Flera prejudikat. Den 24 januari 2008

Helsingin sanomat har på morgonen på tidningens webbplats publicerat FNB:s artikel med rubriken "Tontit kallistuvat Sipoolta Helsingille siirtyvällä alueella". Några övertygande argument för påståendena i rubriken ges det inte. Prishöjningen är inte nödvändigtvis inte Helsingfors intresse. I artikeln noteras det att "Helsingin kaupunki omistaa Lounais-Sipoon maista vain kahdeksan neliökilometriä eli runsaan neljänneksen." Jag vill tillägga att största delen av marken som ägs av Helsingfors inte lämpar sig för bebyggelse. Till notisen har Helsingin Sanomat senare på morgonen lagt till kartan från september 2006, som visar hur Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori enligt tidningen försökte utpressa Sibbo att avstå från ett område på ungefär 25 kvadratkilometer. Området motsvarar i praktiken utredningsman Pekka Myllyniemis förslag.

Helsingfors påstådda betydande markegendom har varit ett centralt argument för en annektering. I sista stycket i avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport hävdas även följande:

Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Kunnan maanomistus helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti koska osapuolia on vähemmän. Samoin maanomistajien kanssa käytäviä neuvotteluja kaavoituksen tavoitteista ei tarvita.

Myllyniemi har kopierat det ovanciterade stycket ur Helsingfors stads förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. I inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut hävdas det lika väl att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." I blogginlägget "Markegendom som motivering. Den 29 september 2007" har jag föreslagit att inrikesministeriet kommer med det ovanciterade påståendet för att undvika att markägendom kunde bli ett prejudikat för en annektering. Nu hävdar emellertid högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut under rubriken "Bedömning av de juridiska förutsättningarna" följande:

Helsingfors stad äger stora markområden i sydvästra Sibbo. Bindande beslut om den detaljerade användningen av marken fattas först genom planläggning, men vid en förhandsbedömning har äganderätten till marken dock en faktisk betydelse för den tid som en planläggningsprocess tar i anspråk och realiseringen av planerna. Helsingfors stad har även annars goda ekonomiska och administrativa förutsättningar att österut vidareutveckla den samhällsstruktur som råder i Helsingforsregionen,

Här bör det påpekas att bedömningen av betydelsen av Helsingfors markområden i sydvästra Sibbo och stora delar av avsnittet "Bedömning av de juridiska förutsättningarna" baserar sig på "utredningen i ärendet", det vill säga på Myllyniemis lotsasutredning! Just vad bedömningarna av Helsingfors markegendom och de juridiska förutsättningarna hänvisar man till text som utredningsmannen kopierat från förvaltningscentralens utredning. Förvaltningscentralens utredning har skrivits av Eila Ratasvuori, som tidigare varit föredragande vid HFD.

Betydelsen av Helsingfors markegendom i sydvästra Sibbo kan bedömas olika, men klart är att stadens markområden ligger på helt fel ställen, ifall man vill dra en metrolinje genom området. I en artikel med rubriken "Alueen asuttaminen vaatii Helsingiltä röyhkeyttä" skrev Helsingin Sanomat den 16 januari följande:

Pääkaupunki on rakentanut vuosikymmeniä omille mailleen. Sen ei ole tarvinnut neuvotella yksityisten maanomistajien kanssa. Nyt tilanne muuttuu, kun uudelle alueelle pitäisi saada jopa nelisenkymmentä tuhatta asukasta – ja nopeasti.
...

Helsingin on opeteltava käyttämään sille laissa annettua mahdollisuutta, pakkolunastusta, mikäli sopua ei muuten synny.

I framtiden kan det bli lättare att tvångsinlösa mark. I sitt blogginlägg "Metro Söderkullaan" från den 15 januari gläder sig Osmo Soininvaara även över det andtra beslutet som HFD tog samma dag "koska se on ennakkotapaus väljemmän lunastuskäytännön puolesta".