Ympäristökeskuksen kirje. Den 5 juli 2011



Som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors miljönämnds senaste möte ingår miljöcentralens utlåtande över utkastet till gemensam generalplan, "Ympäristökeskuksen kirje 6.6.2011 Östersundom-toimikunnalle". Jag återger här valda bitar ur utlåtandet:

Puolet rantaviivasta on Natura-aluetta ja rakennettavaksi suunniteltu alue on suurelta osin myös tulvariskialuetta, mikä edellyttää huolellista arviointia rakentamisen edellytyksistä ja rajauksista alueella. ...

Kaavaluonnoksessa on merkitty vesialueeksi laajalti nykyistä ruoikkoa, osittain myös varsin kuivuneita osia. Näin mittava auki ruoppaaminen ei ole ekologisesti eikä taloudellisesti mielekästä eikä myöskään mahdollista ilman Natura-alueen heikentämisestä aiheutuvaa kompensaatiovelvoitetta. ...

Kaavaluonnoksen selostuksessa viitataan hyvin yleisellä tasolla vuonna 2009 tehtyyn rakennemallitarkasteluun, jossa alueelle laadittiin erilaisia kaupunkirakennevaihtoehtoja sekä metroon että pikaraitiotiehen perustuen. Vaihtoehtojen vaikutuksia ja vertailua ei ole kuitenkaan esitetty selostuksessa.

Yleiskaavaluonnoksen pohjaksi on valittu ”Rannikko 1” -vaihtoehto rakentamisen määrän ja laadun parhaan joustavuuden perusteella. Tämä vertailuperuste on riittämätön, koska kaavaluonnoksessa rakentaminen painottuu jo alustavastikin arvioituna siten, että vaikutukset Natura-alueille ovat merkittäviä ja tulvariskit suuria. Tästä aiheutuvat ekologiset, rakentamistekniset ja taloudelliset ongelmat vaatisivat vankat perustelut juuri tämän rakennemallin valitsemiselle, kun tarkastelussa on ollut myös muita vaihtoehtoja. Yleispiirteistä kaupunkirakennemallitarkastelua ja arviointia sekä vaihtoehtojen vertailua tuleekin jatkosuunnittelussa tarkentaa. ...

Ympäristövaikutusten arviointimenettelystä annetun lain mukaan YVA-menettelyä ei sovelleta, jos hankkeen vaikutukset on selvitetty muun lain mukaisessa menettelyssä YVA-laissa edellytetyllä tavalla ja selvityksistä on kuultu kaikkia niitä, joiden elinoloihin tai etuihin hanke saattaa vaikuttaa. Tämä tarkoittaa, että kaavaselostuksessa on kerrottava metro- ja pikaraitiotievaihtoehtojen ja niihin liittyvän maankäytön ympäristövaikutuksista sekä siitä, millä perusteilla on päädytty valitsemaan metro ja tietty linjaus. Se, riittävätkö yleiskaavaan liittyvät selvitykset ja vuorovaikutus korvaamaan YVA-menettelyn, tulee selvittää pikaisesti. ...

Tulvariskialueet ja tulvariskien hallinnan suunnittelu sekä Natura-alueet ja uuden rakentamisen sijoittaminen liittyvät kiinteästi toisiinsa. Rakentaminen Natura-alueiden läheisyyteen tulvariskialueille edellyttäisi laajoja täyttöjä ranta-alueilla. Natura-arviointiin kuuluvan vaikutustarkastelun pohjaksi onkin tarpeen laatia karttayhdistelmä, jossa Natura-alueet, tulvariskialueet ja suunnitellut vaihtoehtoiset rakentamisalueet täyttö- ja esirakentamistarpeineen on sijoitettu päällekkäin. ...

Yleiskaavaluonnoksessa esitetään uusia siltayhteyksiä Porvarinlahden poikki ja Talosaaresta Granöhön. Myös näiden hankkeiden yhteisvaikutukset tulee huomioida Natura-arvioinnissa. ...

Jos Natura-alueella on luontodirektiivin liitteessä I tarkoitettu ensisijaisesti suojeltava luontotyyppi tai liitteessä II tarkoitettu ensisijaisesti suojeltava laji, on valtioneuvoston poikkeusluvan edellytyksenä, että ihmisen terveyteen, yleiseen turvallisuuteen tai ympäristöön muualla koituviin erittäin merkittäviin suotuisiin vaikutuksiin liittyvä syy taikka muu erittäin tärkeä yleisen edun kannalta pakottava syy vaatii luvan myöntämistä tai suunnitelman hyväksymistä tai vahvistamista. Tällöin on myös hankittava komission lausunto.

Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011

Urklipp ur utkastet till landskapsplan. http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-06-28_Klk_13_El/B0E39643-E3A4-4CC3-8357-44FCBBE1A206/Liite_2_Uudenmaan2VaihekaavaLuonnos_2011_HginSeutu.pdf

Fastighetsnämnden i Helsingfors bordlade vid sitt senaste möte den 28 juni ärendet som gällde utlåtande över utkastet till landskapsplan för Nyland, men i förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin alueen viheryhteystarvemerkintöjen runsaus ja tiheys vaikuttaa maakuntakaavan tarkkuustasolla ylimitoitetulta. Alueen viher- ja virkistysyhteyksiä määritellään kuitenkin tarkemmin vireillä olevassa kuntien yhteisessä yleiskaavoituksessa. Yleiskaavan luonnoksessa on sinänsä esitetty maakuntakaavaa enemmän viher- ja virkistysreittejä alueelle. ...

Pisara- ja Lento / HEPI-radat sekä metron itä- ja länsijatkeet ovat seudun kehitysmahdollisuuksien kannalta välttämättömät. ...

Yksi itäisen Helsingin luontevimmista ja sen tulevaisuuden kannalta tärkeimmistä risteys/vaihtoasemapaikoista on Kehä III:n ja Itäväylän / Uuden Porvoontien risteyksessä. Siinä kohtaisivat Vuosaaren satamasta Aviapolikseen kulkeva pikaraitiotie ja Itämetro. Tällaiseen luontaiseen solmukohtaan on oltava mahdollisuus tehokkaasti sijoittaa tilaa niin työpaikoille, kaupalle kuin asumiselle. Taajama-aluemerkintää on siksi risteysalueen osalta laajennettava nykyisestä myös etelään.

Fastighetsnämnden har liksom tre andra nämnder fått en begäran om ett utlåtande till stadsstyrelsen, som i sin tur ger stadens utlåtande åt Nylands förbund. I mitt inlägg "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011" har jag noterat att Helsingfors stad inte ger något utlåtande för Östersundoms del, eftersom Östersundomkommittén här ger ett skilt utlåtande. Östersundomkommittén har redan gett sitt utlåtande (se "Östersundomkommittén gav utlåtande. Den 18 juni 2011") så frågan är för vem fastighetsnämnden uttalar sig i frågor som gäller området för den gemensamma generalplanen.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-06-28_Klk_13_El/EDF532AC-8109-43ED-9819-1C8C2E192D58/Kv_2011-1190_Liite_1_LausPyynto_28.pdf

Även miljönämnden i Helsingfors bordlade på sitt möte den 28 juni ärendet som gällde utlåtandet över utkastet till landskapsplan. En stor del av förslaget till miljönämndens utlåtande gäller i själva verket Östersundom. Se nedan.

Så väl fastighetsnämnden som miljönämnden sammankommer nästa gång den 11 augusti. En intressant fråga är om stadsstyrelsen skall beakta eventuella uttalanden om Östersundom och trots allt inkludera Östersundom i stadens utlåtande, då stadsplaneringsnämnden avstått från att i sitt utlåtande (till stadsstyrelsen) beröra området för den gemensamma generalplanen.

Idén att Helsingfors stad i sitt utlåtande över landskapsplanen inte skulle säga någonting om Östersundom är i sig märklig. Med tanke på hur orealistiskt utkastet till gemensam generalplan är, förefaller syftet med utkastet allt tydligare vara att styra landskapsplanen för Östersundom (och Västersundoms) del. Speciellt vill man på stadsplaneringskontoret i Helsingfors omvandla stadens mark i Husö och Västersundom i Vanda från friluftsområde till bostadsområde eller område med centrumfunktioner. Och för det behövs i landskapsplanen en metrolinje genom området.

Nationalpark mot Guds vilja. Den 3 juli 2011

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Maanvcaihto kasvattaa Sipoonkorpea". Den marks som Helsingfors stad ägt i Sibbo storskog blir alltså en del av Sibbos storskogs nationalpark. Undantag är mark som ligger innanför inkorporeringsområdet. Eftersom Helsingfors inte gått medpå att byta alla önskade områden, måste staden betala en mellansumma på 1,3 miljoner euro.

Det är forsstyrelsen som från statens sida kommer att förvalta marken i Sibbo storskog. Det var även forsstyrelsen som - i enlighet med regeringsprogrammet - gjorde utredningen om förutsättningarna för en nationalpark. Alla gillar dock inte forsstyrelsens visioner av en nationalpark, speciellt inte som Forsstyrelsen även vill ha ekologiska korridorer. Talouselämä gick för ett drygt år sen så långt att man hävdade att Forsstyrelsen bryter Guds bud.






Jag citerar ur artikeln "Metsähallitus vastustaa Jumalan tahtoa", som jag inte tidigare noterat på denna blogg:

Nyt Metsähallitus ja vihreät asettuvat taas kerran uhmaamaan Jumalan käskyä.

Helsinki yrittää lisääntymiskäskyn hengessä rakentaa kaupunginosan 20 000–40 000 uudelle asukkaalle Sipoolta hankkimilleen maille. Sitten tulee Metsähallitus ja suunnittelee ekologisia käytäviä eläimille niin, ettei metroa voisikaan rakentaa. Kansallispuisto syrjäyttää kaupunginosan.

Östersundom förening. Den 2 juli 2011

Föreningen Östersundom föreninng (Östersundom-seura), som grundades i februari, har registrerats för en månad sedan. Föreningen har i början av juni gett sin åsikt eller utlåtande om utkastet till gemensam generalplan förÖstersundom.

Jag återger här en del av utlåtandet, som kan läsas på föreningens webbplats på adressen www.ostersundom-seura.fi:

Östersundom-seura on kiinnittänyt huomiota, ettei kaavoittaja ole ottanut yhteyttä alueen asukkaisiin ennen yleiskaavaluonnoksen valmistumista. Osallistumis‐ ja arviointisuunnitelman tuloksia ei myöskään ollut käytettävissä kaavaluonnoksen valmisteluvaiheessa eikä osallistumistilaisuuksia kaavaluonnoksen valmisteluvaiheessa ole järjestetty, toisin kuin ympäristöhallinnon ohjeet edellyttävät. Östersundom‐seura katsoo valmisteluvaiheen olevan puutteellinen osallisten mielipiteiden puuttuessa. Asukkaiden taholta tämä on antanut aiheen moniin huomautuksiin.

Ehdotamme raidevaihtoehdon uudelleenharkintaa yleiskaavaa valmisteltaessa. Nykyiseen luonnokseen ehdotetun metron sijaan on pikaraitiotievaihtoehto (Unified) mielestämme parempi raideliikenneratkaisu seuraavin perustein:

- Rakennuskustannukset ovat huomattavasti alhaisemmat (metro viisinkertainen kustannuksiltaan)
- Alueen sisäisten liityntäbussien tarve olisi huomattavasti alhaisempi kuin metrovaihtoehdossa
- Pikaraitiotie soveltuu paremmin pienimittakaavaiseen kaupunkirakenteeseen sekä palvelee sisäistä liikkumista paremmin tiheän pysäkkivälinsä ansiosta
- Pikaraitiotien imago on uudempi, hiljaisempi, siistimpi ja paikallisempi. Tämä kohentaisi alueen arvostusta ja edustavuutta sekä korostaisi modernin pientalokaupungin mielikuvaa
- Pikaraitiotie on helpompi sijoittaa kaupunkirakenteeseen ja se toimii vaihtelevassa maastossa metroa paremmin
- Pikaraitiotien varteen voidaan sijoittaa paljon kilpailukykyisiä liikkeitä ja kauppoja

Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011

I mitt inlägg "Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011" noterade jag att det är ironiskt att Vandas eget projekt i anslutning till Ringbanan eller Marja-Vanda står i vägen för östmetron och en "balanserad utveckling" av metropolområdet med tanke på att staten lovade ersätta Vanda för Västerkullakilen genom statlig finansiering av Ringbanan. Att centrala ministrar i regeringen Vanhanen i faktiskt ordnade finansieringen av Ringbanan för att Vanda skulle stöda ändringen i kommunindelningen har speciellt visats i avsnittet "Tonttiparonien tilipäivä" i Yles program MOT 15.9.200. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) Att fallet Sibbo har en central roll i avsnittet, som i första hand handlar om Marja.-Vanda, framgår ur "tillägsinformationen" på programmets webbplats. (Se ovan.)

I det ovannämnda programmet intervjuas även Vandas nuvarande (eller blivande) stadsdirektör Jukka Peltomäki, som haft en central roll i planeringen av Marja-Vanda. Det har även arkitektbyrån Forma-Futura haft, som varit Peltomäkis tidigare arbetsgivare och vars ägare är Peltomäkis hyresvärd. Att Peltomäki har band till Forma-Futura har varit allmänt känt från förut.

Alternativ 2.2

I inlägget "Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011" noterar jag att en metrolinjen kunde dras från Nordsjö vidare till Östersundom, men att man på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredragit en metrolinje från Mellungsbacka via Västerkulla med den officiella motiveringen att det även "betjänar Vanda". I mitt inlägg "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010" har jag visat att det aktuella metroalternativet "mutkametro" (2,2) utvecklats ur ett alternativ där en metrolinje gå vidare från Nordsjö hamn via Sundsberg till Östersundom och en skild metrolinje från Mellungsbacka går till Västersundom (6.1). Alternativet 2.2 torde vara förmånligare än alternativet 6.1, men inte nödvändigtvis om man lämnar bort sträckan från Mellungsbacka till Västersundom.

Alternativ 6.1

Alternativet 2,2 inkluderar även en option på en linje fån Nordsjö metrostation till Nordsjö hamn. Någon metrostation torde inte byggas vid Nordsjö hamn, men en förlängning av spåret från Nordsjö (köpcentret Columbus) till Nordsjö hamn är i själva verket snart klar. Spåret byggs dock endast för servicetrafik som en ny förbindelse från metron till den ordinära järnvägen.

Metrospåret förlängs österut från Nordsjö station till Nordsjö hamn, men endast för servicetrafik.

Det kan finnas flera skäl till att man på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredrar att dra östmetron från Mellungsbacka, men det viktigaste skälet torde vara att man vill ändra Helsingfors stads mark i Västersundom från grönområde till område för centrumfunktioner. För detta behövs ingen förverkligad metro, men nog en metrolinje genom området på kartan i landskapsplanen och generalplanen.

I bakgrunden syns Pauligs nya rosteri, där det vanliga järnvägsspåret börjar.

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en intervju med kommunalrådet Hans Andersson under rubriken "´Fusion med Helsingfors väntar´". Det är i första hand Borgå som Andersson förutspår att fusioneras med Helsingfors. Borgå blir aktuellt för en fusion, eftersom "Esbo och Vanda sätter emot".

Tähän palataan. Den 30 juni 2011

Nyhetsinslag "Oklarheter kring Vanda stads nya stadsdirektör" i TV-nytt 29.6.2011

Vandas nya stadsdirektör Jukka Peltomäki (sdp) är i blåsväder sedan hans kopplingar till advokatbyrån Forma-Futura uppmärksammats. Frågan är varför dessa kopplingar inte uppmärksammades medan Peltoniemi var biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen och eventuellt kunde ha varit jävig i beredningen av vissa ärenden.

Det är möjligt att det är ett rent sammanträffande, men Peltoniemi lär uppfattas som ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", där det noterades att beslutsfattare i Vanda vill bromsa utvidgningen av samhällsstrukturen österut. (Se "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011".) Av någon anledning lades skulden speciellt på Peltomäki. I artikeln i Helsingin Sanomat sade Helsingfors stadsstyrelseordförande Risto Rautava (saml) följande:

Tämä osoittaa, että Vantaan politiikka muuttuu Peltomäen myötä. Tähän palataan kyllä.

Redan som biträdande stadsdirektör hade Peltomäki bromsat Helsingfors planer för Östersundom. Vihreä lanka publicerade i februari en artikel med rubriken "Nyt vääntö vasta alkaa" (se "Utkast publiceras. Den 18 februari 2011") där man kan läsa följande:

Vantaan apulaiskaupunginjohtajan Jukka Peltomäen (sdp) mukaan maanantaina julkistettava kaavaluonnos on pitkälti Helsingin sanelema.
”Tämä on tosin vasta ehdotus, ja sata kysymystä on ratkaisematta. Tästä se vääntö vasta alkaa.”
Peltomäen mukaan Vantaa ei taivu siihen, että rakentaminen ulotetaan Natura-alueille. Vantaan päättäjät ovat moittineet kaavoitusta myös poliittisen ohjauksen puutteesta. Kaupunginhallitus asettikin tiistaina luottamushenkilöistä kootun ryhmän valvomaan kaavoittajien työtä. ...

Helsingin Sanomat publicerade den 19 januari 2010 en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta" (se "Lås in stadsplanerarna". Den 19 januari 2010) där man kan läsa följande:

"On turha edes lähteä hakemaan Naturan murtamista", Vantaan apulaiskaupunginjohtaja Jukka Peltomäki (sd) sanoo. Hänen mukaansa yhteistyö alueen suunnittelussa todennäköisesti tyssää, jos Helsinki lähtee ajamaan Kapellvikeniin rakentamista.

Peltokangas var inte heller införstådd i överenskommelsen där Vanda avstod från Västerkullakilen. I Helsingin uutiset ingick den 9 februari 2008 en artikel med rubriken "Ala-Tikkurilan luovuttamissesta neuvotellaan, ei neuvotella..." (se "Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008") där man kan läsa följande:

Jukka Peltomäki on kuitenkin yhä sitä mieltä, ettei Ala-Tikkurila-asiaa ole haudattu.
– Asiaa on pidetty esillä virkamiestapaamisissa. Jatkossa asiasta keskustellaan entistä enemmän, koska se on vielä monella tavalla ratkaisematon kysymys.
- Kun Västerkullan kiilan luovuttamisesta Helsingille sovittiin, niin samalla päätettiin, että Ala-Tikkurilan kysymys ratkaistaan kaupunkien yhteisissä neuvotteluissa myöhemmin, Peltomäki jatkaa.

Den 18 januari 2008 hade Vantaan Sanomat publicerat en artikel med rubriken "Västerkullan kiilassa jätetään hyvästit Vantaalle" (se "Historielös metropol. Den 3 februari 2008"), där man kunde läsa följande:

Peltomäen mukaan suunnitelmia Ala-Tikkurilan liittämisestä Vantaan kaupunkiin ei ole haudattu, vaan kaupunginjohtajat neuvottelevat yhä asiasta. Jos Ala-Tikkurila liitetään Vantaaseen, raja siirtyy kaupunkien välillä Kehä III:een.

Kanske kände Peloniemi inte till att Vanda istället hade fått den statliga finansieringen av Ringbanan som ersättning för Västerkulakilen och för att Vanda skulle stöda ändringen i kommunindelningen. Eller kanske låtsades han bara om att han inte kände till överenskommelsen, som man inte kunde omnämna i offentligheten.

Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011

Bbl 28.6.2011 s 6

I gårdagens nummer av  Borgåbladet ingår en artikel med rubriken Generalplanen inte bra för skärgården. Artikeln handlar inte om den nyligen godkända delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo, utan handlar uttryckligen om utkastet till generalplan för Östersundom. Borgåbladet har talat med Gunilla Holmberg, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo. Bl.a. kritiseras bristfälliga översättningar och bristande information på svenska.

Geoinformationsservice  http://ptp.hel.fi/ptpa/Default.aspx

Ännu igår kunde man på Helsingfors stads digitala karta med geoinformation läsa att man fram till den 28 juni får besvära sig över beslutet om lov för en näridrottsplats. På kartan har idrottsplatsen lokaliserats till Nya Borgåvägen invid vägskälet till Björnsö. Byggnadsarbetet gäller dock bollplanen i Landbo, vid Landbovägen 26.

I själva verket lär den sista ändringssökandedagen ha varit den 27 juni, medan tillståndet, som beviljats av tillståndsenhetens chef och/eller stadsmiljöenhetens chef, enligt anslaget beviljats den 10 juni.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/405f6d804a177384ab26eb3d8d1d4668/lautakunta27052011.doc?MOD=AJPERES&lmod=-793783913

Att näridrottsplatsen hamnat så fel på kartan torde hänga samman med projektets lokalisering på kartan i budgeten. Här har i "idrottsplatser" (i pluralis) lokaliserats till Östersundom gård. (Se "De största byggnadsprojekten. Den 13 december 2010".) Orsaken torde vara att "idrottsplatserna" som beviljats medel i budgeten inkluderar så väl bryggan och badstranden i Husö som bollplanen i Landbo. (Se "Kommer fram i tö. Den 8 november 2010".) Därför har platsen för projektet inte större noggrannhet än att det är lokaliserat till distriktet Östersundom. Något lov för ansökan 57-2026-10-C för bryggan och badplatsen i Husö har dess värre inte beviljats.

Idag har rutan med datum för sista dagen att säka ändring försvunnit och den lilla bollen med i:et bytt färg från lila, som står för "bygglov i besvärsskedet", till blå, som står för "halvfärdiga byggnadsprojekt". Det är dock snarare projektet på Husö, som utan lov inleddes för ett år sedan, som är ett halvfärdigt byggnadsprojekt.