Framåt. Den 4 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin yleiskaava nytkähti eteenpäin". Nyheten gäller Helsingfors stadplaneringsnämnds beslut från igår att stöda förslaget att ställa det aktuella utkastet till generalplan för Östersundomområdet till påseende.


Helsingfors stadsplaneringsnämnd behandlade alltså på sitt möte igår ärendet om utkastet till generalplan för Östersundomområdet, som bordlades vid föregående möte. Osmo Soininvaara publicerade på kvällen ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 3.3.2011", där han berättar att han på den gröna gruppens vägnar lade fram förslag om att ärendet returneras. Förslaget röstades dock ned och nämnden godkände föredragandens förslag.

Soininvaara skrev senaste måndag ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 24.2.2011", där han redogör lite för diskussionerna från mötet den 24 februari.



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskgen ska bevara karaktären av ödemark". På Borgåbladets karta över Sibbos storskog har gränserna för nationalparken inte ritats ut. För övrigt står det HBL på kartan. Helsingfors lär dessutom ha minskat sitt markinnehav sedan kartan ritades.




Rbriken på paradsidan lyder "Gröna korridorer måste breddas".

Nummer 36. Den 3 mars 2011

Forststyrelsens publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen kolmaskymmeneskuudes kansallispuisto". Meddelandet publicerades bl.a. i form av en artikel på Forsstyrelsens webbplats Luontoon .fi. Även Sipoon Sanomat var igår snabb med att publicera en artikel med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen 36. kansallispuisto". Här berättas det att det aktuella förslaget godkändes med rösterna 159-23. I Uudenmaan uutisets nyhetssändning igår kväll berättades det att Vänstersförbundet lade fram ett motförslag, enligt vilket Natura 2000-områdena vid stranden skulle anslutas till nationalparken via ekologiska korridorer. Förslaget röstades dock ner.



Ur protokollet framgår att Vänsterförbundets (Pentti Tiusanens) nedröstade motförslag löd enligt följande:

Eduskunta edellyttää Sipoonkorven kansallispuiston liittämisen toimivien ekologisten käytävien avulla Östersundomin Natura-alueisiin, vt 7/E18:n kulku ja Itäinen Rantarata-linjaus huomioiden. Tätä toteutettaessa ovat käytettävissä maakuntakaavan ja yleiskaavan kehittämiskeskustelut sekä Valtakunnallisten alueidenkäytöntavoitteet.

Det kan noteras att förutom Vänsterförbundets ledamöter även bl.a. Jacob Söderman (sdp) röstade mot det vinnande förslaget och därmed för det ovan citerade motförslaget.




Senaste vecka publicerade stadsplaneringskontoret i Helsingfors en rapport med rubriken
"Sipoonkorpi ja Östersundom:Suunnittelun lähtökohdat". I rapporten redogör det för intressekonflikter när det gäller skogen. Lite komiskt finner jag det att man refererar till statsrådets beslut med motiveringar.

Östersundomin suunnittelun perustana on valtioneuvoston päätös liittää Sipoon lounaisosa ja Vantaan ns. Västerkullan kiila Helsinkiin pääkaupunkiseudun tasapainoisen kasvun edistämiseksi.

I rapporten finns en karta där man ritat in Sibbo storskog, nationalparken, Natura-områdena och den av Helsingfors stad ägda marken tillsammans med utkastet till generalplanen för Östersundomområdet Rannikko 1.



Yle har idag på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Riksdagen sade ja till nationalpark i Sibbo storskog". Dessutom har Yle publicerat en artikel med rubriken "Sibbo har viktiga intressen att bevaka på Granö", som handlar om så väl Majvik som Granö.


Suomen luonnonsuojeluliitto publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle (2.3.2011)

Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri on iloinen eduskunnan tänään hyväksymästä Sipoonkorven kansallispuistosta. Se on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkoston kehittämiselle. Nyt tulee turvata Sipoonkorven ja Mustavuori-Östersundomin ekologiset yhteydet eduskunnan ympäristövaliokunnan mietinnössään korostamalla tavalla.

Piiri pitää tärkeänä, että kansallispuistoon täydennetään mahdollisimman pian valtion Östersundomissa omistamalla luonnonsuojelualueilla. Kansallispuistoa tulee laajentaa pikaisesti myös Helsingin kanssa tehtävillä maanvaihdoilla ja muilla vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisen Östersundomin yleiskaavan luonnosta pitää parantaa. Arvokkaiden luontokohteiden ja ekologisten yhteyksien päälle ei saa rakentaa. Lisäksi luonnonsuojelualueet tarvitsevat riittävät puskurivyöhykkeet.

Suomen luonnonsuojeluliitto sekä Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistoksi vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Sipoonkorvesta tulee nyt maamme 36:s kansallispuisto.

Lisätietoja- luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola, puhelin 0400 615 530- Ympäristövaliokunnan mietintö
http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ymvm_20_2010_p.shtml- Sipoonkorpi-sivut http://www.sll.fi/uusimaa/sipoonkorpi

Fjärran östern. Den 2 mars 2011

Helsingin Sanomat har idag publicerat en kritiskt analyserande artikel med rubriken "Kaukoidän autokaupungin läpi vilahtaa metro" och underrubriken eller ingressen "Östersundomiin aiotaan rakentaa mahdollisimman kallista liikennettä." Artikeln är skriven av Kalle Silfverberg, som tidigare varit redaktör på svenska Yle. Med "Kaukoitä" (Fjärran östern) syftar Sillfverberg på inkorporeringsområdet och på att "Östersundomin kaukainen sijainti on tosiasia, jota ei metro tai ratikka muuksi muuta." Den aktuella anledningen till artikeln är Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i morgon, där utkastet till generalplan för Östersundomområdet (igen) ingår i föredragningslistan. Jag återger här valda delar av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta käsittelee torstaina toistamiseen Östersundomin osayleiskaavaluonnosta. Tavoite on "suunnitella tiivis ja kaupunkimainen pientalokaupunki, jossa on palvelutasoltaan hyvä joukkoliikennejärjestelmä".

Tosiasiassa on luvassa kerrostalokeskittymiä metroasemien ympärille, liityntäbusseja ja levennettyjä moottoriteitä.

Hämmentävintä on, kuinka tähän päädyttiin. Vuosi sitten valmistui kaksi selvitystä alueen liikenneratkaisuista.

Toinen perustui 543 miljoonaa maksavan metron jatkamiseen, toinen viidenneksen hintaiseen, 112 miljoonan euron pikaraitiotiehen. ...

Valittiin siis puolen miljardin metro. Kaupunkisuunnittelulautakunta ei tosin saanut tutustua jo kuukausia aikaisemmin valmistuneisiin selvityksiin, jotka julkaistiin vasta päätöksen jälkeen.

Sittemmin metrosuunnitelma on kasvanut yhdellä asemalla itään päin. Lisäpysäkin hinnaksi arvioidaan 172 miljoona euroa eli noin puolentoista raitioverkon verran.

Nyt käsillä olevaa kaavapäätöstä varten on tehty uusi vertailu. Siinä todetaan, että metro sopii raitiotietä paremmin metroon perustuvaan kaupunkirakenteeseen.

Tiheässä olevien kaupunkipientalojen rinnalle on ilmestynyt laajoja pientaloalueita. ...

Oikeasti nopeita yhteyksiä alueelle voisi saada Porvoon suunnan junaradalla.

Sen(kin) rakentaminen on valtion käsissä, eikä pientalotontteja hamuavalla Helsingillä ole aikaa odottaa.

Solenergi. Den 1 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin taloihin kaavaillaan aurinkokennoja". Yle har förmedlat vidare "nyheten" i en kort nyhetstext med rubriken "Östersundom skall bli solstadsdel". I själva verket publicerade Helsingin Sanomat redan för ett år sedan en nyhet med rubriken "Östersundomin moottoriksi kaavaillaan aurinkosähköä". Detär väl inte så svårt att räkna ut att man försöker legitimera en högst natur- och miljöfientlig generalplan genom att måla upp visioner av miljövänliga energikällor. Det finns naturligtvis inga garantier för att visionerna om solenergi förverkligas. Förutsättningarna för solenergi är lika dåliga i Östersundom som i allmänhet på våra breddgrader.


Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade förra veckan utredningen "Aurinkosähkön mahdollisuudet Östersundomissa". Utredningen borde ha varit färdig redan i maj ifjol. Pdf-dokumentet är skapat den 10 november och modifierat den 16 februari.



I den ovannämnda utredningen ingår kartan över "Suur-Östersundom", som syntes på en bild som publicerades i september tillsammans med artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats. (Se Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010" och "Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan. Den 15 september 2010".) Suur-Östersundom är här inte ett namn på området för den gemensamma generalplanen, utan står för ett alternativ till bl.a. "Suur-Söderkulla" eller "Sibbesborg". Modellen Suur-Östersundom innebär att bebyggelsen mellan Helsingfors och Borgå koncentreras till Östersusundomområdet. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) Den valda modellen Rannikko 1 torde kunna ses som en utveckling av Suur-Östersundom. VTT, som gjort utredningen om solenergi, har haft till sitt förfogande kartan över "Suur-Östersundom". Denna karta torde ha varit klar då WSP Finland Oy för ett år sedan gjorde sin plan för spetsen av udden i Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) På kartan är Stränderna vid Husö inklusive den av Natura 2000 skyddade Torpvikens norra strand betecknad som höghusområde. Endast spetsen på vilken WSP Finland Oy planerat en park med badstrand och servicebrygga är lämnad obebyggd. Notera även kanalen från ändan av Torpviken.

Bordlades. Den 28 februari 2011

Helsingfoprs stadssyrelse har på sitt möte idag, på förslag av Outi Ojala (v), bordlagt ärendet som gällde utlåtandet till ELY-centralen angående ansökan om undantagstillstånde för restaurering av "servicebryggan" och uppsnyggande av "simstranden" på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".)


Idag var det sista dagen som programmet för deltagande och bedömning gällande målen och tillvägagångssätten för generalplaneringen av Östersundomområdet var framlagt till påseende. Programmet finns naturligtvis i praktiken till påseende även framöver på internet, men det går här efter inte längre att ge formella synpunkter. Däremot torde det snart gå ett ge synpunkter på utkastet till generalplan. I mitt inlägg "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den den 24 februari bordlade ärendet om att ge sitt stöd för att det (aktuella) beredande materialet för den gemensamma generalplanen ställs till påseende. På stadsplaneringskontorets webbplats har man idag publicerat en nyhet, som förtäljer att stadsplaneringsnämnden nog diskuterade utkastet till generalplan, fastän ärendet bordlades till följande möte. Nu har även föredragningslistan för nästa möte publicerats. Se nedan.



Viceordföranden för riksdagens miljöutskott Pentti Tiusanen (v) har i ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto eteni" kommenterat behandlingen av lagförslaget till en nationalpark i Sibbo storskog.

Rannikko 1. Den 27 februari 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en rättelse med rubriken "Östersundomin Talosaaressa ei vielä ole uimarantaa ", där det noteras följande:

Pääkirjoituksessa 24. helmikuuta sivulla A 2 todettiin virheellisesti, että Östersundomin ainoat uimarannat ovat Sipoon Karhusaaressa ja Helsingin Talosaaressa. Talosaaressa ei kuitenkaan vielä ole uimarantaa, vaan se on merkitty maankäytön suunnitelmaan.

Den rättelsen kom lite olägligt för Helsingfors idrottsverk, som vill snygga upp badstranden. Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".






Senaste måndag publicerade Helsingfors stadsplaneringskontor ett stort antal utredningar och rapporter i anslutning till generalplanen för Östersundomområdet. En av de kanske mest anmärkningsvärda utredningarna har titeln "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu". Vem som har gjort jämförelsen eller författat rapporten framgår inte ur publikationen, som är utgiven av stadsplaneringskontoret. Den officiella dateringen är 24 februari, troligtvis med tanke på stadsplaneringsnämndens möte av detta datum. Rapporten är inte gjord för att ge de förtroendevalda möjlighet att välja mellan spårvägsalternativen. Istället är rapporten skriven för att redogöra för valet av metroalternativet, som togs på tjänstemannanivå. Rapporten avslutas med följande motivering för metroalternativet:

Metro tarjoaa nopean, vaihdottoman ja lähes häiriöttömän joukkoliikenneyhteyden suunnittelualueelta keskustan suuntaan. Metron kuljetuskapasiteetti riittää vastaamaan matkakysynnän kasvuun, jos rataa tulevaisuudessa jatketaan Majvikista eteenpäin.

Näin seudulliset liikennejärjestelmänäkökohdat, metron olemassaolo, raidejärjestelmien liikenteelliset ominaisuudet ja vaikutukset sekä varautuminen maankäytön voimakkaaseen kehittymiseen perustelevat sen, että yleiskaavaluonnosta on lähdetty kehittämään metrovaihtoehdon pohjalta.

Man argumenterar alltså för metroalternativet speciellt utgående från den framtida tänkta tillväxten i Sibbo. I inledningen till rapporten kan man ytterligare läsa följande:

Kaikkien kolmen kunnan kannalta suoritetun harkinnan perusteella parhaaksi Östersundomin rakennemalliksi nousi malli, Rannikko 1. Yleiskaavaluonnos perustuu tähän rakennemalliin, jonka joukkoliikenteen runkojärjestelmänä toimii metro.

Man kan fråga sig vem det är som har bedömt att strukturmodellen Rannikko 1 är den bästa för samtliga tre berörda kommuner. Strukturmmodellen Rannikko 1 presenteras i dokumentet "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis", där kartan ovan ingår. Det är denna karta som syntes i TV-nytts sändning den 14 februari och som jag kommenterat i inläggen "Tröga markaffärer. Den 15 februari 2011" och "Kanaler. Den 17 februari 2011". Valet av strukturmodellen presenteras närmare i dokumentet "Östersundomin rakennemallit" eller egentligen "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Rakennemallit". Enligt stadsplaneringskontorets webboplats är dokumentet från 2010, men dokumentet är daterat 24.2.2011.




I det ovannämnda dokumentet är modellen Rannikko 1 en av tio strukturmodeller som presenteras.


Valet av modellen Rannikko 1 motiveras på följande sätt:

Rakennustapojen määrä ja laatu, seudullisuus, Sipoonkorpi ja Natura 2000 -kysymykset, kustannukset, maanomistus, joustavuus tulevaisuuden huomioinnissa ja muut tässä tarkastellut maankäytön tavoitteet toteutuvat parhaiten mallissa Rannikko 1. Eli rakentamisen määrä ja laatu ovat tulevaisuutta ajatellen joustavimmat, metro tarjoaa eniten seudullisia ja kuntayhteistyömahdollisuuksia, keskeiset ja tärkeimmät rakentamisen alueet ovat Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien välissä ja sen eteläreunassa. Paljon painaa myös se, että metro on meillä jo olemassa. Pikaraitiotie edellyttäisi Itäväylän jatkeella isoa projektia, jonka aikataulu Jokeri-projektin valossa on arvaamaton. Sipoonkorven ja Natura-alueiden suhteen rakentamisen paine on Rannikko 1- mallissa joustavimmin kohdennettavissa, kustannukset jakaantuvatpisimmälle ajalle ja siksi myös miljööstä voi muodostua kaupunkiympäristönä mahdollisimman rikas ja monimuotoinen.

Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011

Helsingfors stadsplaneringsnämnd bordlade på sitt möte på torsdag ärendet som gällde utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Ärendet eller åtminstone utkastet har fått stor uppmärksamhet, men medierna har inte noterat att ärendet bordlades. Avsikten är att ta upp ärendet på nytt nästa vecka. Enligt föredragningslistan för senaste möte gäller det att ta ställning till följande förslag:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti.

Till valmisteluaineisto hör förutom bilagorna utkastet till gemensam generalplan för Östersundom och "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis" även en stort antal publikationer och utredningar på stadsplaneringskontorets webbplats. Däremot noteras inte miljöcentralens naturutredningar.





Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för sitt möte i måndag ett ärende med rubriken "Lausunto uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle Talosaaren huoltolaiturin kunnostustyötä ja uimarannan siistimistä koskevasta poikkeamishakemuksesta".
Benämningarna "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä" är högst vilseledande. I förslaget till utlåtande heter det lika väl att "Toimenpidelupaa haetaan huoltolaiturin kunnostamistyölle sekä uimarannan siistimiselle." Det finns varken någon simstrand eller servicebrygga från förut. Jag har skrivit om det märkliga projektet på Husö i flera blogginlägg, bl.a. i "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010", där jag länkar till flera andra inlägg om Husö. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. dokumentet "Asemappiirustus". (Se bilden ovan.) Ritningarna som är från den 3 november skiljer sig något från de tidigare ritningarna, som jag har presenterat på denna blogg i bl.a. inläggen och "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och "Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010". Bl.a. har ruopattava alue bytts ut mot niitettävä alue. Där projektet för ritningen från maj hette "Väliaikainen uimaranta" heter projektet för den nya ritningen "Talosaaren ulkoilualueen huoltolaiturin kunnostus". Jämför bilden nedan.




En annan nämnvärd bilaga är Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry:n huomautus 31.1.2011.

I förslaget till utlåtande kommer man med otroliga påståenden. Jag citerar:

Suunnitelma sisältyy jo vuonna 1988 alueelle laadittuun ulkoilu- ja virkistysaluesuunnitelmaan, jota on osittain toteutettu. ...

Kaupunginhallitus toteaa, että hanke on hyväksyttyjen suunnitteluperiaatteiden mukainen, edistää julkisten rantojen saavutettavuutta esteettömästi sekä lisää virkistysmahdollisuuksia alueella. ...

Myönteiselle poikkeamispäätökselle on erityisiä edellytyksiä. Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää. Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa. Hanke edistää myös virkistyskäyttöön soveltuvan julkisen rannan hyödyntämistä, jota Östersundomissa on niukasti. Korvaavaa sijaintia julkiselle uimapaikalle ei ole muualta osoittaa. Virkistyskäytön suunnitelmallinen ohjaaminen Talosaaressa edistää alueen suojeluarvojen säilymistä, kun kulku ja oleskelu ohjataan suojelualueiden ulkopuolelle, kuten suunnitelmassa on esitetty. Suunnitelman mukaan kulku laiturille on esteetön, jota se nykytilanteessa ei ole. Näin hanke palvelee nykyisiä ja tulevia asukkaita parantaen esteetöntä virkistyskäyttöä.

Hankkeesta on laadittu viranomaisyhteistyössä Natura-arvion tarveharkinta, jossa arvioidaan suunnitelman työmaa-aikaisia ja käytön aikaisia vaikutuksia läheiseen Torpvikenin Natura 2000 -alueeseen.

I förslaget till utlåtande medger man slutligen att man söker tillstånd för något förändrade planer:

Toimenpidelupaa haetaan nyt vielä kevyemmälle alueen käsittelylle, kuin mitä Natura-arvion tarveharkinnan kohteena ollut suunnitelma sisälsi. Aikaisemmasta suunnitelmasta on karsittu pois kokonaan rannan ruoppaus, pukukoppi, käymälä, uimarannan kunnostaminen sekä luonnonkiviset oleskelupaikat. Maankäytölliset ja ympäristölliset vaikutukset ovat erittäin vähäiset.

Av de nya ritningarna framgår att ansökan om lov egentligen längre endast handlar om att bygga en servicebrygga. I ritningarna talas det om "nykyinen luontouimapaikka", som skall snyggas upp. Det är inte se lätt att argumentera mot att stranden, där hästar brukar svalka sig om somrarna, inte skulle vara en "naturlig simstrand". Beviljas tillståndet för bryggan, så får emellertid även "simstranden" en mera officiell status, fastän den i praktiken inte är användbar som badstrand. Man kan fråga sig till vad den olovliga servicevägen med vattenrör behövs till, då man i praktiken tar tillbaka planerna på en badplats. Varför skall vägen och bryggan, som förstör den vackra kulturmiljön, bekostas med medel för "Östersundom idrottsplatser". Motiveringen har hittills avrit att "Liikuntaviraston on edellytetty rakentavan Sipoosta liitetylle alueelle tilapäisiä ulkoilu- ja virkistyspalveluja." Till vad annat behövs det en ny brygga än att underlätta beviljandet av lov för framtida planer? I förslaget till utlåtande medger man även att "Suunnitelmat on tehty tiiviissä yhteistyössä liikuntaviraston ja kaupunkisuunnitteluviraston kesken."

Man kan tillägga att ingreppen på udden vid den historiska stenbryggan redan har varit betydliga, trots att några lov inte ännu beviljats. I förslaget till utlåtande heter det alltså att "Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää." Detta är väl det enda ärliga påståendet i hela utlåtandet. I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja", som stadsplaneringskontoret publicerade senaste måndag, kan man läsa att "Talosaaren kärkeen rakennetaan jo alkuvaiheessa uimapaikka ja vanha Husön kartanon kivilaituri kunnostetaan käyttöön." Ritningen nedan, "Alueen ylesisuunnitelaluonos", som liksom den aktuella ritningen är gjord av WSP Finland Oy, är daterad 15.3.2010.




I dagens nummer av Bogåbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Utkastet till gemensam generalplan för Östersundom" av Sini-Pilvi Saarnio. Artikeln är en svenskspråkig version av insändarartikeln "Östersundomin yhteiskaavaluonnos ei huomioi tarpeeksi luontoa ja virkistysarvoja" i senaste nummer av Sipoon Sanomat.