Yle har publicerat en längre notis med rubriken "Kemijärven valtuusto pohtii sellutehtaan pakkolunastusta". I notisen noteras det att "Kemijärven kaupunginhallituksen puheenjohtaja Heikki Nivala uskoo lunastusmahdollisuuteen ja vertaa sitä tuoreeseen Sipoon tapaukseen."
Jacob Söderman har igår på sin blogg på finska och svenska kommenterat lagmotionen om en nationalpark. Han noterar bl.a. att "Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen ... stödde projektet". Jag finner det i sammanhanget betydelsefult att Hitunen inte bara är Rakel Hiltunen, utan uttryckligen även Helsmingfors stadsfullmäktiges ordförande. Våren och försommaren 2006 förhandlade stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen med dåvarande kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen om en anslutning av den av Helsingfors ägda marken till huvudstaden samtidigt som SDP:s huvudförhandlare Rakel Hiltunen förhandlade med kommunminister Hannes Manninen om KSSR. De officiella motiveringarna till en inkorporeringen var behovet av tomtmark. Nu har Hiltunen undertecknat en lagmotion enligt vilken Helsingfors "färdiga tomtmark" i Sibbo ansluts till en nationalpark. Fastän HFD i sitt beslut upprepar beskyllningarna om att Sibbo inte utvecklats så som andra kommuner i Helsingforsregionen och påstår att "mycket olika utvecklingsutsikter" ännu år 2005 var möjliga i södra Sibbo, anser jag att man från Sibbos sida borde ha argumenterat mot utredningsmannens förslag med att framhävda områdets naturvärlden istället för att lägga fram egna massiva planer, som hotade miljön. Även efter statsrådets och HFD:s beslut tycks det ju finnas mycket olika utvecklingsutsikter.
För övrigt är statsminister Vanhanen inte den enda som talat om "nästan 1000 hektar färdig tomtmark" i sydvästra Sibbo. När Helsingfors stadsstyrelses representant i stadsplaneringsnämnden, kommendör Risto Rautava, som numera är ordförande för den samlingspartistiska fullmäktigegruppen, hösten 2005 ville bevara Sandhamn i militärt bruk, föreslog han på ett stadsfullmäktigemöte att man istället för på Sandhanmn kunde bygga utanför stadens gränser och att "hyvä sellainen kohta, missä voitaisiin aloittaa, mielestäni on Sipoon suunta, jossa Helsinki - huom. Helsinki - omistaa jo noin 800 ha suhteellisen valmista rakennusmaata". (Se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007".) Samanlagt torde Helsingfors äga cirka 1700 hektar mark uttspritt över Sibbo. Jag vore mycket intresserad av att veta vilka 800 hektar av dessa som Rautava betraktar som "relativt färdrig byggnadsmark" och hur han kommit fram till just talet 800. Talet 800 råkar för övrigt motsvara den mark som Helsingfors äger innan för det område som utredningsman Pekka Myllyniemi föreslog att skulle anslutas till Helsingfors.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar