Talosaaren rantojen suojelu. Den 7 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse har på sitt möte idag behandlat förslaget till utlåtande över den planerade "restaureringen" av "servicebryggan" på Husö, som bordlades vid senaste möte. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011", "Bordlades. Den 28 februari 2011" och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011".) Av beslutsmeddelandet framgår att Ville Ylikahri (grön) föreslog att ärendet returneras för ny beredning, så att "asiaan annetaan kielteinen lausunto". Stadsstyrelsen beslöt dock med rösterna 9 mot 6 att ge ett utlåtande i enlighet med föredragandens förslag.


I det antagna utlåtandet hävdas bl.a. att "Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa." Tyvärr kommer den aktuella bryggan inte längre att tillhöra kulturlandskapet vid Husö gård, när och om Husö bebyggs i enlighet med utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Och hur i fridens namn kan man påstå att projektet handlar om landskapsvård av stenbryggan, då planerna går ut på begrava den 150 år gamla stenbryggan under en helt ny brygga? För övrigt har projektet, som inleddes senaste sommar, påtagligt förfulat landskapsbilden.




På Facebook och Twitter betecknade Mari Pouskari (grön) inför föregående stadsstyrelsemöte det aktuella ärendet som en fråga om "Talosaaren rantojen suojelu". Frågan gäller inte bara en "servicebrygga".



För övrigt kan jag inte låta bli att notera att den första som på flygfältet skakade hand med USA:s vice president Joe Biden var statssekreterare Mika Rossi.

Bryggor och broar. Den 6 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte imorgon på nytt behandla förslaget till utlåtande angående "servicebryggan" på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) För läsarna av denna blogg torde det vara uppenbart att påståendena om att man på Husö bygger tillfälliga idrotts- och friluftsanläggningar för områdets nuvarande invånare är rena lögner. Det är ändå intressant att Helsingfors idrottsverk och stadsplanteringskontor tagit risken att ljuga och till och bryta mot lagen för att bygga en "räddningsväg" till en badstrand som inte existerar nu eller i framtiden. Exploateringen av Husö måste således ha en mycket hög prioritet.




En simstrand finns utritad på udden på Husö även på utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Markeringen är dock på andra sidan av "servicebryggan". Här har man även ritat ut ett promenadstråk tvärs över Torpviken, från Sillholmen till simstranden på Husö.



I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man flera utkast till badstrand, småbåtshamnar och broar på eller från udden på Husö.



På ett utkast går broförbindelsen till Granö rent av från Husö.





Tillsammans med den nya "räddningsvägen" drog man senaste sommar även vattenrör på Husö. Frågan är vad man behöver kommunalt vatten till på en "simstrand", som enligt de uppdaterade planerna kommer att sakna så väl WC som omklädningsskydd. Kanske är det en ren händelse, men den första dryga halva kilometern följer sträckningen för vattenrören exakt sträckningen enligt planerna i utredningen "Östersundomin osayleiskaava-alueen vesihuollon yleisjärjestely - vaihtoehdo".




Jarmo Nieminen har den 23 februari skrivit ett blogginlägg med rubriken "Mistä Helsinkiin 200 000 uutta asukasta?"

Hjärtesak. Den 5 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lehtomäki: Viherkäytävät unohtuivat Östersundomin kaavasta". Jag cierar ur artikeln:

Östersundomin yleiskaava ei turvaa tarpeeksi hyvin Sipoonkorven viherkäytäviä, sanoo ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk).

"Toivomuksena on, että kun kaavoitusprosessi etenee, viherkäytävät otetaan laajemmin ja tarkemmin huomioon", Lehtomäki sanoi perjantaina toimittajatapaamisessa Helsingissä.

Viherkäytävät ovat rakentamattomina säilytettäviä yhdyskäytäviä, joita pitkin eläimet pääsevät kulkemaan.

Lehtomäen mukaan viherkäytävät ovat elimellinen osa tulevaa Sipoonkorven kansallispuistoa.

I samma tidning ingår en artikel med rubriken "Lasten ruoat kokataan ahtauden alhossa". Under rubriken eller ingressen lyder "Sipoo tarvitsee kiireellisesti uuden suurkeittiön. Helsinki vei vanhan." Jag cierar ur artikeln:

Ruokafarssin juuret valettiin kaksi vuotta sitten.

Siihen asti Etelä-Sipoon ruokahuolto nojasi uuden Sakarinmäen koulun keittiöön. Siellä voidaan valmistaa noin 1 500 annosta päivässä.

Sipoo menetti koulun Helsingille Östersundomin alueluovutuksen yhteydessä. Samalla ruokien tekovastuu levisi jäljellä oleviin sipoolaiskeittiöihin.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalparkerna blir inte fler". Rubriken på paradsidan lyder "Storskogen blev en hjärtesak".




Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan bli Sibbos varumärke".




En annan artikel eller intervju på samma sida har rubriken "Söderman fick nästan se sin dröm gå i uppfyllelse". Jacob Söderman säger att det varit lite si som så med den politiska uppslutningen kring skyddet av Sibbo stårskig. Speciellt noterar han de grönas bristande ointrässa och påpekar att Osmo Soininvara direkt motsatt sig ett skydd av Sibbo storskog.

Framåt. Den 4 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin yleiskaava nytkähti eteenpäin". Nyheten gäller Helsingfors stadplaneringsnämnds beslut från igår att stöda förslaget att ställa det aktuella utkastet till generalplan för Östersundomområdet till påseende.


Helsingfors stadsplaneringsnämnd behandlade alltså på sitt möte igår ärendet om utkastet till generalplan för Östersundomområdet, som bordlades vid föregående möte. Osmo Soininvaara publicerade på kvällen ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 3.3.2011", där han berättar att han på den gröna gruppens vägnar lade fram förslag om att ärendet returneras. Förslaget röstades dock ned och nämnden godkände föredragandens förslag.

Soininvaara skrev senaste måndag ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 24.2.2011", där han redogör lite för diskussionerna från mötet den 24 februari.



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskgen ska bevara karaktären av ödemark". På Borgåbladets karta över Sibbos storskog har gränserna för nationalparken inte ritats ut. För övrigt står det HBL på kartan. Helsingfors lär dessutom ha minskat sitt markinnehav sedan kartan ritades.




Rbriken på paradsidan lyder "Gröna korridorer måste breddas".

Nummer 36. Den 3 mars 2011

Forststyrelsens publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen kolmaskymmeneskuudes kansallispuisto". Meddelandet publicerades bl.a. i form av en artikel på Forsstyrelsens webbplats Luontoon .fi. Även Sipoon Sanomat var igår snabb med att publicera en artikel med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen 36. kansallispuisto". Här berättas det att det aktuella förslaget godkändes med rösterna 159-23. I Uudenmaan uutisets nyhetssändning igår kväll berättades det att Vänstersförbundet lade fram ett motförslag, enligt vilket Natura 2000-områdena vid stranden skulle anslutas till nationalparken via ekologiska korridorer. Förslaget röstades dock ner.



Ur protokollet framgår att Vänsterförbundets (Pentti Tiusanens) nedröstade motförslag löd enligt följande:

Eduskunta edellyttää Sipoonkorven kansallispuiston liittämisen toimivien ekologisten käytävien avulla Östersundomin Natura-alueisiin, vt 7/E18:n kulku ja Itäinen Rantarata-linjaus huomioiden. Tätä toteutettaessa ovat käytettävissä maakuntakaavan ja yleiskaavan kehittämiskeskustelut sekä Valtakunnallisten alueidenkäytöntavoitteet.

Det kan noteras att förutom Vänsterförbundets ledamöter även bl.a. Jacob Söderman (sdp) röstade mot det vinnande förslaget och därmed för det ovan citerade motförslaget.




Senaste vecka publicerade stadsplaneringskontoret i Helsingfors en rapport med rubriken
"Sipoonkorpi ja Östersundom:Suunnittelun lähtökohdat". I rapporten redogör det för intressekonflikter när det gäller skogen. Lite komiskt finner jag det att man refererar till statsrådets beslut med motiveringar.

Östersundomin suunnittelun perustana on valtioneuvoston päätös liittää Sipoon lounaisosa ja Vantaan ns. Västerkullan kiila Helsinkiin pääkaupunkiseudun tasapainoisen kasvun edistämiseksi.

I rapporten finns en karta där man ritat in Sibbo storskog, nationalparken, Natura-områdena och den av Helsingfors stad ägda marken tillsammans med utkastet till generalplanen för Östersundomområdet Rannikko 1.



Yle har idag på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Riksdagen sade ja till nationalpark i Sibbo storskog". Dessutom har Yle publicerat en artikel med rubriken "Sibbo har viktiga intressen att bevaka på Granö", som handlar om så väl Majvik som Granö.


Suomen luonnonsuojeluliitto publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle (2.3.2011)

Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri on iloinen eduskunnan tänään hyväksymästä Sipoonkorven kansallispuistosta. Se on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkoston kehittämiselle. Nyt tulee turvata Sipoonkorven ja Mustavuori-Östersundomin ekologiset yhteydet eduskunnan ympäristövaliokunnan mietinnössään korostamalla tavalla.

Piiri pitää tärkeänä, että kansallispuistoon täydennetään mahdollisimman pian valtion Östersundomissa omistamalla luonnonsuojelualueilla. Kansallispuistoa tulee laajentaa pikaisesti myös Helsingin kanssa tehtävillä maanvaihdoilla ja muilla vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisen Östersundomin yleiskaavan luonnosta pitää parantaa. Arvokkaiden luontokohteiden ja ekologisten yhteyksien päälle ei saa rakentaa. Lisäksi luonnonsuojelualueet tarvitsevat riittävät puskurivyöhykkeet.

Suomen luonnonsuojeluliitto sekä Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistoksi vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Sipoonkorvesta tulee nyt maamme 36:s kansallispuisto.

Lisätietoja- luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola, puhelin 0400 615 530- Ympäristövaliokunnan mietintö
http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ymvm_20_2010_p.shtml- Sipoonkorpi-sivut http://www.sll.fi/uusimaa/sipoonkorpi

Fjärran östern. Den 2 mars 2011

Helsingin Sanomat har idag publicerat en kritiskt analyserande artikel med rubriken "Kaukoidän autokaupungin läpi vilahtaa metro" och underrubriken eller ingressen "Östersundomiin aiotaan rakentaa mahdollisimman kallista liikennettä." Artikeln är skriven av Kalle Silfverberg, som tidigare varit redaktör på svenska Yle. Med "Kaukoitä" (Fjärran östern) syftar Sillfverberg på inkorporeringsområdet och på att "Östersundomin kaukainen sijainti on tosiasia, jota ei metro tai ratikka muuksi muuta." Den aktuella anledningen till artikeln är Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i morgon, där utkastet till generalplan för Östersundomområdet (igen) ingår i föredragningslistan. Jag återger här valda delar av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta käsittelee torstaina toistamiseen Östersundomin osayleiskaavaluonnosta. Tavoite on "suunnitella tiivis ja kaupunkimainen pientalokaupunki, jossa on palvelutasoltaan hyvä joukkoliikennejärjestelmä".

Tosiasiassa on luvassa kerrostalokeskittymiä metroasemien ympärille, liityntäbusseja ja levennettyjä moottoriteitä.

Hämmentävintä on, kuinka tähän päädyttiin. Vuosi sitten valmistui kaksi selvitystä alueen liikenneratkaisuista.

Toinen perustui 543 miljoonaa maksavan metron jatkamiseen, toinen viidenneksen hintaiseen, 112 miljoonan euron pikaraitiotiehen. ...

Valittiin siis puolen miljardin metro. Kaupunkisuunnittelulautakunta ei tosin saanut tutustua jo kuukausia aikaisemmin valmistuneisiin selvityksiin, jotka julkaistiin vasta päätöksen jälkeen.

Sittemmin metrosuunnitelma on kasvanut yhdellä asemalla itään päin. Lisäpysäkin hinnaksi arvioidaan 172 miljoona euroa eli noin puolentoista raitioverkon verran.

Nyt käsillä olevaa kaavapäätöstä varten on tehty uusi vertailu. Siinä todetaan, että metro sopii raitiotietä paremmin metroon perustuvaan kaupunkirakenteeseen.

Tiheässä olevien kaupunkipientalojen rinnalle on ilmestynyt laajoja pientaloalueita. ...

Oikeasti nopeita yhteyksiä alueelle voisi saada Porvoon suunnan junaradalla.

Sen(kin) rakentaminen on valtion käsissä, eikä pientalotontteja hamuavalla Helsingillä ole aikaa odottaa.

Solenergi. Den 1 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin taloihin kaavaillaan aurinkokennoja". Yle har förmedlat vidare "nyheten" i en kort nyhetstext med rubriken "Östersundom skall bli solstadsdel". I själva verket publicerade Helsingin Sanomat redan för ett år sedan en nyhet med rubriken "Östersundomin moottoriksi kaavaillaan aurinkosähköä". Detär väl inte så svårt att räkna ut att man försöker legitimera en högst natur- och miljöfientlig generalplan genom att måla upp visioner av miljövänliga energikällor. Det finns naturligtvis inga garantier för att visionerna om solenergi förverkligas. Förutsättningarna för solenergi är lika dåliga i Östersundom som i allmänhet på våra breddgrader.


Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade förra veckan utredningen "Aurinkosähkön mahdollisuudet Östersundomissa". Utredningen borde ha varit färdig redan i maj ifjol. Pdf-dokumentet är skapat den 10 november och modifierat den 16 februari.



I den ovannämnda utredningen ingår kartan över "Suur-Östersundom", som syntes på en bild som publicerades i september tillsammans med artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats. (Se Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010" och "Esittelijän muutetun ehdotuksen mukaan. Den 15 september 2010".) Suur-Östersundom är här inte ett namn på området för den gemensamma generalplanen, utan står för ett alternativ till bl.a. "Suur-Söderkulla" eller "Sibbesborg". Modellen Suur-Östersundom innebär att bebyggelsen mellan Helsingfors och Borgå koncentreras till Östersusundomområdet. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) Den valda modellen Rannikko 1 torde kunna ses som en utveckling av Suur-Östersundom. VTT, som gjort utredningen om solenergi, har haft till sitt förfogande kartan över "Suur-Östersundom". Denna karta torde ha varit klar då WSP Finland Oy för ett år sedan gjorde sin plan för spetsen av udden i Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) På kartan är Stränderna vid Husö inklusive den av Natura 2000 skyddade Torpvikens norra strand betecknad som höghusområde. Endast spetsen på vilken WSP Finland Oy planerat en park med badstrand och servicebrygga är lämnad obebyggd. Notera även kanalen från ändan av Torpviken.