Itämetron suunnittelu alkaa välittömästi. Den 9 december 2010

Under den gångna hösten förundrade man sig över att stadsplaneringskontoret i Helsingfors ville förbinda sig vid metroalternativet, fastän en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom förutom mycket billigare även på många sätt varit bättre. En förklaring är att staden redan tidigare förbundit sig vid metron. Inför riksdagsvalet och kommande regeringsförhandlingar ser det inte bra ut om tron på östmetron börjar vackla. Då HFD den 15 januari 2008 tog sitt Sibbosbeslut publicerade Tekniikka & Talous samma förmiddag en artikel med rubriken "Itämetron suunnittelu alkaa välittömästi". HFD:s beslut är här en bisak, medan huvudnyheten är att planeringen av östmetron inleds omedelbart. Nyheten, baserar sig delvis på Jussi Pajunens pressmeddelande, som var skrivet och översatt till svenska före HFD:s beslut offentliggjorts, men i artikeln nämns även detaljer så som 4-5 nya metrostationer och att staten bekostar metrolinjen till 30 %. Att Tekniikka & Talous tog fasta på metroplanerna hänger naturligtvis samman med tidningens bransch, men visst är artikeln ett uttryck för hur starkt inkorporeringen kopplats samman med planerna på en utvidgning av metrolinjen österut.


Sipoon rannan NATURA-alueet. Den 8 december 2010



Helsingin sanomat publicerade i augisti på engelska artikeln "Metro network to be extended eastwards from Helsinki through Vantaa to Sipoo’s Majvik". Tillsammans med artikeln publicerades kartan ovan, men eftersom kartexten är på finska förklaradeas namnet "ei vielä nimeä" med texten "The first station on the new line has yet to be named."



I själva verket är är "the first station" bara en option, som i tidningen Metro uudistuu fått namnet Kartano. (Se "Suunniteltu jatke. Den 2 december 2010".) I verlkigheten torde samtliga namn på den tänkta metrolinjen vara arbetsnamn. Det är väl inte företaget Sito Oy - genom sin utredning - som skall namnge Helsingfors metrostationer? Några av de föreslagna namnen är dessutom misslyckade. Den föreslagna stationen "Gumböle" ligger t.ex. inte i Gumböle by.

Tidningen Helsingi Uutiset publicerade tidigare i veckan på tidningens webbplats en insändarartikel med rubriken "Itämetron asemien nimet". Nivån på artikeln är inte speciellt hög. Insänfarskribenten Mikko Nummelin argumenterar t.ex. för att den tänkta metrostationen Östersundom på finska borde heta Itäsalmi med arrgumentet "Olemme Suomessa emmekä Ruotsissa." Skribenten misstänker att namnet är ett resultat av "RKP:n kanssa tehdyltä lehmänkaupalta". Argumentet mot namnen Gumböle och Majvik är sakligare: Gumböle (tidigare Kumpjöli) finns även i Esbo och Majvik i Kyrkslätt. Skribenten föreslår att Majvik station skall döpas om till Sipoonranta - Sibbostrand. Dess väre är Sipoonranta eller Sibbostrand inget ortsnamn, utan ett varumärke med vilket man säljer nya bostäder på Storören.



Uudenmaan Vihreät har publicerat sitt valprogram (Vaaliohjelma) inför riksdagsvalet. I programmet kan man bl.a. läsa följande:


Säilytetään pääkaupunkiseutua ympäröivä viherkehä ja perustetaan Sipoonkorven kansallispuisto laajimman rajausvaihtoehdon mukaisena säilyttäen Sipoon rannan NATURA-alueet.

Med "Sipoon ranta" syftas inte här på det hypade bostadsområdet på Storören, utan istället på ett område som åtminstone enligt statsrådets beslut administrativt numera hör till Helsingfors.

Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelualue. Den 7 december 2010



Helsingfors stadsplaneringskontor har inte på länge uppdaterat webbplatsen för östersundomprojektet, men på sidan "Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelualue", som inte är offentlig, har man publicerat en ny karta över området för den geemnesamma generalplanen. För Majviks del skiljer sig gränserna klart från gränserna på tidigare kartor. Å andra sidan stämmer det nya området ganska väl överens med det område som markerats på Helsingfors digitala karta. (Se "Sörre än och mindre än. Den 24 oktober 2010".)



Pekka Hallberg. Den 6 december 2010


Idag på självständighetsdagen tilldelas Jan Vapaavuori kommendörstecknet av Finlands Vita Ros. Det är inte speciellt anmärkningsvärt. Desto mera anmärkningsvärt är det att högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg får den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. Högsta förvaltningsdomstolens domare eller förvaltningsråd kom i fallet Sibbo att visa sig vara verkliga rötägg. Jag har skrivit om HFD i otaliga blogginlägg, och även specifikt skrivit om Hallberg i inläggen "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010". Nu hävdar jag inte att Hallberg får utmärkelsen för att han avgjorde fallet Sibbo till Helsingfors och statsrådets fördel. Det faktum att Hallberg tilldelas Frihetskorsets I klass med kraschan kan ändå förklara varför HFD avgjorde fallet på det sätt som det avgjordes.

Hallberg råkade i blåsväder senaste vår i samband med HFD:s beslut i fallet med de två "farmödrarna". Då fick hans agerande stark kritik från rättslärda, för att ha brutit mot maktfördelningsprincipen. Att Hallberg ändå får den aktuella utmärkelsen i år kan kanske förklaras med att han börjar vara i pensionsåldern, men det krävs naturligtvis mera än så. I själva verket kan Hallbergs tvivelaktiga agerande i samband med det ovannämnda fallet i våras paradoxalt nog vara en bidragande orsak till utmärkelsen. (Se t.ex. Jyrki Virolainens blogginlägg "Itsenäisyyspäivän kohokohta: pönöttävien bileet Linnassa".) Vill man hitta ett speciellt avgörande som motiverar utnämningen så är det ändå främst HFD:s avgörande angående Tiitinen-lista, även det från i vår. Stormästaren av Frihetskorsets orden kan ha all orsak att belöna HFD:s president för avgörandet. Om detta har professorn i juridik Jyrki Virolainen skrivit i sitt blogginlägg "KOHO=SUPO; KHO:n Tiitisen-listan päätöksen perustelut ontuvat". I en kommentar till sitt eget inlägg från den 14 maj kvitterar Virolainen med satsen "Ei muuta kuin lisää prenikkaa tuomareiden rintapieleen itsenäisyyspäivänä."




Avgörandet i fallet Sibbo har knappast i sig bidragit till att Hallberg får Frihetskorsets I klass med kraschan, men utnämningen är en påminnelse om att domarna i högsta förvaltningsdomstolen, eller åtminstone HFD:s president, är del av den finska makteliten, där man skyddar varandra. I det ovannämnda blogginlägget noterar Virolainen att "Pekka Hallberg on tunnetusti verkostunut hyvin - ylimmän hallintotuomioistuimen päällikkötuomariksi ällistyttävän hyvin - valtakunnan huippupoliitikkojen ja -virkamiesten kanssa." Vem vet, kanske var det Hallberg själv som läckte HFD:s avgörande i fallet Sibbo till inrikesministeriet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".)




Borde vara över 2000 ha. Den 5 december 2010

Finlands naturskyddsförbund hör till de organisationer som av miljöministeriet fick en begäran om utlåtande om regeringens proposition om en nationalpark i Sibbo storskog. Nylands naturskyddsdistrikt gav för Naturskyddsförbundets del ett utlåtande ("Lausunto hallituksen esityksestä laiksi Sipoonkorven kansallispuistosta") den 15 november (se "Harkitsematon kirjaus. Den 29 november 2010"), men även medlemsföreningen Helsingfors naturskyddsförening gav ett utlåtande den 15 november. Jag återger här en del av utlåtandet:


Yhdistyksemme kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista, mutta painottaa erityisesti kansallispuiston laajentamistarvetta. Yhdistyksemme tukee Metsähallituksen alustavaa selvitystä laajasta kansallispuistosta, joka ulottuu Sipoonkorven metsämantereelta rannikon Natura-alueisiin. Mielestämme tämänkaltainen kansallispuistokokonaisuus, joka yhdistää meren ja mantereen, olisi ekologisesti toimiva, monimuotoinen ja ainutlaatuinen alue pääkaupunkiseudulla ja jopa kansallisella tasolla.

Nykyinen esitys käsittää ainoastaan valtion omistuksessa olevat, jo suojellut ydinalueet Sipoonkorven pohjoisosassa. Kansallispuiston perustamiskoko on n. 1800 ha. Yhdistyksemme muistuttaa, että aikaisemmin tehdyt kaksi lakialoitetta koskien Sipoonkorven kansallispuistoa on ollut lähtökohdiltaan yli 2000 ha esityksiä. ...

Yhdistyksemme korostaa, että kansallispuiston lisäksi alueen ekologiset yhteydet ja lähivirkistystarpeen tyydyttäminen ja kestävä kulunohjaus vaatii huolellista maankäytön suunnittelua ja tiivistä yhteistyötä valtion ja kuntien viranomaisten kanssa.


Femtekolonnare? Den 4 december 2010


I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Bo Melander med rubriken "Vapaavuoren viideskolonnalaiset?" Insändaren är skriven med anledning av Jan Vapaavuoris besök i Sibbo. (Se "Bostadsministern besökte Sibbo. Den 24 november 2010".) Melander skriver att "Ministeri, joka niin estottomasti ajaa Helsingin asioita, unohtaen olevansa koko Suomen ministeri, herättää käynillään epåylyksiä ja monenlaisia kysymyksiä". Man kan fråga sig om det var ett smart drag av Samilingspartiet i Sibbo att bjuda in ministern. Med ironiskt tonfall skriver Melander vidare:

Laostavaahan on, jos Sipoon kokoomusedustajat ovat lähteneet oma-aloitteisesti hoitamaan menetetyn alueen korvausasiat ministerin kanssa




Texten ovan är ur Wikipedia.

Tjänst och erättare. Den 3 december 2010


I föredragningslistan för helsingfors stadsstyrelses nästa möte ingår två ärenden som berör Östersundomprojketet. För det första föreslås Matti Visantis anställning som projektchef för Östersundomprojektet omändras till tjänst:


Kaupunginhallitus päättänee muuttaa Östersundom-projektin projektipäällikön toimen (vakanssi 513901) viraksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön yhteistoimintasopimuksen allekirjoituspäivämäärästä lukien.

Jag ingen aning om när "yhteistoimintasopimuksen allekirjoituspäivämäärä" är.

För det andra föreslås Visanti i egenskap av föredragande i Östersundom-kommittén få en ersättare: Olavi Olavi Veltheim. Dessutom föreslås Tuomas Rajajärvi bli generalplanechef Markku Lahtis personliga ersättare. Samtliga namn är kända på denna blogg från förut. Rajajärvi var med redan då det begav sig år 2006. Rajajärvi tog åt sig den tvivelaktiga äran att ha ritat ut de fatala gränserna i Helsingfors förslag till ändring i kommunindelningen. Citatet ovan är ur artikeln "Tuomas Rajajärvi - Mies, joka kaavoittaa tarinoita" i Rakennuslehti i april 2000.