Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011

I mitt inlägg "Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011" refererade jag från kommundirektör Mikael Grannas tal "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Sipoon Sanomat publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sotien sankareita, taiteellisia esiintyjiä ja väkeviä puheita". I texten omnämns inte Grannas kommentar om "rånet av Östersundom", men nog den nya kommunreformen.

På Sibbo kommuns nya webbplats publicerades den 2 december en text med rubriken "Sibbo är en stark primärkommun även i fortsättningen" om utredningen över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. (Se "Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011".) Själva utredningen finns i en presentation med rubriken "Sipoo 2035-materialet".Argumenten för att Sibbo är en stark primärkommunäven i framtiden är delvis de samma som argumenten mot inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Speciellt förutspås en kraftig befolkningstillväxt i Sibbo. Ett viktigt argumument är emellertid svenska språkets ställning. En delsammanslagning med Kervo (eller Kervo-Träskända-Tusby) skulle kunna betyda att den del av Sibboborna blir invånare i en helfisnk kommun utan svenska tjänster. I den aktuella utredningen talas dock inte om tjänster eller ens om formell tvåsspråkighet. Istället lyfter man fram förutsättningarna för en fungerande tvåspråkighet (över 25 % svenskspråkiga) enligt Kjell Herberts. Endast ett självständigt Sibbo kan trygga en fungerande tvåspråkighet i framtiden (år 2035). Man kunde tillägga att även den kraftiga befolkningstillväxten i Sibbo är ett hot mot en fungerande tvåspråkighet.

Bbl 9.12 2011 s 9

I dagens nummer av Borg¨bladet ingår en artikel med rubriken "Självständigt Sibbo tryggar tvåspråkigheten". I artikeln presenteras den ovannämnda utredningen eller materialet, som sänts till kommunminister. I artikeln tar man, liksom av rubriken framgår, speciellt fasta på att tvåspråkigheten tryggas bäst om Sibbo bevaras självständigt. Frågan är om tvåspråkigheten tryggar självständigheten.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "De nya kommunkartorna kommer i februar".

I onsdagens nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändare med rubriken "Kuntauudsitus ja Vuosaari", där det föreslås att Nordsjö skils från Helösingfors i samband med kommunreformen.

Vuosaari 7.12 2011 s 7

Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011

I mitt inlägg "Du är här. Den 2 oktober 2011" noterar jag att Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde, har uppdaterats med en länken till en guidekarta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". På kartan har man markerat en "huvudvandringsled", som är identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011.) På kartan har man även markerat den badstrand och servicebrygga, som Helsingfors stad har ansökt om lov för från ELY-centralen. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Något lov har dess värre inte ännu beviljats och någon badplats eller någon servicebrygga existerar således inte. Däremot finns så väl badstranden som servicebryggan med i planerna för det nya bostadsområdet som är gjord av WSP Finland Oy i anslutning till beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Att den märkliga kartan hamnat på idrottsverkets webbplats föreföll vara ett misstag. Att kartan var skapad för att fungera som guidekarta framgår av att det på kartan finns en punkt som visar var betraktaren befinner sig, nämligen på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta vid parkeringsplatsen hittade jag dock ännu inte i november. Senaste vecka dök kartan plötsligt upp just där man på kartan markerat att "Du är här". Kartan är identisk med kartan på idrottsverkets webbplats, frånsett att beteckningen för några "friluftsstråk" har bytt färg.

Om det bara var för kartan, skulle man kunna täcka sig att servicebryggan och badplatsen kommit med på guidekartan i misstag, men man har även  placerat ut några vägskyltar invid parkeringsplatsen. En av idrottsverkets vägskyltar visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och "badplatsen".

Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011

Sibbo kommun öppnade nya webbsidor senaste vecka. Redan igår på dagen kunde man på på den förnyade webbplatsen hitta kommundirektörens Mikael Grannas tvåspråkiga tal vid Sibbo kommuns självständighetsfest "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Talet handlar till väsentliga delar om det "legaliserade rånet" av Östersundom (Itäsalmi), som Grannas knyter samman med den nya kommunreformen. Jag återger här en del av talet:

Sipoo on jälleen suurten haasteiden edessä. Juuri kun olemme joutuneet läpikäymään Itäsalmen laillistetun ryöstön, uhkaa valtion uusi kuntauudistus koko Sipoon itsenäisyyttä. Sipoolla on erittäin vahva asema kuntakentällä. Verotulomme asukasta kohden ovat Suomen kunnista kuudenneksi parhaat. Sipoon kunnalliset palvelut ovat maamme huippuluokkaa ja herättävät runsasta kiinnostusta muissa kunnissa. Sipoo on nyt väestömäärältään 65. suurin kunta Suomessa, ja kasvu tulee jatkumaan vahvana. Väestörakenne säilyy tulevaisuudessakin terveenä ja uudet yritykset ovat kiinnostuneita sijoittumaan kuntaamme. Sipoolaiset ovat ylpeitä toimivasta kaksikielisyydestään ja identiteetistään.

Kuntaliitosten tarkoitus on mielestäni kuntalaisten palvelujen parantaminen, ja jollei tällaista parannusta ole meneillään olevan kuntauudistuksen kautta näkyvissä, itsenäinen Sipoo on tulevaisuudessakin paras tae sipoolaisten hyvinvoinnille.

Vuonna 2006 Christel Liljeström piti itsenäisyyspäivän juhlapuheen, jossa hän totesi mm. Itäsalmeen liittyen seuraavaa:

”I den juridiska delen skall vi mäta ut lagligheten i framförda förslag. Finland har en kommunindelningslag som stöder vår argumentering. Finland har en lag om kommunal förvaltning som stöder vår argumentering. I Finland finns även en rättspraxis om lika bemötande parter emellan. Och med lag skall land byggas.”

Ilmeni kuitenkin, että vaikka laki mielestämme oli selvästi puolellamme, niin valtio antoi Helsingille luvan ottaa Itäsalmen vastoin sipoolaisten tahtoa ja tämän lisäksi Helsingin tarvitsi maksaa korvauksena Sipoolle vain murto-osa ottamiensa kiinteistöjen arvosta.

Tämä näyttää, että poliittiset realiteetit ovat joskus toista kuin mitä laki ja ”maalaisjärki” sanovat. Isomman oikeus on edelleen käypä oikeus tämän päivän Suomessa. Siksi teemme parhaamme jo tässä vaiheessa vaikuttaaksemme valtion kuntarakenneuudistuksen valmisteluun tuomalla esille vahvuutemme ns. vahvana peruskuntana sekä nyt että tulevaisuudessa. Lähihistoria on tosin opettanut meille, ettei tällaisilla faktoilla ja näkemyksillä ole välttämättä merkitystä isomman oikeutta jaettaessa.

Christel Liljeströms tal, som Grannas citerar ur, finns på Liljeströms webbplats under rubriken  "Självständighetsdag Itsenäisyyspäivä 6.12.2006".

Kapitulera? Aldrig! Den 6 december 2011

I över fem års tid har jag dagligen publicerat blogginlägg om fallet Sibbo. Undantaget är ett par dagar i augusti 2008, då jag var allt för sjuk för att skriva. För detta har det krävts uthållighet, envishet och kanske lite fanatism. Medierna har för länge sedan meddelat att tvisten om sydvästra Sibbo är över, men Sibbobloggaren har fortsatt sitt gerillakrig.





Idag på självständighetsdagen går mina tankar till krigsveteranerna och speciellt till den japanska soldaten Hiroo Onoda. Onoda fick i slutet av andra världskriget order om att leda ett gerillakrig på ön Lubang i Filipinerna. Då den japanska armén kapitulerade i augusti 1945 försökte amerikaner och filipiner övertyga Onoda om att kriget var över, men Onoda lät sig inte luras. Med hjälp av Onodas familj försökte man så sent som år 1972 övertyga honom om att kriget var slut, men Onoda gav sig fortfarande inte. Först år 1974 lät sig Onoda övertygas och gav upp sitt gerillakrig. Samma år publicerades självbiografin たった一人の30年戦争. Den svenska översättningen Kapitulera? Aldrig! Mitt trettioåriga krig gavs ut år 1975 liksom den finska översättningen Luutnantti Onodan sota.

I mitt inlägg "Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011" noterar jag att Borgåbladet publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill vara självständigt". Uusimaa publicerade igår en betydligt längre text i samma ärende. Rubriken är "Sipoo selviää omillaan".

Uusimaa 5.12 2011

Valtiovarainministeriön sivukonttori. Den 5 december 2011

http://www.kunnat.net/fi/tietopankit/uutiskirjeet/kolumnit/2011/Sivut/kuntaliitto-ja-tulevaisuuden-suunnanvalinta.aspx

På denna blogg har jag starkt kritiserat kommunförbundet för dess roll i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Efter fallet Sibbo borde det på kommunfältet inte finnas något förtroende för kommunförbundet, men förbundets roll i det aktuella fallet är inte allmänt känt. Under den gångna vintern har Finlands kommunförbund i samband med den nya kommunreformen dock fått utstå hård kritik. (Se t.ex. "Kuntakapina. Den 15 september 2011".) Kritiken gav kommunförbundet anledning att i november publicera ett meddelande med rubriken "Kommunförbundet driver kommunfältets intressen" ("Kuntaliitto ajaa kuntakentän etua"). I meddelandet framhålls kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma det som borde vara en självklarhet, nämligen att att "förbundet driver hela kommunfältets intressen också när det gäller kommunstrukturen". Vidare hävdar Mäki-Lohiluoma att "Förbundets linje avviker från regeringens riktlinjer till skillnad från vad som påståtts i offentligheten." (Jämför "Halmstrå. Den 23 april 2011".) Det samma skulle Mäki-Lohiluoma knappas våga påstå om kommunreformen KSSR, där regeringens och kommunförbundets linje varit identiska. I den av Hannes Manninen (c) initierade kommun-och servicestrukturreformen Paras hade kommunförbundet en central roll både när det gäller beredningen och förverkligandet av reformen.

Kritiken mot kommunförbundet i samband med kommunreformen utgör utgångspunkten för en kolumn av Kristina Wikberg med rubriken "Kommunförbundet och framtidens vägval" ("Kuntaliitto ja tulevaisuuden suunnanvalinta"), som publicerades på kommunförbundets webbplats senaste vecka. I kolumnen kan man bl.a. läsa följande:

Kommunförbundets roll har ifrågasatts på många forum. Man har tyckt att förbundet inte tillräckligt starkt bevakat de små kommunernas intressen. Andra har igen ansett att de stora kommunernas intressen inte kommer fram. En del har frågat sig vad man överhuvudtaget gör med ett förbund som också, liksom regeringen, tagit ställning för en kommunreform. Många kanske längtar tillbaka till tiden då det fanns tre kommunala centralorganisationer; Stadsförbundet, Suomen Kunnallisliitto och Finland Svenska Kommunförbund. Dessutom fanns Sjukhusförbundet, Kommunala arbetsmarknadsverket, Landskapsförbundens centralförbund och Förbundet för allmänna yrkesskolor. Det här var anno 1992, innan Finlands Kommunförbund grundades.

Att kommunförbundet skulle beskyllas för att inte lyfta fram de stora kommunernas intressen har jag inte noterat. Helsingfors stads revisorer ifrågasatte visserligen tidigare i år nyttan av medlemskapet i förbundet, men revisorerna hade inte förstått på vilket sätt kommunförbundet driver huvudstadens intressen. (Se "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011".) Att kommunförbundet beskyllts för att främja de stora städerna på de mindre kommunernas bekostnad har varit svårt att missa. (Se t.ex. "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011".) Min egen kritik mot kommunförbundet i samband med fallet Sibbo gäller dock inte i första hand förbundets prioritering av de stora städernas intressen. Den gäller istället förbundets intima samarbete med statsmakten.

Även kommunförbundets roll som en filial till finansministeriet (tidigare inrikesministeriet) har kommit i dagen i samband med den nya kommunreformen. (Se "Filial. Den 25 september 2011".) I adressen "Kuntakentän ääntä kuultava" påpekas med all anledning att "Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin." Ett grundproblem är att kommunförbundets styrelse består av rikspolitiker, som sitter på flera stolar, men problemet gäller i högsta grad även kommunförbundets tjänstemän. På denna blogg har jag uppmärksammat hur vissa personer pendlat mellan uppdrag på kommunförbundet och ministeriet eller andra statliga instanser. Det är föga överraskande att kommunminister Henna Virkkunen till projektchef för kommunreformen kallade en anställd vid kommunförbundet.

Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011

Hbl 3.12 2011 s 3

Enligt kommundirektörens twitterinlägg godkände kommunstyrelsen i Sibbo på torsdag kväll en utredning över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. Något officiellt möte lär kommunstyrelsen dock inte ha haft. Borgåbladet publicerade igår lika väl en notis med rubriken "Sibbo vill vara självständigt", där man kort berättar om innehållet i utredningen. Finansministeriet publicerade den 18 oktober en "kolumn" med rubriken "Kriterierna för nya kommuner", där sex kriterier nämns. (Se "Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011".)

http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20111020Kriter/name.jsp

I gårdagens inlägg "Storleken har betydelse. Den 3 december 2011" noterade jag att Helsingfors stad gett upp hoppet om en helautomatiserad metro. Helsingin Sanomat publicerade eftar stadstyrelsens beslut i ärendet den 7 maj 2006 en artikel med rubriken "Helsingin kaupunki muuttaa metronsa täysin automatisoiduksi". Här kan man läsa att "Kaupunki on luopumassa niin sanotusta puoliautomaattisesta metrosta, jossa junien ohjaamoissa istuisi kuljettaja - ei kuitenkaan ajamassa junaa, vaan avaamassa ovia ja luomassa turvallisuuden tunnetta" och vidare att "Helsinki joutuu uusimaan metron kulunvalvonnan tekniikan ennen kuin metroverkko laajenee Espooseen tai Pasilan suuntaan." Automatiseringen sågs inte i sig som en förutsättning för förlängningen av metron, men förnyandet av övervakningssystemet var det.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/65248d004016ce9fad6ebd3ce15fc85f/automaattimetron_liikenteen_periaate_2.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-1830782616

Även en halvautomatisering av metron torde möjliggöra tätare intervaller och därmed kortare tåg, men frågan är om det finns ekonomiska förutsättningar för det, om varje tåg måste ha en chaufför som kontrollerar dörrarna och inbromsningen på stationerna.

I sin utredning utredningen "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" nämner kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi inte alls automatiseringen av metron, men i förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa", som Myllyniemi till största delen plagierade, hittar man texten nedan.

Texten om automatiseringen av metron ingår även i Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande om stadens egen framställning till ändring i kommunindelningen, "Lausunto kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja sitä koskevista huomautuksista" (doc). Jag citerar:

Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Tämän jälkeen liikennetiheys voidaan kaksinkertaistaa. Kolmen vaunuparin junista siirrytään kahden vaunuparin juniin. Kapasiteetti kasvaa 33 %. Kun nykyinen Mellunmäen metrohaara palvelee yli 80 000 asukasta, voidaan linjan vaikutuspiiriin ottaa tulevaisuudessa nykymitoituksella lisää lähes 30 000 asukasta. Uudella liitosalueella matkatuotos on pienempi kuin nykyisellä alueella ja pienempi osuus joukkoliikennematkoista suuntautunee keskustaan. Siten metron kapasiteetti riittänee uudelle alueelle.

Storleken har betydelse. Den 3 december 2011

Helsingin seudun kauppakamari publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Yli 80 % Keski-Uudenmaan yrityksistä kannattaa kuntaliitoksia". Nyheten baserar sig på en enkät, "Keski-Uudenmaan yritystoiminta - Alueen yritysten näkemykset alueen kuntien elinkei-nopolitiikasta ja kuntaliitoksista". Igår ingick det i Yles sändning av Uudenmaan uutiset ett inslag om enkäten.

Yle publicerade igår även på Internet en artikel med rubriken "Kunnan koolla on merkitystä yrityksille". I artikeln kan man läsa följande:

- Keski-Uudellamaalla Kerava, Järvenpää ja Tuusula voitaisiin liittää yhteen. Idässä Sipoon ja Porvoon alueet olisi hyvä liittää yhteen ja lännessä Vihti-Lohja tai Vihti-Espoo olisi hyvä liitos, sanoo johtaja Ari Tulensalo Helsingin seudun kauppakamarista.

Ari Tulensalos uttalande ingick även i nyhetssändningen. I samma sändning berättades det även att  Helsingfors måste avstå från planerna på en helautomatiserad metro.

Jag har i mitt blogginlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" problemen med automatiseringen av metron, vilka i första hand hotar västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Igår publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Helsinki on hautaamassa haaveet täysautomaattisesta metrosta". Beslutet att automatisera metron togs av Helsingfors stadsfullmäktige den 17 maj 2006. Beslutet att automatisera metron togs förhastat utan tillräckliga utredningar. Man kan spekulera om skälen till beslutet, men man hävdade öppet att en automatisering var en förutsättning för en utvidhgning av metron. När stadsfullmäktige tog sitt beslut visste åtminstone föredragande att Helsingfors skulle göra anspråk på sydvästra Sibbo med motiveringen att Sibbo motsatt sig en förlängning av östmetron.

En månad efter beslutet om automatiseringen av metron gjorde stadsfullmäktige sin framställning om ändring i kommunindelningen. Stadsfullmäktige i Esbo beslöt i september samma år att bygga den så kallade västmetron. Det är ingen hämlighet att beslutet togs under påtryckningar och att fallet Sibbo framhölls som ett varnande exempel. Frågan är i vilken mån beslutet om en automatisering av metron underlättade Esbos beslut. Utan en automatisering blir de nya metrostationerna i Esbo mycket dyrare, eftersom en automatiseringen skulle möjliggöra att man kan bygga peronger för två vagnpar istället för tre. Även en förlängning av östmetron blir dyrare och mindre ändamålsenlig utan en automatisering.

This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic license
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helsinki_Metro_train_stops_here.jpg