HFD förvränger påståenden. Den 20 februari 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Rkp:n Achrén torjuu pääkaupunkiseudun kansanäänestyksen". Tidningen skriver att Ulla Achrén frågar sig "mistä Braxilla on herännyt innostus kansanäänestyksiin, kun vihreät torjuivat kansanäänestyksen Inkoossa eivätkä kunnioittaneet Sipoossa pidetyn kansanäänestyksen tulosta." Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Keskusta vaatii uutta päätöstä Malmin lentokentän kaavasta". I artikeln noteras det att "Sipoon alueliitoksen on arveltu vaikuttavan siihen, miten kiire Helsingillä on rakentaa kiistanalaisia alueita." Påståendet är i och för sig självklart, men är ändå av betydelse.

I sitt besvär över statsrådets Sibbobeslut tog Leena Liipola upp Centerns och speciellt statsminister Matti Vanhanens agerande för ett bevarande av flygfältet Malm. Jag citerar ur besväret:

Pääministeri Vanhanen on ilmaisut Helsingin Sanomien haastattelussa (liite 52) "erittäin voimakkaan" tukensa Helsingin tekemälle kuntajaon muutosesitykselle, ja kertonut samalla, että Helsinkiä rohkaistiin (ilmeisesti ministeritasolta) esityksen tekemiseen. Myös Jan Vapaavuoren puhe Helsingin kaupunginvaltuustossa 21.6.2007 (liite 50) viittaa samaan. Käsitys vahvistui edelleen, kun Vanhanen alkukesällä 2007 hetkeksi jääväsi itsensä asian käsittelystä, vedoten siihen, ettei halunnut vaarantaa päätöksen pitävyyttä mahdollisen esteellisyytensä vuoksi. Esteellisyytensä syyksi Matti Vanhanen ilmoitti sen, että katsoo olleensa yksi koko esityksen alkuunpanijoista, ja siksi olevansa jäävi osallistumaan päätöksentekoon esityksen kohtalosta päätettäessä, koska valtioneuvosto joutuu tekemään asiasta päättäessään sen luonteen mukaisesti myös juridista, ei ainoastaan poliittista harkintaa. Myöhemmin Vanhanen pyörsi jääviytensä, ja osallistui valtioneuvoston yleisistuntoon, jossa päätös tehtiin, äänestäen kuntajaon muuttamisen puolesta..

Pitäessään puheen asuntomessujen avajaisissa Espoossa 14.7.2006 (liite 49) Vanhanen meni kuitenkin vielä pidemmälle. Hän lausui seuraavaa: "myös vanhaa on vaalittava. Toivon siksi vakavasti, että Helsinki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottavaan Lounais-Sipooseen". Käytännössä tämä oli suora lupaus Helsingille siirtää pala itsenäistä kuntaa Helsingin haltuun ja lisäksi Vanhanen oli puolustanut Malmin kenttää jo aiemmissa puheissaan (liite 49). Jos kuntajaon muutoksessa olisi kyse pelkästä poliittisesta päätöksestä, tällainen lupaus ei tuottaisi juridista ongelmaa, mutta päättäessään kuntajaon muuttamisesta valtioneuvosto tekee lain mukaan toimiessaan ensisijaisesti juridisen päätöksen. Valtioneuvosto ottaa päätöksessään ensisijaisesti kantaa siihen, täyttyvätkö esityksen osalta kuntajaon muutokselle kuntajakolaissa asetetut reunaehdot. Vasta sen jälkeen jos se toteaa laillisuuden vaatimusten täyttyvän, se voi käyttää poliittista harkintavaltaa lain sallimissa rajoissa.

Den ovanciterade texten är bara en del av Liipolas motiveringar till att Vanhanen var jävig, men i sitt beslut sammanfattar högsta förvaltningsdomstolen Liipolas påstående om Vanhanens jäv på några rader enligt följande:

Statsminister Vanhanen har flera gånger offentligt kommenterat den partiella sammanslagningen. Redan innan beslutet fattades förespråkade han tydligt en flyttning av gränsen. Han har därför varit jävig att delta i ärendets behandling.

Det är sannolikt att ovanciterade text är den enda information om Liipolas påstående som föredragande förmedlat till HFD:s domare. HFD avfärdar i sitt beslut påståendena om Vanhanens jäv på följande sätt:

Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas. Den omständigheten huruvida statsrådets arbete kan påverkas av att statsministern före beslutet i ett kommunindelningsärende deltar i den offentliga debatten saknar juridisk betydelse i ärendet. Statsrådets ledamöter skall i varje enskilt fall avgöra frågorna i den ordning som ifrågavarande bestämmelser föreskriver och under tjänsteansvar.

I besvären har inte heller framlagts några andra sådana grunder som avses i 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen och som skulle ha medfört att statsminister Matti Vanhanen med stöd av dem hade varit jävig att behandla kommunindelningsärendet i statsrådet.

Flygfältet i Malm omnämns överhuvudtaget inte HFD:s över hundra sidor långa beslut. Förutom Liipola hävdade bl.a. även Sibbo kommun i sitt besvär att Vanhanen var jävig. Att HFD förvränger påståendena om jäv framgår dock speciellt tydligt i Liipolas fall. I beslutet säges det att Liipola anser Vanhanen jävig därför att han i offentligt kommenterat den partiella sammanslagningen och innan beslutet fattades förespråkat en flyttning av gränsen. I verkligheten hävdar Liipola framför allt att Vanhanen enligt egen utsaga är en av initiativtagarna till inkorporeringen och att han redan sommaren 2006 gav löften om en inkorporering.

Även om bevarandet av flygfältet i Malm har varit viktigt för Centern i Helsingfors har flygfältet inte varit ett tillräkligt motiv för Vanhanens stöd av en inkorporering. Vanhanen har naturligtvis inte heller personlig fördel av ett bevarande av flygfältet på ett sätt som skulle göra honom jävig att ta del av beslut som berör flygfältets framtid. Malm kan liksom statsministerns "tomtkriget" i själva verket betraktas som rökridåer för Vanhanens verkliga motiv. På denna blogg har jag i flera inlägg redogjort för hur vissa centerministrar försommaren 2006 lovade stöda en inkorporering för att rädda kommunreformen. Att Vanhanen på detta vis förhandlat om sydvästra Sibbo gör honom klart jävig, men bevisen för att Vanhanen i samband med PARAS-förhandlingarna lovade stöda en inkorporering finns inte svart på vitt. Därför har det betydelse att Vanhanen även i offentligheten på förhand lovade stöda en inkorporering, fastän han gjorde det med hänvisningar till Malm och markpolitik och inte till KSSR.