Helsingfors stad har som en bilaga till mötesprotokollet publicerat den svenska översättningen av det av stadsfullmäktige den 28 februari givna utlåtandet (MS Word) om kommunindelningsutredarens framställning om anslutning av delar av Vanda och Sibbo till Helsingfors. Besvären har åtminstone inte ännu publicerats.
Jag har länge försökt hitta texter från Sverige som behandlar fallet Sibbo. Fallet har inte nått över nyhetströskeln i vårt västra grannland, åtminstone inte på webben. Undantaget är enstaka specialtidningar. I årets första nummer av finlandssvensken ingår en "Intervju med Svenska folkpartiets Stefan Wallin", där det angående kommun- och servicestrukturreformen noteras att "Wallin tycker det är ytterst tråkigt att Helsingfors krav på att få inkorporera en stor del av grannkommunen Sibbo kastat en dyster skugga på processen." I höstas publicerade tidskriften Gränsbrytning, som bevakar den regionala utvecklingen i de nordiska länderna, en intervju med överborgmästare Jussi Pajunen. Intervjun, som har rubriken "Huvudstadsregionen måste tillåtas växa i alla riktningar", handlar till stor del om konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Jag citerar slutet på artikeln:
Nu är knappast regeringen den största huvudvärken för delegationen eller Helsingfors stads. Konflikten mellan Helsingfors och den i öster angränsande kommunen Sibbo har under hösten skapa större rubriker.
– Enligt min uppfattning måste Sibbofrågan ses som ett led i att säkra en hållbar och balanserad stadsstruktur i Helsingforsregionen. I grund och botten gäller frågan vår och hela Finlands konkurrenskraft, säger Jussi Pajunen.
Han menar att stadsstrukturen har utvecklats från Helsingfors i västlig och nordlig riktning. Det är bara i söder och öster som utvecklingen stampat på stället. I söder utgör Finska viken ett naturligt hinder, i öster Sibbo kommuns markplanering.
– Vi anser att Sibbo har avvisat våra initiativ till närmare samarbete och vi har därför kommit med förslaget att ansluta delar av Sibbo till Helsingfors. Vi anser att huvudstadsregionens konkurrenskraft förutsätter en utveckling i alla väderstreck. Detta har inte varit fallet, och nu vill vi få fram en lösning, säger överborgmästaren.
– Enligt min uppfattning måste Sibbofrågan ses som ett led i att säkra en hållbar och balanserad stadsstruktur i Helsingforsregionen. I grund och botten gäller frågan vår och hela Finlands konkurrenskraft, säger Jussi Pajunen.
Han menar att stadsstrukturen har utvecklats från Helsingfors i västlig och nordlig riktning. Det är bara i söder och öster som utvecklingen stampat på stället. I söder utgör Finska viken ett naturligt hinder, i öster Sibbo kommuns markplanering.
– Vi anser att Sibbo har avvisat våra initiativ till närmare samarbete och vi har därför kommit med förslaget att ansluta delar av Sibbo till Helsingfors. Vi anser att huvudstadsregionens konkurrenskraft förutsätter en utveckling i alla väderstreck. Detta har inte varit fallet, och nu vill vi få fram en lösning, säger överborgmästaren.
Det skulle vara intressant att veta vilka "initiativ till närmare samarbete" som Pajunen här menar att Sibbo har avvisat. Närmast komist är det att Pajunens bevingade ord om väderstreck eller riktningar har kommit med i rubriken. Jag har kommenterat påståendena om att huvudstadsregionen kunnat utvecklas i bara två riktningar förut, senast i inlägget "Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut" den 18 februari, men det finns mera att säga.
Argumumentet om utveckling i endast två väderstreck är egentligen ett retoriskt trick. Folk som inte kan läsa kartan är lättmanipulerade. Då jag har följt med fallet Sibbo har jag insett att många politiker inte behärskar kartläsning. Havet ligger söder om Helsingfors och Sibbo ligger öster om Helsingfors. Detta är sant. Jämförelsen mellan Sibbo och havet är dock absurd. Havet ligger omedelbart söder om Helsingfors och huvudstadsregionens centrum. Gränsen till Sibbo ligger på en och en halv mils avstånd. Ritar man en cirkel med Helsingfors centrum som mittpunkt och radien så stor som avståndet från Helsingfors centrum till Sibbo å, utgör havet ungefär hälften av cirkelarean, men det (land)område som Helsingfors vill annektera inte mycket mera än en hundrade del. Liksom jag påpekat i blogginläggen "Balans. Den 27 november 2006" och "Perspektiv. Den 2 december 2006" går kustlinjen inte från väst till öst, utan snarare från västsydväst till ostnordost. Även i öst kommer havet således emot. Från Helsingfors centrum sett ligger Sibbo i nordost (koillinen). Delar man in den ovannämnda cirkeln kring huvudstadsregionen i en västra och en östra halva så att gränsen mellan halvorna går igenom Helsingfors centrum, så är landområdet av den östra halvan omkring 40 procent mindre än landområdet av den västra halvan. Ändå ligger stadsstrukturens tyngdpunkt i den östra halvan.
Ledaren i dagens Hufvudstadsblad, som är skriven av Johanna Westman, har rubriken "Efter valet metropolpolitiken". Ledarartikel handlar till en stor del direkt om Sibofrågan. Jag citerar:
Tvångsannekteringen av sydvästra Sibbo framhålls av Osmo Soininvaara (grön) som en av Helsingfors stads framgångar i förhållande till staten (Hbl 12.3). Det var då en underlig tolkning. Saken är inte ens avgjord. Först kommer faktiskt ett val.
Snarare kan annekteringsprojektet ses som ett misslyckande för samarbetet i huvudstadsregionen.
Kommunerna konkurrerar sinsemellan om skattebetalare. Det är en osund konkurrens som avspeglar sig i dagens osunda läge på bostadsmarknaden. Om förvaltningen läggs om så att hela regionen utgör en enda beskattningsenhet ja, då spelar det ingen roll om de rikaste bor i Grankulla eller Esbo. De är ändå med och betalar för metropolens hjärta, Helsingfors. Och då behöver Helsingfors ingen tvångsannektering.
Snarare kan annekteringsprojektet ses som ett misslyckande för samarbetet i huvudstadsregionen.
Kommunerna konkurrerar sinsemellan om skattebetalare. Det är en osund konkurrens som avspeglar sig i dagens osunda läge på bostadsmarknaden. Om förvaltningen läggs om så att hela regionen utgör en enda beskattningsenhet ja, då spelar det ingen roll om de rikaste bor i Grankulla eller Esbo. De är ändå med och betalar för metropolens hjärta, Helsingfors. Och då behöver Helsingfors ingen tvångsannektering.
Städernas särsprägel och närdemokrati stimulerar huvudstadsregionens utveckling, står det i sfp:s program för huvudstadsregionen. Slå inte ihop, lös Sibbofrågan i demokratisk anda.
Trots sitt rykte vill socialdemokraterna inte heller slå ihop. I stället måste samarbetet fördjupas tills man har uppnått en samverkan som täcker samtliga stadscentra i hela metropolregionen . Det är kryptiskt så det förslår.
Samlingspartiet håller hårt på frivilligt samarbete. De gröna efterlyser modeller för regionförvaltning, men Minerva Krohn (grön) i Helsingfors har varit lika ivrig som Jan Vapaavuori (saml) att kapa en bit av Sibbo.
Trots sitt rykte vill socialdemokraterna inte heller slå ihop. I stället måste samarbetet fördjupas tills man har uppnått en samverkan som täcker samtliga stadscentra i hela metropolregionen . Det är kryptiskt så det förslår.
Samlingspartiet håller hårt på frivilligt samarbete. De gröna efterlyser modeller för regionförvaltning, men Minerva Krohn (grön) i Helsingfors har varit lika ivrig som Jan Vapaavuori (saml) att kapa en bit av Sibbo.
Det är tråkigt att Osmo Soininvaara skulle avsluta sin karriär som rikspolitiker med ytterligare en felbedömning i Sibbofrågan. Jag tänkte att han kanske var ödmjuk nog att erkänna att han låtit sig luras. Istället har han fortsatt att förespråka en annektering. Eftersom beslutet i Sibbofrågan är en förvaltningsfråga kan den inte göras till en regeringsfråga. Det konstaterade för övrigt även Sfp genom Jan D. Oker-Blom i ett ställningstagande med rubriken "Sfp inte villigt att 'offra' Sibbo!" den 8 mars.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar