirakenteen eheyttämiseen, kuten kuntajakoselvittäjä raportissaan korostaa, olisi luonnollista, että ensisijaisesti keskityttäisiin kaikkiin niihin pääkaupunkiseudulla oleviin laajoihin alueisiin, jotka sijaitsevat lähempänä Helsingin keskustaa kuin Lounais-Sipoo.

I själva verket handlar Helsingfors visioner föga om att förbättra sammanhållningen av samhällstrukturen eller att rätta till någon balans. Med tanke på trafik och övrig infrastrukturt är det rationellt att så väl godshamnen som flygstationen ligger utanför tätorten och ringvägarna. I Helsingfors har man inte helt lyckats med att koncentrera stadens tillväxt innanför omfartsvägarna, med följd att de största trafikproblemen i Helsingforsregionen just är på ringvägarna. Och bättre lär det inte skall bli om Helsingfors planer förverkligas. Helsingfors Sibboprojekt hänger ihop med visionerna att göra de östra delarna av Ring III till en huvudled i en "kommersiell-industriell utvecklingskorridor". Även detta framgår ur prememorian. Jag citerar:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Satamaa hyödyntävä elinkeinotoiminta siirrettäväksi esitetyllä alueella vilkastuttaisi kuntajakoselvittäjän mukaan muutakin elinkeinotoimintaa koko seudulla ja erityisesti Itä-Helsingissä, Vantaalla sekä Sipooseen jäävillä alueilla. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Motsvarande text i Helsingfors utlåtande lyder enligt följande:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Helsingfors har man förhoppningar om att ytterligare förskjuta huvudstadsregionens tyngdpunkt i nordostlig riktninmg, för att Helsingfors (tillsammans med Vanda) bättre skall kunna konkurrera med Esbo. Detta framgår speciellt ur "Seutuvisio" eller "kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändningen" från år 2001, varifrån bilden ovan är tagen. Notera att de inre ringarna är koncentriska med Helsingfors centrum som gemensam mittpunkt, medan den yttersta cirkelbågen har en mittpunkt nordost om dagens centrum.

Christel Liljeström har idag på eftermiddagen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Statsrådets beslut skall upphävas" ("Valitus lainvastaisuuteen perustuen"), där hon avslöjar vilken linje Sibbo kommun har valt i sitt besvär till Högsta förvaltningsdomstolen.

Väderstreck. Den 13 mars 2007

Helsingfors stad har som en bilaga till mötesprotokollet publicerat den svenska översättningen av det av stadsfullmäktige den 28 februari givna utlåtandet (MS Word) om kommunindelningsutredarens framställning om anslutning av delar av Vanda och Sibbo till Helsingfors. Besvären har åtminstone inte ännu publicerats.

Jag har länge försökt hitta texter från Sverige som behandlar fallet Sibbo. Fallet har inte nått över nyhetströskeln i vårt västra grannland, åtminstone inte på webben. Undantaget är enstaka specialtidningar. I årets första nummer av finlandssvensken ingår en "Intervju med Svenska folkpartiets Stefan Wallin", där det angående kommun- och servicestrukturreformen noteras att "Wallin tycker det är ytterst tråkigt att Helsingfors krav på att få inkorporera en stor del av grannkommunen Sibbo kastat en dyster skugga på processen." I höstas publicerade tidskriften Gränsbrytning, som bevakar den regionala utvecklingen i de nordiska länderna, en intervju med överborgmästare Jussi Pajunen. Intervjun, som har rubriken "Huvudstadsregionen måste tillåtas växa i alla riktningar", handlar till stor del om konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Jag citerar slutet på artikeln:

Nu är knappast regeringen den största huvudvärken för delegationen eller Helsingfors stads. Konflikten mellan Helsingfors och den i öster angränsande kommunen Sibbo har under hösten skapa större rubriker.
– Enligt min uppfattning måste Sibbofrågan ses som ett led i att säkra en hållbar och balanserad stadsstruktur i Helsingforsregionen. I grund och botten gäller frågan vår och hela Finlands konkurrenskraft, säger Jussi Pajunen.
Han menar att stadsstrukturen har utvecklats från Helsingfors i västlig och nordlig riktning. Det är bara i söder och öster som utvecklingen stampat på stället. I söder utgör Finska viken ett naturligt hinder, i öster Sibbo kommuns markplanering.
– Vi anser att Sibbo har avvisat våra initiativ till närmare samarbete och vi har därför kommit med förslaget att ansluta delar av Sibbo till Helsingfors. Vi anser att huvudstadsregionens konkurrenskraft förutsätter en utveckling i alla väderstreck. Detta har inte varit fallet, och nu vill vi få fram en lösning, säger överborgmästaren.

Det skulle vara intressant att veta vilka "initiativ till närmare samarbete" som Pajunen här menar att Sibbo har avvisat. Närmast komist är det att Pajunens bevingade ord om väderstreck eller riktningar har kommit med i rubriken. Jag har kommenterat påståendena om att huvudstadsregionen kunnat utvecklas i bara två riktningar förut, senast i inlägget "Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut" den 18 februari, men det finns mera att säga.

Argumumentet om utveckling i endast två väderstreck är egentligen ett retoriskt trick. Folk som inte kan läsa kartan är lättmanipulerade. Då jag har följt med fallet Sibbo har jag insett att många politiker inte behärskar kartläsning. Havet ligger söder om Helsingfors och Sibbo ligger öster om Helsingfors. Detta är sant. Jämförelsen mellan Sibbo och havet är dock absurd. Havet ligger omedelbart söder om Helsingfors och huvudstadsregionens centrum. Gränsen till Sibbo ligger på en och en halv mils avstånd. Ritar man en cirkel med Helsingfors centrum som mittpunkt och radien så stor som avståndet från Helsingfors centrum till Sibbo å, utgör havet ungefär hälften av cirkelarean, men det (land)område som Helsingfors vill annektera inte mycket mera än en hundrade del. Liksom jag påpekat i blogginläggen "Balans. Den 27 november 2006" och "Perspektiv. Den 2 december 2006" går kustlinjen inte från väst till öst, utan snarare från västsydväst till ostnordost. Även i öst kommer havet således emot. Från Helsingfors centrum sett ligger Sibbo i nordost (koillinen). Delar man in den ovannämnda cirkeln kring huvudstadsregionen i en västra och en östra halva så att gränsen mellan halvorna går igenom Helsingfors centrum, så är landområdet av den östra halvan omkring 40 procent mindre än landområdet av den västra halvan. Ändå ligger stadsstrukturens tyngdpunkt i den östra halvan.

Ledaren i dagens Hufvudstadsblad, som är skriven av Johanna Westman, har rubriken "Efter valet metropolpolitiken". Ledarartikel handlar till en stor del direkt om Sibofrågan. Jag citerar:

Tvångsannekteringen av sydvästra Sibbo framhålls av Osmo Soininvaara (grön) som en av Helsingfors stads framgångar i förhållande till staten (Hbl 12.3). Det var då en underlig tolkning. Saken är inte ens avgjord. Först kommer faktiskt ett val.
Snarare kan annekteringsprojektet ses som ett misslyckande för sam­arbetet i huvudstadsregionen.
Kommunerna konkurrerar sins­emellan om skattebetalare. Det är en osund konkurrens som avspeglar sig i dagens osunda läge på bostadsmarknaden. Om förvaltningen läggs om så att hela regionen utgör en enda beskattningsenhet ja, då spelar det ingen roll om de rikaste bor i Grankulla eller Esbo. De är ändå med och betalar för metropolens hjärta, Helsingfors. Och då behöver Helsingfors ingen tvångsannektering.

Städernas särsprägel och närdemokrati stimulerar huvudstadsregionens utveckling, står det i sfp:s program för huvudstadsregionen. Slå inte ihop, lös Sibbofrågan i demokratisk anda.
Trots sitt rykte vill socialdemokraterna inte heller slå ihop. I stället måste samarbetet fördjupas tills man har uppnått en samverkan som täcker samtliga stadscentra i hela metropolregio­nen . Det är kryptiskt så det förslår.
Samlingspartiet håller hårt på frivilligt samarbete. De gröna efterlyser modeller för regionförvaltning, men Minerva Krohn (grön) i Helsingfors har varit lika ivrig som Jan Vapaavuori (saml) att kapa en bit av Sibbo.

Det är tråkigt att Osmo Soininvaara skulle avsluta sin karriär som rikspolitiker med ytterligare en felbedömning i Sibbofrågan. Jag tänkte att han kanske var ödmjuk nog att erkänna att han låtit sig luras. Istället har han fortsatt att förespråka en annektering. Eftersom beslutet i Sibbofrågan är en förvaltningsfråga kan den inte göras till en regeringsfråga. Det konstaterade för övrigt även Sfp genom Jan D. Oker-Blom i ett ställningstagande med rubriken "Sfp inte villigt att 'offra' Sibbo!" den 8 mars.

Perspektiv. Den 2 december 2006

Efter gårdagens avslöjanden om jäv eller misstankar om jäv känns det som om fallet Sibbo skulle vara avgjort till Sibbos fördel. Dagens nyhetstidningar förefaller dock ha en närmast motsatt uppfattning. Till de medier som intagit ett arrogant Helsingforsperspetiv i Sibbofrågan hör märkligt nog även Hufvudstadsbladet, fastän tidningen till skillnad från många andra tidningar i huvudstadsregionen naturligtvis inte gjort sig skylldig till språkhets med anledning av Sibbofrågan. Dagens Hbl gör delvis en vändning.

I gårdagens Hbl ingick en artikel med rubriken "Ingen tror på Sibbos planer". I en rättelse i dagens tidning skriver Hufvudstadsbladet att det var Myllyniemi som ifrågasatte realismen i Sibboplanen med anledning av att "businessmodellen" är allt för avvikande. Hbl tillägger att man i Esbo och Kyrkslätt har planerat enligt Sibbomodellen. Därtill försvaras Sibbos planer i dagens ledare, som getts rubriken "Sibbomodellen inte omöjlig". Ledaren hävdar även att utredningsman Pekka Myllyniemi missbrukar huvudstadsregionens namn. I dagens Hbl ingår även ett ledarstick med rubriken "Språkmur à la Kiviniemi (c)", där Björn Månsson kritiserar den nyinflyttade Helsingforsbon och centerpartistiska riksdagsmannen och stadsfullmäktigeledamoten Mari Kiviniemi för att liksom många andra i tvisten mellan Helsingfors och Sibbo strunta i det som en gång varit hennes ideolog:

Hon marknadsför som sin åsikt att ”en språkmur” hind­rat Helsingfors ”normala tillväxt” österut. Österbottningen Kiviniemi är kanske saligen omedveten om att om ”språkmurar” genom historien hade hindrat Helsingfors expansion så skulle staden aldrig ha kunnat expandera västerut eller norrut, heller.

På annan plats i tidningen citeras Kiviniemi:

I världen finns knappast en annan metropol som hittills kunnat växa åt bara två håll. I söder finns havet och i öster en politisk och språklig mur som hinder för normal tillväxt.

Talet om en språkmur är både osakligt och kränkande, men Kiviniemi har även fel när det gäller riktningarna för stadsbebyggelsens utveckling. Helsingforsregionens är inte alls i obalans på det sättet som Helsingfors lokalpolitiker och utredningsman Myllyniemi hävdar. (Se Balans. Den 27 november 2006.)

10:00
Enlligt Yle kräver Mari Kiviniemi att området i Sibbo snabbt ansluts till Helsingfor: "Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin aikeita käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen." (Se även HS.) Uttalandet är intressant med tanke på att justitiekansler Paavo Nikula satt munkavel på Centerns orförande, statsminister Matti Vanhanen.

12:30
Jag undrade om Kiviniemi passat på att ta rollen som Centerns talesman, när ordförande av förekommen anledning inte kan yttra sig, men till Yle (se även Yle Internytt) säger den centerpartistiska riksdagsmannen Antti Kaikkonen att Centern inte är enig :

Kentällä on paljon kriittisyyttä ja moni katsoo asiaa myös Sipoon ja kuntien itsemääräämisoikeuden näkökulmasta. Minun tietojeni mukaan keskustalla ei ole puoluepäätöksiä Sipoo-asiassa.

I Helsingfors, som utgör en valkrets i sig, är det lätt att inta ett enögt perspektiv på Sibbofrågan. Samlingsstrukturens balans är i hög grad en perspektivfråga. Kartan ovan är från Myllyniemis rapport och Helsingfors stadsstyrelses utlåtande i Sibbofrågan. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Jag har dock svängt på kartan så att kusten - och Västerleden och Österleden - utgör en horisontal axel. Då ser vi att stadsstrukturen i själva verket är mycket tyngre utbyggd i "metropolens" östra halva. Det glesbebygda Sibbo utgör här ingen anomali. Halva Esbo är praktiskt taget obebyggt, fastän även södra Esbo är relativt glesbebyggt med tanken på avståndet till Helsingfors centrum. Drar vi en axel som står vinkelrät mot Finska vikens kust och går genom Helsingfors centrum, får vi en axel mellan Finlands två största metropoler, Helsingfors och Tammerfors. (Se kartan nedan, som inte är skyddad av upphovsrätt.)

I en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse har Finlands naurskyddsförbund tagit ställning till påståendena om en snädvridning i samhällstrukturen:

Helsingin johtavat luottamus- ja virkamiehet ovat useaan otteeseen eri yhteyksissä väittäneet, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne on vinoutunut, koska se on vuosikymmenten ajan voinut laajentua vain länteen ja pohjoiseen, Sipoon toimiessa itäkasvun tulppana. Väite yhdyskuntarakenteen laajenemisesta ainoastaan lännen ja pohjoisen suuntaan esiintyy myös Helsingin kuntajaon muutosesitykselleen esittämissä perusteluissa.

Väitteessä on puhtaasti kyse mielikuvasta, jolla ei ole juurikaan tarttumapintaa todellisuuteen. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen laajentumisen keskuksina ovat toimineet ennen kaikkea pää- ja rantaradan radanvarsien taajamat, suurimpana näistä Helsingin kantakaupunki. Näistä asutus on laajentunut radanvarren lisäksi pääasiassa Helsingin kantakaupungista säteittäisesti ulospäin johtavien maantieliikenteen valtaväylien ympäristöön.

Helsingin kantakaupunki sijaitsee lähes Helsingin kuntarajojen sisälle jäävän maa-alueen lounaisnurkassa. Täältä kaupunkirakenne on vuosikymmenien kuluessa laajentunut lähes tasatahtiin sekä itään että länteen siten, että nykypäivänä yhtenäinen kaupunkirakenne ylettyy idässä 14 km:n päähän Senaatintorilta Vantaan Länsimäkeen (joka on kaupunkirakenteellisesti käytännössä samaa kaupunginosaa Helsingin Mellunmäen kanssa), ja lännessä 16 km:n päähän Senaatintorilta Espoonlahden rantaan.

I sin rapport skriver kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi uttryckligen om en snedvriden utveckling

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin.

Påståendet "Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu" ingår två gånger i Myllyniemis rapport (sida 23 och sida 46). Texten torde dock inte vara Myllyniemis egen, för i Helsingfors stadsstyrelses utåtande hittar man nästan samma text. Notera även en rättelse:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin.

Det råder en viss obalans i stadsstrukturen så till vida att Helsingforsregionens stadsbebyggelse sträcker sig längre längs Finlands första järnväg, järvägen mellan Helsingfors och Tavastehus (och Tammerfors), än i någon annan riktning. I Helsingforsregionen går den så kallade huvudbanan i nordostlig riktning och inte rakt i riktning mot Tammerfors, såsom Tavastehusleden gör. För att uppnå balans i samhällstrukturen borde stadsbebyggelsen utvecklas längs Tavastehusleden. Därtill borde Esbo bebyggas tätare.

Ibland kan vi mycket konkret ändra persppektiv genom att vända på kartan. Andra perspektiv är det svårare att lösgöra sig ifrån. För den som representerar en majoritet eller en stor part är det lätt att uppleva det egna synsättet som objektivt eller universieltt. Helsingforsbornas tro på objektiviteten i det egna trångsyntta synsättet kan faktiskt vara uppriktig. Perspektivet bestäms även i hög grad av de sammanhang vi verkar i och de grupper vi tillhör. För en socialdemokratisk medlem i styrelsen för Nylands förbund kan vissa behov att utveckla samhällstrukturen förefalla uppenbara. Det betyder inte att behoven är objektiva.

Balans. Den 27 november 2006

Jag har via videosnuttar tagit del av träffarna med kommunindelningningsutredaren Pekka Myllyniemis i Sibbo förra veckan. (Se video 1, 2, 3 , 4) Fastän utredningamannen naturligtvis inte explicit avslöjade resultatet från sin utredning, var han så tydlig i sina uttalanden att jag rent av undrar om inte detta material vore tillräckligt för att dra de slutsatser som Kauppalehti Presso gjorde i lördagens tidning på basen av "uppgifter" som tidningen fått. (Se Ett mindre område. Den 25 november 2006.) Jag tycker att Myllyniemi antyder att det inte finns sådana särskilt vägande förutsättningar som lagen kräver för en att annektering av ett område som överskrider föreskrivna gränsvärden angående invånarantal (5 %) eller landareal.

Myllyniemi gör ett sakligt och sympatisk intryck. Det är dock klart att han, fastän han enligt uppgift började utredningen från rent bord, färdigt hade bestämda uppfattningar av vad som är god sammhällstruktur, samt att hans uppfattning i frågan var känd från förut. Det skall bli intressant att se om utredningsmannen tar hänsyn till de politiska realiteterna. (Se Gränsjusteringar kräver politiska förutsättningar. Den 15 otober 2006.) Gör han det inte, bör han i koncekvensens namn föreslå att en stor del av Vanda ansluts till Helsingfors, ifall han föreslår att en del av Sibbo inkorporeras med huvudstaden. De sydvästra delarna av Vanda hänger inte bara naturligt ihop med Helsingfors, utan skulle i princip möjliggöra stora bostadsområden. Vanda kommer inte i den närmaste framtiden att själv bygga områdena, eftersom byggandet av bostadsområden kring Ringbanan (Marjabanan) tar alla resurser. Det är dock osannolikt att Myllyniemi föreslår att ett större område av Vanda inkorporeras. Inför riksdagsvalet skulle det politiska motståndet bli stort. Vandas stadsstyrelseordförande, som aktivt stött Helsingfors förslag till gränsjustering, är dessutom styrelseordörande för Nylands förbund, där Myllyniemi är styrelsemedlem. Myllyniemi vågar knappast riskera samarbetet i så väl Huvudstadsregionen som i Nylands förbund.

Själv hoppas jag att de sista idylliska resterna av Helsinges gamla lands- och kulturbyggd förblir en del av Vanda. Med tanke på den (föreslagna) ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo storskog skulle detta även vara önskvärt. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Jag är dock jävig i denna fråga. Goda skidvintrar kan man skida hela vägen från Nordsjö, där jag bor, till Sibbo storskog, vilket är någonting jag sätter värde på.

Myllyniemis uppgift går ut på att utreda "om det finns behov för en utvidgning av Helsingfors stads område österut för att trygga utvecklingen av huvudstadsregionens samhällsstruktur." I preciseringen av kommunindelningsutredarens uppgift talas det inte om tillgången på tomtmark, bostadspriser eller möjligheten för Helsingforsbor att bo i egnahemshus utan att byta hemkommun, vilket varit ministrarnas motiveringar till en annektering. Vad som är god samhällsstruktur kan man ha olika uppfattningar om. Hur högt "god samhällstruktur" bör prioriteras i förhållande till andra värden kan man även ha olika uppfattning om. Det är en värdefråga. Vilka medel som kan komma i fråga för att främja en bättre struktur är en moralisk och politisk fråga.

I Myllyniemis presentation av samhällstrukturen fastnade jag speciellt för hans tolkning av balannsen eller snarare obalansen i samhällstrukturen. Hela utredningen har enligt Myllyniemi som utgångspunkt "problemet" att Helsingforsregionen är betydligt glesare bebygd öster om huvudbanan än i kommunerna väster om huvudbanan. Detta är enligt Myllyniemi inte en rationell (tarkoituksenmukainen) samhällsstruktur. Det är i och för sig självklart att städer och kommuner med liten yta så som Kervo och Träskända är tätare bebygda än kommuner med stor yta så som Sibbo och Borgå, men även om man delar in området i mindre delar stämmer Myllyniemi analys. Huruvida detta är ett problem är en annan sak.

Fysikaliskt och matematiskt sett har en kropp alltid en tyngdpunkt. Homogena kroppars tyngdpunkter eller masscentrum sammanfaller med mittpunkten. För kroppar som inte är homogena är det svårare att beräkna tyngdpunkten. Jag har just idag i egenskap av matematiklärare lärt ut hur man hittar geometriska figurers symetriaxlar. En figur eller yta kan ha flera symetriaxlar, men axlarna går alltid genom mittpunkten. En icke-regelbunden kropp har på motsvarande vis potentiella rotationsaxlar som går genom tyngdpunkten. Roterar kroppen längs en dylig axel säger man att kroppen är i statisk balans.

Eftersom Helsingfors centrum ligger på en udde, kommer stadens centrum aldrig längre att kunna bli Helsingforsregionens eller metropolområdets tyngdpunkt, men man kan föreställa sig en axel som går genom Helsingfors centrum och genom tyngdpunkten. Man måste naturligtvis inte betrakta huvudbanan från Helsingfors norrut som idealisk symetri- eller rotationsaxel. Finska vikens kust går inte i östlig-västlig riktning, utan snarare i nordostlig-sydvästlig riktning. Vill man att symetriaxeln som går igenom Helsingfors centrum skall vara en normal till kusten, dvs stå vinkelrätt mot Väster- och Österleden, bör axeln vara vänd i nordvästlig riktning, medan huvudbanan i huvustadsregionen går i nordostlig eller nord-nordostlig riktning. För att något slags symetri överhuvudtaget skall vara möjlig, bör axeln luta vänsterut eller västerut på kartan. Axeln borde således gå ungefär längs Tavastehusleden. Detta betyder att den östra sidan av axeln redan nu är tyngre än den västra sidan!
Helsingforsregionen har huvudsakligen utvecklats kring huvudbanan till Tavastehus och järnvägen till Åbo. Detta torde vara god samhällsstruktur. Vill man flytta tyngdpunkten ytterligare i östlig riktning, utanför ring trean, bör man först bygga kustbanan via Borgå österut.