Numb3rs. Den 21 juni 2007

Idag har det gått ett år sedan Helsingfors annekteringsbelut. Medierna har uppmärksammat Sibbofrågan mera än någon hade kunnat ana, men händelseförloppet för ett år sedan har lika väl förblivit okänt. De många pikanta detaljerna har grumlat till helhetsbilden. Jag uppmanar läsarna av denna blogg att kontakta medier och kräva att de uppmärksammar den information som finns tillgänglig på mina sidor.

Ett av de klagomål som justitiekanslern ännu inte har behandlat gäller den felaktiga information som låg till grund för Vanda stadsstyrelses beslut den 20 - 21 juni. Enligt uppgifterna skulle Helsingfors äga 2400 ha mark på det 5000 ha stora området. Invånarantalet på området skulle vara ungefär 2000. Enligt Kai Kalimas uppgifter skulle Helsingfors i verkligheten här äga 815 ha, varav 130 ha på Granö. (Se "Kalima tar igen till hot. Den 20 juni 2007".) Uppgifterna som Vanda hade till grund för sitt beslut var alltså helt felaktiga, oberoende av vilket område vi talar om. Talet 2400 ha kommer man till om man som Matti Vanhanen först avrundar markägendomen till "nästan 1000 ha" och därefter adderar ett vattenområde på 1400 ha. Det är skäl att notera att arean 5000 ha inte inkluderar vattenområden eller ens öar utan vägförbindelse.

Det verkliga invånarantalet på det av Helsingfors föreslagna 5000 ha stora landområdet är närmare 4000. Talet 2000 motsvarar istället det mindre område på ca 3000 ha som Helsingfors ursprungligen hade tänkt föreslå och som utredningsman Pekka Mylyniemi senare föreslog (frånsett Granö). Den felaktiga informationen tyder på att Helsingfors ännu ett par dagar före annekteringsbeslutet planerade att föreslå det mindre området. Siffrorna vad Helsingfors markegendomar beträffar är de samma för det mindre området (inklusive Granö) och det större området, men invånarantalet är helt olika.

Att Vanda hade felaktig information kan ännu ses som en pikant detalj, men även Helsingfors gjorde sitt beslut på basen av felaktig information. Och det är i högsta grad anmärkningsvärt. I Helsingfors beslut från den 21 juni uppges ett mycket runt invånarantal på 3500. Ett mera exakt tal hade varit 3848, som kan avrundas till 3800 eller 4000. I beslutet säges inte hur mycket mark Helsingfors äger i det föreslagna området, men det nämns att Helsingfors äger 1722 ha i Sibbo och att "en stor del ligger i västra Sibbo". I verkligheten ligger marken som Helsingfors äger i västra Sibbo till största delen i Sibbo storskog och på lågt belägna områden innanför och invid naturskyddsområden.

Helsingfors har försökt räkna ut storleken på vattenområdet. I Helsingfors förslag står det att "Området A på kartan omfattar 2300 ha vattenområde och öarna och holmarna omfattar här ca 825 ha." Vad Helsingfors syftar på med "området A på kartan" är oklart för mig, då Helsingfors inte har fått med hela det föreslagna området på kartan. Att det föreslagna området fortsätter söderut har Helsingfors angett med pilar. Se kartan ovan! Lantmäteriverkets tolkning är att området fortsätter ända till riksgränsen. (Se utlåtande i formatet pdf.) Min gissning är att man syftar på det område som ryms med på kartan, men storleken på vattenområdet innanför detta område är inte speciellt relevant. Snarare är det komiskt att man överhuvudtaget har försökt räkna ut arean av detta vattenområde.

Jag har bett en utomstående fackmann att ta en titt på området i Helsingfors förslag och fått nedanstående uppgifter: Helsingfors karta tar slut ungefär vid (den inexakta) gränsen mellan den inre eller den yttre skärgården. Vattenområdet kan beräknas till ca 2880 ha (att jämföras med av Helsingfors uppgedda 2300 ha), men arealen är större om man medtar försumpade vassbottnar. (Till vattenområdet på 2880 ha har delar av Sibbo å och den öppna delen av Kapellviken i Östersundom medräknats.) Inom detta område finns det holmar med en sammanlagd areal om 1018 ha, då man räknar med alla holmar och skär till en minimiareal på 0,1 ha. Subtraheras Björnsös areal på 161 ha från detta värde får vi 857 ha. Skillnaden till Helisngfors värde på "ca 825 ha" är förhållandevis liten. Huruvida vattenområdet som rymts med på kartan är 2300 ha eller 2880 ha är dock inte den stora frågan. Det väsentliga är att det i Helsingfors beräkningar inte ingår vattenområdet mellan den inre skärgården och yttre gränsen för Finland inre territorialvatten. Detta vattenområde har en areal på ca 6550 ha. Innanför detta område finns det dessutom holmar med en sammanlagd areal om 200 ha! Inte heller har Helsingfors räknat med vattenområdet söder om gränsen för Finlands inre territorialvatten fram till riksgränsen. Här finns visserligen inga öar, men vattenområdets storlek är hela 7800 ha.

Arean av det totala vattenområdet i Helsingfors förslag är alltså inte 2300 ha utan över 17 000 ha.
Orsaken till att jag lyfter fram Helsingfors felaktiga information är att jag vill visa att Helsingfors förslag var ett oerhört hastverk. Det har jag tidigare på denna blogg gett belägg för, men siffrorna ovan visar att det inte bara var själva förslaget som var ett hastverk. Brådskan var så stor att Helsingfors inte hade tid att ta reda på essentiella uppgifter som berör förslaget. I sitt anförande sade stadsplaneringsnämndens ordförande och den socialdemokratiska fullmäktigegruppens dåvarande ordförande Maija Anttila (enligt diskussionsprotokollet) följande:

Tämä liikkeelle lähtö on merkinnyt paljon työtä vuosien ajan. Sitä ei ole polkaistu hetken mielijohteesta. Kiitokset siitä kaikille virkamiehille, jotka ovat sitkeästi uskoneet asiaan ja valmistelleet sitä vuosien varrella.

Hur är det möjligt att Helsingfors efter år av förberedelse inte kunde prestera ett seriöst förslag med entydiga gränser och korrekta siffror? Svaret kan inte vara annat än att Helsingfors i själva verket in i det sista planerade att göra ett förslag på ett ca 3000 ha stort område och att det approximativa ca 5000 ha stora området bara var tänkt som ett hot. Varför Helsingfors i avgörande stund lyfte fram kartan med "område A" har jag redogört för på denna blogg, men medierna kan gärna själva söka svar på frågan genom att ställa beslutsfattare och tjänstemän mot väggen med obehagliga frågor. Vad var det som gick fel för ett år sedan?