Det finns rättsstater där makten är fördelad mellan en verkställande och en dömande makt. Det finns länder där regeringens administrativa beslut inte går att överklaga. Och så finns Finland.
När Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors annekteringsinitiativ var motiveringen att Sibbobornas rättssäkerhet är tryggad emedan det går att besvära sig över statsrådets beslut. HFD:s beslut från igår visar att denna möjlighet inte är reell. Innehållet i besvären mot statsrådets beslut hade ingen betydelse. Det var känt från förut att HFD ogärna går emot statsrådet. HFD har en liknande linje eller linjelöshet som Helsingin Sanomat: Oberoende vem som sitter i regeringen stöder man regeringens linje. I fallet Sibbo fanns det emellertid inga juridiska möjligheter att inte ogiltigförklara statsrådets beslut. Ändå förkastades alla besvär. Där motiveringar för statsrådets beslut saknades plockade domstolen fram egna motiveringar. Där de formella felen var uppenbara förbigick man påståendena om formella fel.
Det är inte politikernas uppgift att kritisera domarnas beslut liksom domarna inte borde ha låtit sig styras av politiska överenskommelser. Däremot bör medierna granska HFD:s beslut, vilket en del medier även i en viss mån har gjort. (Se Yles nyhetsartikel "Pressröster riktar kritik mot HFD " .) Jag hoppas att även så många jurister och statsvetare som möjligt granskar beslutet. Det är först och främst till denna "högre instans" som jag vill föra ärendet vidare. Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) dömer huvudsakligen i fall som berör brott mot mänskliga rättigheter och domstolen torde inte kunna upphäva HFD:s domslut. EG-domstolen (Europeiska gemenskapernas domstol) dömer huvudsakligen i tvister mellan medlemsstater i EU och EU-institutioner. Inte heller här torde man kunna överklaga beslut som tagits av HFD. Det torde finnas möjligheter att Finland prickas, fast normalt torde det vara lagstiftningen som länder prickas för, inte för tolkningen av lagen. Om det hade funnits ett enkelt sätt att överklaga HFD:s beslut, så hade HFD nog inte behandlat Sibbofrågan så som man gjorde. Däremot torde det gå att yrka på att högsta förvaltningsdomstolen själv upplöser sitt beslut.
Jag kan inte redogöra för allt som skrivits och sagt i medierna efter gårdagens beslut, men jag vill lyfta fram några artiklar. Johanna Westman har i Hbl skrivit en utmärkt ledare med rubriken "Hackkyckling visar god min". Jag citerar ur artikeln:
Lagtolkning är ingen exakt vetenskap, det framgår med all önskvärd tydlighet av HFD-beslutet i Sibbofrågan. Domstolens anspråk på att ha hållit sig strikt till juridiken framstår faktiskt som obegripligt. Texten osar av ändamålsenlighetsprövning varvid det visar sig att det som är ändamålsenligt för Helsingfors och "hela regionen" också är det lagliga.
Stefan Holmström skriver i Borgåbladet i en ledarartikel med rubriken "Sibbo får sätta fart på sorgearbetet" om HFD:s motiveringar att "Då det gäller ordval om behovet av en 'behärskad och balanserad' utveckling kan man tyvärr inte undvika att känna en unken lukt av politik."
Ytterligare juridiska synpunkter kommer vår vän Kai "Sibbo är en korvkiosk" Kalima med i en artikel med rubriken "Sipooseen jäi vielä kaavoitettavaa" i dagens Uutislehti Demari. Jag citerar:
Valtuustoryhmän puheenjohtaja Kai Kalima ei kuitenkaan niele sitä, että kokoomus ottaa kaiken kunnian Sipoon lounaisosien liittämisestä Helsinkiin.
Hän muistuttaa, että demari-apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen oli asiassa erittäin aloitteellinen jo kolme vuotta sitten.
- Meidän lähtökohtamme oli silloin, että tutkittaisiin koko Sipoon liittämistä Helsinkiin.
Helsingin kaupunki havitteli alun perin noin 50 neliökilometriä hallintaansa. Lopullisessa versiossa se kutistui 30 neliö-kilometriin, joka ei tyydytä täysin sosialidemokraatteja.
- Ulkopuolelle jäivät nyt virkistysalueet, ranta-alueet ja saaret, joiden kaavoittamisesta pitää sopia erikseen, Kalima huomauttaa.
Kaliman mukaan koko soppa syntyi siitä, että Sipoo ei antanut Helsingin käyttää omia maitaan Sipoon puolella eikä kaavoittanut alueita.
KHO:n ratkaisun jälkeen vielä 901 hehtaaria Helsingin omistamaa maata, eli yli puolet, jää edelleen Sipoon puolelle.
...
Oikeusoppineena Kalima pitää KHO:n rajakiistaratkaisua järkevänä ja modernina.
- Kysymys oli siitä, kuinka tulkitaan kuntajakolakia suhteessa perustuslakiin.
Hänen mielestään KHO toimi oikein, koska otti ratkaisussaan huomioon alueelliset näkökohdat eli Helsingin asuntotarpeet.
Kalima moittii nykyistä lakia, koska se vaikeuttaa kuntaliitoksia.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar