Kandidat för Björnsö. Den 17 juni 2012

Stadin Demarit publicerade i torsdags ett meddelande med rubriken "Helsingin Sosialidemokraatit tiedottaa: Kymmenen uutta ehdokasta kuntavaaliin". I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalue pientalokaupunkina

Toimitusjohtaja Tapani Sihvola, 64, on Kuntokallion ikäinstituutin pitkäaikainen johtaja ja tulee ehdolle Helsinkiin liitetyn Sipoon Karhusaaren alueen ehdokkaana. Hän toimi pitkään Sipoon valtuustossa ja sosiaalilautakunnassa, ensin vasemmistoliiton, sitten demareiden listalla. Eläkkeellä Sihvola johtaa Kulttuuri A&T Oy:tä, jolla on radiotoimintaa sekä alueen kulttuuritoiminnan elvyttäminen tavoitteena.

– Östersundom-suunnitelma raideliikenteeseen tukeutuvana luontoarvoja kunnioittavana pientalokaupunkina tulee toteuttaa ripeästi. Alueen palvelurakennetta tulee kehittää rinnan muun alueen kehittämisen kanssa, että liitosalue pysyy ja kehittyy vetovoimaisena, monipuolisen väestörakenteen alueena.

Månne Tapani Sihvolas synpunkter motsvarar Björnsöbornas och Östersundombornas intressen? Sihvola hör till de Sibbopolitiker som sommaren 2006 i samband med Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen passade på att angripa Sibbos ledning och Sfp. Därigenom gjorde han det lättare att förverkliga inkorporeringen. I en insändare med rubriken "Sipoon alueliitoshanke jakaa mielipiteet" i Helsingin Sanomat den 2 juli 2006 skriver Sihvola rentav att "Jos Helsingin päättäjät pystyvät vakuuttamaan hoitavansa kuntalaisen arkielämään vaikuttavat palvelut paremmin ja taloudellisemmin kuin Sipoo, niin ainakin oma kantani alueliitokseen on myönteinen."

Det kan noteras att församlingarna i Vanda har för avsikt att lägga ner Kuntakallio. Vantaan Lauri publicerade i maj en nyhet med rubriken "Seurakunnat aikoo luopua Kuntokalliosta", där det heter att "Vantaan seurakunnat aikoo luopua Kuntokallion kurssikeskuksesta, kun Helsingin Karhusaaressa sijaitsevan alueen asemakaava valmistuu." I nyheten kan man vidare läsa följande:

Alueelle, jossa Kuntokallio sijaitsee, on valmistumassa yleiskaava ja myöhemmin asemakaava, joka antaa mahdollisuuksia kiinteistön kehittämiseen. Alueelle voisi tulla asuntoja.

Vargen tillbaka! Den 16 juni 2012

Helsingfors fastighetsnämnd godkände på sitt möte igår förslaget till utlåtande över etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ett par medlemmar i nämnden anmälde avvikande åsikt till utlåtandet, som innehåller några kontroversiella ställningstaganden om Östersundom. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" .) Om de avvikande åsikterna gäller Östersundom vet jag inte.

Bbl 14.6 2012

I torsdagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Ta vargen tillbaka". Motsvarande finsspråkiga insändare ingår i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat. I insändaren berättar Kaj Kaiser att Sfp gjort en gallupundersökning, som visar att 84 % av Sibboborna vill ha vargen tillbaka istälet för den nya logo, som kommunen antog hösten 2007. Jag har kommenterat logon i mitt inlägg "Positivt utvecklingsskede? Den 18 oktober 2007".

More necessary. Den 15 juni 2012

HS 11.6 2012 s A 6

I måndagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lahti havittelee kakkoslentokenttää". Jag har noterat förslaget på ett flygfält i inlägget "Spår. Den 23 februari 2012", där jag föreslår att den nya snabba "östbanan" via Helsingfors-Vanda flygplats aldrig kommer att gå via Borgå, utan istället via Lahtis och Orimattila. En kortare text i samband med den ovannämnda artikeln har rubriken "Kakkoskenttä kiinnostaa Helsingissäkin".

Helsingin Sanomat har på webben publicerat en engelsk version av artikeln. Den engelska versionen, som har titel "Lahti goes after second airport in Southern Finland", motsvarar i själva verket en sammanslagning av de två finska texterna. I den engelsa versionen fins dock ett stycke som saknar motsvarighet på finska:

The prospect of being able to build a substantial amount of new housing and commercial property on the site naturally has city officials licking their lips. Helsinki has recently tried to expand through annexing parts of Sipoo, a move that is believed to have been made more necessary by the failure to develop the Malmi site.

I en engelskspråkig artikel kan det behövas mera förklaringar om bakgrundsfaktorer, men den ovanciterade stycket kunde gärna ha varit med även i den finska versionen. Det torde vara ytters få finskspråkiga läsare som förstått sambandet mellan Malm och fallet Sibbo.Det kan tilläggas att inkorporeringen var speciellt nödvändig för Matti Vanhanen, som hade satt käppar i hjulen för Malm. (Se t.ex. "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".)

127 hektar för 32,7 miljoner. Den 14 juni 2012

Idag skall fastighetsnämnden i Helsingfors på nytt behandla sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ärendet bordlades på mötet för två veckor sedan. (Se "Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012".) Förslaget till utlåtande har jag behandlat i inlägget "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" . Ett nytt ärende på föredragningslistan är ärendet med rubriken "Katsaus Östersundomin maanhankintaan ja kaavoitustilanteeseen". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomista on hankittu kaupungin omistukseen 127 ha maata ja kauppoihin on käytetty rahaa yhteensä 32,7 milj. euroa. Lisäksi on tehty päätökset 51 ha:n ostamisesta yhteensä 34,4 milj. euron kauppainnasta, jolloin mukana on myös Vantaan Länsisalmesta päätetyt kaupat. Kauppoja on tehty ja esitetty yhteensä 55 kpl.

HS 13.6 2012 s A 14

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Sipoo saanee uuden suurkeittiön Helsingin viemän tilalle". I verkligheten får Sibbo naturligtvis inget nytt kök istället för det som Helsingfors for iväg med, utan kommunen är tvungen att betala fyra och en halv miljon euro för ett nytt. Jag har tidigare behandlat frågan om storköket bl.a. i inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011".

Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012

Hbl 10.6 2012 s 26

I söndagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett upplag om flygfältet i Malm. Under rubriken "Röster om Malms flygplats i Hbl" återges några utvalda rader ur Matti Vanhanens och Paavo Lipponens debattinlägg i Hufvudstadsbladet om Malms framtid. År 2005 var Vanhanen kolumnist i Hbl. De två citaten i Hbl belyser den konfliktfyllda situation som Vanhanens försvar av flygverksamheten i Malm resulterade i.

Citatet av Vanhanen representerar ett ganska försiktigt uttalande, jämfört med uttalanden som han gjort före och efter den aktuella kolumnen publicerades. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Kolumnen har även publicerats på statrådets webbplats under rubriken "Statsminister Matti Vanhanens kolumn i Hufvudstadsbladet 1.2.2005" och på webbplatsen pelastamalmi.org även översatt till finska under rubriken "Pääministeri Matti Vanhanen: Synpunkten-kolumni, Hufvudstadsbladet 1.2.2005". I kolumnen visar Vanhanen redan i inledningen sin medvetenhet om det kontroversiella i sitt eget ställningstagande för Malm. Jag återger de första raderna:

Staten och Helsingfors stad ingick under den förra regeringens tid ett avtal enligt vilket staten under vissa förutsättningar kan ge upp sin rätt att hyra flygplatsområdet i Malm. Avtalet binder förstås staten och Helsingfors fastän beslutsfattarna bytts ut på vartdera hållet efter det att avtalet slöts.

Redan i sitt tal "Puolustusministeri Matti Vanhasen puhe Malmin lentokentän 65-vuotisjuhlapäivänä 18.5.2003" medger Vanhanen att det är kontroversiellt att en regeringsmedlem ifrågasätter överenskommelsen om Malm:

Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

När Vanhanen, enligt egen utsaga, bröt mot principer för god förvaltning, bröt han i praktiken även avtalet mellan staten och Helsingfors. (Staten såg inte till att det hittades en ersättande flygplats.) Då Vanhanen dessutom talade för boende i egnahemshus och själv bodde i Nurmijärvi är det inte konstigt att statsministerns relationer till Helsingfors var katastrofala. (Se Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007".) På Helsingforsdagen 2008 tilldelades Vanhanen lika väl Helsingforsmedaljen. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Orsaken till de radikalt förbättrade relationerna vet alla.

Vanhanen erbjöd Östersundom som ersättning för Malm, men nu anser Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att Malm bör byggas före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Enligt Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland utgör flygfältet i Malm ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) 

Paavo Lipponens insändarartikel i Hbl från decenber 2005 visar hur kontroversiellt Vanhanens agerande för Malm var. Riksdagens talman kritiserar "landets regering" för att stjälpa huvudstadens försök att få tillgång till befintlig byggmark, men kritiken torde i första hand vara riktad mot regeringschefen. Jag återger här Lipponens insändare i sin helhet:

MALMS FLYGPLATS

Käppar i hjulen

Boendeform och boendestandard är viktiga frågor för de flesta av oss. För att kunna konkurrera, med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen behöver Helsingfors fler bostäder och bostadstyper, särskilt urbana småhus. Men det behövs tomtmark för att kunna bygga. Malms flygplats är planerad för bostäder, men med samtidig hänsyn till skyddet för de onekligen historiska anläggningar som finns där. Nu kräver emellertid Museiverket att hela flygplatsen skall skyddas. Hbl var inne på samma linje den 30 november när tidningen jämförde flygplatsen med Bromma flygplats i Stockholm som är K-märkt. Men jämförelsen blir helt fel i och med att den inte bygger på fakta som är relevanta för den övergripande utvecklingen.
Bromma hade i fjol 1258 200 passagerare, Malm 1489. Bromma betjänar merparten av inrikesflyget från Stockholm medan Malm utgör bas för hobbyflygare, utbildare, helikoptrar och försvarsmakten. Verksamheten på Malm är av sådan art att den inte nödvändigtvis behöver finnas mitt inne i Helsingfors. Hobbyflygningen på Malm och en önskan att skydda flygplatsen sätter käppar i hjulet för en balanserad utveckling av huvudstadsregionen med hjälp av bostadsbyggande. Helsingfors har inte råd att skydda en flygplats som används i strid med det ursprungliga ändamålet.
Landets regering förväntas hjälpa Helsingfors att finna en lösning på bostadsproblemen, inte stjälpa stadens försök att få tillgång till befintlig byggmark.

PAAVO LIPPONEN
riksdagens talman (sdp)
Helsingfors

30 %. Den 12 juni 2012

Bbl 9.6 2012 s 3

I lördagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Väntan på metron kan bli lång". Artikeln är i själva verket en intervju med Kaisa Yli-Jama, som bytt arbetsgivare från Helsingfors stad till Sibbo kommun. (Se "Ny ersättare. Den 13 februari 2012".) Yli-Jama torde vara väl insatt med tanke på att hon ännu för några månader sedan arbetade med Östersundomprojektet på Helsingfors stadsplaneringskontor.

Bbl 9.6 2012 s9

Yli-Jamas och artikeln centrala budskap är att tidtabellen för östmetron beror på västmetron. Om Esbo beslutar att förlänga västmetron till Stensvik genast då avsnittet till Mattby är färdigt, så kommer byggandet av östmetron att dröja. Någon exakt tidtabell ger Yli-Jama inte.

Det var Helsingfors och inte Esbo som ville att västmetron byggs. Esbo stadsfullmäktige tog beslutet att bygga metro år 2006 under utpressning och utgående från helt felaktiga kostnadskalkyler. I bakgrunden fanns initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo, som motiverades med att Sibbo motsatt sig en utvidgning av metron österut. Nu är det i första hand Esbo som ytterligare vill förlänga metron västerut. Då västmetron en gång byggs är det ur Esbos synpunkt inte ändamålsenligt att den slutar i Mattby. En öppen fråga som Yli-Jama inte berör är den statliga finansieringen av förlängningen av västmetron. Esbo väntar sig att staten står för 30 % av kostnaderna, men de 30 % av kostnaderna som staten betalar av kostnaderna för avsnittet mellan Gräsviken och Mattby baserade sig på regeringens "metropolpolitik", som i sin tur var kopplat till överenskommelsen om kommunreformen KSSR. Stadsfullmäktige i Esbo förutsatte visserligen år  2006 att "staten" förbinder sig att även delta med 30 % av kostnaderna för en förlängning av metrolinjen till Stensvik, men statens andel på 30 % vara osäker redan år 2008 då de beräknade kostnaderna för metrolinjen till Mattby stigit från 450 euro till över 800 euro.

HS 12.6 2012 s A 11

 I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo kelpuutti länsimetron jatkeen".

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Västmetron byggs ut genast".

Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012

Stadsplaneringsnämnden i Vanda skall på sitt möte på måndag ta ställning till ett förslag till utlåtande över etapplandskapsplanen, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". Förslaget till utlåtande innehåller ingenting om Östersundom. Istället konstateras det att "Östersundomin yhteisen osayleiskaavan alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen".

På tisdag skall planläggninssektionen i Sibbo behandla motsvarande ärende. I förslaget till utlåtande,
"Lausunto Uudenmaan liitolle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta / Utlåtande till Nylands förbund om landskapsplan förslag" heter det inledelsevis att "Östersundom -toimikunta antaa lausunnon kuntien yhteisen yleiskaavan valmistelun näkökulmasta", men så noteras det att "Östersundomia on kuitenkin tarpeen tarkastella myös yleisesti Sipoon kunnan näkökulmasta." När det gäller definitionen av "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" har man på samma linje som Östersundomkommittén och Helsingfors fastighetsnämnd. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012"). Bindande beslut om spårvägsförbindelse får inte vara ett krav för förverkligandet av markanvändningen:

Östersundomin alueelle laaditaan kaikki maankäytönmuodot käsittävä maakuntakaava, joka noudattaa kuntien yhteisen yleiskaavan laatimisen pohjaksi valittua luonnosvaihtoehtoa. Maakuntakaavaan on osoitettu metron suunnittelun mahdollistava ohjeellinen seutuliikenteen rata Helsingistä Östersundomin kautta Sipoon Söderkullaan. Raideyhteyteen tukeutuvien uusien taajamien toteuttaminen edellyttää sitovaa päätöstä radan tai aseman toteuttamisesta, mikä Östersundomissa merkitsee valtion ja kuntien rahoituspäätöstä metron rakentamissuunnitelman laatimiseksi tai rakentamisen aloittamiseksi. Maakuntakaavalla ei tulisi antaa näin sitovaa määräystä. Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole kiinni pelkästään kunnasta. Maankäytön toteuttaminen metron kehityskäytävässä tapahtuu joka tapauksessa siten, että metron rakentaminen on lopulta mahdollista ja kannattavaa. Yhdyskuntarakenteen kehittämisessä on olennaista, että vaiheittainen toteuttaminenkin mahdollistaa tehokkaan joukkoliikenteen järjestämisen.

När det gäller planerna på en stor detaljandel i Östersundom (se "100 000 m2-vy. Den 17 maj 2012") går Sibbo i förslaget till utlåtande inte Helsingfors intressen. Kritiken är överraskande hård med tanke att Sibbo kommun och Helsingfors stad just kom överens om en stor markaffär i det aktuella området. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012", "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" och  "Hyvä me. Den 8 maj 2012".) Kritiken är delvis den samma som riktades mot Sibbos egna planer på ett köpcentrum för några år sedan. (Se "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008" och "Östersundom city. Den 29 maj 2011".) Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Sipoon kunnan alueella ei ole keskustatoimintojen ulkopuolisia vähittäiskaupan suuryksiköitä, mutta uusi merkitykseltään seudullinen vähittäiskaupan suuryksikkö on sijoitettu Östersundomiin Landbon liittymän pohjoispuolelle. Enimmäismitoituksena tälle keskittymälle on 100 000 k-m2 eli Itäkeskuksen verran. Vaikka keskittymä on pääasiassa tarkoitettu tilaa vaativalle erikoiskaupalle, kuten auto-, huonekalu-, ja rautakaupalle, merkintä mahdollistaa sen, että yksityiskohtaisemmassa kaavoituksessa alueelle voidaan osoittaa myös merkitykseltään paikallisia päivittäistavarakaupan suuryksiköitä. Koska seudullisesti merkittävän päivittäistavarakaupan suuryksikön alaraja on Helsingissä 5 000 k-m2, voi siis Landbon liittymään sijoittua 4 999 k-m2 kokoinen päivittäistavarakaupan suuryksikkö. Näin suuren päivittäistavarakaupan sijoittumisella kaupunkirakenteen reunan ulkopuolelle moottoritien liittymään on merkittäviä haitallisia vaikutuksia kaupan rakenteeseen paitsi Östersundomissa, myös koko Etelä-Sipoossa. On täysin selvää, ettei siellä asioida joukkoliikenteellä, kävellen tai pyöräillen vaan nimenomaan maakuntakaavan tavoitteiden vastaisesti henkilöautolla. Maakuntakaavan merkinnöissä on kyllä pyritty estämään keskustatoimintojen ulkopuolisten vähittäiskaupan suuryksiköiden haitalliset vaikutukset keskustojen kaupallisiin palveluihin, mutta määräyksissä on liikaa tulkinnan varaa. Tämän merkinnäin vaikutuksia ei ole selvitetty riittävästi. On todennäköistä, että merkinnän sallima kehitys vie paikallisen elinkeinotoimintojen edellytyksiä vähittäiskaupan osalta Etelä-Sipoossa.