Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007

I sitt blogginlägg "Kohti uutta seutuvuotta" skrev överborgmästare Jussi Pajunen den 27 december om så väl det gångna som det kommande året. Jag citerar ur bloggen:

Yksittäisistä asioista julkisuutta sai eniten Helsingin kaupunginvaltuuston kesäkuussa tekemä esitys Sipoon läntisten ranta-alueiden liittämiseksi Helsinkiin. Kaupungin aloite, joka oli mukana jo pääkaupunkiseudun helmikuisessa PARAS-vastauksessa, tuli monille yllätyksenä, vaikka asiaa koskeva ensimmäinen esitys oli tehty jo 70 vuotta sitten. Laaja ja monipolvinen Sipoo-keskustelu on toiminut erinomaisena yleisen mielenkiinnon herättäjänä kaupunkirakenteemme pulmakysymyksiä kohtaan.

Jag kommenterade Pajunens blogginlägg redan i mitt inlägg "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006". Jag noterade här att det ser ut som om Helsingfors förslag kom som en överraskning även för överborgmästaren själv. Hur skulle man annars förklara att förslaget var så dåligt förberett? I det ovanciterade blogginlägget försöker Pajunen försvara sig mot anklagelserna om att Helsingfors förberedde sitt annekteringsbeslut i hemlighet och att förslaget inte bereddes i demokratisk ordning. Stadsfullmäktigemedlemmarna fick ju se stadsstyrelsens förslag först samma dag som fullmäktige gav sitt annekteringsförslag. I Helsingfors stadsstyrelses utlåtande från den 19 september om kommunindelningsbesvären som lämnats in mot inkorporeringsförslaget från den 21 juni säges det att "Julkisuudessa ja päätöksentekijöiden keskuudessa on jo 1980-luvulta asti käyty keskustelua Sipoon läntisten alueiden liittämisestä Helsinkiin." (Utlåtandet ingår som bilaga till Helsingfors förvaltningsdomstols begäran om motförklaring och som bilaga till protokollet från Helsingfors stadsstyrelsemöte den 18 september.) Jag finner det närmast komiskt att Helsingfors i sitt utlåtande ens refererar till den diskussion som Ilaskivis förslag från 1989 gav upphov till, men Pajunen låter rent av förstå att frågan diskuterats ända sedan 1930-talet. Här hugger överborgmästaren dock i sten.

Då jag fann att ett textstycke från Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni ingick i Pekka Myllyniemis rapport var jag intresserad av att veta i vilken mån stadsdirektören själv skriver sina anföranden. (Se Spökskrivaren. Den 4 december 2006.) Om Pajunen inte anlitat någon spökskrivare för sitt anförande den 29 november, så har han åtminstone fått hjälp med att skriva sitt anförande. Det torde redan framgå av det faktum att några rader av anförandet - berömvärt i sig - är på felfri svenska. Det framgår ännu tydligare av vissa historiska fakta som Pajunen tycks ha missförstått. Även i anförandet hävdar Pajunen att gränsjusteringen inte är en ny sak. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin välinen rajan siirto ei ole uusi asia. Jo 70 vuotta sitten selvitysmies Yrjö Harvia esitti, että Helsinkiin liitettäisiin Länsisalmen alue. Teuvo Auran virkamieshallitus pohti 1970-luvun alussa Sipoon osittaista liittämistä Helsinkiin. Ylipormestari Raimo Ilaskivi selvitti asiaa vuonna 1989. Tulosta on osittain hyödynnetty tässä meidänkin esityksessä. Lisäksi lukuisat yhdessä laaditut selvitykset ovat aina päättyneet Sipoon vetäytymiseen. Tuoreina esimerkkeinä voin mainita pääkaupunkiseudun yhteisen maankäytön kehityskuvan vuodelta 2001 ja Helsingin seutu - Porvoo -aluerakenneselvityksen vuodelta 2003.

Det är sant att Yrjö Harvia i Helsingin esikaupunkiliitos från 1936 föreslår att Västersundom ansluts till Helsingfors, men Västersundom hörde ju till Helsinge landskommun och hör fortfarande till Vanda. I blogginlägget som Pajunen skrev en månad efter stadsfullmäktigemötet där Helsingfors förnyade sitt inkorporeringsförslag framgår att han missförstått sitt eget anförande. För övrigt lär överborgmästare Teuvo Aura ha föreslagit att ett helt dussin kranskommuner skulle ha sammanslagits med Helsingfors, men Aura ville speciellt inkorporera Alberga. Spiken i kistan för Helsingfors strävan att utvidga västerut kom då Esbo blev stad år 1972. För Sibbos del gick tåget med lagen från 1977 som inte gör skillnad på städers och (lands)kommuners juridiska ställning.


Harvia föreslog inte år 1936 att Östersundom i Sibbo skulle inkorporeras med Helsingfors, men han föreslog inte heller att Alberga skulle anslutas till huvudstaden. Enligt Harvias förslag, som fråmgår ur kartan ovan, skulle Alberga tillsammans med bl.a. Kånala bilda Stor Hoplax köping. Stor Hoplax köping skall inte förväxlas med Hoplax landskommun, som bestod av flera sinsemellan osammanhängande områden och som Harvia föreslog att i sin helhet skulle inkorporeras med Helsingfors. Däremot föreslog Harvia att Hagalund inklusive Westend skulle inkorporeras med Helsingfors. När den stora inkorporeringen förverkligades år 1946 följdes Harvias gränsförslag endast i norr. Hagalund förblev en del av Esbo landskommun och Västersundom och Nordsjöby förblev en del av Helsinge landskommun. Nordsjö anslöts år 1966 till Helsingfors, men huvudstadens gräns går i öster fortfarande längs gränsen mellan Mellungsby och Västersundom.

Jag hade själv inte räknat med att ett förslag till inkorporering av delar av Sibbo skulle bli aktuellt före Västersundom, eller "Västerkullakilen" anslutits till huvudstaden. Planerna på en inkorporeing av (hela) Västerkullakilen hade i juni stött på grund. I Vanda var man inte mogen att avstå från Västerkullakilen, fastän Harvia redan för 70 år sedan föreslog att området skulle inkorporeras. Hur skulle det vara om Helsingfors istället visade upp Harvias förslag för Esbo? I tiden lär Svenska folkpartiet ha motsatt sig att Hagalund ansluts till huvudstaden, men i väst har väl språkmuren vid det här laget redan fallit.