Kuntaministeri houkutteli kielellä. Den 21 september 2010

I gårdagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick inslag om språkstriderna i kommunfullmäktige i Sibbo. Inslaget, som kan ses på Yle arenan, berör allt från byskolor till kommunministerns argument för att Sfp borde ha gått med på en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström kommer rent av med ny information om bakgrunden till inkorporeringen. Liljeström säger att "dåvarande" kommunminister försökte locka Sfp att gå med på gränsjusteringen genom att framhålla att inkorporeringen skulle göra Sibbo till en svenskare kommun. Jag förmodar att Liljeström här syftar på Hannes Manninen, som våren 2006 med både förhandlingar och hot försökte få Svenska folkpartiet och beslutsfattarna i Sibbo att frivilligt gå med på en inkorporering. Liljeström skulle antagligen ha en hel del mera att avslöja om Manninen, men de hemliga förhandlingarna våren 2006 är en känslig fråga även för Sfp.


Yle publicerade igår på dagen en artikel som motsvarar innehållet i TV-inslaget. Jag återger här början av texten "Kieli on kuuma kysymys Sipoossa":

Itä-Uudenmaan liiton lakkauttaminen sujui ilman suurta dramatiikkaa, koska RKP ei halunnut kieliriitaa asiasta. Puolueen etujen mukaista oli saada yhtenäinen rintama vastustaman hallintorajojen siirtoa.

Sipoo vastusti viimeiseen saakka valtioneuvoston tahtoa siirtää Helsingin rajaa Östersundomin itäpuolelle. Kiliriitaa asiasta ei tuolloin saatu, ei edes Sipoon kunnanvaltuustossa, vaikka likeltä liippasi.

– Silloin oli enemmän kysymys siitä, oliko kunnanjohtajalla ja silloisella kunnanhallituksen puheenjohtajalla, siis minulla, luottamusta. Eli luottivatko valtuutetut siihen tekemiseen ja niihin taustatietoihin, joita olimme päättäjille kertoneet. Siinä yhteydessä kielikysymys jossakin vaiheessa pompahti esiin, muistelee Christel Liljeström.

Helsinki-Sipoo kiistan kuumimmissa vaiheissa maakauppoja yritettiin kääntää myös ruotsinkielisten eduksi, vaikka samaan aikaan maan hallitus valmisteli täyttä vauhtia yhden RKP:n linnoituksen eli Itä-Uudenmaan maakuntaliiton lakkauttamista.

Kuntaministeri houkutteli kielellä

– Muistan hyvin kun silloinen kuntaministeri sanoi, että meidän pitää muistaa Sipoon vahvistuvan ruotsinkielisenä kuntana. Ihan näin se ei ollut, mutta sitäkin yritettiin käyttää valttikorttina, jotta RKP olisi mennyt mukaan rajansiirtoon.

– Olihan se jo silloin luettavissa, että Itä-Uudenmaan liitto on riippuvainen Sipoostakin. Jos kunnasta otetaan osa pois ja Sipoo heikkenee, niin sillä on seurauksia maakuntajakoon, sanoo Liljeström.

Antero Alku kritiserade på en diskussionsplats på nätet för en vecka sedan Helsingin Sanomat för att ha negligerat Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att även utreda modeller som baserar sig på snabbspårvagsalternativen. (Se "Beslut på en halv miljard. Den 14 september 2010".) Jag citerar ur inlägget:

Ruotsinkielinen pääkaupunkiseudun päivälehti Hufvudstadbladet lieneekin parempi, koska se kuulemma on kertonut miten asia on. Olenkin jo pitkään harkinnut sanomalehtitilaukseni vaihtamista. Ja suosittelen sitä muillekin. Siinä siivellä harjaantuu toinen kotimainenkin.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Tarkastusvirasto arvostelee väylähankkeiden huonoa perustelua".

Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010

Eftersom jag varit förkyld den senaste tiden har jag inte motionerat och därmed inte heller besökt Husö. I lördags tog jag mig ändå en promenad längs den nya eller "förbättrade och restaurerade räddningsvägen". Längs vägen fanns ännu en vält och en grävmaskin, men vägprojektet förefaller vara praktiskt taget färdigt.




Istället hade man påbörjat följande följande steg eller projekt. På spetsen av udden invid den gamla stenbryggan hade man byggt en vändplats. (Se bilden högst uppe.) Här finns en öppning från förut, som väl hade räckt för räddningsfordon. (Se bilderna nedan, som är några veckor gammal.) Nu har man fyllt ut med sten och grus, men ett antal träd återstår ännu att fälla.







Den tilltagna vändplatsen för den nya vägen baserar sig inte längre på ritningarna för vägbygget, som användes som utgångspunkt då ett antal tjänstemän från Helsingfors stad i juni bedömde att vägen, eller egentligen avverkningen som den nya vägen förutsätter, påverkar landskapsbilden så obetydligt att den inte krävde landskapsarbetstillstånd. När man byggt vändplatsen har man istället använd sig av ritningarna för den planerade "tillfälliga simstranden". (Se "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och bilden nedan.)






Vändplatsen har byggts på den vackraste platsen på hela Husö. Eller snarare var platsen där vändplatsen byggts den vackraste platsen på Husö. Än så länge har man inte fällt träd i anslutning till vändplatsen, men det är uppenbart att projektet redan nu påverkat landskapsbilden, inte minst sett från stranden och sjön. Se bilderna nedan.










Speciellt intressant är det att man börjat bygga enligt ritningarna för "Väliaikaunen uimaranta", fastän simstranden och båtbryggan inte ännu har beviljats tillstånd. Kanske har det varit bråttom att bygga innan man fått svar från Närings-, trafik- och miljöcentralen?



Längs den "restaurerade" vägen finns en stor rishög, med vilken man täckt över trädet som man olovligt skuffat omkull med grävmaskin. (Se "Med baken före. Den 5 augusti 2010".) Kanske var det ändå inte riktigt så här enkelt att sopa lagbrotten under mattan?






I går publicerade Helsingin sanomat en artikel med rubriken "Metro kiilaa kehäteiden ohi". (Se "Helsinki hoputtaa, muut toppuuttelevat. Den 19 september 2010".) Senare på morgonen publicerades på tidningens webbplats en starkt avvikande version av artikeln under rubriken "Kehä II:n jatko jäämässä raidehankkeiden jalkoihin". Jag cieterar:

HS kysyi ryhmältä Helsingin, Espoon ja Vantaan päättäjiä, mitkä pääkaupunkiseudun suuret liikennehankkeet ovat tärkeimpiä ensi vuosikymmenellä. Vastaukset olivat selvät: helsinkiläiset kohottavat kärkeen Östersundomin raideyhteydet, espoolaiset haluavat jatkaa länsimetroa Kivenlahteen asti ja vantaalaiset korostavat Kehä III:n perusparannuksen tärkeyttä.

"Sipoon alue on liitetty Helsinkiin, että sinne saisi asuntoja. On tärkeää, että joukkoliikenneratkaisu on tehty etupainotteisesti", perustelee itämetron tärkeyttä Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok).

Espoon teknisen toimen johtajan Olavi Loukon mielestä taas länsimetro pitäisi toteuttaa ennen Sipoon metroa.

"Siellä on käyttäjiä jo kymmeniä tuhansia. Valmius on olemassa. Tähän verrattuna Sipoon metro on vasta raakile", hän sanoo.

Helsinki hoputtaa, muut toppuuttelevat. Den 19 september 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Metro kiilaa kehäteiden ohi". Rubriken stämmer dåligt överens med resultatet från Helsingin Sanomats förfrågning, för i Helsingfors grannkommuner har man helt andra prioriteringar, speciellt när det gäller östmetron. Jag citerar:

HS:n kyselyssä kaupunkien painotukset tulivat selviksi.

Espoolaisille tärkeä on länsimetron jatko Kivenlahteen asti, helsinkiläisille metron tai pikaraitiotien rakentaminen Östersundomiin. Vantaalla korostetaan tiehankkeita.

Helsingin apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa itämetron 2012–2018 toteutettavien hankkeiden joukkoon. Naapurikaupungeissa tähän ei uskota.

"Jos ollaan realisteja, niin se ei kilpaile olemassa olevien hankkeiden kanssa", sanoo Vantaan apulaiskaupunginjohtaja Jukka Peltomäki. Metroasemista kaksi on Vantaan puolella.

"Sipoon metro on länsimetroon verrattuna vain raakile. Sen aika voisi olla 2019 alkaen", sanoo Espoon kollega Olavi Louko.

T.o.m. av beslutsfattarna i Helsingfors är det endast Osku Pajamäki som lyfter fram östmetron eller "Sipoon metro".



Med den ovannämnda artikeln har HS publicerat en karta med huvudstadsregionens trafikprojekt.



På kartan finns ett stapeldiagram över de beräknade kostnaderna. Priset för östmetron uppges här vara 640 miljoner euro.



Helsingin Sanomat har nu noterat att den mutkametro skall gå i tunnel hela vägen från Mellungsbacka till Sundsberg.




Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om utredningen av en sammanslagning av Helsingfors och Vanda och har rubriken "Suur-Helsinkiin uudella tyylillä". Jag återger här de sista raderna:

Seudun kuntien yhdistäminen on ajan mittaan välttämätöntä. Luontevimmin se alkaa Vantaalta ja Helsingistä. Vastahankainen Espoo voi liittyä myöhemmin.

Jos kunnat eivät pysty yhdistymisestä päättämään, asia siirtyy seuraavalle hallitukselle. Koko Suomen kannalta on tärkeää, että sen merkittävin keskus toimii tehokkaasti niin asukkaiden kuin yritystenkin kannalta.

Senaste gång Helsingforspoitikerna krävde en sammanslagning av städerna i Huvudstadsregionen stillade regeringen Helsingfors och Helsingin Sanomats hunger genom att erbjuda en bit av Sibbo. Nu skriker magen igen.


Pressen från Helsingfors syns i den nya kommunministerns Tapani Töllis (c) uttalanden. Han har redan flera gånger hunnit uttala sig positivt om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Även i övrigt fjäskar han för "metropolen". Jag citerar ur artikeln "Metropolipolitiikkaan selkoa marraskuussa " i veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat:

Kehärata ja länsimetro on keskustan piirissä määritelty paikallisiksi hankkeiksi, mutta Tölli sanoi olevansa eri mieltä.

–Eivät ne ole vain paikallisia hankkeita, niillä on myös valtakunnallista merkitystä. Siitä ei tule mitään, että metropolialue ja muu Suomi pannaan vastakkain, Tölli vakuutti.

Brax muistutti, että kehärata- ja länsimetropäätökset olivat ison väännön takana – ja tämän vaalikauden suurimpia saavutuksia.

–Seuraavat hankkeet ovat Pisararata ja itämetro. Nekin ovat koko maan etu, hän sanoi.

Utredningen av följderna av en sammanslagning av Vanda och Helsingfors har resulterat i ett flertal publicerade rapporter. Jag har tittat på "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö Loppuraportti". Här finns en karta över olika markägare i Vanda och Helsingfors. Mark som ägs av kommun eller kommunen är markerat i grönt. Då det gäller Helsingfors och inkorporeringsområdet har även mark som ägs av Vanda stad och Sibbo kommun bl.a. på Björnsö och vid Zachrisbacken markerats med grönt. Däremot har Helsingfors markegendom på Vandasidan i Västersundom markerats som område som ägs av "övriga". Detta gäller speciellt fastigheten 410-0006-0059, som Helsingfors torde hoppas på att kunna exploatera genom att rita ut en metrolinje genom Västersundom.



Nedan en karta över markegendomen i dokumentet "Östersundomin yhteisen yleiskaavan: Osallistumis- ja arviointisuunnitelma", som ingick som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte senaste måndag.




Området i Västersudnom som Helsingfors vill exploatera hör till en omfattande grönförbindelse bestående av rekrationsområden och naturskyddsområdet. Detta framgår tydligt nedan ur utklippet från en annan karta i den obannämnda utredningen "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö Loppuraportti". Rekrationsområden är här markerade med mörkgrön färg medan naturskyddsområden är markerade med mörkblå färg. Här ser man även tydligt hur bebyggelsen tar slut långt före den gamla gränsen till Sibbo.

4 000 kvm råmark. Den 18 september 2010

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår artikeln "Markpriset får inte skena iväg" (klicka på länken istället för på bilden), som jag redan kommenterat i inlägget "Klarsignal. Den 16 september 2010". Här skriver Bbl bl.a. att "I och med att regeringen godkände annekteringen gav den samtidigt klarsignal för en utvidgning av metropolen österut." Sambandet mellan tillväxtivern i Sibbo och statsrådets "klarsignal" är dock högst komplext. Utvidgningen av "metropolen" och en utvidgning av Helsingfors stad är att börja med två skilda saker. Själv ser jag gärna att markpriserna skenar iväg, ifall det kan dämpa tillväxthysterin. Tyvärr lockar de höga markpriserna samtidigt Helsingfors stad att exploatera mark som ägs av staden från förut, fastän de aktuella områdena inte lämpar sig för bebyggelse.



Helsingfors har inte alls råd att punga ut med stora summor för råmark, men man betalar ett överpris för enskilda små tomter. På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte nästa vecka ingår ett förslag om att staden skall köpa en halv fastighet på sammanlagt 4 000 kvadratmeter. Det föreslagna priset är 85 000 euro eller 21,25 €/kvm. Några andra markaffärer i Östersundom behandlar fastighetsnämnden inte denna gång.




Jag har på denna blogg tidigare kommenterat behovet av en grundlagsdomstol. (Se bl.a. "Sakkunniga domare. Den 14 juli 2009" och "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Ledaren i gårdagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Finland behöver en grundlagsdomstol". Du missade väl inte artikeln "'Fakta hemlighölls i metrofråga'"?

Heikki Harjula tillbaka i HFD. Den 17 september 2010

Justitiekanslerns anmälan om unsdersökning av Matti Vanhanens "ämbetsåtgärd" ger en bild av att någon trots allt övervakar det politiska maktutövandet i Finland. Att övervaka lagligheten i statsrådets verksamhet är även justitiekanslerämbetets främsta uppgift. I fallet Sibbo brast denna övervakning, men mig veterligen gjordes inga anmälningar till JK angående statsrådets Sibbobeslut. I de anmälningar som gjordes till JK yrkades det bl.a. på att kommunminister Hannes Manninen och kommuinindelningsutredare Pekka Myllyniemi var jäviga, men det blev HFD:s uppgift att ta ställning till Vanhanens jäv i Sibbofrågan.


För dem som regelbundet läser denna blogg torde det inte vara okänt vad jag anser om HFD:s Sibbobeslut. I beslutet deltog i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula, vars jäv enligt min bedömning är uppenbart. (Se bl.a. "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Dessutom deltog förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008, fastän han tidigare deltagit i HFD:s beslut i samma ärende från den 23 maj 2007. (Se "Domarjäv. Den 5 juni 2010".) Betydligt allvarligare ser jag dock på HFD:s skandalaktiga handläggning av det aktuella ärendet.


Om jag efter fallet Sibbo inte har några skäl att känna respekt för Harjula, så förtjänar inte heller den nuvarande eller den förre chefen för Kommunförbundets juridiska avdelning min aktning. Jag har fortfarande ingen aning om varför Kari Prättälä sade upp sig från tjänsten som direktör för juridiska ärenden, då han ändå fortsätter som jurist på Kommunförbundet. Lite har jag funderat på hur Harjula, som själv sökte tjänsten, skulle acceptera Prättäläs efterträdare Arto Sulonen som sin nya förman. Samarbetet mellan Harjula och Sulonen förefalller visserligen ha fungerat så väl då det gällde kommunreformen som då det gällde fallet Sibbo, men det är ofta svårt för en (fd) kronprins att acceptera en ny chef. Min oro för Harjula har dock visat sig onödig. År 2007 utnämndes Harjula till tillfälligt förvaltningsråd just för tiden då Sibbofrågan skulle avgöras. Hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Arto Sulonen tillträdde som direktör för juridiska ärenden den 1 september 2010, men den 15 juli 2010 föreslog statsrådet för republikens president att hon utnämner Heikki Harjula till tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen från och med den 1 september 2010, denna gång för ett helt år.




Det är alltså möjligt att Harjula kommer att deltaga i HFD:s avgörande i tvisten om hur mycket Helsingfors stad bör ersätta Sibbo kommun för fastigheter som tillkommer staden genom inkorporeringen. Visserligen är Harjula väl även här att betrakta som jävig, om inte annars så för att han deltagit i HFD:s tidigare Sibbobeslut. Lagen om domarjäv tycks ju dock inte tillämpas på högsta förvaltningsdomstolens domare.

Klarsignal. Den 16 september 2010

Dagens huvudnyhet i Finland är att justitiekansler Jaakko Jonkka beslutit att be grundlagsutskottet utreda Matti Vanhanens jäv då statsrådet beslutit att bevilja understöd till stiftelsen Nuorisosäätiö, som i sin tur beviljat 23 000 euro för Vanhanens presidentvalskampanj år 2006. (Bilden ovan av "Tasavallan mittainen Matti" på Borgå torg har jag dock tagit den 26 augusti 2010.) Statsrådets beslut om fördelning av understöd från RAY är väl att betraktas som en formalitet, men enligt Jonkka handlar det aktuella fallet inte om ett formfel. Istället bedömmer Jonkka att fötroendet för Vanhanens opartiskhet har hotats.

Knappast diskuterades fördelningen av undersöd vid statsrådets sammankomst. Å andra sidan hade Vanhanen varit tvungen att motivera att han jävat sig, vilket kunde ha väckt uppmärksamhet. Beviljandet av 23 000 euro i valbidrag ser inte bra ut. Ändå torde direkta valbidrag och arvoden från Nuorisosäätiö endast vara toppen av isberget. Månne inte Nuorisosäätiös huvudsakliga syfte varit att ge Vanhanen och en grupp centerpolitiker valbidrag från byggnadsbolagen, som hoppats på uppdrag av Nuorisosäätiö.

Dagens nyhet föranleder igen frågan varför Jonkka inte bedömde Vanhanen som jävig i Sibbofrågan. Här var det väl ingen som trodde på Vanhanens opartiskhet, efter att han redan lovat och förhandlat sydvästra Sibbo åt Helsingfors. När Jonkka i juni 2007 inte stoppade Vanhanen från att delta i statsrådets Sibbobeslut var Jonkka ännu vikarierande justitiekansler, medan Vanhanen fortfarande var statsminister. Jonka bedömde Vanhanens jäv endast utgående från den information som Vanhanen själv gett JK. Däremot har högsta förvaltningsdomstolen tagit ställning till Vanhanens eventuella jäv i fallet Sibbo och hävdat att Vanhanen här inte var jävig. Efter detta högst anmärkningsvärda beslut (se bl.a. "Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010") hade det knappast varit någon idé att anmäla Vanhanen till JK.



Helsingfors stadsplaneringskontor har idag uppdaterat förteckningen över utredningar i samband med Östersundomprojektete med en "färdig" utredning: "Östersundomin puroselvitys". Man kan fråga sig varför utredningen, som är daterad 14.4.2010, publiceras först nu.



Borgåbladet har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Markpriset får inte skena iväg". Enligt artikel är utvecklingsdirektör Mikko Aho i Sibbo "orolig över att Helsingfors har råd att betala så mycket mer för marken än till exempel Sibbo har". I verkligheten har Helsingfors inte råd. Helsingfors stad har inte märkbart ökat sitt markinnehav i inkorporeringsområdet, men man har gjort en del märkliga markaffärer till ett högt pris. Avslutningen på artikeln är intressant och anmärkningsvärd:

I och med att regeringen godkände annekteringen gav den samtidigt klarsignal för en utvidgning av metropolen österut. Hur kustremsan mellan Helsingfors och Borgå ser ut om 100 år är det för tidigt att säga någonting om. Alternativen är i princip tre; antingen byggs ett Storöstersundom med betydligt fler invånare än man hittills tänkt sig. Eller så väljer man att satsa på tre centrum; ett i Östersundom, ett i Söderkulla och ett i Borgå. Det sista alternativet går ut på att låta ett band av kuststäder växa upp mellan Borgå och huvudstaden

Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan. Den 15 september 2010

Yle publicerade igår på morgonen en nyhet med rubriken "Snabbspårlinje till Östersundom utreds". Inte heler Yle verkar helt ha förstått vad det handlade om. Här talas det om "försvunna utredningr" och även om "nya utredniongar", med det torde handla om över ett halvt år gamla utredningar.

På sammandraget över Helsinghfors stadsstyrelsemöte i måndags har man nu noterat att beslutet togs enligt föredragandens ändrade förslag. (Se "Beslut på en halv miljard. Den 14 september 2010".) Däremot har man inte specificerat vad ändringen handlar om. Vad jag har noterat har inga finskspråkiga medier överhuvudtaget noterat ändringen.


Det är väl uppenbart att man förhandlat fram tillägget i föredragarens förslag för att garantera att förslaget går igenom i både fullmäktige och stadsstyrelsen. Ett problem med tillägget "Suunnittelussa tutkitaan sekä metroon että pikaraitiotiehen perustuvat kaupunkirakenteet" är att man redan utrett och nu i princip räknat med att sätta igång med själva planeringen. Man kan ju inte ha två olika generalplaner som bygger på var sin spårvägslösning.



Det är möjligt att kartan över Suur-Östersundom som syns på bilden till artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats endast är ett av många utkast, men detta utkast torde åtminstone vara aktuellt. Här utgår markanvändningen helt från metrolinjen och matartrafiklederna. På ett annat fotografi, som hittas tillsammans med den aktuella artikeln på webbplatsen Uutta Helsinkiä syns kalkylerade invånarantal. Texten är otydlig men jag läser följande: tillsammans 78 000, Helsingfors 51 000, Vanda 11 000. Det är bara att räkna ut hur många invånare man räknar med i Majvik och på Granö.

Med anledning av de nyländska riksdagsmännens besök i Sibbo och Lovisa har Loviisan Sanomat publicerat en artikel med rubriken "Vääntö ydinvoimasta jatkuu uudessa eduskunnassa". Här uttrycker Tapani Mäkinen (saml, Vanda) sin syn på möjligheterna till spårvägar österut:

Itäuusmaalaisittain merkittävänä kysymyksenä Mäkinen piti Heli-rataa. Hänen mielestään sekä itämetron että Heli-radan rakentaminen on tuskin mahdollista.
–Yksi raide itään, mutta se hieman pidemmälle. En ole itämetron vastustaja, mutta molempia tuskin saadaan.
Itäisen rantaradan Mäkinen näkee Loviisaan saakka myös paikallisliikenteen käytössä. Vasta Loviisan jälkeen pysäkkiväli pitenisi.