Yle publicerade igår en notis med rubriken "Kiviniemi toppuuttelee kuntien laajenemisintoa". Motsvarande svenskspråkiga notis har rubriken "Kiviniemi avog till annekteringar". Jag citerar:
Det är i sig anmärkningsvärt att minister Mari Kiviniemi säger att det krävs mycket starka motiveringar för en ändring av kommunindelningen, då Kiviniemi i fallet Sibbo förespråkat en annektering på mycket svaga grunder, fastän det här krävdes att de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen uppfylldes med särskild vikt. Kiviniemi har varit med och öppnat en Pandoras ask, som endast HFD kan stänga igen. Kiviniemi har så sent som på sitt officiella bösök till Sibbo i juni betonat att ändringar av kommunindelningen är en rutinsak och hävdat att hon kan uppvisa en lista på förverkligade ändringar i kommunindelningen. Så här kommenterade Hufvudstadets redaktör Kiviniemis uttalande på tidningens blogg Parkvakten den 15 juni:
Att centerministrar velat jämföra den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibo med tidigare inkorporeringar eller ändringar i kommunindelningen torde åtminstone delvis kunna förklaras av att man velat leda bort blickarna från det faktum att fallet Sibbo på ett mycket tvivelaktigt sätt hänger samman med KSSR. Samtidigt har jämförelsen med andra ändringar av kommunindelningen varit ett argument för en annektering, liksom talet om "Finlands enda metropolområde". Där Kiviniemi på besöket i Sibbo flera gånger svarade att "Helsingfors är Finlands enda huvudstad" handlade det dock inte längre bara om att förespråka en annektering. Det unika i fallet Sibbo måste betonas, för att undvika att Sibbo blir ett prejudikat. Juridiskt sett har det dock ingen betydelse att Helsingfors är Finlands enda huvudstad. Dessutom ligger även Kervo, Träskända och Tusby i centrum av "Finlands enda metropolområde". Månne inte förresten ledande samlingspartister i Helsingfors har lovat stöda sina kolleger i Kervo och Träskända mot att de stöder Helsingfors i stadens ambitioner att inkorporera sydvästra Sibbo?
Beslutet som regeringen i somras tog om att slå samman sydvästra Sibbo med Helsingfors ska ses som ett specialfall, anser Kiviniemi.
- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.
- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.
Det är i sig anmärkningsvärt att minister Mari Kiviniemi säger att det krävs mycket starka motiveringar för en ändring av kommunindelningen, då Kiviniemi i fallet Sibbo förespråkat en annektering på mycket svaga grunder, fastän det här krävdes att de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen uppfylldes med särskild vikt. Kiviniemi har varit med och öppnat en Pandoras ask, som endast HFD kan stänga igen. Kiviniemi har så sent som på sitt officiella bösök till Sibbo i juni betonat att ändringar av kommunindelningen är en rutinsak och hävdat att hon kan uppvisa en lista på förverkligade ändringar i kommunindelningen. Så här kommenterade Hufvudstadets redaktör Kiviniemis uttalande på tidningens blogg Parkvakten den 15 juni:
Kommunminister Mari Kiviniemi (c) upprepade i Söderkulla på måndagen att det gjorts kommundelsammanslagningar tidigare. Listan används som argument för en gränsjustering mellan Helsingfors och Sibbo.
HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare.
Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen.
Enligt ett följebrev som är skrivet av en tjänsteman vid inrikesministeriet kan man i sammanhanget på sin höjd hänvisa till två tre delsammanslagningar: Kittilä-Muonio, Nakkila-Harjavalta och eventuellt Ilmajoki-Peräseinäjoki. I alla tre fall är området som fogats till en annan kommun en bråkdel av den yta som Helsingfors med hjälp av utredningsman Pekka Myllyniemi gör anspråk på, närmast obebodda plättar.
HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare.
Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen.
Enligt ett följebrev som är skrivet av en tjänsteman vid inrikesministeriet kan man i sammanhanget på sin höjd hänvisa till två tre delsammanslagningar: Kittilä-Muonio, Nakkila-Harjavalta och eventuellt Ilmajoki-Peräseinäjoki. I alla tre fall är området som fogats till en annan kommun en bråkdel av den yta som Helsingfors med hjälp av utredningsman Pekka Myllyniemi gör anspråk på, närmast obebodda plättar.
Att centerministrar velat jämföra den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibo med tidigare inkorporeringar eller ändringar i kommunindelningen torde åtminstone delvis kunna förklaras av att man velat leda bort blickarna från det faktum att fallet Sibbo på ett mycket tvivelaktigt sätt hänger samman med KSSR. Samtidigt har jämförelsen med andra ändringar av kommunindelningen varit ett argument för en annektering, liksom talet om "Finlands enda metropolområde". Där Kiviniemi på besöket i Sibbo flera gånger svarade att "Helsingfors är Finlands enda huvudstad" handlade det dock inte längre bara om att förespråka en annektering. Det unika i fallet Sibbo måste betonas, för att undvika att Sibbo blir ett prejudikat. Juridiskt sett har det dock ingen betydelse att Helsingfors är Finlands enda huvudstad. Dessutom ligger även Kervo, Träskända och Tusby i centrum av "Finlands enda metropolområde". Månne inte förresten ledande samlingspartister i Helsingfors har lovat stöda sina kolleger i Kervo och Träskända mot att de stöder Helsingfors i stadens ambitioner att inkorporera sydvästra Sibbo?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar