"Helsingfors igorerar Sibboomröstningen" är en rubrik på Yle Internyt. Rundradion har talat med Outi Ojala (vf), Otto Lehtipuu (grön) och Harry Bogomoloff (saml). Lyssna till audioklipp.
Lyssna även till audioklippen "Ett rungande nej - statsrådet måste lyssna" och "Sibboborna har tagit frågan på allvar" .
Uutislehti 100 har gett folkomröstningen stor uppmärksamhet. Rubriken på huvudnyheten i dagens tidning är "Kansanäänestys tyrmäsi selvin luvuin Sipoon rajan siirtämisen". Texten på löpsedeln lyder "Vastustajia yli 93 prosenttia: SIPOOLTA JYRKKÄ EI RAJANSIIROLLE". Texten på löpsedeln till tidningen Metro är "SIPOOLAISET JYRKÄSTI RAJASIIRTOA VASTAAN".
Sibbo kommun har publicerat deltajerade resultat från folkomröstningen i formatet pdf. Den finskspråkiga versionen finns under den svenska på samma dokument.
Föreningen För Sibbo har på föreningens webbplats publiserat kommunens pressmeddelande på finska och svenska. Texten finns i en något avvikande version på kommunens webbplats på finska och svenska.
Se videoklipp av ett inslag i TV-nytt.
Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig för Yles svenska nyheter, kan man läsa i en uppdaterad text med rubriken "Vanhanen tar Sibboomröstning med ro". Jag citerar:
Omröstningsresultatet har enligt Vanhanen ingen politisk betydelse för regeringen, utan enbart en juridisk. Regeringen fungerar i Sibbofallet som en domstol, säger Vanhanen för YLEs svenska nyheter. Folkomröstningen i Sibbo i går hjälper kommunen att bemöta statsrådet, menar statsministern.
Enligt Vanhanen är Sibbofrågan inte en principiell fråga och den föreslagna tvångsannekteringen av områden i Sibbo kan inte jämföras med tvångssammnaslagningar av kommuner. Sibbofrågan handlar om små områden av en kommun, sade Vanhanden och hänvisar till tre liknande fall under hans regeringsperiod.
Lyssna även till audioklipp.
Vanhanen har insett ministrarnas domarroll, nu när det kanske inte längre spelar någon roll om han gjort sig jävig. Jag har en känsla av att Vanhanen plötsligt gärna använder sin domarroll som en ursäkt till att inte behöva ta politiskt ställning i Sibbofrågan. Ingenting säger dock att han sitter med i regeringen som avgör frågan. Vanhanen jämför sydvästra Sibbo med andra "små områden", som regeringen införlivat med nya kommuner, men jämförelsen är föga berättigad. Om Sibbo blir ett prejudikat är nog många Centerstyrda kommuner i farozonen. Med tanke på statsministerns sätt att resonera är det bra att Sibbo har ett utkast till generalplan, som möjliggör en "utveckling" av det aktuella området. En annan sak är att Helsingfors torde ha föga intresse av att området "utvecklas", ifall annekteringen inte förverkligas. Det är inte lätt att vara beslutsfattare i Sibbo!
Det var intressant att det var statsministern och inte region- och kommunminister Hannes Manninen som kom ut med beskedet att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet. (Se Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007 .) Jag har hela tiden haft på känn att Sibboannekteringen varit Vanhanens eget projekt. För Vanhanen handlar Sibbofrågan om bostadspolitik, men bostadspolitiken måste ta administrativa gränser i beaktande. Detta framgår väl ur Ahti Vielma (saml) anförande vid plenum den 13 juni i fjol, där Vielma enligt diskussionsprotokollet sade bl.a. följande:
Jos välissä on hallinnollinen raja, vaikka tehdään yhteinen yleiskaava, rajan toisella puolella on paljon alueita esimerkiksi Sipoossa, muttei Helsingin kannata vieraan kunnan alueelle mennä asuntotuotantoa tekemään. Sen me kaikki varmaan ymmärrämme, koska kysymyshän on siitä, että Helsingin veroäyrit menevät silloin siihen asianomaiseen kuntaan. Se on kunnallislain vastaista jopa, ja kaikki kunnallinen päätöksenteko tulee tässä mielessä eteen.
För att Helsingfors skulle bygga småhusområden, så som Vanhanen önskade, måste den administrativa gränsen flyttas. Formellt har Sibbofrågan ingenting med kommun- och servicestrukturreformen att skaffa, vilket den ansvarige ministern Hannes Manninen betonat, men i praktiken har just denna reform ansetts öppna möjligheter för en gränsjustering. Åtminstone har Helsingforspolitikerna betonat sambandet mellan "PARAS" och annekteringsprojektet. Att det inte är Manninen själv som tagit initiativet till annekteringen tyder det faktum att han har haft synnerligen dåligt genomtänkta argument för en annektering. De argument som han nämnt har han dessutom lånat från Vanhanen och Laura Kolbe. Ett belysande exempel är Manninens svar vid plenum den 3 oktober, där han enligt diskussionsprotokollet sade följande:
Mitä tulee sitten tähän Helsinki-Sipoo-kysymykseen, niin sehän ei sinänsä kuulu tähän millään tavalla enkä niitä riitoja halua tähän sotkea. Haluan vaan muistuttaa yhdestä asiasta: Eihän tämä Helsinki-Sipoo-kysymys ole mikään ainutkertainen kysymys. 1900-luvulla Helsingissä on tehty seitsemän erillistä liitosta. Vuonna 1946 tehtiin päätös, jolla kaikki esikaupungit liitettiin Helsinkiin. Useat olivat itsenäisiä kuntia. 1966 on viimeksi liitetty Vuosaari. Tämähän on vain Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo. Ei tämä ole sen kummempi kysymys, ja tämä selvitetään asianmukaisesti, ja mikä on lopputulos, se ratkeaa tietysti selvityshenkilön työn jälkeen. Tämä ei ole mikään uusi asia.
Formuleringen "Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo" har han lånat av historieprofessor Kolbe, som råkar vara centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Även Pekka Myllyniemi har i sin rapport lyft fram denna påstådda "kontinuiteten" i Helsingfors expansion. (Avsnittet om Helsingfors expansion är dock direkt kopierat från Wikipedia.) I sitt utlåtande om Myllyniemis förslag lyfter Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening fram det irrelevanta i denna historiska tillbakablick. Jag citerar ur utlåtandet, som i officiell form finns i formatet pdf:
raportti uhraa runsaasti tilaa Helsingin laajenemishistorian käsittelyyn. Aihe on täysin irrelevantti käsiteltävänä olevan kunnanosaliitosesityksen kannalta. Helsingin aiemmat laajentamiset on tehty tyystin toisenlaisissa yhteiskunta- ja lainsäädäntöoloissa, eikä niillä ole mitään merkitystä nyt harkittavana olevassa asiassa
Orsaken till att städer tidigare har kunnat växa på bekostnad av omgivande landskommuner är att lagen vad det gäller stadsplaneringen fram till 1977 inte ställde lika stränga krav på landskommuner som på städer. Helsingfors har hittills alltid vuxit genom att områden som hört till Helsinge (på finska Helsingin pitäjä eller Helsingin maalaiskunta) anslutits till staden. (Några mindre områden hann visserligen vara självständiga köpingar en tid innan de inkorporerades.) Helsingfors möjligheter att lagligt expandera på andra grunder än de som gäller kommuner i allmänhet tog dock slut redan då Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter år 1972 respektive 1974. Historieprofessor Kolbe torde veta bättre och har kanske gjort sig skyldig till intellektuell oärlighet i sitt påstående att ”Sipoo-osaliitos toisi jatkuvuutta pääkaupungin kehityshistoriaan”, men Manninen verkar närmast vara dåligt insatt i hela frågan och sakna intresse.
Svenska folkpartiets ordförande Srefan Wallin har igår kväll kommenterat folkomröstningen i ett blogginlägg med rubriken "Nittiotre procent. Och nu?" . Jag citerar det avslutande stycket:
Sibbobor och nylänningar: kräv nu glasklara besked av era kandidater och partier. Besked som är desamma på gräsrotsplanet och i partitoppen. För det är bara sådana besked som är värda någonting då det kommer till kritan. Och väljare i andra valkretsar: fråga kandidaterna och partierna i era trakter vad de anser om fallet. För det handlar inte bara om Sibbo. Det handlar också om principen om kommunernas självbestämmanderätt - de små och de stora.
Nästa gång kan det gälla din kommun.
Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Ketkä Sipoossa ovat vastakkain?" behandlat folkomröstningen och Sibbofrågan på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. I blogginlägget kommenterar Oksanen bl.a. Johanna Westmans ledarartiklar i Hufvudstadsbladet. Inte kan man åtminstone beskylla henne för att inta ett Sibboperspektiv i frågan. Själv har jag rätat upp mig på hennes ledare, som väl kunde vara skrivna av en röd-grön Helsingforspolitiker.
22:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har ikväll godkänt ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä). Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo: Myllyniemen raportti kelvoton".
Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna sade ett bestämt nej". Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Generalplanen mäter viljan".
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar