Senaste vecka ingick i Sipoon Sanomat en artikel med rubriken "Paras-kelpoisuus riippuu yleiskaavasta". Enligt artikeln beror det på den kommande generalplanen om finansministeriet anser att Sibbo uppfyller ramlagens krav på ett befolkningsunderlag på "ungefär minst 20 000" invånare. Som en följd av annekteringen kommer Sibbo att ha en för liten befolkning för att fortsätta som självständig kommun. Finansministeriet kan nu ställa krav, som stämmer dåligt överens med den kommunala självstyrelsen. Överhuvudtaget är väl hela KSSR och ramlagen problematisk med tanke på den kommunala självstyrelsen. I sitt tal "Puitelain soveltaminen ja kuntien toimeenpanosuunnitelmat" sade Hannes Manninen den 2 februari 2007 att "Verkställandet av ramlagen är inte så mycket juridik utan mera politik" och vidare "Att syssla med hårklyverier om vad som uppfyller detaljerna i lagen, som t.ex. en gräns på 20 000 invånare, bidrar inte till genomförandet av det fundamentala målet i reformen." Jag undrar vilket "det fundamentala målet" är. På grund av oklarheter i hur ramlagen skall tolkas kunde inte heller HFD ta ställning till i vilken mån annekteringen försvårar Sibbos förutsättningar att förbli en självständig kommun.
Efter annekteringsbeslutet är det för Sibbo viktigt att kommunen har en klar plan för hur kommunen snabbt skall komma upp till 20 000 invånare. Sibbo behöver inte växa bara för att undvika nya inkorporeringar, utan även för att uppfylla ramlagens krav. KSSR-kraven kan emellertid lätt bli ett kort med vilket man kör över kommuninvånarnas vilja. För att komma upp till invånartalet 20 000 behövs det inte några nya bostadsområden. Snabbast växer kommunen om man satsar resurserna på utveckling av befintliga centra. Visst är det absurt att Helsingfors och huvudstadregionen i samband med KSSR-hörandet och förhandlingarna kring ramlagen krävde en gränsändring som medför att Sibbo inte uppfyller KSSR-lagens krav. Än mera absurt är det att Manninen av allt att döma gick med på kraven för att lagförslaget skulle accepteras av Helsingfors.
Efter annekteringsbeslutet är det för Sibbo viktigt att kommunen har en klar plan för hur kommunen snabbt skall komma upp till 20 000 invånare. Sibbo behöver inte växa bara för att undvika nya inkorporeringar, utan även för att uppfylla ramlagens krav. KSSR-kraven kan emellertid lätt bli ett kort med vilket man kör över kommuninvånarnas vilja. För att komma upp till invånartalet 20 000 behövs det inte några nya bostadsområden. Snabbast växer kommunen om man satsar resurserna på utveckling av befintliga centra. Visst är det absurt att Helsingfors och huvudstadregionen i samband med KSSR-hörandet och förhandlingarna kring ramlagen krävde en gränsändring som medför att Sibbo inte uppfyller KSSR-lagens krav. Än mera absurt är det att Manninen av allt att döma gick med på kraven för att lagförslaget skulle accepteras av Helsingfors.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar