Fallet Vanhanen. Den 2 april 2008

I utländska medier har man igår och idag dragit paralleller mellan fallet Kanerva och fallet Vanhanen. Jag behöver knappast upprepa likheterna mellan de två fallen. Kanervas fall har tolkats som ett tecken på mediernas ökade bevakning av politiken. Själv ser jag spektaklet snarare som ett tecken på underhållningens ökade betydelse inom nyhetsförmedlingen. Bevakningen av SMS-Ikes privatliv har föga med politisk journalistik att skaffa. Å andra sidan kan det vara relevant information att utrikesministern saknar omdöme eller karaktär och håller sig med farliga förbindelser. Till liknande slutsatser kom Helsingfors tingsrätt i rättsfallet Vanhanen. Att mediernas bevakning av politiken inte alltid fungerar visar fallet Sibbo. Fallet Sibbo har kanske varit allt för komplicerat att gestalta, men jag tycker mig bakom mediernas försiktighet även se en ovilja att ifrågasätta en rådande koncensus. Försöket att uppnå samförstånd misslyckades i Sibbo-frågan, men centrala maktutövare inklusive Helsingin Sanomats ledarskribenter höll sig till den överenskomna linjen.

I dagens nummer av Borgåbladet omnämns Joukko Tikkanen som en "kändis" med anledning av "trillern" Sipoon ryöstö. (Se "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007".) I sin bok växlar Tikkanen fakta och fiktion på ett problematiskt sätt. Jag undrar om inte Tikkanen kunde stämmas för ärekränkning med anledning att läsarna omöjligen alltid kan veta var gränsen mellan saga och sanning går. I likhet med Susan Ruusunen (Kuronen) torde Tikkanen även förmedla information som han fått i förtroende. Helt klart torde det dock vara att Tikkanens förklaring av Vanhanens stöd för en inkorporering är ren fiktion. I Sipoon ryöstö blir statsministern förförd av en kvinna, som visar sig vara en lockfågel. Smygfilmade erotiska scener används för att utpressa statsministern att stöda en inkorporering. Fallet Kanerva visar att Tikkanens förklaring inte är helt orealistisk. Så väl statministerns som den förre utrikesministerns textmeddelanden kunde ha använts i utpressningssyfte.

Min egen förklaring till Vanhanens och förre kommunministern Hannes Manninens motiv i fallet Sibbo är inte alls lika mediesexig som statsministerns privatliv. Men även min förklaring handlar om en kvinna som mera eller mindre utpressade Manninen och Vanhanen att stöda Helsingfors krav.