Den nuvarande regeringen har kokat soppan. Den 16 februari 2007

I en insändare i gårdagens Kyrkpressen skriver biskop Gustav Björkstrand att kyrkan ingalunda förhållit sig passiv vare sig då det gäller kommun- och servicestrukturreformen i allmänjhet eller fallet Sibbo. Kyrkan har, enligt biskopen, tagit direkt kontakt med beslutfattarna istället för att gå via offentligheten. Björkstrand förundrar sig i insändarartikeln över att statsrådet förefaller vara helt oventande om följderna för församlingarna. Ämnet behandlas även i en skild artikel med rubriken "Församlingarna glömdes bort". Tidningen skriver att "Församlingarna i Sibbo har helt glömts bort då frågan om en eventuell annektering av vissa delar av kommunen till Helsingfors har beretts." Jag skulle påstå att hela annekteringen överhuvudtaget inte alls beretts enligt normal förvaltningssed.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en notis med rubriken "Sibbo fick ministerstöd". Notisen bygger på en notis med rubriken "Ministeri Tanja Saarela asettui Sipoon puolelle" i gårdagens Sipoon Sanomat. Kulturminister Tanja Saarela, som öppnade en konstutställning i Sibbo förra fredagen, tog klart ställning mot "tvångsmetoder" i Sibbofrågan.

Sipoon Sanomat fortsätter att förfölja riksdagskandidat Matti Vanhanen på hans valturné. Förra veckan var Vanhanen på valmöte i Träskända tillsammans med nio andra kandidater från Centern. Sipoon Sanomat refererar från tillställningen i en artikel med rubriken "Ei pienellä Sipoolla mitään hätää ole". Rubriken är ett direkt citat av Vanhanen. Artikeln har även en underrubrik, som säger allt: "Omat jättivät pääministerin vaali-illassa Sipoo-asiassa yksinään".

Gränskonflikten dominerar helt de 24 sidor tjocka broadsheettidningen. Därför refererar jag bara valda bitar. I en artikel med underrubriken "Sipoolaisikta ehdokkailta ei tarvitse kysyä rajakantaa" säger riksdagskandidat Christel Liljeström att den den nuvarande regeringen torde besluta i gränstvisten och fortsätter:

Päättäkööt sitten, nyt Sipoolla on hyvä tuuli purjeissa. Onhan tämä hallitus tietysti sopan keittäneety ja joutunut samalla seuraamaan asiaa valituksineen ja kuntalaismielipiteineen.

En soppa är vad vissa centerministrar åstadkommit. Greppet om sleven har de förlorat för länge sedan. Liljeström förutspår att en besvärsprocess följer oberoende av vilken regering som gör beslutet och oberoende av till vilken sidas fördel beslutet avgörs. Kanske har Liljeström rätt, men jag tvivlar på att Helsingfors skulle besvära sig ifall regeringen avgör frågan till Sibbos fördel. Om inte förr så under en rättsprocess torde Helsingforsledningens mygel och brott mot grundläggande förvaltningsprinciper komma i dagen. Kanske har Liljeström trots allt rätt i att det ur Sibbos synvinkel vore bäst att den nuvarande regeringen i egenskap av expeditionsministär avgör frågan. Ministrarna i den nuvarande regeringen, som kokat soppan, torde önska att Sibbofallet glöms så fort som möjligt. Jag tvivlar dock fortfarande på Sfp:s ursprungliga motiv till åsikten att en expeditionsregering bör göra beslutet. Å andra sidan är det orimligt att förvänta sig att partiet skulle prioritera den optimala tidtabellen för avgörandet i Sibbofrågan framför alla andra målsättningar.

I dagens Hufvudstadsblad svarar Sfp:s partisekreterare Ulla Achrén på Carl-Henrik Nybergs beskyllning av Svenska folkpartiet för machiavellism i Sibbofrågan. (Se Sibbofrågan är ett viktigt politiskt beslut. Den 13 februari 2007.) Achrén säger att Sfp är rädd för machiavellism, eller politiskt svek. Hon torde främst syfta på Sdp. Jag citerar:

Förhandlingar mellan Helsingfors och Sibbo har vi talat för ända från början, men förslag om sådana får inte vara enbart valtaktiska för att sedan, ja vad?
För oss är alltså inte den exakta tidtabellen avgörande, utan klara åsikter. Vi upprepar därför vad vi tidigare sagt, tro inte på något annat än entydiga besked i själva sakfrågan - det vill säga tvångsannektering eller inte - före valet.

I "valhörnan" i dagens Hbl ingår en artikel med rubrikenm "Sfp behövs nog" av Jacob Söderman (Sdp). Ack om alla sosialdemokratiska riksdagskandidater vore lika samarbetsvilliga och pålitliga som Söderman. Jag citerar ur Södermans artikel:

Det är förbryllande att centern driver kampanjen mot Sibbo så aggressivt. Partiets viceordförande har till och med odlat språkligt färgade argument.

Generalplanen. Den 15 februari 2007

"3300 Sibbo-anmärkningar mot gränsförslag" är rubriken på en notis på Yle Internet/ Östnylan. "Vantaalaisilta 1600 nimen Västerkulla-adressi Hannes Manniselle" är rubriken på en artikel på Helsingin sanomats webbplats.

Helsingin Sanomats nyhet på dagens löpsedel är att det i huvudstadsregionen finns färdigt planerade tomter för 150 000 nya invånare i huvudstadsregionen. (Se artikeln "Tuhannet tyhjät tontit odottavat arvonnousua pääkaupunkiseudulla".) En orsak till att tomterna inte byggs är att markägarna väntar på ytterligare prisstegringar. Det är väl bara en tidsfråga när bubblan spricker. De höga tomtpriserna har lika väl av vissa ministrar ansetts motivera en inkorporeing av sydvästra Sibbo. Samtidigt har regeringen i Marja-Vandaaffären bidragit till att skruva upp priserna.

Generalplanen för Sibbo 2025 har fått en egen webbplats eller webbsida med bilagor på kommunens webbsite. Adresserna är http://www.sipoo.fi/fi/ajankohtaista/yleiskaava och http://www.sibbo.fi/se/aktuellt/generalplan. På webbplatsen framgår att Sibbo kommun i själva verket arrangerar hela fem informationstillfällen om generalplanen:

27.2 Nickby, AI Virtanen salen
1.3 Helsingfors, Hotell Arthurs festsal
7.3 Tallmo, Talmukka
13.3 Östersundom, Zachrisbacken
15.3 Söderkulla, Lindas festsal

I utkastet till generalplansbeskrivning (pdf) ingår en hel del protokollutdrag. Jag citerar ur protolollet från kommunstyrelsemötet den 26 juni 2006:

Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 21.6.2006 föreslå för statsrådet att sydvästra Sibbo skall inkorporeras med Helsingfors stad. Detta beslut medför ett starkt behov för Sibbo kommun att snabba på den egna generalplaneringen. Det är nödvändigt att påskynda planeringsprocessen i Sibbo både på grund av Helsingfors stads ovilja att förhandla och den nonchalans som staden genom sitt beslut har visat mot Sibbo kommun och suveräniteten i dess planering och beslutsfattande inom markanvändningen.

Sibbo kommun kan genom sitt beslut om strukturmodell för generalplanen visa både Helsingfors stad och statsrådet att den i sitt generalplanearbete, som inleddes i början av år 2005, konsekvent har haft som mål att utveckla sin markanvändning på ett sätt som även har betydelse på regional nivå. Detta faktum har Helsingfors stad helt och hållit ignorerat i motiveringarna till det i det föregående nämnda beslutet. I arbetet med generalplanen har bl.a. möjligheten att placera cirka 40 000 nya invånare i Sibbo utretts.

Att Sibbo faktiskt före Helsingfors annekteringsbeslut jobbade med en generalplan i linje med den nu framställda framgår bl.a. ur en sammanfattning av fullmäktiges generalplansseminarium (pdf) den 10 april 2006. För tvivlare kan jag ytterligare upplysa om att pdf-filen är skapad och senast ändrad den 10 maj 2006.

En kamp mot tiden. Den 14 februari 2007

"Sibbo förändras i grunden" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. Artikeln handlar naturligtvis om utkastet till generalplan 2005, som presenterades igår. "Definitiv förändring för Sibbo" är rubriken på huvudnyheten på tidningens första sida. Rubriken i Hufvudstadsbladet är "Sibbo godkände plan för 40 000 invånare". "Generalplan kan rädda Sibbo" är rubriken på en notis på Yle Internytt/ Östnyland. Lyssna till audioklipp med intervjuer av Christel Liljeström och Caspar Berntzen.

Kommunstyrelsen i Sibbo har alltså på sitt möte igår godkänt utkastet till generalplan som offentliggjordes igår. Generalplanen har tydligt som mål att "rädda Sibbo", det vill säga förhindra en annektering. Hade det igår godkända utkastet godkänts och publicerats för ett år sedan hade det inte funnits något hopp för Helsingfors att få inkorporera sydvästra Sibbo. Då Helsingfors i smyg föreberedda förslag till annektering läckte ut via Helsingin Sanomat den 20 juni sammankallades genast Helsingfors stadssyrelse och stadsfullmäktige följande dag för att göra sitt annekteringsbeslut. Beslutet visade sig vara ett otroligt bristfälligt hastverk. Även staddsstyrelsen i Vanda sammankom i hast under ett besök i Köpenhamn. Enligt Vandas dåvarande statsstyrelseordörande Tapani Mäkinen (saml) var det "ledande ministrar" som ville ha ett beslut före midsommar, så att statsrådet skulle kunna behandla en inkorporeringsansökan före riksdagsvalet. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Statsrådet kommer inte att kunna behandla vare sig Helsingfors ansökan eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag före riksdagsvalet, men detta mål var knappast heller orsaken till den panikartade brådskan. Istället ville man försäkra sig om att Helsingfors gjorde sitt beslut om en inkorporeringsansökan innan Sibbo hann komma ut med ett utkast till generalplan.

Genast efter midsommaren, tisdagen den 26 juni beslöt kommunstyrelsen i Sibbo att föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till "Generalplan för Sibbo 2025" godkänns en strukturmodell för markanvändningen och trafiken enligt vilken generalplanen dimensioneras för ca 40 000 nya invånare fram till år 2025. (Se protokoll.) Det hjälpte dock inte att Sibbo kunde påvisa att kommunen en längre tid arbetat på alternativa modeller för en generalplan i samma riktning som den av styrelsen godkända strukturmodellen. Centerministrarna avfärdade Sibbos egna planer som senfärdiga och orealistiska. I lördagens blogginlägg "Två taburetter. Den 10 februari 2007" sade jag att jag ogillar utkastet till generalplan för Östersundoms del. Detta var dock inte ämnat som en kritik av generalplanen. I Sibbo har det gjorts ett oerhört jobb i kamp mot tiden för att kommunen skall kunna värja sig mot en annektering. Det var taktiskt det enda rätta att i detta skede planera bostäder för 20 000 i Östersundom. Jag tror dock att trycket från Helsingfors på att det byggs massivt i sydvästra Sibbo snabbt försvinner, då gränskonflikten har avgjorts till Sibbos fördel.

Under en invånarträff i Sibbo i slutet av november tolkade utredningsman Pekka Myllyniemi Sibbos utkast till generalplan, som godkändes av kommunfullmäktige i Sibbo den 28 augusti, som ett uttryck för att det finns ett problem i samhällstrukturen. (Se "Videoklipp. Den 9 februari 2007".) I sin rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad betecknar Myllyniemi utkastet till generalplan som ett förslag till lösning på problemet med obalansen i samhällsstrukturen. Liksom stadsdirektör Jussi Pajunen i sitt anförande den 21 juni hävdar Myllyniemi ett par gånger i sin rapport att strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå, vilket "bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo". Något mera seriöst hävdar Myllyniemi att följden av att regionen inte har kunnat utvecklas österut varit en region som växt och spritt sig allt mera norrut och västerut.

Helsingfors stad och speciellt biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen har betraktat det som ett problem att folk flyttat till egnahemshus i Nurmijärvi, men ett sydvästra Sibbo med den av Korpinen föreslagna effektivitetskoefficienten o,9 utgör nog inget alternativ till Nurmijärvi. Den form av tätortsbebyggelse som Helsingfors planerar i sydvästra Sibbo borde med tanke på samhällsstrukturen endast byggas innanför den nuvarande huvudstadsregionen. Helsingfors och Myllyniemi talar om samhällsstuktur, men Centern har hela tiden betonat behovet av bostäder och tomtmark i allmänhet. I sin nätdagbok föreslog Matti Vanhanen den 23 oktober att man istället för att bygga bostäder i Fiskehamnen (invid metron i Helsingfors stamstad) skulle bygga "stugor" i Nurmijärvi, där marken är mycket billigare. Så nyligen som den 27 januari sade Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i Hbl att gränstvisten sist och slutligen handlar om att trygga bostadsproduktionen i regionen.

I regeringen Vanhanen ansvarar Centern för bostadspolitiken, men på sikt torde Centern främst vara intresserad av att trygga produktionen av trähus. (Se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" .) Det finns naturligtvis inga garantier för att Helsingfors verkligen skulle bygga trähus i sydvästra Sibbo, allra minst om man håller fast vid planerna på metro och en byggnadseffektivitet på 0,9. Sibbos utkast till generalplan borde vara ett tryggare alternativ. Jag tror att generalplanen kan rädda Sibbo.

Sibbo kommun ordnar tre informationskvällar generalplanen: den 28 februari i Nickby den 1 mars på hotel Arthur i Helsingfors och den 15 mars i Söderkulla. (Källa: Hbl.)

Sibbofrågan är ett viktigt politiskt beslut. Den 13 februari 2007

"Sdp vill vänta med Sibbobeslut" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad, sida8. Se e-tidningen. Borgåbladet har träffat partisekreterare Maarit Feldt-Ranta, som besökt Borgå. Feldt-Ranta tycker att det är "ofattbart att statsministern sagt att en expeditionsministär skulle kunna besluta efter valet". Feldt-Ranta håller fast vid att Sibbobeslutet bör göras av nästa regering och säger:

Sibbofrågan är ett viktigt politiskt beslut. Det är fråga om en stor princip, ett prejudikat. Kolonialism kan inte fungera som regionutveckling.

I en insändare med rubriken "Machiavelliska drag hos sfp" i dagens Hufvudstadsblad kritiserar juristen Carl-Henrik Nyberg Svenska folkpartiet eller partiets nuvarande ledning för att låta målet helga medlen då man hävdat att det är bäst att låta en expeditionsministär avgöra Sibbofrågan. Jag citerar:

Sfp:s främsta målsättning är att trygga sin fortsatta representation i regeringen. Man vill inte att Sibbofrågan blir ett hinder för denna målsättning.
Den kritik som de flesta riksdagskandidater i Nyland över partigränserna riktar mot behandlingen av Sibbofrågan, undermineras av att sfp-ledningen inte är villig att hänskjuta frågan till nästa regering, där möjligheterna för en rättvisare behandling är bättre. Om inte ens sfp är villigt att ta en kamp om Sibbofrågan är möjligheterna att politiskt påverka resultatet små. Till ochmed från sdp:s sida har man låtit förstå att nuvarande regering inte skall avgöra frågan. Det är mot all tidigare praxis att en expeditionsministär skulle avgöra en så uppenbart politisk fråga.

Den 24 januari, samma dag som det klarnade att anmärkningstiden för Myllyniemis förslag förlängs, skrev Christel Liljeström på sin blogg följande:

Efter att ha funderat på saken har jag kommit fram till att det kan vara lika så bra att regeringen som sitter som expeditionsministär, fattar beslut i frågan efter riksdagsvalet och innan ny regering utsetts. Fördelen är att ministären måste ta hänsyn till folkomröstningens resultat, invånarnas på olika sätt framförda protester samt till den diskussion som först under riksdagsvalskampanjen. Dessa personer har därtill följt med ärendets utveckling. I sak är det också en fördel att få ärendet till beslut så att vi kan återgå till det normala livet…

Jag misstänkerr att Liljeström snarare än självständigt funderat på saken hade fått direktiv av partiledningen. I ett ställningstagande samma eller följande dag sade Sfp:s viceordförande Jan D. Oker-Blom att "Eftersom processen redan gått så här långt måste ett beslut fattas av den sittande regeringen".

I ett tidigare ställningstagande från den 2 november hade Sfp krävt att Sibbofrågan avgörs före valet. Då var motiveringen att väljarna förtjänar klara besked av partierna. Stefan Wallin talade om konsumentupplysning, men i verkligheten fruktade man att Sibbo skulle bli en fråga för regeringsförhandlingar, vilket hotade Sfp plats i nästa regering. Det torde inte finnas några tvivel om Sfp:s motiv bakom åsikten att Sibbofrågan avgörs av den nuvarande regeringen i egenskap av expeditionsregering. Innan Sfp hann ta ställning hade juristen Astrid Thors dock kritiserat statsminister Matti Vanhanens åsikt att en expeditinsministär bör avgöra Sibbofrågan.

Ur Sibbos synvinkel kan det vara högst önskvärt att Sfp sitter med i regeringen då frågan avgörs, vare sig frågan avgörs av nuvarande eller följande regering. Jag finner ändå Sfp:s utttalande för en expeditionsministär beklagligt, om än det kanske ger en viss konsumentupplysning om var partiet står i Sibbofrågan. Sfp:s uttalande var förhastat. Speciellt beklagligt är Sfp:s förhastade uttalande med tanke på att Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i en artikel med rubriken "Sibbotvisten inte regeringens sak" Hufvudstadsbladet det 26 januari sade att en gränsjustring absolut inte bör skrivas in i något regeringsprogram. Varför skulle Samlingspariet eller Sdp vara så måna om att uppfylla centerministrarnas löften till Helsingfors stad och trävaruindustrin att man starkare än Centern själv skulle driva på en annektering, vars juridiska förutsättningar är högst tvivelaktiga?

Sfp har åtminstone utåt drivit en principfast laglighetslinje i Sibbofrågan. Trovärdigheten har dock tagit skada av ställningstagandet för att en expeditionsministär bör avgöra frågan. Sibbofrågan är ett viktigt politiskt beslut, om än det för regeringens del formellt handlar om ett juridiskt domarbeslut.

18:00
"Sipoo siirtää kasvukulut uusille asukkaille" är rubriken på en artikel på Helsingin Sanomats webbplats. Artikeln handlar om utkast till Generalplan för Sibbo 2025, som har offentliggjorts idag. Yle Internet/ Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Sibbo presenterade generalplanen 2025".

Vanda riskerar stadens rättigheter. Den 12 februari 2007

Föreningen För Sibbo ordnar idag klockan 18 -21 det fjärde och sista informationsmötet om folkomröstningen om kommunindelningsutredarens förslag till ny kommunindelning. Platsen är Söderkulla skolcentrum. Den 6 och den 8 mars torde föreningen ordna valdebatter. Debatterna gäller dock inte folkomröstningen som ordnas den 25 februari, utan naturligtvis riksdagsvalet. Källa: För Sibbo rf.

Den förlängda anmärkningstiden mot utredningsman Pekka Myllyniemis förslag går ut torsdag den 15 februari.

17:00
"Livlig folkomröstning i Sibbo" är en rubriken på en notis på Yle Internet/ Östnyland. I notisen berättas att drygt 30 % av de röstberättigade i folkomröstningen i Sibbo har röstat under den första veckan. En annan notis som samtidigt publicerades har rubriken "1600 mot att Västerkullakilen annekteras". I denna notis berättas det att 1600 personer har skrivit på adressen mot att "Västerkullakilen" ansluts till Helsingfors. Adressen för Westerkulla på Internet har dock än så länge knappt 1500 namn. I notisen hävdas det att "Det att Västerkullakilen i Vanda överlåts till Helsingfors är en förutsättning för att sydvästra Sibbo kan annekteras." Jag är dock delvis av annan åsikt. Det är en tolkningsfråga huruvida det juridiskt vore möjligt att inkorporera sydvästra Sibbo med Helsingfors utan att även "Västerkullakilen" anslöts till huvudstaden. Utan att sydvästra Sibbo får en gemensam gräns med (det övriga) Helsingfors är dock det allt för uppenbart att området som en del av Helsingfors skulle utgöra en enklav och att en inkorporering på inga vis kan motiveras med en sammanhållning av samhällsstrukturen.

Det är anmärkningsvärt att Myllyniemi i sin rapport inte anger några lagliga grunder för att "Västerkullakilen" ansluts till Helsingfors. Han säger bara att "kravet på områdenas enhetlighet förutsätter att ... den s.k Västerkullakilen i Vanda stad ansluts till Helsingfors stad." Även om Vanda skulle godkänna att området ansluts till Helsingfors bör det finnas någon av de i kommunindelningslagen nämnda förutsättningarna för en gränsjustering. Det är inte heller alls skrivet att Vanda kommer att uttala stadens stöd för Myllyniemis förslag. Vanda har mycket på spel.

Till den s.k. Västerkullakilen hör Vikkulla, som har Vandas enda havsstrand, Borgarstrandsvikens östra strand. Havstranden är en central faktor i Vandabornas hembygdskänsla. I egenskap av kuststad har Vanda en attraktionskraft som gäller så väl nuvarande och nya invånare som tillfälliga besökare. Till den så kallade Västerkullakilen hör även den ekologiskt och historiskt värdefulla Svarta backen. Via Västersundom gröna förbindelse eller ekologiska korridor hänger Svarta backen-Borgarstrandens naturskyddsområde samman med det grönområde som Vanda önskar utveckla till nationalpark och riksomfattande naturcentrum.

Helsingfors planer för sydvästra Sibbo utgör ett påtagligt hot mot Sibbo storskog med boffertzoner och ekologiska korridorer till kusten. Planerna förutsätter även en metrolinje, som förutsätter att Westerkulla och Västersundom blir tätorter. Vanda stad kommer inom den närmaste framtiden att behöva alla sina resurser för att bygga ut Marja-Vanda och Aviapolisområdet. Bygger inte Vanda själv Västersundom, torde Helsingfors kräva att hela Västerkullaområdet söder om Borgåleden (Borgå motorväg) ansluts till Helsingfors. Om Myllyniemis förslag godkänns av statsrådet och Högsta förvaltningsdomstolen, kommer det även att finnas ett prejudikat för Helsingfors att kräva ytterligare gränsjusteringar. Vanda är då tillbaka i en position som Vanda var före Vanda blev stad år 1974.

Då Vanda fick stadsrättigheter 1974 trodde Vandaborna att de definitivt hade övervunnit hotet från Helsingfors expansionsförsök. Den nya kommunlagen som trädde i kraft 1977 skulle dock ha gett samma skydd, eftersom den inte gjorde någon juridisk skillnad mellan städer och landskommuner. Trettio år senare står Vandas rättigheter åter på spel. Och det är Vandas egna beslutsfattare som sätter rättigheterna på spel. Ordförande för stadsfullmäktige i Vanda, Tapani Mäkinen (saml) , som fram till årskiftet var stadsstyrelseordförande, har i egenskap av ordförande för Nylands landskapsstyrelse drivit på annekteringen av Westerkullaområdet och sydvästra Sibbo. Nylands förbunds landskapsdirektör Aimo Lempinen hör för övrigt till Mäkinens stödgrupp i riksdagsvalet. I Nylands förbund, som helt domineras av Helsingfors, har Mäkinen naturligtvis ett beroendeförhållande till huvudstaden och speciellt dess samlingspartistiska ledning. Samtidigt har han backats upp av Helsingin Uutiset, vars Vandaupplaga heter Vantaan Sanomat. I sitt blogginlägg "Sipoo kuohuttaa tunteita" skriver stadsfullmäktigeledamot Timo Juurikkala (grön) om fullmäktigemötet den 20 november där man misslyckades med att ta ställning till Helsingfors stads förslag:

Vantaan Sanomat otsikoi (pe 24.11.): ”Johtajat istuivat muualla, muut sotkivat päätöksenteon”. Johtajilla lehdessä tarkoitettiin Mäkistä ja Jääskeläistä, muilla valtuustoryhmiä ja Kiljusta.

Todellisuudessa asia oli juuri päinvastoin: ”johtajat” sössivät jääräpäisyydellään ja suomettumisen ajan pelotteluillaan päätöksenteon. ...

Erityistä kummastusta on herättänyt se, että Vantaan Sanomat on tapahtumien jälkeen ollut Tasmanian pirun tavoin ”pienryhmien” ja etenkin valtuuston puheenjohtajan nilkassa kiinni. Lehti on yksipuolisesti kuullut ja julkaissut vain toisen osapuolen näkemyksiä.

Kaupungin päälehdeltä on jatkossa syytä toivoa tasapuolisempaa asioiden käsittelyä.

I gårdagens Vantaan Sanomat föreslås på ledarplats att Vanda inlöser mark i Westerkulla, eftersom marken kommer att bebyggas med anledning av metron till Sibbo.

Över 5 minuter av Radio Vega Östnylands nyhetssändning 16:30 handlade om fallet Sibbo. I dagens valduell diskuterade riksdagsmännen Michaela Nylander (sfp) och Kimmo Kiljunen (sdp) om Sibbofrågan. Kiljunen var ordförande i stadsfullmäktige i Vanda fram till årsskiftet, då han efterträddes av Tapani Mäkinen. Anmärkningsvärd är Kiljunens kritik av Helsingfors bristande respekt av Vandas självstyre. Anmärkningsvärt är även Nylanders påstående att Helsingfors hade flera ministrars godkännande för annekteringen då stadens ledning kom till Sibbo för att förhandla. Valduellen sänds i sin helhet i Radio Vega Östnyland (91,4 MHz) i morgon tisdag 7:15.

Radio Vega Östnyland berättar liksom Itä-Uudenmaan uutiset att 18 fullmäktigeledamöter i Vanda önskar att delar av så väl Sibbo som Tusby ansluts till Vanda. Man kan bara föreställa sig vilket kaos det skulle bli ifall regeringen godkände en annektering av sydvästra Sibbo.

Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007

Fallet Sibbo är oerhört komplext. Eller åtminstone är min bild av fallet mycket komplex. Helsingfors stadsfullmäktiges yngsta fullmäktigeledamot Mari Pouskari 27 år har en mycket enkel syn på det hela. Den 4 december skrev hon följande på sin blogg:

RKP:n motiivi liitoksen vastustamisella on puhtaasti kielipoliittinen: jos alueelle rakennetaan lisää asuntoja, sinne muuttaa lisää suomenkielisiä asukkaita ja RKP menettää valta-asemansa. Tilanne on sama riippumatta siitä rakentaako uudet alueet Sipoo vai Helsinki.

I verkligheten skulle en annektering av sydvästra Sibbo vara en utväg för Sfp att behålla makten i Sibbo. Förverkligas Sibbos egna planer, som jag behandlade i gårdagens blogginlägg "Två taburetter. Den 10 februari 2007", förlorar Sfp snart sitt inflytande i kommunen. Ändå motsätter sig Sfp entydigt Helsingfors inkorporeringsplaner. Frågan handlar för Sfp:s del om mycket mera än att behålla makten i Sibbo. Tror Pouskari verkligen på vad hon skriver? Av hennes nätdagbok att döma gör hon det. Den gröna fullmäktigeledamoten är där till naiv nog att i sitt blogginlägg "Sipoo once again" om Myllyniemis "kompromissförslag" skriva att "Mielestäni tämäkin esitys olisi hyvä ja mahdollistaisi uuden asuinalueen ja metron rakentamisen." Lika väl förutsätter hon att Helsingfors endast bygger söder om motorvägen och lämnar tillräckligt med gröna korridorer till kusten.

Inser inte diplomingenjören Pouskari att det inte blir någonting kvar att bygga på? Räknar man bort Husö-området, som till väsentliga delar är ett naturskyddsområde, äger Helsingfors söder om motorvägen endast ett litet område invid Zachrisbacken. (Se karta i HS.) Även om Helsingfors inlöste privatägd mark, skulle det aldrig finnas underlag för en metro, om bebyggelsen begränsar sig till området söder om motorvägen. Pouskaris vanföreställningar är ett bra exempel på hur det kan gå då politiska beslut görs utan normal demokratisk beredning. Helsingforsledningen och ledande tjänstemän har lyckats manipulerat stadens egna beslutsfattare. Då är det inte så märkligt att även journalister har en skev uppfattning av Sibbofrågan.

I sitt utlåtande till länsstyrelsen hävdar Helsingfors att en utbyggnad av sydvästra Sibbo förutsätter att metrolinjen förlängs till Sibbo. Utredningsman Pekka Myllyniemi upprepar ord för ord samma urgument i sin rapport. Utan metron skulle trafikproblemen bli katastrofala, har man räknat ut. Myllyniemi argumenterar rentav utgående från metrolinjens förutsättningar att Helsingfors behöver inkorporera ett område som av lagen förutsätter särslilt vägande skäl, nämligen "Alternativ 2":

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Vanligtvis anses en metro förutsätta höghusbebyggelse. Förslaget till en "metro" som skulle gå över åkrarna i Westerkulla fram till ett småhusområde i Östersundom låter som ett aprilskämt. Ändå skriver Myllyniemi i sin rapport följande:

Vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia. Sipoosta liitettäväksi esitetty alue antaa historiansa ja luontonsa puolesta luontevat edellytykset sellaisen kaupunkirakenteen kehittämiseksi, jossa pääosa rakentamisesta toteutetaan kaupunkimaisina pientaloina.

Myllyniemi är visserligen ordförande för Lojonejdens egnahemsförering, men hans ställningstaganden för småhusbebyggelse i sydvästra Sibbo har andra förklaringar än hans eget intresse av egnahemshus. Egentligen är det inte Myllyniemi, utan Helsingfors stad som föreslår att man skall bygga småhus, för den ovanciterade texten ingår även i Helsingfors utlåtande. Den väsentliga frågan är varför Helsingfors så starkt betonat att man planerar småhusbebyggelse i Sibbo.

Planerna på småhusområde invid metron i Sibbo är inte helt ny. I en replik vid stadsfullmäktigemötet i Helsingfors den 30 november 2005 sade Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, enligt diskussionsprotokollet följande:

tänä päivänä pystytään kaavoittamaan pientaloalueita todella tehokkaasti. Tonttitehokkuudet voivat olla jopa luokkaa 0.7. Se voidaan aloittaa. Ja hyvä sellainen kohta, missä voitaisiin aloittaa, mielestäni on Sipoon suunta, jossa Helsinki - huom. Helsinki - omistaa jo noin 800 ha suhteellisen valmista rakennusmaata

I en annan replik fortsatte Rautava, som för övrigt är den borgerliga gruppens ordförande vid Nylands landskapsfullmäktige:

jos puhutaan raideverkosta, niin Sipoon alueelle voidaan vetää metroverkko ja sinne voidaan myös rakentaa tällaista uudenlaista tiivistä kaupunkialuetta. Kyllä myös pientaloissa voidaan asua raideverkon äärellä.

En byggnadseffektivitet på 0,7 är oerhört stor för ett småhusområde, men förra sommaren talade Helsingforsledningen faktiskt om att bygga i Sibbo med en effektivtet på hela 0,9, dvs lika tätt som Helsingfors planerar att bygga på Busholmen. Hur finländare skulle trivas att bo på ett sådant småhusområde har man inga erfarenheter av. I sin anmärkning mot Helsingfors annekteringsförslag noterar Finlands naturskyddsförbund om det föreslagna området att "Kalliomaan osuus on suuri, mikä tekee kunnallistekniikan rakentamisesta alueelle erityisen kallista, etenkin jos asutuksesta tehtäisiin pientalovaltaista." Man kan fråga sig varför Helsingfors vill hålla fast vid planerna på småhusområde i Sibbo. Mig förefaller planerna vara fullständigt orealistiska.

Allmänt önskar Helsingfors inom stadens gränser bygga småhusområden för att med Esbo och andra kommuner i Helsingforsregionen kunna konkurrera om goda skattebetalare. På socialdemokratiskt håll vill man slå ihop kommuner inom pendelavstånd för att förmögna skattebetalare inte "osolidariskt" skall kunna bosätta sig utanför stadens gränser. Då socialdemokrater talar om "sammanhängande samhällstruktur", "onaturliga" gränser och "naturliga" helheter handlar det i hög grad om att argumentera mot "skattesmitare", som nog förtjänar sitt levebröd i staden, men betalar kommunalskatt i kommuner där Centern eller Sfp är det största partiet. Helsingfors och speciellt socialdemokraterna i Helsingfors har inga intressen av att det byggs egnahemshus i Sibbo, såvida gränserna inte justeras.

Helsingforsledningen torde uppriktigt önska att det byggs småhus i sydvästra Sibbo, på villkoret att området ansluts till Helsingfors. För att få socialdemokraterna och de gröna med sig måste man dock förutsätta att småhusområdet byggs invid metron. Helsingfors har emellertid ytterligare skäl att tala för småhusbebyggelse: Bostadsminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen vill att det byggs mera småhus och speciellt trähus. Centerministrarna har helt andra motiv än Helsingfors stad. I regeringen Vanhanens program ingår att främja trävaruindustrin i allmänhet och trähusbygge i synnerhet. För att citera Manninen går främjandet av träbyggande och småhusbyggande hand i hand. (Se pressmeddelande.) I offentligeheten har Manninen liksom Vanhanen betonat att planeringen i högre grad bör beakta "människornas undersökta önskemål". I klartext betyder det att centerministrarna har förespråkat mera småhus och därmed mera trähus.

När chefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Pekka Korpinen (sdp) säger att Helsingfors i sydvästra Sibbo planerar att bygga urbana småhus i långa rader är han naturligvis medveten om att regeringen på sitt program just har att bygga urbana småhusområden i trä. Månne inte Korpinen redan hösten 2005 planerade ett småhusområde i trä med tomteffektiviteten 0,7 i sydvästra Sibbo, med hopp om att planerna skulle tilltala bostadsministern, som lämpligen även var region- och kommunminister? Helsingfors planerade även att bygga ett urbant småhusområde i Malm, men Vanhanen saboterade dessa planer innan Malmprojektet hann falla på stadsdirektör Jussi Pajunens jävighet då generalplanen behandlades. (Se Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007.)

Sibbo försöker bl.a. genom sitt utkast till generalplan, som nu är färdig att publiceras, övertyga region- och kommunminister Hannes Manninen om att Sibbo på egen hand kan rätta till balansen i samhällstrukturen. Istället borde man kanske försöka övertyga bostadsminister Hannes Manninen, som egentligen går handels- och industriminister Mauri Pekkarinens ärenden, om att Sibbo har beredskap att bygga urbana småhusområden i trä. Det borde inte vara någon större skillnad om trähusen byggs i Östersundom, Nickby eller Talmo. Dess värre har minister Manninen även statsministerns ansträngda relationer till Helsingfors att ta hänsyn till.

Till Mari Pouskari 27 år vill jag till sist säga att den politiska verkligheten inte alltid är så enkel som man gärna vill tro.
21:30
I TV-nyhetrna 20:30 ingick ett inslag om generalplanen för Sibbo, som offentliggörs på tisdag. Inslaget kan ses på Internet, i Yles "mediesal".

Två taburetter. Den 10 februari 2007

"Sibbo presenterar total kursändring" är rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens Hufvudstadsblad. Artikeln på sidorna 4 och 5 har rubriken "Total kursändring i 'metropolkommunen'". Sibbos kursändring har naturligtvis med Helsingfors annekteringsplaner att gör. Artikeln handlar även till stor del om en eventuellt förestående rättsprocess. I artikeln intervjuas Rainer Karlsson, som är ordörande för palneringsnämnden:

En del drömmer om att Helsingfors snabbt skulle kunna ta över sydvästra Sibbo. De har helt fel. Alla jurister jag talat med ifrågasätter beredningen. Vi överklagar till HDF och den behandlingen kommer att vara juridisk, inte politisk

Med sitt utkast till generalplan torde Sibbo försöka bevisa att kommunen har beredskap att bygga själv och att en gränsjustering således inte är behövlig. Förhållandet mellan genaralplanen för Sibbo och Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo är dock inte entydigt. Visst har man i Sibbo plötsligt ökat på takten, men nog har det funnits ett tryck även före Helsingfors annekteringsbeslut. I själva verket är det troligt att Helsingfors stadskontor kände till att Sibbo planerade en kursändring. I sibbo hade man jobbat med generalplanen 2025 åtminstone sedan januari 2005. För Helsingfors var det viktigt att göra sitt annekteringsbeslut innan Sibbo hann komma ut med sin nya generalplan. Hade Helsingfors stad inte gjort sitt annekteringsbeslut i brådskande ordning, torde Sibbo före stadens beslut ha hunnit komma ut med en tidig version av utkast till ny generalplan. Nu godkände kommunstyrelsen i Sibbo den 26 juni, fem dagar efter annekteringsbeslutet, en strukturmodell till generalplan. Se presentation (pdf) av planeringsskeden samt videoklipp på YouTube! Juridiskt borde det vara fullständigt irrelevant huruvida Sibbo gjort sin kursändring före eller efter den 21 juni ifjol, men politiskt finns det ett behov av att påtala Sibbos senfärdighet.


I gårdagens blogginlägg "Videoklipp. Den 9 februari 2007" behandlade jag bl.a. det påstådda problemet i samhällstrukturen som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi och hans uppdragsgivare, region- och kommunminister Hannes Manninen (c) liksom Helsingfors stad ansett kunna motivera en ändring av kommunindelninge mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Enligt Myllyniemi är det ett stort problem att Sibbo är glest befolkat jämfört med grannkommunerna i väst. Myllyniemi har dock på inga sätt utrett några påstådda problem i samhällstrukturen. Han argumenterar för problemets existens med tomma fraser, som författats av Helsingfors stadskontor. Problemen i samhällstrukturen medför enligt Myllyniemis rapport ett behov av en förändring av kommunindelningen. Vad Helsingfors och Myllyniemis uppdragsgivare i verkligheten torde ha varit ute efter är någonting att beskylla Sibbo för. Den föreslagna annekteringen uppfattas som en (politisk) bestraffning av Sibbo och då måste man hitta någonting att anklaga Sibbo för.

Myllyniemi säger på videon, som finns på gårdagens blogginlägg, att Sibbos eget utkast till generalplan är ett tecken på att det existerar ett "problem i samhällsstrukturen". De påstådda problemen i samhällsstrukturen är dock närmast fiktioner, som region- och kommunminister Hannes Manninen vid inrikesministeriet inte skulle behöva bekymra sig över. Däremot är bostadspriserna och bristen på tomtmark ett problem som bostadsminister Hannes Manninen vid miljöministeriet har skäl att bekymra sig över. Sibbo är här inte ett problem, utan en möjlighet. Sibbo är naturligtvis inte orsaken till problemet med de höga bostadspriserna, men kan eventuellt bidra till en lösning på problemet.

Pekka Myllyniemi utnämndes till utredningsman av inrikesministeriet, inte av miljöministeriet, dit bostadspolitiken hör. För att främja utbudet på bostäder i Helsingforsregionen behövs det inga gränsjusteringar, men kanske nog hot om gränsjusteringar. Man kan fråga sig om inte bostadsministern har missbrukat sin portfölj vid inrikesministeriet. Genom att även sitta på kommunministerns taburett har bostadsministern ett maktmedel att ta i för att skrämma kommunerna att planera enligt bostadsministerns och statsministerns önskemål. (Bilden av taburetterna ovan har jag kopierat från Wikipedia, men den har ursprungligen ingått i Nordisk familjebok, vars uphhovsrätt har gått ut.)


I själva verket har man i offentligheten främst med bostadspolitiska skäl, inte samhällstrukturella skäl, försökt motivera en annektering av sydvästra Sibbo. Sibbos generalplan, som presenteras i dagens Hbl, borde på alla sätt tillfredställa så väl statsministern som bostadsministern. Ett problem är dock de dåliga relationerna mellan statsministern och Helsingfors stad. Sibbos generalplan är inte en lösning på konflikten mellan staden och staten, som torde vara det egentliga skälet till att centerministrarna uttalat sitt stöd för en annektering. (Se "Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007", "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007", "Vapenvilan mellan Helsingfors och staten. Den 17 januari 2007" och "Benmjöl åt mjölkkon. Den 30 september 2006".)

Låt mig uppriktigt säga att jag ogillar utkastet till generalplan för Östersundoms del. Visserligen är Sibbos egna planer bättre än Helsingfors skräckscenario och Sibbos massiva planer omfattar inte Husö. Hbl har på sin karta i misstag lyckats kapa av Husö, där Helsingfors stad äger en stor del av marken. På Husö brukar jag skida om vintrarna, men området lär inte vara lämpligt för bebyggelse, så jag torde få behålla mitt skidspår oberoende av hur det går i fallet Sibbo. (Sibbo har åtminstone inte ansökt om att få inlösa de marker som Helsingfors äger i Husö-området.) Enligt utkastet till generalplan skall en mycket stor del av den nya befolkningen koncentreras till Östersundom inklusive Gumböle. Jag är inte övertygad om att Helsingfors alls gillar dessa planer, såvida området även framöver hör till Sibbo. Speciellt de gröna torde ogilla att Sibbo planerar att bygga även norr om Borgå motorväg. Å andra sidan är det i första hand här som Helsingfors stad äger mark. Vad Helsingforspolitikerna kanske däremot gillar är att man ritat ut en förlängning av metrolinjen till Östersundom.

Sibbometron är en trojansk häst med vilken Helsingfors länge planerat att erövra sydvästra Sibbo. Helsingfors har i flera år förespråkat en metrolinje till Östersundom, medan Vanda passivt och Sibbo aktivt strätat emot. Motståndet mot metrolinjen har föranlett Helsingfors att beskylla Sibbo för ovilja till samarbete. Lika väl medger Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors inkorporeringsförslag att staden anser att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området inkorporeras med Helsingfors. I Utlåtandet heter det att "Helsinki kykenee toteuttamaan metron siirrettäväksi esitetylle alueelle mutta Sipoolla ei sen sijaan ole siihen taloudellisia mahdollisuuksia". Myllyniemi anger i sin rapport på ett liknande sätt metron som ett argument för en gränsjustering. (Se "Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007".)

I utkastet till generalplan för Sibbo är även HELI-banan utritad. Det går alltså två olika linjer för spårtarfik genom Östersundom. Att dra en metrolinje till Sibbo sida vid sida med en vanlig järnväg skulle vara rena vansinnet. Jag hoppas att man även i Sibbo inser detta. Dessutom finns det ett uppenbart behov av att istället förlänga den aktuella metrolinjen i riktning mot Håkansböle. HELI-banan och metriolinjen skulle enligt Håkansbölealternativet korsa varandra vid en välbehövlig trafikterminal i Fagersta i Vanda.

En karta (pdf) av utkastet till generalplan för Sibbo 2025, som godkändes av kommunfullmäktige i den 28 augusti 2006, ingår som bilaga i Myllyniemis rapport och finns även skilt på Sibbo på nätet. En intressant detalj på denna karta är att man ritat ut en korridor för HELI-banan (eller "kollektivtrafikförbindelse") så att korridoren i Östersundom går ungefär där det är tänkt att metrolinjen skulle gå. Jag frågar mig om man avsiktligen velat ge ge alternativa tolkningsmöjligheter. Åtminstone finns det alternativ till Sibbometron.