Av Östersundoms stränder är c. 50 % Natura- eller skyddsområden. De obebyggda eller för rekreation anvisade stränderna utgör c. 15 %, varav Helsingfors äger en dryg tredjedel. Stadens stränder ligger i huvudsak vid Husö. Resten, c. 35 % av stränderna är privata strandtomter och båthamnar.
Helsingfors har i sin planering och markanskaffning målmedvetet och långsiktigt strävat till att skaffa stränder för offentligt bruk. Av strandlinjen i Helsingfors utan Östersundom är c. 85 % öppen för allmänheten. Vid planeringen av Östersundom är ökandet av de allmänna stränderna (parker, simstränder och småbåtshamnar) ett viktigt delmål. Stadsplaneringsnämnden satte den 18.2.2010 i samband med behandlingen av planeringsprinciperna för Björnsö, som mål, att minst 50 % av dess strandlinje skall vara öppen för allmänheten. I målet ingår privata stränder, som likt öns kommersiella småbåtshamn är öppna för allmänheten. Staden äger c. 5 % av stränderna på Björnsö.
Med beaktande av naturskyddsmålen och ägostrukturen kräver en väsentlig ökning av de allmänna stränderna att staden anskaffar även privat ägda strandtomter. Den erbjudna fastigheten kan även användas som bytesobjekt, om man med den kan underlätta bildandet av en enhetlig allmän strandhelhet på annat håll i Östersundom.
Den offererade fastigheten ligger nära strandtomten, som staden köpte i våras (Sjökaptensvägen 37) och Kasabergets rekreations- och strandområde.
Anskaffandet av fastigheten är motiverat för att utöka stadens mark- och strandägor. Det är dessutom i enlighet med stadens markpolitik och Östersundoms planeringsmål. Det faktum, att strandfastigheter sällan är till salu i området talar även för ett köp.
Helsingfors stad äger idag c. 1 045 ha mark i Östersundom, vilket motsvarar c. en tredjedel av markområdet.
Den andra markaffären gäller en Elisas fastighet på 0,5 ha utom telefoncentralen och en liten gårdsplan, som telekombolaget behåller. Från den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors markegendom i Östersundom har man försökt lämna bort den kontroversiella gränsen vid avtaget från Österleden till Ring III, men inte helt lyckats.
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel av Helsingfors naturskyddsförenings ordförande Sirkku Manninen med rubriken "Puolustusvoimien läsnäolo turvaa parhaiten Santahaminan luonto- ja kulttuuriarvot". Förutom om Sandhamn handlar artikeln även om Östersundom. Jag citerar:
Mitä tulee "Pornaisiin" muuttamiseen, niin itäsuunta näyttää houkuttelevan varakkaitakin asukkaita, kuten saimme lukea Sipoonrantaa käsitelleestä kirjoituksesta (HS Kaupunki 3.10.). Saman asian on voinut havaita jo aikaisemmin esimerkiksi Karhusaaren asuntokantaa katsellessaan.
Kyseinen asutus perustuu kuitenkin yksityisautoilun varaan. Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen, Vantaan ympäristöyhdistyksen, Sipoon Luonnonsuojelijoiden ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piirin yhdessä designtoimisto Dadotankin kanssa laatimassa Östersundomin alueen varjokaavassa otettiin lähtökohdaksi ekologisempi asumisväljyys ja toimiva raideliikenneyhteys. Sen avulla Östersundomiin saataisiin rakennettua asunnot noin 45000 hengelle alueelle, joka on kooltaan vain noin kuusi neliökilometriä.
Kolmen kunnan yhteisessä virallisessa yleiskaavaluonnoksessa esitettiin vastaavasti 65000-70000 hengen asuttamista noin 19,4 neliökilometrin alueelle. Varjokaava-vaihtoehdon avulla saataisiin säilytettyä Östersundomin luontoarvot, kulttuurimaisema sekä virkistysalueet suurimmaksi osaksi.
Helsingillä oli vuonna 2010 laskelmien mukaan 2,9 miljoonan kerrosneliömetrin kaavavaranto, joten tarvetta Santahaminan kaavoittamiseen asuntokäyttöön ei sen puolesta ole. Samasta syystä Östersundominkaan kaavoittamisen ja rakentamisen kanssa ei ole niin kiire kuin jotkin tahot ovat antaneet ymmärtää.
Det kan påpekas att "Pornainen" och "Pornaiset" har blivit en synonym till "Nurmijärvi". Den oönskade utflyttningen och spridningen av samhällsstrukturen sker inte alls bara i nordlig och västlig riktning, så som det hävdades i samband med Sibbofrågan då det begav sig för några år sedan. Med flyttning till "Pornaisiin" syftar man på grönt håll inte minst på flyttning till Sibbo, men benämningen "Sipoo" eller "Sipoot" fungerar av förekommen anledning inte som benämning för det oönskade fenomenet. Motiveringen till inkorporeringen var ju påståendet att Helsingfors bara kunnat växa norrut och västerut.
Bbl 5.10 2011 s 5 |
I dagens nummer av Borgåbledet ingår en artikel med rubriken "Diskussionen om ett delat Sibbo blev inte av".
Hbl 5.10 2011 s 15 |
I dagen nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo och en av Den personifierade arrogansen, kommunslaktaren Harry "Bogo" Bogomoloff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar