Diskussionen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda eller en sammanslagningn av samtliga fyra städer i huvudstadsregionen fortsätter. Jag har bestämt mig för att inte köpa senaste numret av Me Naiset, som innehåller en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori. (Se "Två till tre nya trädgårdsstäder. Den 18 september 2008".) Lite mera av vad Vapaavuori tycker om tvångssammanslagningar framgår emellertid av en notis som idag publicerats av Pohjalainen. Jag citerar ur notisen, som har rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori: pakkoliitokset perusteltuja jos seutukunnan kehitys kärsii":
Vuodenvaihteessa toteutuu Vapaavuoren ajama pakkoliitos, kun Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin.
Pakkoliitokset ovat ministerin mukaan erittäin herkkiä ja vaikeita asioita.
- Mutta on ihan selvää että meillä on maassa eräitä muitakin kaupunkiseutuja, joissa nykyisiin kuntarajoihin liittyen aito yhteistyö on luvattoman heikkoa, joka puolestaan heikentää koko seudun kehitystä ja kasvua. Yksi näistä on Vaasanseutu, kertoi Vapaavuori Pohjalaiselle.
Asuntoministeri Jan Vapaavuoren mielestä koko Vaasanseutu kärsii nykyisestä tilanteesta.
Alternativet att Helsingfors, Vanda och Sibbo går samman har inte nämnts i de senaste dagarna. Det alternativet skulle innebära en tvångssammanslagning och då kunde man i princip lika bra tvinga Esbo och Grankulla med i en sammanslagning. Däremot dyker fallet Sibbo ständigt upp i diskussionsspalterna när en eventuell sammanslagning i huvudstadsregionen diskuteras. Enligt dagens Helsingin Sanomat stöder även Jyrki Katainen en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, så länge den är frivillig. Katainen är här i princip på samma linje som Mari Kiviniemi, som igår och idag kritiserat Jan Vaopaavuoris stöd av tvångssammanslagningar. Däremot stöder Tarja Cronberg enligt Helsingin Sanomat en tvångssammanslagning i huvudstadsregionen.
Efter riksdagsvalet skrev Kiviniemi inte ett blogginlägg på över ett år. Inför kommunalvalet har hon återupptagit bloggskrivandet. Idag har Kiviniemi även skrivit ett inlägg på Uusi-Suomis valblogg. Inlägge, som har rubriken "Pääkaupunkiseudun kunnat yhteen omasta tahdostaan", innehåller några intressanta detaljer. Jag återger här slutet av Kiviniemis inlägg:
en missään nimessä hyväksy viime päivinä väläyteltyä pakkoliitosmahdollisuutta edes tänne pääkaupunkiseudulle. Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä sovittiin, että pakkoliitosmahdollisuutta voidaan harkita vain erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevien kuntien kohdalla. Näissäkin tapauksissa ratkaisuihin pyritään neuvottelemalla ja pakkoliitosmahdollisuus on lainmuutoksen takana.
Kestävä tie tulokselliseen kuntien yhdistymiseen on vapaaehtoisuus ja aito sitoutuminen uuteen kuntaan, mitä ei pakolla saada. Jos pakkoliitosten Pandoran lipas avataan, puututaan kaikkien Suomen kuntien itsemääräämisoikeuteen peruuttamattomalla tavalla. Pakkoliitokset eivät kuulu hallituksen linjaan ja tässä suhteessa pääkaupunkiseudun kuntia on kohdeltava tasavertaisesti muiden kuntien kanssa.
Bostadsministern är måltavlan för Kiviniemis kritik. I blogginlägget utgår kommunminister Kiviniemi inte från den rådande kommunindelningslagen, som inte möjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Istället utgår Kiviniemi från en överenskommelse, som gjordes i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Denna överenskommelse förefaller väga mera än lagen, som det går att ändra på. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".) Tvångssammanslagningar av kommuner i en svår ekonomisk situation är inte möjlig enligt gällande kommunindelningslag, men i vintras lär Kiviniemi ha hotat Pelkosenniemi med tvångssammanslagning. (Se "Natura-områden. Den 17 mars 2008".) Vad är det för en överenskommelse som Kiviniemi talar om?
Vem är det som har ingått överenskommelsen? Vem är bunden av denna överenskommelse, som förväntas gälla även efter nyvalet. Samlingspartiet satt inte med i senaste regering, men det förefaller som om Kiviniemi betraktar även Vapavuori som bunden av överenskommelsen. Vad jag förstår talar Kiviniemi om en överenskommelse som ingicks i slutet av juni 2006, efter att Helsingfors hade gjort sitt initiativ till en ändring av kommunindelningen och ministrarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen hade lovat stöda den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Samlingspartiet och SDP hade velat ge rum för tvångssammanslagningar i samband med kommunreformen, men SDP:s förhandlare Rakel Hiltunen, som råkar vara stadsfullmäktigeordförande, godtog i slutet av juni kommunministerns och Kommunförbundets förslag till kommunreform, som inte gav rum för tvångssammanslagningar. Även oppositionspartiet Samlingspartiet, vars gruppledare hette Jan Vapaavuori, godkände förslaget till ramlag. Månne inte inkorporeringen av sydvästra Sibbo ingick i överenskommelsen, som Kiviniemi talar om i sitt blogginlägg?
Kiviniemi ser tvångssammanslagningar som en Pandoras ask, men vad annat än en Pandoras ask var statsrådets beslut om en tvångsannektering av sydvästra Sibbo? Det finns ju andra städer än Helsingfors där samarbetet över gränserna inte tillfredställer. HFD torde ha hittat på att motivera beslutet med Helsingforsregionens specialställning just för att försöka slå på locket och förhindra att Sibbo blev ett prejudikat. Någon jämlik behandling av kommunerna kan man här minsann inte tala om.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar