Sauli Niinistö (saml) har nu svarat på frågorna på Yles valmaskin. Han är "delvis av samma åsikt"angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Någon annektering verkar han dock inte stöda, för motiveringen lyder "Tärkeintä on, että saadaan maata rakentamiseen. Hgin ja Sipoon tulisi löytää yhteinen tai yksimielinen ratkaisu."
I gårdagens blogginlägg skrev jag om bloggar, som är ett nytt inslag i valkampanjen. Idag skriver Yle under rubriken "Valkampanj förs också på YouTube" om ett annat nytt fenomen: videoklipp. Liksom bloggarna ger YouTube eller Google Video nya möjligheter för kandidater med liten valbudget. Viedeoklipp är dock ännu i detta val ett marginellt fenomen. En kandidat som använder sig av videoklipp är Osku Pajamäki (sdp), som är stadsfullmäktige och medlem i statsstyrelsen i Helsingfors. På några minuter långa videoklipp argumenterar Pajamäki i olika frågor. Ett videoklipp har rubriken "Miksi Helsinki haluaa osan sipoosta?".
Fastän Pajamäki uppger sig vara TV-producent, ger videoklippen föga mervärde. Samma budskap förmedlas på Pajamäkis blogg. Pajamäki försöker på videon visserligen se uppriktig och trovärdig ut, men knappast tror han riktigt själv på vad han säger. I själva verket medger han i ett svar på sin blogg följande:
Myönnettäköön, että kun ensimmäisen kerran kuulin Sipoo-hankkeesta Kaupungin hallituksen ylimääräisessä aamukokouksessa, mietin, että saako näin tosiaan tehdä. Eikä tuo tunne täysin ole vvieläkään kadonnut.
Pajamäkis videosnuttar tiorde inte hjälpa honom in i riksdagen. Jag tror inte att YouTube eller Google Video har någon betydelse för riksdagsvalet, så länge det används enligt Pajamäkis modell. Bättre torde videoklipp fungera för att svartmåla motståndarna i valet.
För läsaerna av denna blogg finns det på Google Video och YouTube några relevanta videoklipp av utredningsman Pekka Myllyniemis besök i Sibbo. Det fräckaste videoklippet med Myllyniemi är bara 17 secunder långt. Intressantare är ett klipp från den 22 november där Myllyniemi presenterar dispositionen på sin rapport. Se klippet nedan!
Dispositionen som Myllyniemi presenterar på en OH-projektor är nästan identisk med rubrikerna i själva rapporten. Rubriken på kapitel 4 har dock ändrats. I den disposition som Myllyniemi presenterade på invånarträffen en dryg vecka före rapporten officiellt överlämnades till kommunminister Hannes Manninen lyder paragraf 4 "Kuntajaon muuttamisen juriidiset perusteet". I rapporten har det fjärde kapitlet däremot rubriken "Sipoon yleiskaava 2025". Det är troligt att kapitlet "Sipoon yleiskaava 2025" ursprungligen var tänkt att ingå i kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi", för sista avsnittet i kapitel 3 har rubriken "Sipoon kunnan valitus Helsingin esityksestä ja Sipoon kunnan yleiskaavan 2025 rakennemallit". Kapitlet "Sipoon yleiskaava 2025" har dock vuxit och i sista stund har ett par avsnitt av Harkimos och Ekströms modellen tagits med. Det finns dock ett annat motiv för att ge Sibbos planer ett eget kapitel: Det tänkta kapitlet "Kuntajaon muutosten oikeudellisista edellytyksistä" blev knappt tre sidor långt.
I videoklippet ovan visar Myllyniemi upp en karta som illustrerar befokningstätheten i kommunerna i Nyland och Östra Nyland. Samma karta finns på sida 45 i Myllyniemis rapport. På videon säger Myllyniemi att den låga befolkningstätheten i Sibbo jämfört med Helsingfors, Vanda, Kervo och Träskända är det problem eller den oändamålsenliga samhällstruktur som enligt Myllyniemi och hans uppdragsgivare är utgångspunkten för hela frågan eller ärendet. Myllyniemi hävdar att det utan det påtalade "problemet i samhällsstrukturen" inte skulle ha gjorts någon utredning eller något beslut från Helsingfors sida. Myllyniemis uppdrag gick ut på att utreda om det finns ett behov av ändring i kommunindelningen för att trygga utvecklingen av samhällstrukturen i huvudstadsregionen. Konstrasten mellan befolkningstätheten i å ena sidan städerna längs stambanan och å andra sidan Sibbo betraka Myllyniemi som ett väsentligt problem. Man kunde dock hävda att vi just här har en samhällstruktur genom vilken problemen med urban sprawl har kunnat undvikas. Myllyniemi hävdar utgåennde från kartan att det fins en obalans i samhällsstrukturen eller i utvecklingen av samhällstrukturen. I rapporten i avsnitt 5.2, "Kuntajaon muutoksen tarve" tolkar Myllyniemi den ovannämnda kartan genom att plagiera Jussi Pajunens anförande från stadsfullmäktigemötet den 21 juni:
Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.
Exakt samma stycke ingår för övrigt även i avsnitt 3.1 i Myllyniemis rapport. En nästan identisk text ingår även i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande till länsstyrelsen. I verkligheten är det inget problem för samhällsstrukturen att Sibbo är glesbebyggt, eftersom stambanan inte går genom Sibbo.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar