Sol och sommar. Den 4 augusti 2011

Vartti Itä-Helsinki 3.8.2022 s 6

Under nyhetstorkan i juli fick Helsingfors Energis pressmeddelande "Östersundomin energiaratkaisuissa selvitetään aurinkoenergiaa, maalämpöä, biopolttoaineita ja lämmön varastointia" mycket utrymme i medierna - liksom på denna blogg. (Se "Testikenttä. Den 7 juli 2011" , "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011", "Grön förort. Den 10 juli 2011" och "Table rase. Den 17 juli 2011".) I gårdagens nummer av Vartti Itä-Helsinki ingår en artikel med rubriken "Östersundom luottaa aurinkoenergiaan". I artikeln kan man bl.a. läsa att "VTT:n selvityksen mukaan Östersundomista voisi tulla uusiutuvien energiamuotojen näyteikkuna ja testialusta." Vidare kan man läsa att enligt VTT:s utredning 35 % av energibehovet i "det nya området" kunde tillfredsställas med solpaneler på ljudvallarna längs motorvägen och "andra lösningar". Här refererar man faktiskt direkt till VTT:s och Helsingfors stadsplaneringskontors utredning "Aurinkosähkön mahdollisuudet Östersundomissa", som jag skrivit om i inlägget inlägg "Solenergi. Den 1 mars 2011". Den aktuella anledningen till artikeln i Vartti lär dock vara att en läsare lyckats fotografera en spektakulär soldriven bil, samt att Lapin Kulta Solar Kitchen Restaurant idag öppnar på Sumparn i Helsingfors.

Vartti Espoo

I Vartti Espoo har artikeln i själva verket fått rubriken "Nuuksioonkin tulossa aurinkoenergia". Rubriken visar att artikeln inte bara handlar om Östersundom. I nationalparken i Noux i Esbo skall man i ett enskilt hus, som skall vara färdigt nästa år, använda så väl solenergi som jordvärme.

Vartii Länsi-Vantaa, Vartti Itä-Vantaa

I Backas i Vanda gick det sämre med planerna på att utnyttja solenergi i ett enskilt hus. I Vartti Länsi-Vantaa och Vartti Itä-Vantaa har den aktuella artikeln således publicerats under rubriken "Aurinkotalon idea haudattiin vähin äänin". I Vartti Etelä-Helsinki, Vartti Länsi-Helsinki och Varti Pohjois-Helsinki har artikeln rubriken "Aurinkoideoita syntyy - toteutus takkuilee".

Vartii Etelä-Helsinki, Vartii Länsi-Helsinki, Vartii Pohjois-Helsinki

Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-2.pdf

I mina inlägg "Solenergi. Den 1 mars 2011" och "Världen blickar. Den 15 mars 2011" har jag noterat att den av Helsingfors stadsplaneringskontor valda modellen för Östersundomområdet Rannikko 1 kan ses som en utveckling av modellen Suur-Östersundom i utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". De två alternativa modellerna är här Sibbesborg (eller Suur-Söderkulla) och Rannikkokaupunki (eller Nauhakaupunki). Dessa modeller presenteras även i publikationen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit", som jag skrev om i gårdagens inlägg "Stränder och kust. Den 2 augusti 2011". Dess värre är modellen Suur-Östersundom inte förenlig med Sibbos planer för Söderkulla eller "Sibbesborg".

Modellen som i "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" benämns Rannikko eller Rannikko 1 motsvarar alltså inte modellen Rannikkokaupunki i "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". Rannikkokaupunki, som alltså även benämns Nauhakaupunki, motsvarar i strukturmodellerna för den gemensamma generalplanen för Östersundom närmast modellen Nauha, men Nauha är även förenligt med modellen Sibbesborg. Modellen Nauha motsvarar ganska långt även modellen i naturskyddsorganisationernas skuggplan och De grönas (ursprungliga) vision för sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007", "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008" och "Pärlbandsmodellen. Den 14 september 2008".)

I utredningen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" används beteckningar som mycket tydligt beskriver de olika modellerna. Modellen Nauha innebär att så väl skogen i norr som strandområdena i söder besparas. Bebyggelsen koncentreras här till området mellan motorvägen och landsväg 170 (Österleden / Nya Borgåvägen). Modellen Ranta innebär att stränderna och området mellan vägarna exploateras medan skogen i norr bevaras. Modellen Metsä innebär att skogen i norr liksom området mellan vägarna exploateras, medan strandområdena i söder bevaras. Modellen Rannikko innebär att hela området exploateras. Notera att de gröna områdena på bilden nedan är grönområden, medan de gröna områdena på den översta bilden står för möjliga områden för bebyggelse.

Det är uppenbart att den aktuella modellen Rannikko är den överlägset sämsta med tanke på naturskyddet. Dessutom strider modellen mot Sibbos visioner av "Sibbesborg". Ändå förefaller man i utkastet till landskapsplan genom att beteckna praktiskt taget hela Östersundomområdet som område med tätortsfunktioner utgå just från modellen Rannikko.



Jag har igår flyttat mina webbsidor till en ny adress, som tidigare endast fungerade för webforwarding: www.wadenstrom.net. Hit har ja nu flyttat fönstret med motionsrundor. En alternativ adress är ralf.wadenstrom.net.

Stränder och kust. Den 2 augusti 2011

Jag har igår och i förrgår paddlat på Kallvikfjärden (utanför Nordsjö) och runt Tammelund och Vårdö. (Se Sports Tracker.) Yle publicerade igår en text ned rubriken "Höghus på Vårdö skrämmer invånarna". Några höghus på Vårdö (på finska Vartiosaari) är dock inte speciellt aktuella. Ön saknar fortfarande broförbindelse, fastän ön avskils från Degerö, Tammelund och Ramsöudden endast med smala sund. Trycket på Vårdö har väl inte varit så stort, då det i östra Helsingfors finns rikligt med både havsnära villaområden och lättillgängliga rekreationsområden med havsstränder Det finns dessutom flera andra öar utanför Helsingfors som enkelt kunde förenas med fastlandet, t.ex. Villinge. Med tanke på att dessa öar saknar broförbindelse är förslaget att bygga en bro till Granö i Sibbo mycket märklig - och helt orealistiskt.


Med bron till Granö torde det vara som med metrolinjen till Östersundom. Den kommer aldrig att förverkligas, men behövs på pappret för att man innanför inkorporeringsområdet skall kunna omvandla friluftsområden till områden med tätortsfunktioner.

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-2.pdf

Bron till Granö finns med endast i två av de fyra grundmodellerna för planeringen av Östersundomområdet. I modellerna "Ranta" och "Rannikko" exploateras så väl Husö som Granö med hjälp av broförbindele, men inte i modellerna "Metsä och "Nauha", fastän även alternativet "Nauha" kan baseras på spårvägsalternativet "mutkametro". De olika modellerna presenteras i publikationen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit", som jag tidigare noterat i inlägget "Rannikko 1. Den 27 februari 2011". Att exploateringen av Husö och Granö hänger samman beror inte bara på spårvägslösningar, utan även på att förändringen av Husö från närrekreationsområde till bostadsområde kräver ett nytt friluftsområde med landförbindelse. För att få bron till Granö att förefalla mera ekonomiskt realistisk förutsätts dock att det även planeras ett bostadsområde på Granö.

Innan de förtroendevalda har fått säga någonting har Helsingfors stadsplaneringskontor för Helsingfors, Vandas och Sibbos del färdigt valt alternativet Rannikko. Bland de olika varianterna av modellen Rannikko har stadsplaneringskontoret valt modellen "Rannikko 1", som baserar sig på spårvägslösningen mutkametro, medan "Rannikko 2" baserar sig på förgrenad snabbspårväg och "Rannikko 3" på metrolinje från Nordsjö. Egentligen baserar sig även den allmänna modellen Rannikko på metro från Nordsjö eller alternativt förgrenad snabbspårväg. Den väsentliga skillnaden mellan modellerna Ranta och Rannikko är att Rannikko även innebär exploatering av Västersundom. Detta möjliggörs genom att metrolinjen från Nordsjö har bytts ut mot mutkanetro. Det finns dock ytterligare skillnader mellan modellerna Rannikko och Ranta. Modellen Rannikko innebär att förutom stränderna även de inre delarna av Östersundom eller hela "kusten" exploateras. Där av namnet.

Augusti. Den 1 augusti 2011

Juli är en månad då det normalt råder nyhetstorka. Under juli månad står åtminstone det kommunala beslutsfattandet i Finland stilla. (Stadsstyrelsemötena i Vanda inför Jukkal Peltomäkis tillträdande i tjänst den 1 augusti är extraordinära.) Nu när vi är inne i augusti kommer det så småningom igen att finnas föredragningslistor och protokoll att läsa. Speciellt intressant skall det bli att se hur kommunstyrelsen i Sibbo kommer att gå vidare i frågan om ersättning.

En annan intressant fråga som kommer upp redan i början av augusti är Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsplan. Den 11 augusti har så väl fastighetsnämnden som miljönämnden i Helsingfors sitt första möte efter sommaruppehållet. Båda nämnderna bordlade på respektive möte den 28 juni ärendet som gällde nämndens utlåtande om landskapsplanen. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Det intressanta är att förslagen till utlåtanden även berör Östersundomområdet, medan stadsplaneringsnämnden hävdat att staden inte ger något utlåtande för Östersundoms del. (Se "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011.)

När det gäller den gemensamma generalplanen för Östersundom torde "förslagsskedet" inledas under hösten. Det har dock under "beredningsskedet" lagts fram synpunkter och krav på att det bör ställas fram ett nytt utkast till gemensam generalplan innan ett generalplansförslag presenteras. Kritiken mot utkastet har från flera håll varit mycket hård.

Styrande roll. Den 31 juli 2011

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/maakuntakaavat/index.html

Enligt vad som under senare tid hävdats måste den gemensamma generalplanen för Östersundom följa landskapsplanen. Eftersom miljöministeriet inte fasställde den senaste landskapsplanen för Östra Nyland för Nylands del gäller i inkorporeringsområdet med undantag av "Västerkullakilen" ännu landskapsplan för Östra Nyland 2000. Då området för den gemensamma generalplanen även innefattar delar av (nuvarande) Sibbo och Vanda berörs planeringen även av landskapsplanen för Östra Nyland och landskapsplanen för Nyland. Vilka landskapsplaner som gäller framgår ur en karta med rubriken "Sammanställning av landskapsplanerna för Nyland" på webbplatsen för Nylands förbund. Ett utdrag ur kartan och förklaringar ingår även i dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom - Program för deltagande och bedömning". Se nedan.

http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2009_Keke/oST_OAS_Ruotsi_tarkistettu_2104.pdf

Det kan påpekas att man i det ovannämnda dokumentet säger att "Om en enstaka kommun börjar utarbeta en generalplan för sitt område är det landskapsplanen och inte den gemensamma generalplanen som har en styrande roll." ("Yksittäisen kunnan ryhtyessä laatimaan yleiskaavaa omalle alueelleen, ohjaava rooli on maakuntakaavalla, ei hteisellä yleiskaavalla.") Mellan raderna läser jag här att det samma inte nödvändigtvis gäller då flera kommuner börjar utarbeta en gemensam generalplan. Denna tolkning verkar dock Nylands förbund opponera sig mot. (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Det är uppenbart att utkastet till gemensam generalplan för Östersundom inte är förenligt med vare sig landksplanen för Nyland eller landskapsplanen för Östra Nyland 2000. Speciellt gäller det att i den nya landskapsplanen ta bort beteckningen "rekreationsområde" (mörkrönt) från Västersundom och beteckningarna "område för närrekreation" (VL) och "frilufts- och ströområde" (VR) från inkorporeringsområdet. Detta är just vad man har gjort i utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland, där de ovannämnda rekreationsområdena föreslås bli "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/2vmk_luonnos/index.html

I mitt inlägg "Redan avgjorda. Den 17 maj 2011" noterar jag att beteckningen "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik", som är markerat med brun rastering, används endast för Östersundom och Hista. Nästan hela området för den gemensamma generalplanen är markerat med denna beteckning. Av begränsningen för det rasterade området framgår tydligt att utkastet till landskapsplan är anpassat efter den gemensamma generalplanen. Där området för den gemensamma generalplanen slutar i öster slutar även rasteringen. Formellt är det tänkt att landskapsplanen skall ha en "styrande roll" även då det gäller Östersundom-området, men i praktiken verkar det vara den gemensamma generalplanen och den enskilda kommunen Helsingfors planer som styr landskapsplanen för Östersundoms del.

Familjerna flyr från Helsingfors. Den 30 juli 2011

Suomen Luonto 5/2011 s 10

I senaste nummer av Suomen Luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi suojaan varjokaavalla" och underrubriken eller ingressen "Järjestöjen ja arkitehtien ehdotus vähentäisi häiriötä natura-alueella." Artikeln presenteras på tidningens webbplats på en egen sida med titeln eller rubriken "Tältä Itäsalmi voisi näyttää". (Notera att man valt namnet Itäsalmi istället för Östersundom.) Här finns även kartan med naturskyddsorganisationernas förslag eller skuggplan.

http://www.suomenluonto.fi/arkisto/5-11/taeltae-itasalmi-voisi-nayttaa

Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Familjerna flyr från staden. Underryubriken lyder "Helsingfors kan inte konkurrera med kranskommunena om bostadspriserna". Rubriken på artikeln på sida 2 och 3 i tidningen lyder "30-åringarna gäckar ännu Helsingfors". I ingressen kan man här läsa att "Helsingfors fortsätter att förlora småbarnsfamiljer till kranskomunerna" och att "Staden har vertygen för att svänga trenden men ändå går det trögt".


Den oönskade utflyttningen från Helsingfors (norrut och västerut) var ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Det hävdades rentav att utflyttningen berodde på att Helsingfors inte hade kunnat växa österut... (Se t.ex. "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Hbl:s exempelfamilj har flyttat till Kyrkslätt. I artikeln i Hbl säger Kyösti Oasmaa, som är byggnadschef på Helsingfors ekonomi- och planeringscentral, att staden har verktyg som behövs för att svänga trenden. Bl.a. nämner Oasmaa att staden "äger största delen av de markområden som ska planeras." Oasmaa ställer även förhoppningar till de nya bostadsområdena Fiskehamnen och Busholmen. Däremot nämns Östersundom överhuvudtaget inte i artikeln.

Östersundomin kirkonkylä. Den 29 juli 2011

Av beslutsförteckningen från Helsingfors kyrkliga samfäldighets gemensamma kyrkofullmäktiges möte den 9 juni framgår det att Helsingfors kyrkliga samfäldighet beslutit köpa den 4 250 m² stora lägenheten Talludd RN:r 4:26 genast väster om Östersundom kyrka. I föredragningslistan kan man läsa att "Då de sydvästra delarna av Sibbo tvångsannekterades av Helsingfors övertog Helsingfors samfällighet träkyrkan jämte begravningsplats i Östersundom." Satsen är torde vara en (i boksav och ande) svensk översättning av motsvarande sats i den fisnkspråkiga föredragningslistan som lyder "Vuosien 2009 ja 2010 vaihteessa Sipoon lounaisosia Helsinkiin liitettäessä Helsingin seurakuntayhtymän omistukseen saatiin Itäsalmen kylässä sijaitseva vuonna 1754 rakennettu Östersundomin puukirkko ja sen ympärille rakentunut hautausmaa." Som motivering för köpet anges följande:

Genom detta förvärv kunde den kulturhistoriskt värdefulla kyrkofastigheten och begravningsplatsen bevaras utan tilläggsbyggnation. Eftersom man räknar med att invånarantalet i Östersundom stiger vore det med tanke på begravningskapaciteten önskvärt att begravningsplatsen kan utvidgas österut. Samtidigt kunde utbudet av gravplatser utvidgas med en urnlund och områden där aska kan strös ut.

I utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har det dess värre inte reserverats något utrymme för en utvidgninmg av gravgården österut.

Genast väster om fastigheten Tallud har studeranden vid Tekniska högskolan åren 2008 och 2009 som övningsarbete i anslutning till kursen "Kaupungissa maalla - maalla kaupungissa" planerat ett bostadsområde. Kartan nedan är ur pappret "Pientaloalue Östersundomin kirkonkylään".

Kartorna nedan är ur tre andra arbeten i anslutning till ovannämnda kurs.



‘Metsän reunalla’ asuinalue Sipooseen