En kamp mot tiden. Den 14 februari 2007

"Sibbo förändras i grunden" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. Artikeln handlar naturligtvis om utkastet till generalplan 2005, som presenterades igår. "Definitiv förändring för Sibbo" är rubriken på huvudnyheten på tidningens första sida. Rubriken i Hufvudstadsbladet är "Sibbo godkände plan för 40 000 invånare". "Generalplan kan rädda Sibbo" är rubriken på en notis på Yle Internytt/ Östnyland. Lyssna till audioklipp med intervjuer av Christel Liljeström och Caspar Berntzen.

Kommunstyrelsen i Sibbo har alltså på sitt möte igår godkänt utkastet till generalplan som offentliggjordes igår. Generalplanen har tydligt som mål att "rädda Sibbo", det vill säga förhindra en annektering. Hade det igår godkända utkastet godkänts och publicerats för ett år sedan hade det inte funnits något hopp för Helsingfors att få inkorporera sydvästra Sibbo. Då Helsingfors i smyg föreberedda förslag till annektering läckte ut via Helsingin Sanomat den 20 juni sammankallades genast Helsingfors stadssyrelse och stadsfullmäktige följande dag för att göra sitt annekteringsbeslut. Beslutet visade sig vara ett otroligt bristfälligt hastverk. Även staddsstyrelsen i Vanda sammankom i hast under ett besök i Köpenhamn. Enligt Vandas dåvarande statsstyrelseordörande Tapani Mäkinen (saml) var det "ledande ministrar" som ville ha ett beslut före midsommar, så att statsrådet skulle kunna behandla en inkorporeringsansökan före riksdagsvalet. (Se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006".) Statsrådet kommer inte att kunna behandla vare sig Helsingfors ansökan eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag före riksdagsvalet, men detta mål var knappast heller orsaken till den panikartade brådskan. Istället ville man försäkra sig om att Helsingfors gjorde sitt beslut om en inkorporeringsansökan innan Sibbo hann komma ut med ett utkast till generalplan.

Genast efter midsommaren, tisdagen den 26 juni beslöt kommunstyrelsen i Sibbo att föreslå för fullmäktige att som grund för utkastet till "Generalplan för Sibbo 2025" godkänns en strukturmodell för markanvändningen och trafiken enligt vilken generalplanen dimensioneras för ca 40 000 nya invånare fram till år 2025. (Se protokoll.) Det hjälpte dock inte att Sibbo kunde påvisa att kommunen en längre tid arbetat på alternativa modeller för en generalplan i samma riktning som den av styrelsen godkända strukturmodellen. Centerministrarna avfärdade Sibbos egna planer som senfärdiga och orealistiska. I lördagens blogginlägg "Två taburetter. Den 10 februari 2007" sade jag att jag ogillar utkastet till generalplan för Östersundoms del. Detta var dock inte ämnat som en kritik av generalplanen. I Sibbo har det gjorts ett oerhört jobb i kamp mot tiden för att kommunen skall kunna värja sig mot en annektering. Det var taktiskt det enda rätta att i detta skede planera bostäder för 20 000 i Östersundom. Jag tror dock att trycket från Helsingfors på att det byggs massivt i sydvästra Sibbo snabbt försvinner, då gränskonflikten har avgjorts till Sibbos fördel.

Under en invånarträff i Sibbo i slutet av november tolkade utredningsman Pekka Myllyniemi Sibbos utkast till generalplan, som godkändes av kommunfullmäktige i Sibbo den 28 augusti, som ett uttryck för att det finns ett problem i samhällstrukturen. (Se "Videoklipp. Den 9 februari 2007".) I sin rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad betecknar Myllyniemi utkastet till generalplan som ett förslag till lösning på problemet med obalansen i samhällsstrukturen. Liksom stadsdirektör Jussi Pajunen i sitt anförande den 21 juni hävdar Myllyniemi ett par gånger i sin rapport att strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå, vilket "bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo". Något mera seriöst hävdar Myllyniemi att följden av att regionen inte har kunnat utvecklas österut varit en region som växt och spritt sig allt mera norrut och västerut.

Helsingfors stad och speciellt biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen har betraktat det som ett problem att folk flyttat till egnahemshus i Nurmijärvi, men ett sydvästra Sibbo med den av Korpinen föreslagna effektivitetskoefficienten o,9 utgör nog inget alternativ till Nurmijärvi. Den form av tätortsbebyggelse som Helsingfors planerar i sydvästra Sibbo borde med tanke på samhällsstrukturen endast byggas innanför den nuvarande huvudstadsregionen. Helsingfors och Myllyniemi talar om samhällsstuktur, men Centern har hela tiden betonat behovet av bostäder och tomtmark i allmänhet. I sin nätdagbok föreslog Matti Vanhanen den 23 oktober att man istället för att bygga bostäder i Fiskehamnen (invid metron i Helsingfors stamstad) skulle bygga "stugor" i Nurmijärvi, där marken är mycket billigare. Så nyligen som den 27 januari sade Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen i Hbl att gränstvisten sist och slutligen handlar om att trygga bostadsproduktionen i regionen.

I regeringen Vanhanen ansvarar Centern för bostadspolitiken, men på sikt torde Centern främst vara intresserad av att trygga produktionen av trähus. (Se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" .) Det finns naturligtvis inga garantier för att Helsingfors verkligen skulle bygga trähus i sydvästra Sibbo, allra minst om man håller fast vid planerna på metro och en byggnadseffektivitet på 0,9. Sibbos utkast till generalplan borde vara ett tryggare alternativ. Jag tror att generalplanen kan rädda Sibbo.

Sibbo kommun ordnar tre informationskvällar generalplanen: den 28 februari i Nickby den 1 mars på hotel Arthur i Helsingfors och den 15 mars i Söderkulla. (Källa: Hbl.)