Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012

I mitt inlägg "Gyllene fält. Den 3 april 2012" omnämner jag en utredning, "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen", som ingår i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndags (och nästa tisdag). I inlägget citerar jag ur utredningen, där Västerkulla gårds marker söder om Österleden - eller "Porvari" - benämns "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö". Påståendet är anmärkningsvärt med tanke på att det då Vanda avstod från området hette att det inte kan utvecklas (se "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011") och speciellt med tanke på att området gränsar till ett Natura 2000-område, som redan från förut skadats av Nordsjö hamn. Ändå stämmer påståendet överens med det aktuella utkastet till generalplan för Östersundom. Igår skidade jag på skaren på de vida fälten och tog bl.a. bilden ovan.

En annan ny utredning i anslutning till den gemensamma geberalplanen är "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa". I utredningen (som inte bifogats till ovannämnda föredragningslista) kan man ta del av fantastiska visioner för området "Porvari", som rent av jämförs med Kiseldalen Jag återger här valda bitar ur utredningen:

Jostakin Östersundomin osa-alueesta esimerkiksi Porvarin tuntumassa annettaisiin kehittyä eräänlainen kansainvälinen vapaakauppa-alue, ”villi itä” ja ”uusi Helsinki”, jossa kaavoituksen ohjaus vähennettäisiin minimiin ja rakentamista ohjaavia normIstoja tulkittaisiin tavallista lievemmin. Alue jätettäisiin kiinteistökehittäjien ja yrittäjien eli markkinatalouden toteutettavaksi ja hallinnoitavaksi. Sijoittajia ja yrityksiä alue kiinnostaisi ja sille syntyisi erityinen luovuuden ja innovatiivisuuden imago Piilaakson tapaan.  ...

Östersundom sijaitsee Suomen tärkeimmän logistisen akselin varrella Vuosaaren sataman ja Helsinki-Vantaan lentokentän välissä. Sijainti tarjoaa yrityksille merkittäviä etuja, joiden ansiosta alueella on erityistä vetovoimaa. Tämä koskee erityisesti Porvarin aluetta, joka rakentuu Kehä III:n ja Itäväylän/Uuden Porvoontien risteyskohtaan. Se on alueen luontevin paikka yrityspuistolle tai vastaavalle keskittymälle, joka voi toimia koko Östersundomin yritystoiminnan veturina. ...

Östersundom logistiikan keskuksena voisi muodostaa yritysten portin Pietariin, ja Pietarista Helsinkiin. Logistiikan kehitysnäkymien kautta tulee mahdolliseksi seuraava logistinen kuvio. Vuosaaren satamaan saapuva raakatuotteen transitokontti siirtyy Porvarissa sijaitsevalle toimijalle, joka räätälöi ja viimeistelee tuotteet kuljettaakseen ne sitten edelleen Pietariin kauppoihin ja loppukäyttäjille. Osa tuotteista lähetetään Aasiaan lentoteitse. Tähän liittyen Östersundom voisi muodostaa myös venäläisten matkailijoiden portin Helsinkiin. Logistiikka ja ostosmatkailu voisivat yhdistyä palveluissa, joita tilaa vievä kauppa (esim. kodinkoneet) tarjoaisi ostosmatkailijoille (ks. matkailu-kappale). ...

Toimitilojen vetovoimaisuutta suunnittelualueella tukee tasapainoisen keskusrakenteen toteuttaminen, jossa Östersundom toimii vetovoimaisena paikalliskeskuksena ja Porvarin alue kansainvälisestikin kiinnostavana uusiutuvien energioiden ja ympäristöteknologian klusterina. ...

Porvarin uusiutuvan energian ja ympäristöteknologian klusterin alueella hallimaisia tiloja voidaan varata alan toimijoiden käyttöön tukemaan Porvariin syntyvää klusteria. Porvarin alueen hyvä logistiikka ja kansainväliset yhteydet tukisivat osaltaan tätä uusiutuviin energioihin, mm. aurinkoenergiaan liittyvää kokoamis,- tutkimus- ja kehittämistoimintaa. Klusterissa voisi alkuvaiheessa olla esim. yksi alan iso toimija/tilaaja sekä siihen liittyviä pienempiä yrityksiä kymmenkunta. Luonteva toimialojen välinen ”ekosysteemi”, eli toimiva klusteri edellyttää pienyrityksille sopivia tiloja alueen veturin läheisyydessä. Klusteria tukisi myös Porvariin sijoittuva alan koulutuskeskittymä, esimerkiksi alan keskiasteen kampus. Porvarin klusteri voisi toimia uusiutuvien energioiden ”näyteikkunana” koko Suomen tasolla, joka näkyisi alueella myös käytännössä esimerkiksi niin, että alan yrityksille varattaisiin show-room –tiloja metroaseman yhteyteen. ...

Porvarin alue on sijainniltaan ja yhteyksiltään koko alueen houkuttelevin, joten sinne helposti saatava kauppakeskus ja/tai pt-kaupan keskittymä tulee vaiheistaa ja konseptoida huolellisesti siten, ettei se syö paikalliskeskuksen ostovoimaa, kilpailukykyä ja kehittymismahdollisuuksia. 

http://www-fb.sports-tracker.com/u/wadenstrom/workout/c8c3562kf9qq5tqr

Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012

Från Svarta backen invid mitt hem i Nordsjö går det fina skidleder i olika riktningar. I söndags skidade jag från Nordsjö via Sottuingsby och Sibbo storskog ända till Kervo och tillbaka. Jag har denna vinter från Nordjö även skidat till Botby gård, Stensböle och Sibbo skärgård. Igår skidade jag från Svarta backen till Husö. Spårmaskinen körde upp spåret ännu i torsdags, fastän det på sina ställen börjar vara snöbrist. Fordonet på bilden ovan är dock ingen spårmaskin, utan en borrningsvagn som borrar i marken för undersökning av grunden. Maskinen, som ställvis kört sönder skidspåret, dök upp i Vikkulla för någon dag sedan. Under april och maj skall ett rätt så stort område undersökas. Helsingfors stadsplaneringsnämnd har planer på massiv bebyggelse här invid Borgarstrandsvikens Natura 2000-område.

Utkasten till generalplan för Östersundom har kritiserats för att de gröna korridorerna är allt för få och smala.Avsaknaden av gröna korridorer har kritiserats främst ur ett ekologiskt perspektiv, men gröna korridorer behövs även för rekreation och motion. Vid planeringen av Östersundom har man inte alls tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden. En strandpromenad är inte det samma som en friluftled och lämpar sig inte alls för skidspår. En vassbevuxen fågelvik kan markeras som "ekologiskt område" på kartan, men här kan man naturligtvis inte bygga några konditionsbanor eller friluftsleder. De föreslagna ekologiska korridorerna från söder till norr lämpar sig med tanke på terrängen inte heller för friluftleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, är det slut med skidturerna från Norsdjö österut och norrut. Då får man nöja sig med skidspåren i riktning mot Helsingfors centrum.

I planeringen av Helsingfors stad har man hittills eftersträvat att alla bostadsområden skall ha tillgång till grönområden, som i sig förbinds av ett nätverk av friluftsleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, kommer södra Östersundom här att bli ett undantag. Som ersättning för friluftsområdena hänvisar man till Granö i Sibbo skärgård, en kilometer från fastlandet.



Vanda och Kervo har medvetet bevarat grönförbindelserna från östra Vanda till Kervo. Tyvärr har man från Sibbos sida inte respekterat grannkomunernas behov av rekreationsområden. Logistikcentralen i Bastukärr har byggts allt för nära friluftsområdet i Kervo. Ännu närmare friluftsområdet hade logistikcentralen byggts, ifall Kervo inte protesterat. För tillfället planerar Suomen Kivisora Oy ett 6 hektar stort område för mottagning och behandling av marksubstanser, stenkross, returbetong, ris och stubbar i Myras i Sibbo. Denna gång är det Vanda som protesterar, eftersom projektet skulle störa grönförbindelserna från Korso och Björkby till Sibbo storskog. Efter inkorporeringen av Östersundom verkar man i Sibbo ha fått en helt felaktig bild av vad grannkommunerna förväntar sig av planeringen i Sibbo.

Bilden ovan av spårmaskinen invid Husö gård tog jag i onsdags. Det känns lite sentimentalt att stöta på spårmaskinen då den kör sina sista turer för säsongen. Men ännu kommer det nya skidvintrar, innan stadens bulldozers slutgiltigt förstör skidleden till Husö.

Vähintään. Den 6 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte i tisdag på nytt ta utkastet till generalplan för Östersundom till behandling. Någonting nytt har jag inte hittat i föredragningslistan för detta ärende. Stadsstyrelsen skall på mötet även behandla stadens utlåtande över utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur. Förslaget till utlåtande ingår som bilaga till föredragningslistan. På frågan "Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen?" ("Olisiko kuntanne valmis osallistumaan työryhmän esittämään ministeriön käynnistämään ja kustantamaan erityiseen kuntajakoselvitykseen?") föreslås Helsingfors svara ja. I utlåtandet uttalas dock inte direkt ett stöd av de två alternativa utredningsområdena för huvudstadsregionen, som inkluderar Sibbo eller en del av Sibbo. Istället svarar man att "Selvitysalueen tulee käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki." På frågan "Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region?" svarar man bara nej.

Samlingspartiets fullmäktigegruppsordförande Tatu Rauhamäki säger i Helsingin Sanomat efter fullmäktigemötet den 28 mars att "Sipoo voi olla mukana, jos haluaa". (Se "Jos haluaa. Den 30 mars 2012".) Det är tydligen ett medvetet val att inte kräva att Sibbo ingår i området för en kommunindelningsutredning. Det ser ut som om endast Borgå önskar ha Sibbo med. Det skall bli intressant att se vad finansministeriet i så fall gör med Sibbo.

Som bilaga till föredragningslistan ingår även ett utkast från diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 28 mars. I anförandena upprepas det från samlingspartistiskt håll att utredningsområdet bör bestå "åtminstone" av Esbo, Vanda, Grankulla och Helsingfors. Även nödvändigheten av tvångssammanslagningar betonas. Speciellt intressant är det att ta del av Mari Kiviniemis anförande, där hon motsätter sig tvångssammanslagningar och ett tillsättande av en kommunindelningsutredare i strid med kommunernas vilja.

Lasse Männistö ironiserar i sitt anförande över Kiviniemis motstånd mot tvångssammanslagningar och nämner tvångssammanslagningen av Östersundom under Kiviniemis tid som kommunminister. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo är faktisk ett synnerligen allvarligt problem för Kiviniemis trovärdighet som oppositionsledare.

Dåliga erfarenheter. Den 5 april 2012

Bbl 4.4 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbonej till kommunrapporten". Kommunstyrelsen i Sibbo behandlade på sitt möte i måndags "kommunens utlåtande om utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Kommunstyrelsen antog förslaget till utlåtande, vilket innebär att kommunenstyrelsen svarar nej på samtliga frågor som gäller huruvida arbetsgruppens analys motsvarar kommunens uppfattning om läget i kommunen.

I utlåtandet, som ingår som bilaga till föredragningslistan, kan man bl.a. läsa att Sibbo inte godkänner tvångssammanslagningar av kommuner och att Sibbo förhåller sig negativt till att en kommunindelningsutredare i enlighet med kommunindelningslagen tillsätts. 

Kommunfullmäktige ordförande Christel Liljeström har på Twitter kommenterat Sibbos inställning till tillsättandet av en kommunindelningsutredare med att dålig erfarenhet tynger ...

I utlåtandet refereras det även till folkomröstningen om utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag till ändring i kommunindelningen. Här har årtalet blivit fel. Folkomröstningen i Sibbo hölls den 25 februari 2007.

Undantaget Östersundom. Den 4 april 2012

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Stadsstyrelsen vill flytta Brändö". I ingressen kan man läsa att "Stadsstyrelsen i Helsingfors ser inget problem med att Östersundombor som går i Brändö gymnasium måste korsa flera zongränser på väg till skolan."


I gårdagens blogginlägg "Gyllene fält. Den 3 april 2012" noterar jag att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte på måndagen bordlade ärendet om utkastet till generalplan för Östersundom. På föredragningslistan fanns ett annat ärende som i någon mån berör Östersundom, nämligen Helsingfors utlåtande om zonindelningen för tariffer för kollektivtrafiken. I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Kulosaari on sijoitettu vyöhykkeelle B, vaikka se sijaitsee samalla etäisyydellä keskustasta kuin Lauttasaari, joka puolestaan on osa A-vyöhykettä. Kulosaaren asettamista B-vyöhykkeelle on perusteltu varsin kevyesti sillä, että Östersundomin alueen lähin ruotsinkielinen lukio sijaitsee Kulosaaressa ja näin lippujen hinnat olisivat tällä pienellä käyttäjäryhmällä kohtuullisemmat. Kulosaaren tulisi sijoittua A-vyöhykkeelle. ...

Östersundom on perusteltua sijoittaa C-vyöhykkeelle. Mikäli Östersundom olisi B-vyöhykettä, muodostuisi Sipoon suuntaan kahden vyöhykkeen erityisen suuri hintaporras. Tämä ei tukisi yhteisen yleiskaava-alueen kuntarajat ylittävää kehittämistä. Lisäksi Östersundomin sijoittaminen B-vyöhykkeelle on vastoin periaatetta, että vyöhykekaarten sijoittaminen perustuu etäisyydelle Helsingin keskustasta. ...

Kukin kunta sijaitsee enintään kahdella vyöhykkeellä. Poikkeuksen muodostavat Helsingissä Ala-Tikkurila ja Östersundom, jotka sijaitsevat C-vyöhykkeellä johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

I mitt inlägg "Zon C. Den 10 mars 2012" har jag kommenterat förslaget att ansluta Nedre Dickursby till tariffzon C. Helsingfors stadsstyrelse beslöt emellertid på mötet på måndag att avvika från förslget i föredragningslistan och om Nedre Dickursby istället göra följande uttalande:

Ala-Tikkurilan sijainti C-vyöhykkeellä aiheuttaa linjan 73 viimeistä pysäkkiparia käyttäville matkustajille nykytilanteeseen verrattuna kalliimmat lipunhinnat tai huomattavasti pidemmät kävelymatkat. Nämä pysäkit palvelevat Ala-Tikkurilan lisäksi Kehä III:n eteläpuolella Suutarilassa asuvia helsinkiläisiä. B- ja C-vyöhykkeiden raja olisi siksi syytä vetää tällä kohdin Kehä III:n sijaan kaupunkien rajaa pitkin.

Om Helsingfors får sin vilja igenom - och varför skulle Helsingfors inte få det - är Östersundom det enda undantaget från regeln att en kommun består av endast två zoner. För Östersundombornas blir situationen inte bättre av att Brändö ansluts till zon A. Å andra sidan ligger vad avståndet beträffar Helsinge gymnasium i Vanda lika nära som Brändö gymnasium.

Gyllene fält. Den 3 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår på förslag av Outi Ojala (vf) att bordlägga ärendet om utkast till generalplan för Östersundom. Bordläggningen är så till vida intressant att motsvarande ärende redan bordlagt två gånger i stadsplaneringsnämnden. Stadsplaneringsnämnden borde ha förhandlat fram ett beslutsförslag som stadsstyrelsen enhälligt kunde ha godkänt. Till saken hör att stadsstyrelsen i Vanda och kommunstyrelsen i Sibbo redan Östersundomkommitténs förslag med vissa tillägg

Som bilaga till föredragningslistan ingick en utredning, som jag inte noterat förut: "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen". I utredningen hittar man bl.a. den karta med nya namn på, som jag tidigare presenterat i mitt inlägg "Porvari. Den 25 fabruari 2012". I mitt Inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" har jag noterat att man på webbplatsen Uutta Helsinkiä och Helsingfors ekonomi- och planeringscentrals webbplats talar om Porvarin asema istället för Länsisalmen asema. Även i Östersundomkommitténs ursprungliga beslutsförslag, som stadsstyrelsen i Helsingfors förväntades ställa sig bakom på sitt möte igår, kallas metrostationen Porvari. I den ovannämnda utredningen kan man läsa mera om planerna för "Porvari", ett område som Vanda avstod ifrån, eftersom det, enligt Tapani Mäkinen, inte kan förädlas. (Se "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011".) Jag återger valda bitar ut utredningen "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen":

Rannikon suunnan kehityskäytävä ja Kehä III:n kehäkaupunki kohtaavat konkreettisesti Östersundomissa. Kehä III ja Uusi Porvoontie kohtaavat alueella, joka on kaavassa merkitty erityissuunnittelualueeksi ES1, ns. Porvarin alue. Alue voidaan suunnitella kehitettäväksi yhdeksi Helsingin seudun tai pääkaupunkiseudun työpaikkakeskittymistä. Porvarissa kohtaavat Kehä III:n ns. kehäkaupunki ja rannikon suuntainen kehityskäytävä. Tämän lisäksi se on Vuosaaren sataman "paisuntasäiliö" työpaikkatoimintojen suhteen.

Den nedre bilden på omslaget till den aktuella utredningen har namnet i utredningen gett namnet "Golden fields". Namnet är komiskt med tanke på att bilden i själva verket visar den vassbevuxna fågelviken Karlvik. Landskapet är typiskt för sjön (meri) i det "havsnära" Östersundom. Bilden är tagen från bron till Björnsö. I bakgrunden syns Björkudden, där Topelius i tiden bodde. Nedan samma landskap på Google Maps.



Visa större karta

Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012

Helsingin Utiset publicerade igår den 1 april på tidningens webbplats en nyhet med rubriken "Helsinki saa Disneylandin – Aku Hirviniemelle miljoonasopimus". I nyheten kan man bl.a. läsa följande:

Maaliskuun alussa julkistetun Helsingin ja Sipoon välisen alustavan maakaupan tausta on paljastunut.Amerikkalainen teemapuisto Disneyland haluaa rakentaa toisen Euroopan-puistonsa kaupan kohteena olevalle maa-alueelle.Helsinki maksaa kyseisestä 28,5 hehtaarin suuruisesta alueesta ja toisesta, pienemmästä alueesta Sipoolle yhteensä 33 miljoonaa euroa.Disneylandille tarkoitettu alue sijaitsee Östersundomissa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien välissä.

Nyhetens tillförlitlighet må läsarna själva bedöma. Hur som helst så har man på högsta allvar föreslagits att placera allt från flygfält till campingplatser i Östersundom. Så sent som senaste vecka föreslogs det i en insändare i Helsingin Sanomat att campingplatsen i Rastböle i Nordsjö flyttas till  "Östersundom strandlandskap" (Östersundomin rantamaisemat). Att vanligt folk tror att det finns tillgängliga stränder i Östersundom är inte så konstigt med tanke på den bild Helsingfors stad har gett av det "havsnära" Östersundom. Värre är det att även beslutsfattarna i Helsingfors tror att det finns stränder i överflöd i Östersundom.

I höstas lämnades en motion undertecknad av tjugosex fullmäktigeledamöter till Helsingfors stadsfullmäktige. I motionen föreslås det att det planeras nya stränder för nakenbad i Helsingfors. I motionen noteras det inledningsvis att "Helsingin merellisen sijainnin ja Sipoon suuntaan laajentumisen ansiosta kaupungilla on runsaasti luonnonvaraisia ranta-alueita, mutta siitä huolimatta hyvin vähän erityisryhmille tarkoitettuja uimapaikkoja."

Dans l'Eau. Oljemålning av Eugenio De Blaas.

Motionen om badstränder för specialgrupper är inget aprilskämt. Dess värre är det svårt att hitta någon lämplig plats ens för en vanlig simstrand i inkorporeringsområdet. Helsingfors stad påstår att det i Husö redan finns en badplats, som man vill rusta upp. Projektet med badstranden i Husö går dock trögt framåt, fastän "räddningsvägen" till badstranden olovligt byggdes redan år 2010. (Se t.ex. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010".) Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö.

Idag skall stadsstyrelsen i Helsingfors behandla utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yleiskaavaluonnoksen 9.2.2012 päivätyn vaihtoehto B:n hyväksymistä yleiskaavaehdotuksen laatimisen pohjaksi.

Samalla kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle vuorovaikutusraportin mukaisen vastineen antamista mielipiteiden ja kannanottojen esittäjille.

Lisäksi kaupunginhallitus päättänee todeta, että seuraavat jatkosuunnitteluohjeet otetaan huomioon kaavaehdotusta laadittaessa.

- Keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50 - 150 metriä.

- Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

- Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.