Hur ritades gränsen ut? Den 26 februari 2008

I tidningen fjolårets första nummer av tidningen Tieto maasta, som utges av Lantmäteriverket, ingår en artikel med rubriken "Sipoo-Helsinki-Vantaa Kuinka kuntarajojen muutosehdotus kartalle tehtiin?". (Se bilden ovan ovan, där Mauri Asmundela pekar på en grundkarta.) Artikeln ingår även i en förkortad svensk version under rubriken "Sibbo - Helsingfors - Vanda Hur fick man förslaget till kommungränsändring på kartan?". Artikeln, som berör så väl Herlsingfor som Myllyniemis förslag, kritiserar främst det första förslaget. Jag cirerar:

Kuva kertoo enemmän kuin tuhat sanaa, sanoo vanha viisaus ja näin on myös kartan kanssa. Kun viivoittimella pienimittakaavaiselle kartalle tehty kuntarajaehdotus oli siirretty kiinteistörekisterikartalle, nähtiin, että se kulki useiden kymmenien kiinteistöjen halki ja halkaisi Immersbyn kylän ja yhden rakennuksenkin.

Myllyniemis förslag får här inte lika hård kritik:

- Myllyniemen kartan rajalinjat oli vedetty pienimittakaavaiselle kartalle. Ehdotettujen uusien kunnanrajojen suunnittelussa oli käytetty meidän aineistoja; Maastotietokantaa ja kiinteistörajakarttaa. Rajalinjaa ei enää oltu vedetty viivoittimella, vaan rajaehdotus noudatti kiinteistörajoja, joten rajan siirtäminen kiinteistörekisterikartalle sujui nopeasti, eikä raja enää halkonut kiinteistöjä, Mauri Asmundela kertoo.

Med "vårt material" torde här syftas på en vanlig grundkarta där by- och fastighetsgränserna finns utritade, även på vattenområden. Inrikesministeriet bifogade en dylik karta till sin förklaring i höstas. Det stämmer att linjalen inte använts då man ritat ut Myllyniemis förslag, men gränserna för Myllyniemis förslag följer fastighetsgränserna endast ungefärligt och endast till lands. Havsgränsen följer inte alls by- eller fastighetsgränser. Det var först i Lantmäteriverkets tolkning som även havsgränsen anpassades till fastighetsgränserna. HFD utrycker detta överslätande i sitt beslut på följande sätt:

På Finska vikens havsområden har platsen för gränsen tolkats så, att den föreslagna kommungränsen i högre grad än på kartan över landområdena anpassats till gällande bygränser eller fastighetsgränser.

Vad man egentligen torde mena är att Lantmäteriverket inte behövde korrigera gränsen lika drastiskt på landområdena som på havet. Om man använt Lantmäteriverkets material för att planera Myllyniemis förslag, så som det föreslås i artikeln i Tieto maasta, så är det högst anmärkningsvärt att gränsförslaget inte alls följer fastighetsgränserna i Finska viken. Jag har i flera blogginlägg hävdat att Myllyniemi själv torde ha ritat havsgränsen, medan någon annan ritat landgränsen. Hur förslaget till ny kommungräns tillkommit återstår fortfarande att utreda.