Oro. Den 11 mars 2011

Borgåbladet publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Östersundomplan vållar oro". Hur redogörs bl.a. för följande:

Det första utkastet behandlades på onsdag i planläggningssektionen och går därefter till styrelsen. Planen ska läggas till påseende och invånarträffar räknar man med att i bästa fall ordna ännu i vår, men senast från och med augusti. Men fullmäktige kommer att få det slutliga förslaget först om cirka två år.

På paradsidan i dagens tidning kan man läsa att "Allt förändras med ny plan."



Artikeln inne i tidningen har rubriken "Storstilade planer uppskattas inte".




En faktaruta redogör för vilken plan det hela handlar om.



På samma sida som den ovannämnda artikeln hittar man dessutom en text med rubriken "Utvecklingschefen manar till lugn". Artikeln avslutas med ett citat av utvecklingschef Mikko Aho, Sibbos representant i Östersundomkommittén:

-Vi har ett gott samarbete och vi talar om gemensamma intressen. Det kommer inte att uppstå nogon konflikt mellan Sibbo och grannkommunerna.

Vilka gemansamma intressen? Först lurar man Sibboborna att att tro att Sibbo måste växa för att Helsingfors inte skall ta mera av kommunen. Sen ställer man upp för Helsingfors då det gäller en gemensam generalplan, vars syfte är att låta Helsingfors köra över landskapsförbundet (och speciellt Esbopolitikerna). Om det finns några gemensamma intressen, så är det väl närmast de tre medlemmarna i Östersunkommittén som har gemensamma intressen.




Yle publicerade igår en text med rubriken "Trehundratusen blir drygt fyrahundratusen på 25 år", som baserar sig på Nylands förbunds pressmeddelande. Jag citerar ur texten:

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin viherkäytäviä laajennettava".

En annan text i samma tidning har rubriken "'Hyvä alku kehittämiselle'".


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vastuu Helsingin seudun tie- ja raideinvestoinneista seudun kunnille". I inlägget påpekar Soininvaara att "Helsinki miettisi Östersundomin kaavaa uudestaan, jos Kehä III:n tukkiminen ei olisi kaupungille ilmaista." Det var ett intressant medgivande.

Simstrand och brygga. Den 10 mars 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ja till simstrand och brygga på Husö". I artikeln noteras det att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte i måndags sade ja till idrottsverkets ansökan om att bygga en servicebrygga och rusta upp en simstrand på Husö genom att förorda ett positivt beslut i sitt utlåtande till ELY-centralen. Det är skäl att notera att staden genom beslutet inte har beviljat något lov för byggnadsprojektet, som inleddes senaste sommar. Illustrationen torde Borgåbladet ha hittat i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja". Bron på bilden har i sig ingenting med den tänkta simstranden och bryggan att göra, men bilden illustrerar sambandet med stadens planer för Husö.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kasvu nojaa kiskoihin". Rubriken på paradsidan lyder "Junalla Lohjalle tai Loviisaan". Här omnämns även Östersundom. Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en karta, ur vilken kartan ovan är utklippt. Här finn tre alternativa linjer för en järnväg österut genom Sibbo. De tre alternativen har lyfts fram på en karta på tidningens paradsida. Här kan man även läsa ett tvivelaktigt påstående av planläggningschef Merja Vikman-Kanerva:

Ennen jos katsoi karttaa, niin se oli epätasapainossa. Pääkaupunkiseutu on kasvanut voimakkaasti länteen. Nyt esimerkiski Östesundom on merkittävä avaus itäänpäin.

Påståendet är som taget ur Pekka Myllyniemis plagierade utredning. Dess värre bor enligt mina beräkningar redan nu tre fjärdedelar av huvudstadens befolkning i regionens östra halva. (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) I varje fall stämmer inte påståendena om obalans, vilket jag har visat i bl.a. inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006", "'Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut'. Den 18 februari 2007", "Väderstreck. Den 13 mars 2007", "Haltande logik. Den 30 juli 2007" och "Obalans. Den 12 december 2007".

Det borde vara självklart att Östersundomområdet planeras utgående från valet av järnvägslinje. Just när det gäller Östersundom vill Helsingfors dock förbigå landskapsplanen och helhetsplaneringen. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet "Uudenmaan maakuntakaavan uudistaminen (2.vaihemaakuntakaava) kaavaluonnoksen esittely" på sitt möte den 14 mars. I föredragningslistan kan man läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia.

430 000 nya invånare. Den 9 mars 2011

Nylands förbund har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nyland förbereder sig på 430 000 nya invånare före år 2035" ("Uusimaa varautuu 430 000 asukkaan kasvuun vuoteen 2035 mennessä"). I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Utkastet till landskapsplan för Nyland möjliggör 430 000 nya invånare under de följande tjugo åren. För närvarande bor 1,5 miljoner människor i området.

I Helsingforstrakten styrs tillväxten till de östra delarna. Man håller på att få strukturen i balans nu när man för första gången har kunnat planera metropollandskapets pendlingsområde som en helhet sedan landskapen Nyland och Östra Nyland gick samman vid årsskiftet.

Den nya befolkningsökningen styrs i första hand till goda kollektivtrafikförbindelser. Stationstrakter invid järnvägarna samt tätorter utmed goda bussförbindelser förtätas.

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom och Hista.

Påståendet att "man håller på att få strukturen i balans" är komiskt och torde bygga på de falska påståendena om "obalans" i samhällsstrukturen som flitigt upprepades i samband med Sibbofrågan. I verkligheten finns redan nu en oproportionerligt stor andel av befolkningen i Helsingfors- och huvudstadsregionen i områdets östra eller nordöstra del. De massiva planerna för Östersundomområdet har föga med sammanslagningen av landskapsförbunden att göra. Tvärtom är syftet med den gemensamma generalplanen i hög grad att förbigå landskapsförbundet och landskapsplanen. Påståendet att tillväxten i Helsingforstrakten styrs till de östra delarna stämmer dåligt överens med påståendena om förtätning av stationstrakter invid järnvägarna. Å andra sidan torde de nya järnvägskorridorerna inkluderar utvecklingskorridoren mellan Helsingfors och Borgå, eftersom Östersundom nämns som ett exempel på en tätort med spårförbindelse eller metro, som placeras invid en ny järnvägskorridor.


Utgående från det ovannämnda pressmeddelandet har Yle idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Uudenmaan asukasmäärä räjähtää ". Jag citerar:

Helsinkiin vuonna 2009 liitetylle Östersundomin alueelle rakennetaan asuntoja 65 000 - 75 000 asukkaalle. Merellisen pientalokaupungin vahvuuksiin kuuluvat toimiva joukkoliikenne sekä luonnonläheisyys.

Sipoon Sibbesborg varautuu asuttamaan jopa yli 100 000 uutta asukasta.

Molemmat suunnitelmat vaativat raideliikenteen toteutumista alueille. Asukkaita varten tulee siis joko metro- tai junayhteys tai pikaraitiovaunu.

Arbetsmaterial. Den 8 mars 2011

Planläggningssektionen i Sibbo har op föredragningslistan för sitt möte i morgon onsdag ett ärende med rubriken "Utkast över Östersundom gemensam generalplan". Mätnings- och fastighetschefen föreslår naturligtvis att planläggningssektionen föreslår kommunstyrelsen att den förordar Östersundom-kommittén att utkastet till den gemensamma generalplan eller "arbetsmaterialet" läggs fram till påseende. Enligt den finska versionen skall sektionen "esittää kunnanhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."


Nästa måndag skall stadsplaneringsnämnden i Vanda behandla motsvarande ärende. Enligt föredragarens förslag skall nämnden "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."




Helsingfors stadsplaneringsnämnd beslöt på sitt möte senaste torsdag "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti." (Se "Framåt. Den 4 mars 2011".)

Talosaaren rantojen suojelu. Den 7 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse har på sitt möte idag behandlat förslaget till utlåtande över den planerade "restaureringen" av "servicebryggan" på Husö, som bordlades vid senaste möte. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011", "Bordlades. Den 28 februari 2011" och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011".) Av beslutsmeddelandet framgår att Ville Ylikahri (grön) föreslog att ärendet returneras för ny beredning, så att "asiaan annetaan kielteinen lausunto". Stadsstyrelsen beslöt dock med rösterna 9 mot 6 att ge ett utlåtande i enlighet med föredragandens förslag.


I det antagna utlåtandet hävdas bl.a. att "Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa." Tyvärr kommer den aktuella bryggan inte längre att tillhöra kulturlandskapet vid Husö gård, när och om Husö bebyggs i enlighet med utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Och hur i fridens namn kan man påstå att projektet handlar om landskapsvård av stenbryggan, då planerna går ut på begrava den 150 år gamla stenbryggan under en helt ny brygga? För övrigt har projektet, som inleddes senaste sommar, påtagligt förfulat landskapsbilden.




På Facebook och Twitter betecknade Mari Pouskari (grön) inför föregående stadsstyrelsemöte det aktuella ärendet som en fråga om "Talosaaren rantojen suojelu". Frågan gäller inte bara en "servicebrygga".



För övrigt kan jag inte låta bli att notera att den första som på flygfältet skakade hand med USA:s vice president Joe Biden var statssekreterare Mika Rossi.

Bryggor och broar. Den 6 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte imorgon på nytt behandla förslaget till utlåtande angående "servicebryggan" på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) För läsarna av denna blogg torde det vara uppenbart att påståendena om att man på Husö bygger tillfälliga idrotts- och friluftsanläggningar för områdets nuvarande invånare är rena lögner. Det är ändå intressant att Helsingfors idrottsverk och stadsplanteringskontor tagit risken att ljuga och till och bryta mot lagen för att bygga en "räddningsväg" till en badstrand som inte existerar nu eller i framtiden. Exploateringen av Husö måste således ha en mycket hög prioritet.




En simstrand finns utritad på udden på Husö även på utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Markeringen är dock på andra sidan av "servicebryggan". Här har man även ritat ut ett promenadstråk tvärs över Torpviken, från Sillholmen till simstranden på Husö.



I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man flera utkast till badstrand, småbåtshamnar och broar på eller från udden på Husö.



På ett utkast går broförbindelsen till Granö rent av från Husö.





Tillsammans med den nya "räddningsvägen" drog man senaste sommar även vattenrör på Husö. Frågan är vad man behöver kommunalt vatten till på en "simstrand", som enligt de uppdaterade planerna kommer att sakna så väl WC som omklädningsskydd. Kanske är det en ren händelse, men den första dryga halva kilometern följer sträckningen för vattenrören exakt sträckningen enligt planerna i utredningen "Östersundomin osayleiskaava-alueen vesihuollon yleisjärjestely - vaihtoehdo".




Jarmo Nieminen har den 23 februari skrivit ett blogginlägg med rubriken "Mistä Helsinkiin 200 000 uutta asukasta?"

Hjärtesak. Den 5 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lehtomäki: Viherkäytävät unohtuivat Östersundomin kaavasta". Jag cierar ur artikeln:

Östersundomin yleiskaava ei turvaa tarpeeksi hyvin Sipoonkorven viherkäytäviä, sanoo ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk).

"Toivomuksena on, että kun kaavoitusprosessi etenee, viherkäytävät otetaan laajemmin ja tarkemmin huomioon", Lehtomäki sanoi perjantaina toimittajatapaamisessa Helsingissä.

Viherkäytävät ovat rakentamattomina säilytettäviä yhdyskäytäviä, joita pitkin eläimet pääsevät kulkemaan.

Lehtomäen mukaan viherkäytävät ovat elimellinen osa tulevaa Sipoonkorven kansallispuistoa.

I samma tidning ingår en artikel med rubriken "Lasten ruoat kokataan ahtauden alhossa". Under rubriken eller ingressen lyder "Sipoo tarvitsee kiireellisesti uuden suurkeittiön. Helsinki vei vanhan." Jag cierar ur artikeln:

Ruokafarssin juuret valettiin kaksi vuotta sitten.

Siihen asti Etelä-Sipoon ruokahuolto nojasi uuden Sakarinmäen koulun keittiöön. Siellä voidaan valmistaa noin 1 500 annosta päivässä.

Sipoo menetti koulun Helsingille Östersundomin alueluovutuksen yhteydessä. Samalla ruokien tekovastuu levisi jäljellä oleviin sipoolaiskeittiöihin.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalparkerna blir inte fler". Rubriken på paradsidan lyder "Storskogen blev en hjärtesak".




Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan bli Sibbos varumärke".




En annan artikel eller intervju på samma sida har rubriken "Söderman fick nästan se sin dröm gå i uppfyllelse". Jacob Söderman säger att det varit lite si som så med den politiska uppslutningen kring skyddet av Sibbo stårskig. Speciellt noterar han de grönas bristande ointrässa och påpekar att Osmo Soininvara direkt motsatt sig ett skydd av Sibbo storskog.