Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012

I gårdagens inlägg "Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012" påtalade jag likheterna mellan Sibbos strategi inför hotet om en inkorporering 2006 - 2007 och strategin inför den nya kommunreformen. Genom en hänvisning till en artikel av Thomas Rosenberg ville jag lyfta fram riskerna med eller konsekvenserna av denna strategi. Konsekvenserna som Rosenberg behandlar i sin artikel gäller i själva verket närmast svenska språkets ställning. Det finns emellertid även skillnader i strategin. I samband med initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo beskylldes Sibbo på ett mycket fult och osakligt sätt för sin traditionella språkpolitik. I Sibbo valde man att ta åt sig kritiken. Påhoppet på "språkmuren" fick stöd rentav från representanter för Sfp. De språkpolitiska argument som man nu lyfter fram för Sibbos fortsatta existens som kommun hade emellertid varit relevanta även i samband med konflikten om Östersundom. I motiveringarna till inkorporeringen noterades det att ändringen i komunindelningen inte strider mot språklagen, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk, men det sades naturligtvis ingenting om fungerande tvåspråkighet.

Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".