Kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään. Den 7 september 2010


Helsingfors stadsstyrelse bordlade på mötet igår ärendet om en gemensam generalplan för Storöstersundom. Det var den gröna styrelsemedlemmen Elina Moisio som föreslog att ärendet bordläggs. Inom De gröna torde man koma att föra en livlig diskussion i anslutning till ärendet. Öppenhet har ju tidigare varit viktigt för partiet. En intressant fråga är varför de förtroendevalda i Helsingfors inte fick ta ställning till de olika alternativen för spårvägsförbindelse till Östersundom. I våras hette det ännu att utredningarna skulle presenteras för nämnderna, som skulle ta ställning i frågan. Min gissning är att det aktuella metroalternativet inte hade förutsättningar att få de förtroendevaldas stöd och att man därför tog beslutet på tjänstemannanivå. Jag tror fortfarande inte att östmetron någonsin kommer att byggas, men den behövs i planeringen för att man skall kunna motivera en hård exploatering av Helsingfors markägendom i Västersundom och Kärr (stadsdelen Sundberg).



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Öppen process viktig när Östersundom planläggs".



Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan liitoksen suurin este on palvelurakenteiden erilaisuus".


Yle Huvudstadsregionen har idag på morgonen publicerat en motsvarande artikel med rubriken "Vanda + Helsingfors kostar miljontals euro".




Det går dåligt med sammanslagningen av Helsingfors och Vanda, men det är ju egentligen Esbo som Helsingfors vill gå samman med. Yle publicerade igår en kolumn av Jussi Pajunen. I kolumenen "Olennainen unohtuu kuntaliitoskeskustelussa" stöter man på en ny ödmjuk Pajunen, som bekymrar sig över det stora men fattiga Helsingfors.

Seuraan kuntaliitoskeskustelua varsin ristiriitaisin tuntein. Tuntuu siltä, että jälleen kerran liitoksia tarkastellaan pelkästään itseisarvoina. Keskustelu ratkaistavista ongelmista häipyy taka-alalle. Mikään yllätys tämä ei tietenkään ole. Muutama vuosi sitten yritimme keskustella kaupunkirakenteen saumattomasta jatkumisesta Helsingistä katsoen itään, ja kommenteissa pääosassa olivat erilaiset valloitustermit. ...

Eriytyminen tai hienommin sanottuna segregaatio huolestuttaa PKS-kaupunkiemme kehityksessä eniten. Tarkoitan kehitystä, missä hyväosaiset ja vähemmän hyväosaiset eriytyvät omiin kaupunkeihinsa. Elokuisen (24.8.2010) Ilta-Sanomien mukaan parhaiten ansaitsevaan (yli 5 862 euroa / asuntokunta / kk) ryhmään kuuluu Espoossa 40,1 prosenttia asuntokunnista, Kauniaisissa 62,4 prosenttia ja Helsingissä 28,5 prosenttia. Vastaavasti alimman tuloryhmän (alle 1 123 euroa / asuntokunta / kk) luvut olivat Espoossa 11,8 prosenttia, Kauniaisissa 7,1 prosenttia ja Helsingissä 18,5 prosenttia. Läntinen pääkaupunkiseutu hyväosaistuu, kun itäiselle käy päinvastoin. ...

Uhkana on, että kehitys johtaa toisaalta luksuspalvelujen kuntaan ja toisaalta jatkuvissa talousongelmissa kärvistelevään naapuriin. ...

Helsingistä katsoen tilanne on erilainen. Organisaatiomme ovat suuria, ja suuruus ei välttämättä tuo tehokkuutta.

Helsingforspolitikerna hade för fyra år sedan i samband med kommunreformen haft möjlighet att kräva en reform av fördelningen av statsandelar, men man nöjde sig med löften om "kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään". Då hette det att Helsingfors konkurrerar med andra metropoler, men nu bekymrar man sig över konkurrensen med Helsingfors grannkommuner. Östersundom var tänkt som Helsingfors svar på Esbos Westend, men Östersundom visade sig vara en felsatsning. För denna felsatsning bär öveborgmästaren personligen ett stort ansvar.


Propagandaanfall. Den 6 september 2010


Uusimaa har i söndagens nummer publicerat Helsiningfors naturskyddsförenings meddelande "Valta östersundomin yleiskaavasta kuuluu asukkaille ja valtuustoille" i sin helhet.


Mikko Niskasaari publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Helsinki ja Helsingin Sanomat salaavat metrotietoa". Inlägget är läsvärt i sin helget, men jag återger här valda delar:


Metro-Valtanen tuli mieleen lukiessani Helsingin kaavapäällikkö Tuomas Rajajärven rehvastelua Helsingin Sanomissa: "Nyt on itämetro raiteillaan" (17.8.2010). Lehti uhosi pääuutissivullaan kuudella palstalla "Helsinki, Vantaa ja Sipoo alkoivat suunnitella yhdessä metroa. Itämetro vie Sipooseen asti". Lehden propagandahyökkäys jatkui päivittäisenä kokonaisen viikon. Se huipentui pompöösin pääkirjoituksen julistukseen "Itämetroa ei pidä enää viivytellä. Helsinki haluaa, että itämetron rakennustyöt alkavat vuonna 2015" (23.8). Lehti piti selvitettynä, että metro on parempi liikenneratkaisu Helsinkiin liitetylle Östersundomin alueelle, kuin pikaraitiotie, jota myös on ehdotettu.

Pari asiaa jättivät kaupunkisuunnitteluviraston (KSV) päällikkö Tuomas Rajajärvi ja HS:n toimitus kertomatta. Kuka on päättänyt, että Mellunmäestä itään suunnitellaan metro? Mihin perustuu väite metron paremmuudesta? ...


Siitä lähtien, kun Helsinki aloitti operaationsa Östersundomin kaappaamiseksi Sipoolta, se on väittänyt alueen liikenneratkaisun perustuvan tulevaisuudessa raideliikenteeseen. Kun KSV:n oma selvitys osoitti, ettei raideliikenne tosiasiassa vetäisi edes kolmasosaa asukkaista, ainakaan jos vaihtoehto on metro, KSV salasi tiedon.


Finalnds naturskyddsförbund har senaste vecka publicerat ett meddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistosta" .




Artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" finns även på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats. Notera även kartan med färdiga planer för Suur-Östersundom, dit även Majvik och Granö räknas.







Helsingfors stad gör igen fastighetsaffärer i Östersundom, fastän det nu handlar om små fastigheter. På fastighetsnämndens nästa möte skall man behandla tre förslag till köp av fastigheter. En av fastigheterna gränsar till Östersundom kapell och gravgården.




En annan fastighet ligger vid Bäckängsvägen norr om motorvägen.



På kartan med de erbjudna fastigheterna går gränsen mellan Helsingfors och Vanda längs Österledens gamla sträckning.



För den tredje erbjudna fatigheten saknas en karta, men fastigheten ligger norr om Nya Borgåvägen nära den nya gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.



Kommunreformen eller en ny kommunreform är igen aktuell. Senaste gång blev resultatet av kommunreformen att ledande Helsingforspolitiker ingick en ohelig alliansens med Centern och avstod från kravet på tvångssammanslagningar i utbyte mot bl.a. löften om Östersundom och västmetron. Nu vill så väl Jan Vapaavuori som Jyrki Katainen, när man egentligen är ute efter en sammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen.

Publicera inlägg

Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010


FNB har intervjuat Jussin Pajunen och ett antal invånare från inkorporeringsområdet för en text med rubriken "Läkarköer oroar i Östersundom", som publicerats i dagens nummer av
Hufvudstadsbladet. Hbl publicerade texten under samma rubrik på tidningens webbplats igår kväll, men intervjun kunde redan något tidigare läsas på Internet under rubriken "Läkarköer och utbyggnad oroar folk i Östersundom".



På den sista frågan "Tror du att Helsingfors kommer att utvidgas ytterligare i framtiden?" svarar Pajunen följande:

– Det beror på vad man menar. Jag tror inte att staden kommer att utvidgas på samma sätt som nu i Östersundom. Sen är det ju en annan sak med kommunsammanslagningar. Det är en möjlighet, säger Pajunen.







Hbl har både i papperstidningen och på webben kategoriserat den ovannämnda artikeln som en lokalnyhet från Sibbo. Kanske är det ett misstag, men beteckningen Sibbo stämmer överens med användningen av det starka ordet "annekterade", som antyder att områdets tillhörighet ännu är kontroversiellt. Hbl:s före detta, numera pensionerade journalist Bjarne Nitovuori har för övrigt i ett inlägg på Hbl:s blogg "Makthunden" från den 5 augusti kritiserat användningen av den "propagandistiska termen" annektering.

FNB har även publicerat en kortare text under rubriken "Sagt om annekteringen i Östersundom".





Samtidigt som naturskyddsorganisationerna kritiserar planeringen av Östersundom bedriver Helsingfors stad sin egen imagekampanj för de aktuella planerna. På webbplatsen Nytt i Helsingfors (Uutta Helsinkiä) Har staden under rubriken "Östersundom - staden i naturen, naturen i staden" ("Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa") publicerat en intervju med "ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt" Ari Karjalainen.


Under underrubriken "Metro eller snabbspårväg?" kan man i intervjun läsa följande:


Beträffande spårtrafiken har nu metroalternativet valts som primär utgångspunkt för generalplaneringen, men planläggningen utesluter heller inte ännu helt och hållet en eventuell snabbspårväg.

”Till exempel reserveringarna för huvudgatorna görs flexibelt så att man sedan slutligen utgående från då rådande politiska vilja, ekonomiska situation och tekniska vetande kan fatta bästa möjliga avgörande. År 2015 är det i varje fall tekniskt möjligt att starta bygget av östmetron”, fastslår Karjalainen.

Frågan är vem "man" är som har valt metroalternativet som primär utgångspunkt". Valet av spårvägslösning har aldrig (officiellt) behandlats ens av stadsplaneringsnämnden. Knappast har det aktuella tjänstemannabeslutet ändå tagits utan att ledande politiker från Samlingspartiet och De gröna kommit överens om att i detta skede satsa på metron. Här misstänker jag att Risto Rautava & Co beräknande utnyttjar Osmo Soininvaaras blinda fläck. Intressant är det att notera att man tänker sig att man skall kunna planera med metron som utgångspunkt utan att i slutändan binda sig vid metron. Syftet med valet av det aktuella metroalternativet förefaller vara att man med gröna (läs: Soininvaaras) motiveringar skall kunna exploatera en så stor del som möjligt av stadens mark i Östersundom (och Västersundom).




Dokumentet som Ari Karjalainen har i handen har rubriken "Suur Östersundom".


X-files. Den 4 september 2010


Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Apu: Itämetron laskelmia pimitettiin?". Artikeln baserar sig dels på artikeln i Apu, dels på uttalandet av Helsingfors naturskyddsförening. (Se "Utredningar mörklades. Den 3 september 2010".)


Borgåbladet har idag publicerat en text som direkt baserar sig på naturskyddsföreningens uttalande.


Yle Huvudstadsregionen publicerade igår en nyhet med tubriken "Stadsplaneringskontor beskylls för oklarheter i metrobygge".


Yle Östnyland publicerade i går en kortare text med rubriken "Tidning: planer för öst-metro mörklades".


Det är möjligt att medlemmarna i stadsplaneringsnämnden utanför protokollet har fått ta del av det viktigaste delarna av utredningarna, men man har hemlighållit dokumenten i ett halvt år med motiveringen att de först måste presenteras för nämnden. Ändå gjordes ställningstagandet för metroalternativet utan att medlemmarna i stadsplaneringsnämnden direkt kunnat ta del av utredningarna. Hemlighållandet är knappast lagligt, eftersom dokumenten inte innehåller någon sekretessbelagd information. Man kan bara spekulera om stadsplaneringskontorets motiv till att dröja med offentliggörandet. Min egen gissning är att det huvudsakliga syftet är att tjänstemännen (och några förtrodda ledande politiker) ville välja metron som utgångspunkt för planeringen av Östersundom innan diskussionen om alternativen kommit igång.


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundom ja salaiset kansiot". Den ironiska rubriken antyder att Soininvaara förringar betydelsen av hemlighållandet och sitt eget uttalande i Apu. Det är anmärkningsvärt att han till Helsingin Sanomat igår sade att dokumenten inte innehåller någonting för honom nytt, fastän han uppenbarligen ännu igår på morgonen inte visste att det aktuella alternativet mutkametro (ve 2.2) finns med i utredningarna. Metron och alternativet snabbspårväg har diskuterats aktivt på Soininvaaras blogg, liksom på diskussions på diskussionsforumet Joukkoliikennefoorumi.




På tidningen Uusomaas webbplats kan man rösta för eller emot en metrolinje ända till Borgå...


Helsingfors statdsstyrelse skall i måndag behandla ärendet "Aloite Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistämisestä. I praktiken är förslaget identiskt med förslaget som godkändes av fastighetsnämnden den 26 augusti. På föredragningslistan finns även ett ärende med rubriken "Lausunto Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemalleista". I förslaget till utlåtande finns bl.a. följande stycke:


Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan rakennemalleissa ei ole mallien muodostamisperiaatteista johtuen otettu sitovaksi lähtökohdaksi valtioneuvoston päätöstä ja päätöksen perusteluja Östersundomin alueen liittämisestä Helsinkiin, eikä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden Helsingin seudun erityiskysymyksiin kuuluvaa eritystavoitetta, jonka mukaan alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään. Tämä puute tulee jatkosuunnittelussa korjata.






I senaste nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändarartikel med rubriken "Metrolla Sipoonkorpeen".

Utredningar mörklades. Den 3 september 2010


Apu publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto pimitti itämetroon liittyviä laskelmia?" Jag citerar här ur artikeln.


Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi viime viikolla kokouksessaan niin sanotun Östersundomin työohjelman, joka tarkoittaa suunnitelmaa siitä kuinka alue tullaan kaavoittamaan. Vasta hyväksymisen jälkeen on paljastunut, että kaupunkisuunnitteluvirasto on jättänyt esittämättä lautakunnan poliitikoille kaksi keskeistä selvitystä, joiden laskelmat vaikuttavat oleellisesti käsitykseen metron kannattavuudesta. Nämä selvitykset ovat metron esiselvitys ja raitiotien esiselvitys. Selvitysten päivämääristä näkee, että ne ovat valmistuneet jo tämän vuoden helmikuussa.

Apu tavoitti kolme kaupunkisuunnittelulautakunnan jäsentä. Heistä kukaan ei ollut nähnyt selvityksiä päätöstä tehdessään. Selvitykset ilmestyivät Helsingin kaupungin sivuille vasta eilen – sen jälkeen, kun kaupunkisuunnittelulautakunta oli jo tehnyt tärkeän päätöksensä.

Lautakunnan hyväksymä Östersundomin työohjelma on merkittävä askel kohti metroa. Siinä lukee esimerkiksi (sivulla kuusi): ”Alueen joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee olemaan metro”.

Lautakunnan varapuheenjohtaja Osmo Soininvaara (vihr) on hyvin hämmentynyt siitä, että kaupunkisuunnitteluvirasto ei toimittanut lautakunnalle kahta keskeistä selvitystä.





Här ger Tuomas Rajajärvi en ny motivering till att utredningarna inte tidigare varit offentliga:


Rajajärven mukaan selvitykset eivät olleet aiemmin julkisia, koska ne olivat osa työtä, jossa Östersundomin liikennejärjestelyistä tehtiin niin sanottuja rakennevaihtoehtoja.

Vad är det? Jag förstår inte. Statspatsplaneringskontoret hade inte behövt publicera utredningarna på Internet, men man borde ha låtit medlemmarna i stadsplaneringsnämnden och andra som så begärt få se dokumenten. Nu hemlighölls utredningarna för de förtroendevalda, som endast utanför protokollet fick ta del av valda delar ur utredningarna. Om utredningarna inte tidigare varit offentliga, så är det även synnerligt problematiskt att man läckt ut delar av utredningen till Helsingin Sanomat.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Apu: Östersundomin itämetroselvitys pimitettiin poliitikoilta" och underrubriken "Virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi kiistää pimityksen". På tidningens webbplats publicerades igår kväll en text med rubriken
"Virastopäällikkö kiistää pimittäneensä itämetrolaskelmia". Tidigare på dagen hade tidningen publicerat FNB:s notis under rubriken "Apu: Keskeisiä itämetrolaskelmia jätetty pimentoon".



Apus nyhet förmedlades igår även av bl.a. Nelonen

och MTV3.

Borgåbladet publicerade igår kväll en artikel med rubriken "'Fakta hemlighölls i metrofråga'". I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår FNB:s notis under rubriken "Apu: Metroplaner mörkades".







Att döma av en kommentar på Osmo Soinvaaras blogg hade Soininvaara ännu inte ännu igår på morgonen insett att den aktuella "mutkametron" finns med redan i metroutredningen "Itämetron esiselvitys" från februari. (Jfr "Östersundomin selvitykset. Den 30 augusti 2010".) Detta är anmärkningsvärt med tanke på Soininvaaras aktuella uttalanden i Apu och Helsingin Sanomat. Timo Pyyluoma kommenterade Soininvaara på samma blogg.




Helsingfors naturskyddsförening gav igår efter klockan fyra ut ett pressmeddelande, som jag återger här i sin helhet.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys tiedottaa 2.9.2010

VALTA ÖSTERSUNDOMIN YLEISKAAVASTA KUULUU ASUKKAILLE JA VALTUUSTOILLE

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys (Helsy) arvostelee Helsingin kaupunkia suunnitteluaineiston salailusta ja vallan keskittämisestä Östersundomin kaavoituksessa. Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto ei ole julkaissut jo tammikuussa valmistuneita Östersundomin pikaraitiotie- ja metrovaihtoehdoista tehtyjä selvityksiä. Asiakirjoja ei ole annettu edes keskeisten lautakuntien jäsenille, pyynnöistä huolimatta. Ne saatiin julki vasta nyt – kansalaisten tekemien painostustoimien ansiosta. Ennen kaikkea kaupungin tulee julkaista liikennesuunnitelmien pohjana käytettävä rakentamissuunnitelma; siis minne rakennetaan ja kuinka paljon. Tämä on olennainen tieto, jotta kansalaisten on ylipäätään mahdollista arvioida liikennesuunnitelmia.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys (Helsy) arvostelee Helsingin kaupunkia suunnitteluaineiston salailusta ja vallan keskittämisestä Östersundomin kaavoituksessa. Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto ei julkaissut eikä antanut jo tammikuussa valmistuneita Östersundomin pikaraitiotie- ja metrovaihtoehdoista tehtyjä selvityksiä edes keskeisten lautakuntien jäsenille, pyynnöistä huolimatta. Ne saatiin julki vasta nyt, kansalaisten painostuksen jälkeen.

Julkisuuslaki korostaa kansalaisten ja yhteisöjen mahdollisuutta osallistua julkiseen keskusteluun, nähdä kuntien keskeiset dokumentit ja vaikuttaa päätöksiin. Yhdistyksen mielestä on valitettavaa, ettei Helsinki noudata lain henkeä eikä ole tuonut kaikkia suunnitteluun liittyviä selvityksiä tasapuolisesti esille.

Yhdistys ei myöskään hyväksy suunnittelun kiireellistä aikataulua. Yhteisen yleiskaavan osallistumis- ja arviointisuunnitelma tulee lausuttavaksi vasta syksyllä, jolloin yleiskaavaluonnosta Östersundomin osalta on jo valmisteltu pitkälle, sillä sen on esitetty valmistuvan syksyllä 2010. Kaavaehdotuksen pitäisi valmistua ja tulla valtuustojen käsiteltäväksi vuoden 2012 aikana. ”Missä vaiheessa asukkaiden ja muiden toimijoiden mielipiteet huomioidaan, jos suunnitelmat on jo tehty. Turha kiire pilaa koko hankkeen", Helsyn puheenjohtaja Kati Vierikko harmittelee.

Elokuun lopulla tiedotusvälineissä annettiin ymmärtää, että Östersundomiin ja sen naapurialueille Vantaalle ja Sipooseen suunnitellaan rakennettavaksi 50 000 - 80 000 asukkaan taajamaa, jonka liikenne perustuisi metroon. ”Raideliikennevaihtoehtoa ei ole vielä ratkaistu yhdessäkään kunnan luottamuselimessä ja julkisuuteen olisi pitänyt tuoda molemmat raideliikenneselvitykset heti niiden valmistuttua”, Vierikko huomauttaa. Ratkaisematta on myös Sipoonkorven kansallispuiston rajaus ja pinta-ala.

Helsy ei pidä demokratian kannalta hyvänä esitystä keskittää valta Östersundomin ja siihen liittyvien Vantaan ja Sipoon lähialueiden suunnittelussa kolmelle virkamiehelle. Kolmen kunnan valtuustot pääsevät päättämään ainoastaan yleiskaavaehdotuksesta.

"Vallan siirtäminen lautakunnilta ja valtuustoilta virkamiesvetoiselle työryhmälle loukkaa syvästi kunnallisen demokratian periaatteita. Östersundom on erittäin suuri hanke, jonka yleiskaavasta päättäminen on hajautettava kuntien luottamuselimiin", toteaa Helsyn hallituksen jäsen, dosentti Sirkku Manninen.

LISÄTIEDOT:
- Kati Vierikko, Helsyn puheenjohtaja, 040 737 2298
- Sirkku Manninen, Helsyn hallituksen jäsen, 040 563 1546


Tunnelbana. Den 2 september 2010



I samband artikeln "Reittejä eläimille vai asuntoja?" fanns i Helsingin Sanomat den 20 februari l en bild av en bergsklättrare som klättrar upp för bergsväggen i Gubbacka i Västersundom där det heter att . Tidningen låter felaktigt förstå att området hör till inkorporeringsområdet (liitosalue), men på en karta invid bilden har man markerat metrorutten och -stationen med stor exakthet. Jag har kommenterat den aktuella berhsväggen i mina blogginlägg "Metro och bergsbestigning. Den 9 juli 2008" och "Genvägar. Den 10 juli 2008". Här stöter den aktuella metrolinjen på tekniska utmaningar. Frågan är om inte reservationen för den metrostationen "Kartano", som ligger mycket nära Västersundom metrostation, inte är tänkt som ett tekniskt lättare genomförbart alternativ.

Ritningarna i den nu publicerade utredningen är motstridiga eller åtminstone missvisande. Enligt bilden ovan skall metron (den röda linjen) gå på ytan västerifrån fram till Ring III där den går in i en tunnel. (Den blåa linjen en tänkt väg för förbindelsetrafik.) Dess värre går hamnbanan från Nordsjö hamn under Ring III på samma ställe. Enligt kartan ovan förefaller metron komma ut ur tunneln vid Västersundom metrostation, men i själva verket planerar man att stationen byggs under markytan och att metrobanan fortsätter under Österledan vidare i tunnel ända fram till följande station. I själva verket är metron tänkt att gå oavbrutet i tunnel de första 4,2 km från Mellungsbacka till Sunberg station vid Husövägen. Östmetron är med andra ord tänkt som en riktig tunnelbana. På urklippet ovan ser man för övrigt att kommungränsen (den tunna lila linjen) mellan Helsingfors och Vanda går längs Österledens gamla sträckning, i strid med lantmäteriverkets tolkning av statsrådets Sibbobeslut.






Utedningarna "Itämetron esiselvitys" och "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys" har i någon mån diskuterats dikuterats på Osmo Soinvaaras blogg som kommentarer till inlägget "Kaupunkisuunnittelulautakunta 26.8.2010". Igår skrev Riku Eskelinen en kommentar till Soininvaara inläggblogg:


Nyt on sitten selvinnyt, että useat kansalaiset tai luottamushenkilöt ovat pyytäneet pikaraitiotieselvitystä ja Itämetroselvitystä KSV:stä nähtäväkseen. Keväällä virastosta on kerrottu, että selvitykset eivät ole valmistuneet.

KSV:n sivuilla on nyt onneksi nuo asiakirjat nähtävillä. Ne on päivätty helmikuulle ja ovat siis olleet viraston käytettävissä jo tuolloin.

Asiakirjat ovat ilmeisesti olleet julkisia ainoastaan tietyille henkilöille (ja ehkä valikoidusti medialle). Asiakirjat on siis salattu valikoivasti (jopa valehdellen), vaikka ne on julkisella rahalla teetetty ja niissä ei ole mitään salassa pidettävää.

Näitä asiakirjoja olisi tarvittu esimerkiksi meillä kansalaisjärjestöissä. Miksi näin toimittiin?


Har man på stadsplaneringskontoret ännu på våren hävdat att utredningarna inte är färdiga? I artikeln "Halpa vai nopea raide itään?" i Helsingin Sanomat kunde man den 17 februari dock läsa följande:


Selvityksiä esitellään kaupunkisuunnittelulautakunnalle parin kolmen viikon päästä, eikä virasto julkista linjakarttoja ennen kuin poliitikot ovat ne saaneet.


Och vidare:

Vaikka Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja esitellään poliitikoille jo ensi kuussa, päätöksen tekeminen jäänee ensi kesään.


Redan i ovannämnda artikel kunde man berätta att metrolinjen var 8,3 km lång (till Zachrisbacken), att det planeras två metrostationer i Vanda och att metron eventuellt skulle fortsätta ända till Majvik. (Längden 8,3 motvarar mutkametro-alternativet 2.2, men pristet 400 miljoner euro som uppges i artikeln ligger närmare det i utredningen beräknade priset för alternativet 2.2.) Från kartan över metrolinjen, som publicerades i Helsingin sanomat den 20 februari, hade stationen i Västerkulla och förlängningen till Majvik lämnats bort. (Se mitt inlägg "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".)

Före den 8 februari stod det på stadsplaneringskontorets webbplats för östersundomprojektet om utredningarna att de skulle vara färdiga före slutet av januari. Den 8 februari byttes "tammikuun loppuun mennessä" ut mot "alkuvuonna 2010". (Se "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010".) Den 1 juni byttes texten ut mot "valmi alkuvuonna 2010, ei vielä julkaistu".

Den nu publicerade pdf-filen med dokumentet "Itämetron esiselvitys" är skapad den 24 februari och uppdaterat den 2 mars, samma dag som filen med dokumentet "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys" är skapat. "Itämetron esiselvitys" är på omslaget daterat till 5.2.2010 och "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys" till "Helmikuu 2010".


Man förefaller ha motiverat hemlighållandet av dokumenten med att de ännu inte är "publicerade", fastän utredningarna varit färdiga sedan februari. På listan över utredningar på stadsplaneringskontorets webbplats finns ännu två "kommande" utreningar om vilka det heter "valmis alkuvuonna 2010, ei vielä julkaistu": "Östersundomin lämmitysratkaisut" och "Östersundomin osayleiskaava-alueen vesihuollon yleisjärjestely - vaihtoehdot". Bland de "färdiga" utredningarna finns två utedningar, "Omavaraisuus maankäytön suunnittelun tavoitteena, esimerkkialueena Granön saari Sipoossa" och "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys", som inte publicerats på Internet. Helsingfors stad har ingen juridisk skyldighet att publicera utredningar på nätet. Om metroutredningen inte publicerats på webben, så hade dock motiveringen till hemlighållandet förlorat all trovärdighet. Allt tyder på att inte ens stadsplaneringsnämndens (alla) medlemmar fått ta del av metroutredningen innan den publicerades på Internet i måndags. Nämnden tog beslutet om den gemensamma generalplanen, som skall utgå från det aktuella metroalternativet, innan metroutredningen var offentlig eller ens tillgänglig för de förtroendevalda.


Rubriken på huvudnyheten på paradsidan till dagen nummer av Borgåbladet lyder "Kustbanan via Nickby och Kullo",

Grannarna bromsar entusiasmen. Den 1 september 2010


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Naapurit jarruttelevat Helsingin itämetrointoa". Ingenstans i artikeln omnämns utredningen "Itämetron esiselvitys", som publicerades i måndags. Jag citerar ur artikeln: Jag återger här valda bitar ur artikeln:


Vantaan ja Sipoon keskeiset poliitikot eivät usko, että itämetroa aletaan rakentaa 2010-luvulla.

"Se on hyvin kunnianhimoinen ajatus", Vantaan perussuomalaisten valtuustoryhmän puheenjohtaja Pietari Jääskeläinen sanoo ja nauraa päälle. ...


"Varmaan 2025–2030 voisi olla realistisempi", Vantaan Sdp:n valtuustojohtaja Sirkka-Liisa Kähärä pohtii. ...


Hallitus linjaa tänä syksynä, perustetaanko Sipoonkorpeen kansallispuisto. Samalla päätetään, millaiset rakentamattomat vyöhykkeet kansallispuisto ja merenrannan Natura-alueet vaativat välilleen.

Vantaan vihreiden valtuustojohtaja Anniina Kostilainen ottaisi koko Östersundomin suunnittelussa aikalisän.

"Kun luonto on kerran menetetty, sitä ei saada ikinä takaisin samassa muodossa." ...


Helsingin poliitikkojen keskuudesta tukea löytyy enemmän.

"Olen siitä aika lailla innoissani. Se avaa itäisen suunnan, ja musta aukko kaupungin kehityksessä poistuu", kaupunginhallituksen varapuheenjohtaja Arto Bryggare (sd) sanoo. ...

Kukaan haastatelluista ei usko, että ensimmäisessä vaiheessa metrolinjaa vedetään Sipoon Majvikiin asti.

"En sulje sitä pois, jos katsotaan 70 vuotta eteenpäin", Sipoon valtuuston puheenjohtaja Christel Liljeström (r) heittää.



Esbopolitikernas reservation lyfts skilt fram under rubriken "Espoo haluaa jatkaa ensin kaupunkirataa ja länsimetroa".