00890 Helsingfors. Den 11 november 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Dyrt för företagarna att byta hemkommun". Borgåbladet hat talat med en företagare i Östersundom. Det finns mycket att klaga om i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. De extra kostnaderna som syftas på i rubriken hänger samman med bytet av adress i Östersundom. För en del byts näradressen, men postnumret byts för alla. Vid Öveborgmästarens invånarkväll i Östersundom för en vecka sedan klarade inte den 40 personer starka tjänstemannakåren av att berätta vilket postnumret är efter årskiftet. Sipoon Sanoma uppmärksammar händelsen i en notis med rubriken "Helsingin nolo hetki". Informationen om det nya postnmret har redan en tid funnits på Helsingfors finskspråkiga specialsidor om inkorporeringen, men på de svenska specialsidorna finns det ännu ingen information om det nya postnumret 00890 Helsingfors.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Uusi lakimuutos veisi valtionosuuksia". Jag citerar ur artikeln:

>>Kunnan virkamiehet kunnanjohtaja Markku Luoma ja kunnankamreeri Sture Lindqvist matkasivat keskiviikkona eduskuntaan, jossa heillä oli mahdollisuus kertoa Sipoon näkemys uudesta lakiesityksestä.
-Vanhan lain mukaan valtionosuudet määräytyvät vuodelle 2009 Sipoossa 1. joulukuuta vuonna 2007 olleen väestön mukaan. Näin ollen laki olisi taannut Sipoolle tuloja, myös Lounais-Sipoon menetyksen jälkeen, Lindqvist kertoi.
Nyt uusi lakiehdotus on huonompi Sipoolle, sillä se veisi tuon mahdollisuuden kokonaan. Rajamuutos tulee voimaan vuoden alusta, niin myös uusi lakimuutos haluttaisiin heti voimaan.
-Vuonna 2009 vietäisiin Sipoölta valtionosuuksia noin kymmenen prosenttia, eli noin 1,4 miljoonaa euröa.
Valtionosuuksien jakaminen on tulojentasausjärjestelmä, jonka tarkoitus on tasata tulopohjassa, kustannusrakenteessa ja palvelutarpeissa olevia kuntien välisiä taloudellisia eroja. Tuntuu vain siltä, etta ministeriön omaa tekstiä ei tarvitse soveltaa Sipooseen. Koko lakimuutosehdotus ihmetyttää kamreeria.
-Miksi tämä lakimuutos pitää juuri nyt tehdä hätäisesti tähän valtion budjettiin, onko tämäkin tilaustyötä, Lindqvist kysyy?<<

I dagens Hufvudstadsblad ingår en kolumm av Bengt Ahlfors. Jag citerar ur kolumnen, som har rubriken "Gränser":

>>När Helsingfors trots sibbobornas protester annekterade en del av deras hembygd, hänvisades till ett högre allmänintresse. Argumenten låg inte så förfärligt långt från dem som Stalin och Molotov åberopade, när de inkorporerade en bit av östra Finland. I bägge fallen var det makt och rätt som kolliderade. Makten var entydig, vad som är rätt kan man tvista om.<<

Fallet Sibbo

Farled. Den 10 november 2008

Yle Mellannyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Hfors motsätter sig plan för Sibbo". Enligt förslaget till motförslag (html, pdf) till besvären som lämnas in angående Östra Nylands landskapsplan motsätter sig Helsingfors att Östra Nylands förbund i sin landskapsplan inkluderar området som vid årskiftet skall inkorporeras med helsingfors. Åsikten har här inte ändrats sedan Helsingfors lämnade in sitt besvär i december i fjol. Även Sibbo kommun besvärade sig mot landskapsplanen, men av andra skäl. I Helsingfors besvär, som återges i förslaget till motförklaring säges bl.a. följande:

>>Helsingin kaupunginhallitus on valituksessaan pyytänyt ympäristöministeriöltä maakuntakaavan jättämistä vahvistamatta mm. sillä perusteella, että Itä-Uudenmaan liitolla ei ole ollut toimivaltaa hyväksyä maakuntakaavaa. Liiton jäsenenä olevalta Sipoon kunnalta on puuttunut toimivalta tehdä päätöksiä Helsingin kaupungille kuntajaon muutoksen johdosta siirtyneen alueen osalta.

Maakuntakaava ei ole lisäksi ollut maankäyttö- ja rakennuslain (MRL) sisältövaatimusten mukainen. Alueen liittämistä metropoliseutuun ei ole otettu maankäyttöratkaisussa riittävästi huomioon. Kaavan suunnittelun lähtökohtana ei ole ollut kuntajaon mukainen vaihtoehto, ja kaavasta on puuttunut metrovaraus. Metropoliseutua tulisi tarkastella vähintään
Porvooseen ulottuvana. Joukkoliikenneratkaisua ei ole perusteltua sitoa kaavassa taajamajunavaihtoehtoon ennen HELI-radan linjauksen ja luonteen määrittämistä. Vuosaaren sataman elinkeinopoliittisia vaikutuksia Lounais-Sipoon alueella ei ole myöskään otettu riittävästi huomioon. Pääkaupunkiseudun ja valtakunnallisesti tärkeän Vuosaaren sataman laivaväylä olisi tullut merkitä kaavaan.<<

I sin förklaring med anledning av besvären svarar Östra Nylands förbund att "Liitto on valmistellut kaavaa lähtökohdasta, että Lounais-Sipoon alue säilyy Sipoolla." I motsförklaringen säger Helsingfors bl.a. följande:

>>Maakuntavaltuuston päätös perustuu kunnalliseen itsehallintoon ja se on rinnastettavissa kunnan viranomaisen päätökseen. Toimivalta on rajoitettu, vaikka kuntajakoa koskeva päätös ei ole lainvoimainen. Lisäksi Sipoon kuntaa maakuntaliitossa edustavilla Sipoon kunnanvaltuuston jäsenillä ei ole ollut toimivaltaa osallistua Helsingin kaupungille siirtyvää aluetta koskevaan päätöksentekoon maakuntavaltuustossa.

Voidaan myös todeta, että maakuntavaltuuston olisi tullut hyväksyä maakuntakaava vasta sen jälkeen, kun kuntajaon muutosta koskeva päätös on tullut lainvoimaiseksi ja ottaa kaavassa huomioon kuntajaosta johtuvat muutokset alueiden käyttöön ja niihin liittyvät selvitykset MRL 28 §:ssä säädettyjen maakuntakaavan sisältövaatimusten edellyttämällä tavalla. <<

Enligt Helsingfors borde Östra Nylands förbund alltså ha väntat på HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Riktigt lustigt blir det när Helsingfors framhåller följande:

>>Kaavan tulee MRL 9 §:n edellyttämällä tavalla perustua riittäviin tutkimuksiin ja selvityksiin. Oikeuskirjallisuuden mukaan maakuntakaavan perustana olevat selvitykset eivät saa olla yleispiirteisiä ja -luonteisia kaavan yleispiirteisyyden tavoin, vaan niiltä edellytetään riittävää tarkkuutta ja paikkansapitävyyttä (Hallberg, Haapanala, Koljonen, Ranta: Maankäyttö- ja rakennuslaki, 2006 s. 128). <<

Hur var det med den "riktgivande" reserveringen för en metroförbindelse österut i landskapsplanen för Nylands förbund? Här kan man åtminstone inte tala om tillräckliga utredningar. Intressant är det även att Helsingfors åberopar de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som HFD lyfte fram i sitt Sibbobeslut. I själva verket torde de riksomfattande målen här ha större relevans än i HFD:s beslut i fallet Sibbo. Jag citerar ur motförklaringen:

>>Helsingin seutua koskevien valtioneuvoston 30.11.2000 päättämien erityisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaan alueiden käytön suunnittelussa tulee lentokentän sijaintivaihtoehtojen selvittämisen lisäksi varautua mm. metron laajentamiseen ja Vuosaaren satamaan.<<

Yle noterar även i sin notis att "Helsingfors anser att fartygsleden till Nordsjö hamn borde ha skrivits in i planen." I sitt besvär påpekar Helsingfors endast kort att "Pääkaupunkiseudun ja valtakunnallisesti tärkeän Vuosaaren sataman laivaväylä olisi tullut merkitä kaavaan." I motförklaringen har Helsingfors ingenting att tillägga. På bilden ovan en detalj ur den sammanställande kartan över landskapsplanen. Farleden till Norsdjö hamn går längs gränsen mellan Sibbo och Helsingfors och delvis på Sibbosidan. Denna havsgräns förändras inte vid årskiftet. Kvar i Sibbo blir ön Tobben, som är i vägen för infarten till hamnen. Se krysset på kartan till höger samt inläggen "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".

Fallet Sibbo

På lång sikt. Den 9 november 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändare av Auli Salminen från Östersundom. Jag citerar valda bitar ur insändaren, som har rubriken "Pajusen ilosanoma vetää sipoolaisten suupielet alaspäin":"

>>"Sadat sipoolaiset saapuivat kuulemaan kaupunginjohtaja Pajusen ilosanomaa" uutisoi Helsingin Sanomat 5. 11. Vain otsikon lukeneille jäi varsin virheellinen kuva asukasillan tunnelmasta.

Tekstistä kuitenkin löytyi totuus: kansa istui hiljaisena ja vakavana. Mitäpä muuta voisi tehdäkään, kuin kauhunsekaisin tuntein odottaa, mitä seuraavaksi tapahtuu?

Helsinki vei Sipoon kunnalta alueen, jonka luovutusta 93 prosenttia sipoolaisista kansanäänestyksessä vastusti. Kuin valtansa vakuudeksi Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen oli istuttanut asukasillassa yli 20 henkisen "armeijansa" sipoolaisen kyläkoulun näyttämölle. ...

Surullisinta oli kuulla sipoolaisten kokemuksia siitä, miten huonosti terveydenhuollon palveluiden tarjonnasta on informoitu Helsingin toimipisteitä ja uusia asukkaita.

Kuulimme ensi vuoden alusta käytössämme olevan yli 40 hammashuollon toimipistettä. Mutta jaksaako se ilahduttaa, kun lasten oikomishoitoa ei ole voitu moneen kuukauteen aloittaa ja aloitetun hoidon jatkokin on epäselvä?<<

Ordet ilosanoma i Helsingin Sanomats rubrik i onsdagens tidning är nog syftat att vara ironiskt, men det är klart att många som endast läst rubriken kan ha missat ironin. Själv finner jag det speciellt ironiskt att så väl statrådet som HFD grundar sitt avgörande i fallet Sibbo på bedömningen att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service i området.

I kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport citeras Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om stadens eget förslag till ämdring av kommunindelningen. I detta sammanhang uppger Myllyniemi faktiskt källan, fastän exakt samma text ingår i dokumentet Helsingfors egen opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Myllyniemi plagierat utan att ange källa. Jag citerar vidare:

>>En ändring i kommunindelningen skulle främja ordnandet av service för de nuvarande och framtida invånarna i såväl Helsingforsregionen som det område som föreslås bli överfört, eftersom resultatet vore en stadsstruktur som utnyttjar resurserna kostnadseffektivare än tidigare. Enligt utredningar använder sig Sibbos invånare i hög grad av service som produceras i Helsingfors. Av denna anledning skulle en utbyggnad av metron och annat effektiv ordnande av kollektivtrafiken på det område som förelås [sic] bli överfört förbättra servicens tillgänglighet. När folkmängden i det område som föreslås bli överfört ökar betydligt kan Helsingfors stad planera och producera den offentliga service som behövs bättre än Sibbo kommun, eftersom Helsingfors på grund av sin storlek och långvariga erfarenhet har bättre ekonomisk och planeringsberedskap att områden med större folkmängd. I och med att näringsverksamheten blir mångsidigare uppstår på området också flera företag som betjänar invånarna i området och de omgivande närområdena.<<

Den ovanciterade bedömningen gäller inte Myllyniemis eget förslag, utan Helsingfors förslag att flytta gränsen ända fram till Sibbo å. Myllyniemi bekräftar inte heller Helsingfors motiveringar, som när det gäller servicens tilgänglighet via en utbyggnad av metron bör sakna juridisk relevans. Istället hävdar utredningsmannen utan några motiveringar att "på lång sikt främjar en kommundelssammanslagning också ordnandet av service för invånarna i området och och förbättrar levnadsförhållandena i området på det sätt som anges i 3 § i kommunindelningslagen". I "föredragarens" motiveringar (PM) till statsrådets beslut hävdar regeringsrådet Arto Sulonen att det är uppenbart att på längre sikt utbyggnaden och inflyttningen i orådet som föreslås bli överört till Helsingfors främjar ordnandet av service för invånarna i området. I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar HFD utan ytterligare motiveringar att "genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen". Att även Sibbo kunde ha utvecklat samhällsstrukturen förbigås helt.

Främjandet av ordnandet av servicen i Östersundom är uttryckligen ämnat att vara långsiktligt. Huruvida ordnandet av servicen faktiskt förbättras är samtidigt högst ovisst och spekulativt. Senast nu bör det däremot vara uppenbart att ändringen på kort sikt försvårar ordnandet av servicen på området.

Fallet Sibbo

Apropå. Den 8 november 2008

I inlägget "Påsbotten. Den 28 oktober 2008" citerade jag ur diskussionsprotokollet från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 24 september. På mötet diskuterades även Sibbo storskog. Jag skall här nöja mig med att citera ur Mari Pouskaris (grön) anförande:

>>Olen melko varma, että kun alamme keskustelemaan Sipoon liitosalueiden kaavoituksesta, niin tulemme joutumaan konflikteihin eri ryhmien välillä. Jotkut ovat jo esittäneet, että Porvoonväylän pohjoispuolelle tulee sijoittaa asuntorakentamista, ja tunnen aluetta sen verran, että siellä on hyvin vähän sellaista aluetta, jolla ei olisi merkittäviä luontoarvoja.<<

Före beslutet i Sibbofrågan talade Helsingforspolitikerna, utredningsmannen och ansvariga ministrar talat med en röst. Det föreföll att finnas klara riktlinjer hur sydvästra Sibbo skall utvecklas. I verkligheten är Helsingforspolitikerna inte alls eniga om hur området skall planeras.

En sammangång mellan Helsingfors och Vanda börjar verka allt mera sannolik. Personligen ogillar jag förslaget till fusion mellan Vanda och Helsingfors. En positiv följd av en sammanslagning skulle vara att man inte åtminstone kunde motivera en exploatering av Östersundom och Sibbo storskog med bristen på tomtmark. Ur en demokratisk synvinkel skulle en sammanslagning däremot vara en katastrof. I kommunalvalet i Helsingfors är antalet röster proportionellt mot mediesynligheten och valbudgeten; de flesta stadsfullmäktigeledamöter bor i Tölö. Sydvästra Sibbo har flera representanter i Sibbo kommunfullnäktige, men röstningsområdet 55A med 2000 fick inte en enda representanat i Helsingfors stadsfullmäktige. Inte ens ett invånarantal på 30 000 skulle garantera Östersundoms stordistrikt representation i stadsfullmäktige. Nordsjö, som fram till år 1966 hörde till Helsinge (numera Vanda), har 35 000 invånare, men inte heller Nordsjö fick någon ledamot invald i stadsfullmäktige. Om Vanda går samman med Helsingfors, kan stadsdelarna i nuvarande Vanda räkna med ett liknande öde, speciellt som en plats i Helsingfors stadsfullmäktige då skulle kräva ännu flere röster. Tapani Mäkinen, som är Vandas enda samlingspartistiska riksdagsledamot, skulle dock ha goda chanser att ge Korso representation i stadsfullmäktige - så vida inte även han utnyttjar möjligheten och flyttar till Tölö.

Apropå snuskgubbar (bilden ovan) vill jag passa på att citera ur Christel Liljeströms blogginlägg "Beklagligt" från i torsdags:

>>Beklagligt är detta också för att Stefan varit en av Sibbos starka försvarare i Helsingfors och inom statspolitiken. Honom har jag många gånger dragit upp strategier med. Beklagligt är det även att Stefan är den som suttit som spindeln i nätet när det gäller såväl kommunstruktursreformen som regionförvaltningsfrågor. Bägge sektorer där Sibbo och Östra Nylands Förbund behöver ha goda bundsförvanter.<<

Fallet Sibbo

Bäckängen. Den 7 november 2008

I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset syyttivät tuleva isäntäänsä arkipäivän hankaluuksista". Tillsammans med artikeln hittar man en kortare text med rubriken "Puroniityn kylä ei saa HKL:n bussiyhteyttä". Rubriken på paradsidan lyder "Yliporimestarin asukasilta täyttyi epätietoisista sipoolaisista". Texten finns på tidningen webbplats under rubriken "Asukasilta täyttyi epätietoisista sipoolaisista". I tidningen ingår dessutom en kolumn med rubriken "Maaseutu hivuttautuu pääkaupunkiin" som handlar om sydvästra Sibbo och Öbesborgmästarens invånarafton. I kolumnen heter det att "Vesterkulla" i Vanda ansluts till huvudstaden. Området i Vanda som skall anslutas till Helsingfors hör dock till Västersundom och inte till stadsdelen som på svenska heter Västerkulla. Westerkulla gård förblir en del av Vanda, även om en del av gårdens åkrar hör till området som skall införlivas med huvudstaden. Det beskrivande namnet Västerkullakilen, som lanserats i samband med fallet Sibbo, kommer från de ursprungliga planerna enligt vilka Vanda skulle avstå från åtminstone en del av Västerkullla inklusive Westerkulla gård i utbyte mot Nedre Malm. Västerkulla kommer fortfarande efter nyår att skilja åt Östersundoms stordistrikt från övriga Helsingfors.

Sipoon sanomat har idag publicerat en text med rubriken "Helsinki suunnittelee asutusta Sipoonkorven kylkeen". Tidningen skriver att "Helsinki suunnittelee suurta taajamaa Puroniittyyn lähelle Sipoonkorpea." Enligt existerande definitioner, som Helsingfors visserligen inte erkänt, hör emellertid den planerade stadsdelen eller delområdet Bäckängen (Puroniity) till Storskogen. Bäckängsvägen syns på kartan nere i övre hörnet. Enligt förslag skall Bäckängsvägen få behålla sitt namn, medan Bäckängsvägen i Helsingfors döps om till Gamla Bäckängsvägen. För övrigt är utgångspunten i Pekka Myllyniemis förslag att alla fastigheter vid den östra gränsen skall kunna nås via Bäckängsvägen. Kommunindelningsutredaren har dock knappast själv förstått denna princip för gränsförslaget, som endast ungefärligen följer fastighetsgränserna.

Helsingfors stad har idag på stadens specialsidor om inkorporeringen även på svenska informerat om att även fjärdeklassister från Sakarinmäen koulu, Östersundom skola och Norra Karelen är bjudna till Överborgmästarens självständighetsfest i Finlandia-huset.

Mellanetapp. Den 6 november 2008

Yle Mellannyland har idag publicerat en notis med rubriken "Många nya invånare till östra Hfors". Med östra Helsingfors syftas inte på det nuvarande östra Helsingfors eller Helsingfors stordistrikt, som även efter nyår föreslås heta Östra stordistriktet, utan på sydvästra Sibbo, som föreslås heta Östersundoms stordistrikt (Itäinen suurpiiri). Östersundoms stordistrikt skall inte förväxlas med den nya stadsdelen Östersundom, som endast utgör en del av det nya stordistriktet. (Östersundom föreslås i själva verket bli det finska och svenska namnet på ett storsdistrikt, ett distrikt, en stadsdel och ett delområde.) Av kartan nedan med stordistrikten framgår att Helsingfors i och med inkorporeringen inte alls växer så mycket österut. Helsingfors kan inte växa österut, eftersom havet kommer emot. (Se "Väderstreck. Den 13 mars 2007".) Det nya stordistriktet ligger i väderstrecket nordost, men det finns redan ett stordistrikt med namnet Nordöstra stordistriktet (Koillinen suurpiiri). I Yles notis berättas det att Helsingfors vill ha 30 tusen nya invånare, 10 tusen nya arbetsplatser där och metro i Sibbo på det område som Helsingfors tar över vid årsskiftet. Siffrorna och metroplanerna är direkt tagna ur utredningsman Pekka Myllyniemis rapport, som planeringschef Tuomas Rajajärvi även refererade till vid Överborgmästarnes invånarafton i Österundom på tisdagen. (Se "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".)

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Mycket prat, ont om fakta". Rubriken på paradsidan är "Helsingforsledningen övertygade inte". Borgåbladet har efter invånarträffen i Zachrisbackens skolcentrum talat med "Östersundomaktivisten" Leena Liipola, som uppmärksammar att Tuomas Rajajärvi hävdat att sydvästra Sibbo bara är en mellaetapp i utvecklingen av "fingret" längs kusten.

Fingermodellen enligt vilken tillväxten i Helsingforsregionen bör ske längs fem "fingrar" är endast en av flera alternativa visioner för regionen. Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg representerar de av Rajajärvi presenterade visionerna snarare en axel längs kusten än en fingermodell. En koncentration av tillväxten just längs Sibbos kust eller E 18 motsvarar det vinnande bidraget i (se "East Coast City. Den 14 december 2007"), men detta bidrag verkar vara ett direkt beställningsjobb. (Se t.ex. "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".) Projektet Sibbo eller utvecklingen av axeln Helsingfors-Borgå handlar ur Helsingfors synvinkel om två saker. Dels vill man kunna konkurrera med Esbo, dels vill man satsa på en utveckling längs kusten för att stärka Helsingfors roll som regionens centrum och förhindra att Helsingfors (för)blir ett påsbotten, en endstation. Utvecklingen av axeln Helsingfors-Borgå handlar inte om hela regionens intresse, utan uttryckligen om Helsingfors stads intresse. För några år sedan gav Helsingfors ett utlåtande till Vanda där man beklagade sig att Vanda (till skillnad från Sibbo) inte hade insett sydöstra Vandas (och sydvästra Sibbos) regionala betydelse. Regionalt intresse är vanligtvis en omskrivning av Helsingfors intresse.

De finns de i Sibbo som ser E18 korridoren Helsingfors-St Petersburg som kommunens trumfkort. Som veckoslutssibbobo är jag långt mera konservativ. Jag kan inte påstå att min egna önskemål om utvecklingen i min gamla hemkommun motsvarar "kommunens bästa". Men så här på Svenska dagen vill jag påpeka att jag ser det som ett värde i sig att det finns byar och kustbygd i närheten av landets huvudstad där svenska språket fortfarande har ett starkt fotfäste. I de flesta länder är byte av majoritetspråk i en kommun en ytterst känslig fråga, som kan leda till svåra konflikter. I Finland byts dock majoritetsspråk utan större dramatik. Svenskspråkiga och och finskspråkiga betraktas som "ett folk" och spelreglerna definieras av lagen. Under en gången tid har Sibbo kommuns låga tillväxt delvis baserat sig på språkpolitik, men den tiden ser ut att vara förbi. Att man i fallet Sibbo på ministernivå plötsligt börjar beskylla Sibbo för att upprätthålla en språkmur gör mig mycket upprörd. Sibbos relativt låga tillväxt under gångna årtionden har inte skadat grannkommunerna och på inget sätt varit olaglig. Har det funnits en "språkmur", så har den även varit ämnad att beskyddat Sibbo storskog. Språkförhållandena borde vara en omständighet som legitimerar denna politik, men istället har ledande politiker i Hesingfors utnyttjat motsättningarna mellan språkgrupperna för att främja Helsingfors expansion österut samtidigt som man kört över lagen. Det är oacceptabelt.

Fallet Sibbo

Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008

Yle (Mellannyland och Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "Överborgmästaren besökte Sibbo". I dagens nummer av Hufvudstadspladet finns en artikel med rubriken "Högflytande planer med små nyheter" ("De stora frågorna fick inga svar"). Dessutom ingår i dagens tidning en artikel med rubiken "Många frågor ännu olösta". I dagens Borgåblad ingår en kort artikel med rubriken "Proppfull sal då Helsingfors presenterade sig", men det torde bli mera i morgondagens tidning. Dessutom ingår i dagens tidning en notis med rubriken "Domstol avgör ersättningar".

I dagens Helsingin Sanomat finns en kortare text med rubriken "HKL yhtenäistää Sipoon liitosalueen joukkoliikennehintoja tammikuussa". En längre artikel har rubriken "Sadat sipoolaiset saapuivat kuulemaan kaupunginjohtaja Pajusen ilosanomaa". Jag citerar ur artikeln:

>>Juonto hoituu vanhan ketun rutiinilla, mutta sen verran kaupunginjohtaja hätäilee, että äkkää esitellä itsensä vasta reilun vartin puhetulvan jälkeen.

Kuin varmuuden vakuudeksi Pajunen lausuu vielä muutaman virkkeen ruotsiksi.
Teoriassa Pajunen on omiensa parissa. Lounais-Sipoon noin 30 neliökilometrin alue liitetään Helsinkiin vuoden 2009 alussa.

Liitoksessa Helsinki saa huomaansa noin 2 000 uutta asukasta.
Sakarinmäen jumppasalista saa kuitenkin hakemalla hakea riemunpurkauksia, niitä ei liiemmälti ole tarjolla. Aiheesta järjestetty kansanäänestyksen tulos taitaa olla vielä useimpien paikallaolijoiden muistissa.
Sipoolaiset sanoivat yli 90 prosenttisen ein alueliitokselle. Se ei auttanut, vaan Helsinki ajoi tahtonsa läpi yhteiseen etuun vedoten.<<

På bilden ovan Tuomas Rajajärvi, som presenterade Helsingfors visioner på överborgmästarens invånarkväll igår. På bilden nedan till vänster en av de många kartorna som presenterades. På denna karta går metrolinjen faktiskt enligt reserveringen för en förbindelse i landskapsplanen för Nylands förbund, med denna sträckning torde inte längre vara aktuellt. Här har man även ritat in tätorter i områden i Vanda som i den för ett år sedan godkända generalplanen har markerats som friluftsområden och naturskyddsområden. Däremot skulle enligt detta utkast en relativt liten del av den mark som Helsingfors äger i området bebyggas. På kartan till höger (eller eventuellt under) har Mellungsbackamtron förlängts till Håkansböle i Vanda, medan metrolinjen till Östersundom dragits från Nordsjö. Klicka på kartorna för förstoring.






Helsingfors kunde inte presentera några konkreta planer för "Östersundoms stordistrikt". Än så länge finns det bara olika sinsemellan oförenliga visioner för hur området kunde planeras. Enligt de visioner som presenterades skulle även delar av Sibbo storskog bebyggas, men modellerna för hur området norr om motorvägen skall exploateras varierar. Var de utlovade 10 000 nya arbetsplatserna skall placeras kunde man inte alls säga på invånaraftonen. De klara visionerna gällde inte området som skall inkorporeras, utan snarare "Sibbo". Östersundom är här bara ett steg i ett större projekt, som går ut på att en kraftig utveckling av samhällstrukturen längs kusten ända till Borgå! I sammanhanget visade planeringschef Rajajärvi "fingermodellen" på bilden nedan. Men kusten i Sibbo är inte ett finger bland andra, utan ett område till vilken tillväxten skall koncentreras - enligt Helsingfors visioner. Invid en en tydligare bild av "fingrara", som inte alls repreprenterar Helsingfosrsregionens fem fingrar i olika riktningar, utan en axel längs kusten.





Speciellt komiskt finner jag det att Rajajärvi presenterade planeringens utgångspunkter områdesbeskrivniningen i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Beskrivningen hade Myllyniemi kopierat från Helsingfors egen utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som dessutom gällde det större området på 50 kvadratkilometer. Som en kuriositet jan nämnas att det var Rajajärvi som, åtminstone enligt den officiella versionen, ritade de tokiga gränserna i Helsingfors förslag på ett 50 kvadratkilometer stort område från den 21 juni 2006.

Helsingfors har idag publicerat en video, "Lähetystallenne Sipoon asukasillasta 4.11", från gårdagens invånarafton på den nya webbålatsen Helsingforskanalen (www.helsinkikanava.fi).
Socialverket i helsingfors har öppnat sina egna (finska och svenska) specialsidor om inkorporeringen. Modellen är delvis tagen från den allmänna specialsidorna om inkorporeringen, som skapades innan HFD tog sitt beslut (se "Specialsidor. Den 5 februari 2008"), men socialverkets sidor är helt sakliga och professionella.


Fallet Sibbo