Den nya kommunreformen och speciellt förslagen att spjälka upp Sibbo har aktualiserat "annekteringen" av sydvästra Sibbo. I mitt inlägg "Barbariskt. Den 1 oktober 2011" noterar jag att Yle den 30 september publicerat en nyhetstext med rubriken "Wallin: Sibbo kan inte delas". Ännu igår stoltserade texten som "veckans mest kommenterade i Östnyland". Diskussionen har här i själva verket kommit att handla om den gamla Sibbofrågan eller annekteringen av sydvästra Sibbo. Nedan några inändarkommentarer:
Det ser dåligt ut för Heli-banan. Yle Östbyland publicerade i fredags lika väl en text ned rubriken "Helibanereserveringen kanske inte stryks". Här kan man bl.a. läsa följande:
Eftersom trafiklösningarna inte är klara så är ett alternativ att utnyttja Helibanan för att skapa fungerande trafikförbindelser till Borgå. Att det blir metro till Östersundom och kanske till Söderkulla är troligt, men hur trafiken ska skötas från Söderkulla österut är oklart. Här är det möjligt att Helibanereserveringen utnyttjas.
Helsingin sanomat publicerade den 6 oktober en artikel med rubriken "Itäradan siirto toisi runsaasti tilaa asunnoille". Jag citerar ur artikeln:
Penttilä ei lähde arvailemaan, montako asuntoa linjauksen paikalle mahtuisi.
"Myös Östersundomissa rata varaa turhaa maapohjaa, jota voisi käyttää työpaikkarakentamiseen moottoritien varteen." ...
Porvoo on ainoa, joka kannattaa yhä äänekkäästi eteläistä linjausta. Syyt selviävät karttaa katsomalla.
En arbetsgrupp för landskapsplanen skall odag behandla dragningen av "östbanan".
Finansministeriet publicerade i fredags ett pressmeddelande med rubriken "Politisk uppföljningsgrupp för kommunreformen". I meddelandet heter det att kommunminister Henna Vikkunen tillsatt en "politisk styrgrupp", men det torde handla om ett översättningsfel. Den rätta benämningen hade varit uppföljningsgrupp. Gruppens ordförande är i varje fall Maarit Feldt-Ranta (sdp), vars uttalande om den nya kommunreformen jag kommenterat i inlägget "Barbariskt. Den 1 oktober 2011". (Ordförande för den verkliga styrgruppen är Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen.) Bland övriga medlemmar i den politiska uppföljningsgruppen kan nämnas Osmo Soininvaara, som även var medlem Hannes Manninens strukturgrupp i samband med den förra kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara var där till medlem i arbetsgruppen för kommunfrågor vid regeringsförhandlingarna. Däremot är Jan Vapaavuori inte medlem i uppföljningsgruppen. Samlingspartiet representeras istället av Petteri Orpo. (Bilden nedan till höger.) Inte heller är oppositionspartierna representerade i uppföljningsgruppen. Kommunförbundet har inte heller någon officiell representation.
Inför riksdagsvalet publicerade FNB den 27 mars en notis enligt vilken ordföranden för Samlingspartiets kommunalpolitiska arbetsgrupp Petteri Orpo dementerar att Samlingspartiet kräver tvångssammanslagningar. (Se "Förutsättningar saknas för en fortsatt metropolpolitik. Den 10 april 2011".) Det återstår att se om Orpo håller sina ord.
På Youtube finns ett videoklipp Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen redogör för varför en ny kommunreform behövs. Videon är ett prov på hur politiker lyfter fram allmänt godtagbara argument för att dölja verkliga partipolitiska motiv. De argument som Katainen här lyfter fram är de samma som motiven som låg bakom den förra kommunreformen, som initierades av Centerns Hannes Manninen i regeringen Vanhanen I. Att reformen kom att leda till vad Katainen på videon kallar "hallinto-himmeli" är en följd av att Centern måste kompromissa med regeringspartnern SDP. Även Samlingspartiet och Katainen personligen godkände kompromisslösningen år 2006, samtidigt som Katainen tillsammans med ledningen för Centern och SDP kom överens om lösningen på "Sibbofrågan".
Det behövs reformer för att trygga servicen i framtiden, men reformen som skulle behövas är inte nya primärkommuner som följer gränserna för pendlingsområden. Centerns och Manninens ursprunfliga modell för kommunreformen, som har likheter med de svenska och norska modellerna, kunde fungerat väl. Problemet är väl i första hand att Centern skulle dra politisk nytta av att den nuvarande kommunstrukturen bevarades och att en del av kommunens uppgifter flyttades till landskapsförbunden. Det finns även andra problem med den nuvarande strukturen så som skattekonkurrensen mellan Esbo och Helsingfors, men det problemet har Virrkunen inte alls tänkt åtgärda genom kommunsammanslagningar. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".)
Att en kommun skal bestå av ett pendlingsområde eller motsvarande funktionellt sammanhängande område står det redan i den nuvarande kommunindelningslagen. Benämningen pendlingsområde är dock högst diffust. Hör Helsingfors till Borgå pendlingsområde, då jag jobbar i Borgå men bor i Nordsjö i Helsingfors? Hur många procent av befolkningen i ett område borde pendla för att området skall höra till ett visst pendlingsområde? Kartan över pendlingsområden kan se helt olika ut beroende på vilka procentgränser man utgår ifrån. Kartan kan även se olika ut beroende på om man delar in kommuner i olika delar, som kan höra till olika pendlingsområden. Sedan kan en kommun höra till en kommun som i sin tur hör till ett skilt pendlingsområde ...
Helsingin Sanomat publicerade den 6 oktober på tidningens ledarsida en artikel med rubriken "Työssäkäyntialue ei sovi palvelujen perustaksi". Av rubriken kan man räkna ut att artikeln inte är författad av Helsingin Sanomats ledarskribenter, utan av en gästkolumnist. Det är ändå anmärkningsvärt att artikeln publicerades på ledarsidan. Artikeln har även delats av Sibbo kommundirektör på Twitter.
I den ovannämnda artikeln skriver Juha Kostiainen bl.a. följande:
Sitra on ehdottanut, että terveydenhuollon rahoitus- ja ohjausjärjestelmässä siirryttäisiin yksikanavaiseen rahoitukseen, jossa nykyiset rahavirrat koottaisiin yhteen paikkaan. Tämä kansallinen tilaaja-rahoittaja vastaisi terveyden- ja vanhustenhuollon palveluiden rahoittamisesta ja erikoissairaanhoidon palveluiden tilaamisesta.
Perusterveydenhoidon palveluja voisivat tarjota sekä yksityinen että julkinen sektori. Potilaalla olisi vapaus valita omalääkärinsä, ja raha seuraisi potilaan, tai paremminkin asiakkaan, mukana. Kilpailu perustuisi laatuun, koska hoidon hinta olisi määrätty. Valinnanvapauteen perustuva malli on käytössä useissa Ruotsin maakunnissa.
Uudistus poistaisi kokonaan kuntien vastuun terveydenhuollon järjestämisestä. Tämä helpottaisi merkittävästi kuntatalouksien tasapainottamista.
På Sipoon Sanomats webbplats kan man för tillfället ta ställning till om man är rädd för att Sibbo spjälkas upp.
Igår publiceradesstadsdirektörens förslag till budget för Helsingfors stad för år 2012.Budgetförslaget innehåller föga av intresse för stordistriktet inkorporeringsområdets del. Det intressantaste är att stordistriktet Östersundom inte syns i budgetförslaget.
Inte ens i diagrammet över investeringar för nya projektområden fram till år 2016 finns projektområdet med. På kartan över "De största trafkleds-, park-, grundberednings- och strandbyggnadsprojekten år 2012" finns inge projekt för Östersundom med. Det samma gäller kartan över "Betydande husbyggnads- och idrottsanläggningsprojekt år 2012". Här har man rent av tagit bort "Östersundom idrottsplatser", som finns med i budgetförslaget och budgeten för ett år sedan. (Se "Östersundom idrottsplatser. Den 6 oktober 2010"
och "De största byggnadsprojekten. Den 13 december 2010".)
På webbplatsen Landbo.fi om bollplanen i Landbo, som enligt stadens planer skulle utvecklas till en "näridrottsplats". Av budgetförslaget att döma ser projektet ut att ha lagts på is.
I budgetförslagetr omnämns Östersundom dock i samband med "bindande verksamhetsmål".
D den nya kommunreformen får fortsättningsvis stort utrymme i medierna. Kommunminister Henna Virkkunen talade igår på en journalistträff. På plats var bl.a. FNB, vilket resulterat i en artikel med rubriken "Metoderna för kommunreformen diskuteras under vintern" i dagens nummer av Borgåbladet. Någon klarhet i hur det blir med tvångssammanslagningar ger artikeln minsann inte. Tvärtom hävdar Virrkunen att man inte inom regeringskretsar diskuterat metoderna!
Hufvudstadsbladet har publicerat en egen motsvarande artikel med rubriken "Brottom med kommunreformen". På Hbl:s webbplats finns en variant av artikeln med rubriken "Kommunreformen borde ha gjorts för tio år sedan". I den senare versionen kan man läs att "Förra veckan när Sibbos kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström presenterade ett tredelat Sibbo som ett alternativ applåderade Virkkunen initiativet och sade att det är en intressant öppning och just ett sådant initiativ som behövs från kommunernas sida nu." I tidningsversionen hävdas det att Virkkunen sade motsvarande i Hbl för en vecka sedan. Det är någonting som jag helt missat, ifall det stämmer. Däremot har jag i blogginlägget "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011" noterat att gruppordförande Jan Vapaavuori, som varit med och format regeringsprogrammet för kommunreformens del, berömt Christel Liljeströms initiativ.
I dagens nummer av Hufvudstadsbaldet ingår en insändare av Liljeström med rubriken "Analytisk debatt". Samma insändarartikel har Borgåbladet idag publiceat under rubriken "Självständigt Sibbo".
Bbl 7.10 2011 s 9
I mitt inlägg "755 000 euro för 0,2 ha. Den 5 oktober 2011" noterade jag att det på föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte igår fanns två markköp i Östersundom. Nämnden godkände som väntat föredragandes förslag.
Fallet Peltomäki har den senaste veckan fallit i skuggan av den nya kommunreformen och förslagen att stycka Sibbo, åtminstone på denna blogg. Nättidningen Uusi Suomi publicerade redan den 22 september en text med rubriken "Uusi versio kohuerosta: 'Joutui Helsingin Sanomien hampaisiin'". I texten, som baserar sig på ett blogginlägg av Jussi Saramo (vf), nämns inte Jukka Peltomäkis linje när det gäller utvecklingen av Östersundom. Istället noteras Sanomas intressen intressen när det gäller planeringgningen i Vanda samt att "Monet demarit epäilivät Hesarin olevan ristiretkellä itsenäistä Vantaata puolustanutta Peltomäkeä vastaan."
I offentligheten är det främst inom De gröna och Vänsterförbundet som man kritiserat klappjakten på Peltomäki. Sfp som saknar representation i stadsstyrelsen, hör till samma borgerliga fullmäktigegrupp som Samlingspartiet, medan Sdp med Samlingspartiet kom överens om avsättningen av Peltomäki när situationen blivit ohållbar. Det torde dock vara en allmän uppfattning att Helsingin Sanomat medvetet höll drevet igång med målsättningen att tvinga Peltomäki att avgå. Det bör dock medges att även Vantaan Sanomat här hade en avgörande roll. Huruvida tidningen här bevakade samlingspartistiska intressen eller det i första hand handlar om att redaktör Risto Hietanen har velat komma med scoop liknande dem han fick erkännande för i medlet av 1990-talet kan jag inte ta ställning till. Några verkliga scoop har Hietanen dock inte lyckats komma med denna gång.
Genom att kritisera medieuppståndelsen kring Peltomäki vill jag inte i sig förringa betydelsen av en hög moral i privatlivet. Jag känner inte till Peltomäkis privatliv i större utsträckning och det angår inte heller mig, men ifall en (eller två) tredje part finns med i ett triangeldrama, så är det framför allt denna tredje part som oskyldigt fått lida av medieuppståndelsen. Peltoniemis förhållande utanför äktenskapet hade aldrig uppmärksammats om det inte just varit för att vissa krafter ville bli av med honom.
Efter att Peltomäki tvingats avgå har en del medier låtit Peltomäki uttrycka sin syn på drevet mot honom. Däremot har medierna helt försummat den kritik som man speciellt från grönt håll har riktat mot Helsingin Sanomat, stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen och avsättandet av Peltomäki. Helsingin Sanomat censurerade t.o.m. min oskyldiga webbkommentar på tidningens webbplats, där jag föreslog att Helsingin Sanomat stod bakom uppståndelsen kring Peltomäki och därmed indirekt förorsakat kostnaderna för uppsägningen.
På Wikipedia har informationen om Peltomäki uppdaterats med bakgrunden till Peltiomäkis avgång.
http://fi.wikipedia.org/wiki/Jukka_Peltom%C3%A4ki
Turun Sanomat publicerade den 26 augusti en kolumn av miljöminister Ville Niinistö (grön) med rubriken "Kansallispuistoihin vahvistusta". I kolumnen berör Ninistö även Sibbo storskog. Jag citerar:
Sipoonkorpi on runsaan 7200 hehtaarin laajuinen kallioisten metsien, korpien, pikkusoiden, purojen, lehtojen ja viljelymaisemien mosaiikki. Lauantaina avattavassa Sipoonkorven kansallispuistossa on tästä aluekokonaisuudesta nyt jo mainitulla lailla suojeltu ainoastaan vajaat 2000 hehtaaria. Puisto ei ole yhtenäinen, vaan se koostuu useista valtion omistuksessa olevista erillisistä palstoista. Puistoa aiotaan jatkossa laajentaa yhteistyössä seudun kuntien kanssa.
Yhteistyöllä Sipoonkorpea vaalimalla siitä saadaan eheä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmi, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa.
Helsingfors fastighetsnämnd skall på sitt möte i torsdag behandla två olika markaffärer i Östersundom. Den ena affären gäller en obebyggd fastighet på Björnsö. I storleken av fastigheten framgår inte ur föredragningslistan eller bilagorna, men arealen är 1945 m2 eller knappt 0,2 ha. Då priset är 755 000 euro blir kvadratmeterpriset 388 euro. Det bör dock noteras att det här naturligtvis inte rör sig om råmark, men det är synnerligen dålig affärsverksamhet då Helsingfors stad köper färdigt planerad mark. Affären motiveras enligt följande:
Av Östersundoms stränder är c. 50 % Natura- eller skyddsområden. De obebyggda eller för rekreation anvisade stränderna utgör c. 15 %, varav Helsingfors äger en dryg tredjedel. Stadens stränder ligger i huvudsak vid Husö. Resten, c. 35 % av stränderna är privata strandtomter och båthamnar.
Helsingfors har i sin planering och markanskaffning målmedvetet och långsiktigt strävat till att skaffa stränder för offentligt bruk. Av strandlinjen i Helsingfors utan Östersundom är c. 85 % öppen för allmänheten. Vid planeringen av Östersundom är ökandet av de allmänna stränderna (parker, simstränder och småbåtshamnar) ett viktigt delmål. Stadsplaneringsnämnden satte den 18.2.2010 i samband med behandlingen av planeringsprinciperna för Björnsö, som mål, att minst 50 % av dess strandlinje skall vara öppen för allmänheten. I målet ingår privata stränder, som likt öns kommersiella småbåtshamn är öppna för allmänheten. Staden äger c. 5 % av stränderna på Björnsö.
Med beaktande av naturskyddsmålen och ägostrukturen kräver en väsentlig ökning av de allmänna stränderna att staden anskaffar även privat ägda strandtomter. Den erbjudna fastigheten kan även användas som bytesobjekt, om man med den kan underlätta bildandet av en enhetlig allmän strandhelhet på annat håll i Östersundom.
Den offererade fastigheten ligger nära strandtomten, som staden köpte i våras (Sjökaptensvägen 37) och Kasabergets rekreations- och strandområde.
Anskaffandet av fastigheten är motiverat för att utöka stadens mark- och strandägor. Det är dessutom i enlighet med stadens markpolitik och Östersundoms planeringsmål. Det faktum, att strandfastigheter sällan är till salu i området talar även för ett köp.
Helsingfors stad äger idag c. 1 045 ha mark i Östersundom, vilket motsvarar c. en tredjedel av markområdet.
Den andra markaffären gäller en Elisas fastighet på 0,5 ha utom telefoncentralen och en liten gårdsplan, som telekombolaget behåller. Från den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors markegendom i Östersundom har man försökt lämna bort den kontroversiella gränsen vid avtaget från Österleden till Ring III, men inte helt lyckats.
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel av Helsingfors naturskyddsförenings ordförande Sirkku Manninen med rubriken "Puolustusvoimien läsnäolo turvaa parhaiten Santahaminan luonto- ja kulttuuriarvot". Förutom om Sandhamn handlar artikeln även om Östersundom. Jag citerar:
Mitä tulee "Pornaisiin" muuttamiseen, niin itäsuunta näyttää houkuttelevan varakkaitakin asukkaita, kuten saimme lukea Sipoonrantaa käsitelleestä kirjoituksesta (HS Kaupunki 3.10.). Saman asian on voinut havaita jo aikaisemmin esimerkiksi Karhusaaren asuntokantaa katsellessaan.
Kyseinen asutus perustuu kuitenkin yksityisautoilun varaan. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen, Vantaan ympäristöyhdistyksen, Sipoon Luonnonsuojelijoiden ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piirin yhdessä designtoimisto Dadotankin kanssa laatimassa Östersundomin alueen varjokaavassa otettiin lähtökohdaksi ekologisempi asumisväljyys ja toimiva raideliikenneyhteys. Sen avulla Östersundomiin saataisiin rakennettua asunnot noin 45000 hengelle alueelle, joka on kooltaan vain noin kuusi neliökilometriä.
Kolmen kunnan yhteisessä virallisessa yleiskaavaluonnoksessa esitettiin vastaavasti 65000-70000 hengen asuttamista noin 19,4 neliökilometrin alueelle. Varjokaava-vaihtoehdon avulla saataisiin säilytettyä Östersundomin luontoarvot, kulttuurimaisema sekä virkistysalueet suurimmaksi osaksi.
Helsingillä oli vuonna 2010 laskelmien mukaan 2,9 miljoonan kerrosneliömetrin kaavavaranto, joten tarvetta Santahaminan kaavoittamiseen asuntokäyttöön ei sen puolesta ole. Samasta syystä Östersundominkaan kaavoittamisen ja rakentamisen kanssa ei ole niin kiire kuin jotkin tahot ovat antaneet ymmärtää.
Det kan påpekas att "Pornainen" och "Pornaiset" har blivit en synonym till "Nurmijärvi". Den oönskade utflyttningen och spridningen av samhällsstrukturen sker inte alls bara i nordlig och västlig riktning, så som det hävdades i samband med Sibbofrågan då det begav sig för några år sedan. Med flyttning till "Pornaisiin" syftar man på grönt håll inte minst på flyttning till Sibbo, men benämningen "Sipoo" eller "Sipoot" fungerar av förekommen anledning inte som benämning för det oönskade fenomenet. Motiveringen till inkorporeringen var ju påståendet att Helsingfors bara kunnat växa norrut och västerut.
Bbl 5.10 2011 s 5
I dagens nummer av Borgåbledet ingår en artikel med rubriken "Diskussionen om ett delat Sibbo blev inte av".
Hbl 5.10 2011 s 15
I dagen nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo och en av Den personifierade arrogansen, kommunslaktaren Harry "Bogo" Bogomoloff.
Igår beslöt kommunfullmäktige i Sibbo att Sibbo skall gå med i Helsingforsregionens trafik vid årsskiftet. De som röstade mot förslaget röstade för att Sibbo går med i HRT först den 1 augusti nästa år. Medlemskapet har setts som ett steg mot en sammanslagning med Helsingfors eller åtminstone som ett hinder för en orientering mot Borgå.
Twitter 3.10 2011
Yle publicerade igår en text med rubriken "Santahaminasta toivotaan ratkaisua Helsingin tonttipulaan". Här kan man läsa följande citat av direktören för stadsplaneringskontorrt i Helsingfors Tuomas Rajajärven:
- Uuden yleiskaavan yhteydessä tulevat esiin ne rakentamismahdollisuudet, jotka tulevat sen jälkeen, kun satamilta vapautuneet alueet on rakennettu. Sen jälkeen meillä on tilanne, että rakennusmahdollisuudet putoavat merkittävästi. Ja silloin tulevat varmasti keskusteluun sekä Santahamina että Malmin lentokenttä.
Intressant nog nämner Rajajärvi, som är ordförande för Östersundom-kommittén inte Östersindom, fastän inkorporeringen av Östersundom var ämnad att ersätta så väl Sandhamn som flygfältet i Malm.
Senare på dagen på dagen publicerade Yle en annan nyhetstext med rubriken "Kaupunkisuunnittelun uusi luotsaaja rakastaa pilvenpiirtäjiä". I texten kan man läsa följande citat av Helsingfors stadsplaneringsnämnds nya ordförande Lasse Männistö (saml):
Yli puolet Helsingin kaupunginvaltuutetuista allekirjoitti viime viikolla aloitteen Santahaminan muuttamiseksi asuin- ja virkistyskäyttöön. Männistön mielestä Santahaminan muuttaminen asuinkäyttöön ei ole ajankohtaista.
- Jo päätettyjen uusien asuinalueiden kaavoittaminen ja rakentaminen on tärkeintä. Seuraavaksi kulman takana on Östersundomin kaavoittaminen. Santahaminan muuttaminen asuinalueeksi on ikuisuusaihe. Mielestäni se on edelleen tärkeä puolustuksen ja luontoarvojen kannalta.
Männistö skulle inte vara ordförande för stadsplaneringsnämnden, om han inte delade stadssrtrelseordförande Risto Rautavas och Jan Vapaavuoris åsikt i Sandhamnfrågan.
Stadsplaneringsnämndens viceordförande Osmo Soininvaara skrev för sin del igår hela två blogginlägg där han argumenterade för att Sandhamn bör bebyggas. I ett fjärde blogginlägg för dagen kommenterade Soininvaara Sibbos medlemskap i Helsingforsregionens trafik:
Varaudutaan siihen, että Sipoo liittyy HSL:n jäseneksi. Sitten päästään seutulipulla landelle (kesämökki Hangelbyssä). Mielenkiintoinen tariffitilanne. Östersundomiin tulee vyöhykeraja, jossa rajoittuvat toisiinsa ykkösvyöhyke (Helsinki) ja kolmosvyöhyke (Sipoo, Kirkkonummi ja Kerava)
Veckans fråga på YLE Östnyland lyder "Om Sibbos historia är all, hur tycker du Sibbo bäst styckas upp?" Bland svarsalternativen finns att hela Sibbo ansluts till Helsingfors, men inte att hela Sibbo ansluts till Borgå. Av de som svarat på frågan anser en klar majoritet att en del av Sibbo skall anslutas till Borgå.
Inlägg
