Gårdagens nyhet om att Pekkarinen överväger jävfrågan pånytt har inte fått någon publicitet i dagens tidningar. I dagens Hbl ingår en liten notis med rubriken "Tarasti skeptisk till Pekkarinens Sibbo-jäv". I notisen citeras Lauri Tarasti, som menar att handels- och industriminister Mauri Pekkarinens motiveringar till jäv inte håller. Pekkarinens egen förklaring till att han inte vill bereda Sibbo-frågan omnämns dock inte.
Igår sade Tarasti, som är före detta medlem i HDF, till svenska Yle att det att en politiker har sagt sina åsikter inte gör honom jävig" och att Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat detta flera gånger tidigare. Nu vet jag inte i hurdana frågor HFD konstaterat att ett politiskt uttalande inte gör någon jävig. Naturligtvis är det så i de flesta fall. I regel är det så som Tarasti säger att politiker måste få säga sina åsikter. Även då det gäller kommunindelningslagen måste politiker i allmänna ordalag få säga sin åsikt om lagen utan att göra sig jäviga att tolka rådande kommunindelningslag. Då regeringen utövar sin verkställande makt måste den alltid följa lagsen, men vanligtvis finns det ett stort rörelserum för politiska beslut. I fråga om förslag till ändring i kommunindelning är statrådets uppgift dock att ta ställning till om framförda förslag till ändring uppfyller de kriterier som lagen definierar. Just i denna typ av fråga fungerar ministarna som domare och därmed är kravet på opartiskhet här mycket större än då det gäller rena politiska beslut. Principen om ministrarnas domarroll tycks vara svår att förstå även för politiker. Jag tycker att Tarasti genom sitt uttalande till Yle sprider dimridåer. Därmed inte sagt att Pekkarinen nödvändigtvis skulle vara jävig att bereda eller föredra Sibbofrågan.
I sig är det bra att frågan om ministrarnas jäv diskuteras. Tarasti själv är en pensionerad domare, som inte behöver bekymra sig över om han skapar jävighetsproblem genom sina uttalanden. Hans trovärdighet i den aktuella frågan påverkas lika väl av att han tidigare tagit ställning för avskaffande av juridiska hinder för planläggning och fungerat som utredningsman i bl.a. bostadsfrågor.
Skälet för en minister att jäva sig är framför allt att inte riskera att beslutet inte ogiltigförklaras på grund av hans eller hennes jäv. Kravet på att en minister i egenskap av domare skall vara opartisk handlar naturligtvis om medborgarnas rättssäkerhet, men även om regeringens anseende och medborgarnas förtroende för statsmakten. Hannes Manninen och Matti Vanhanen har redan genom sina ställningstaganden skadat statsrådet trovärdighet. Det föreligger starka misstankar om att dessa centerministrar varit pressade att lova stöda en annektering. Däremot har Pekkarinens åsikt i Sibbofrågan fram till igår varit okänd åtminstone för mig.
Det är väl inte omöjligt att Pekkarin inte bara "ogillar" de framförda förslagen, utan även har insett att förslagen saknar lagliga förutsättningar. Enligt vad jag förstår kan den beredande ministern förkasta ett förslag till ändring av kommunindelning, så att ärendet inte alls förts till statsrådet för behandling. Åtminstone står det på Inrikesministeriets hemsidor under rubriken "Statsrådets och inrikesministeriets befogenheter" att "ministeriet kan också förkasta en framställning om ändring ifall fullmäktige i någon av de berörda kommunerna motsatt sig den." Tanken är åtminstone lockande, speciellt om det blir Astrid Thors (sfp) som får bereda Sibbofrågan. Alternativet skulle väl vara irikesminister Anne Holmlund (saml), ifall Pekkarinen håller fast vid sitt jäv eller sin ovilja.
Yle Internytt har 14:35 publicerat en notis med rubriken "Thors får föredra Sibbofrågan?". Yle skriver att "enligt vad TV-nytt erfar blir det migrations- och Europaminister Astrid Thors (sfp) som föredrar Sibbofrågan för regeringen om handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) håller fast vid sitt jäv."
17:10
TV-nytt har förmedlat den ovannämnda nyheten även i TV.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar