Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011

http://www.hs.fi/keskustelu/aihealue/Kotimaa/ketju/6170770/?viesti=6173070

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" noterar jag att Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäki (sdp) uppfattas som ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda och att Peltomäki redan som biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen hade bromsat Helsingfors planer för Östersundom. Igår var det dags för Peltomäki att lämna in sin avskedsansökan. Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Anthomyiidae_sp._1_%28aka%29.jpg

Hufvudstadsbladet skrev igår kväll i en artikel med rubriken "Peltomäki säger upp sig" att Peltomäki på den omtalade tjänsteresan till Manchester i augusti satsade tiden på en kvinnlig partikamrat. Den kvinnliga "partikamraten" är dess värre inte från Peltomäkis parti Sdp, utan istället, samlingspartist, vilket gör saken så mycket allvarligare. Då Peltoniemi valdes till stadsdirektör gick Samlingspartiet i Vanda inte bara miste om stadsdirektörsposten, utan förlorade även kontrollen över en medlem i stadsplaneringsnämnden. Genom ryktesspridning om Peltomäkis privatliv har man nu slagit två flugor i en smäll, då både Peltoniemi och hans väninna igår meddelade att de lämnar sina respektive uppdrag i Vanda.

Vantaan Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Taistelu Peltomäen seuraajasta alkoi". Ur artikeln framgår det att kampen om stadsdirektörsposten pågått redan ett tag. Då socialdemokraterna inte gått med på att avstå från stadsdirektörsposten, har stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen och Samlingspartiet krävt att samlingspartisiten Mika Savolainen, som saknar erfarenhet av markanvändningsfrågor, väljs till biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen. Artikeln avslutas med den eventuellt något ironiska kommentaren att "Savolainen ja vihreiden valtuutettu, tilakeskuksen lautakunnan jäsen, eli Savolaisen ”esimies”, Maria Saarivuo olivat edellinen kunnallispoliittisen seurustelun juorulähde, kunnes muuttivat yhteen ja julkistivat suhteensa." För övrigt hade åtminstone Peltoniemis väninna lämnat in ansökan om skilsmässa, men det nya förhållandet hann tydligen inte bli offentligt i tid.


Igår skapades en adress på Adressit.com en adress dör skuggplanen för Östersundom med rubriken "Östersundomin varjokaavan puolesta".


Kommunförbundets roll i den nya kommunreformen kommer att bli intressant. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Liljeström i kommungrupp". Christel Liljeström är en av 30 medlemmar i Kommunförbundets grupp. I notisen förklarar Liljeström varför hon inte undertecknat adressen eller uppropet som gruppen Kuntakapina står för.

Bbl 16.9.2011 s 6

Kuntakapina. Den 15 september 2011

I gårdagens inlägg "Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011"  noterade jag att det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. Åtminstone ifrågasätter man regeringens planer på tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Samtidigt anklagas Kommunförbundet för att stå regeringsmakten allt för nära. I MTV:s nyheter ingick igår ett inslag med rubriken "Kuntien kapina kasvaa". I inslaget berättades det att hälften av alla kommuner redan gått med i  kommunupproret. Vidare berättades det att Kommunförbundet kritiserades för "färbrödning" med regeringsmakten och att en del kommuner hotat med att lämna kommunförbundet.

Den nya kommunreformen har innan den kommit igång förorsakat kaos. Det framgår även ur nyheten "Valtion poukkoilu seisauttaa kuntien yhteistyösuunnitelmia", som finska Yle publicerade igår. Yle publicerade igår även en nyhet med rubriken "'Kommunreformen kan vara ett hot'". Här gäller hotet ett hot mot svenskan.

Det är oklart vad den nya kommunreformen kommer att föra med sig. På finlandssvenskt håll torde man dock försöka gardera sig mot statlig styrning som strider mot svenska intressen genom att "se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss". (Se "Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011".) Därför torde Sfp igen stöda sammanslagningar av svenska eller tvåspråkiga kommuner. För Sibbos del torde Sfp efter inkorporeringen dock inte våga stöda en sammanslagning med Borgå, än mindre en delsammanslagning. Det är intressant att notera att vissa fria tänkare på Sfp-håll före inkorporeringen blev aktuell faktiskt förespråkade en sammanslagning med Borgå utan kommunens västligaste delar. I debattinlägget "Ingen rädder för (Sibbo)vargen där"  i Vasabladet 29.7.06 skriver Thomas Rosenberg följande:

I själva verket tycker jag delvis ... att Sibbo och det svenska Östnyland kanske bäst kunde räddas av ett kirurgiskt ingrepp i dess västra flank ... . Problemet är bara att hela frågan i kommunreformens kölvatten fått en helt annan politisk tyngd och innebörd, och det därför gäller att manövrera klokt. Om man styckar Sibbo på det sätt som nu planeras (även Kervo gör ju, därtill uppmuntrad av Hfors fräckhet, öppet anspråk på delar av Sibbos territorium) uppstår omedelbart ett prejudikat som får hela kommunreformen att urarta i ett biljardparti av huggsexor runtom i landet. Eller som Kevin formulerar det: ”Regeringen Vanhanen kommer med ett ja till en delannektering av Sibbo att dra bottenproppen ur principerna för en sund samhällsutveckling”.

Att Sfp motsatte sig "selannekteringen" handlade delvis om att man var rädd för ett prejudikat. Statsmakten lyckades dock, på juridiskt synnerligen tvivelaktiga grunder, göra Sibbo till ett specialfall, som inte skulle gå att kopieras på annat håll. Vilken roll delsammanslagningarna kommer att ha i den nya kommunreformen är än så länge en öppen fråga. En orsak till de orättvisa och osakliga bebeskyllningarna mot Sibbo var kanske just att man från Centerns och Kommunförbundets sida ville göra Sibbo till ett unikt fall, som inte kunde göras till ett prejudikat.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kolumn av Ralf Sundberg med rubriken "Hemortsrätten består". Sundberg förmedlar här okritiskt de officiella argumenten för den nya kommunreformen och påstår därtill att reformen inte påverkar hemortsidentiteten och att hemortsidentiteten inte försvinner någonstans bara för att kommungränserna nedmonteras. Sundberg gissar att vi i framtiden har fem av sex kommuner i Nyland. Helsingfors, Esbo och Vanda skulle bestå och där utöver skulle det finnas en kommun kring Raseborg, en kring Borgå och eventuellt en kommun norr om Vanda.

Denna vecka frågar Yle Östnyland sina lyssnare hur många kommuner det i framtiden borde finnas i Östnyland. När 60 svar har getts anser en klar majoritet att det behövs flera än två kommuner.

Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011

http://www.hel.fi/hki/ksv/fi/P__t_ksenteko

Helsingfors stadsplaneringskontor har inte sedan april uppdaterat webbplatsen för projektområdet eller det "aktuella" området Östersundom. Sedan juni har man inte heller uppdaterat webbplatsen "Yhteinen Östersundom". På stadsplaneringskontorets webbsida "Päätöksenteko" finns en länk till beslutsdokumenten på webbsidan för Östersundom, men den aktuella sidan för Östersundomkommittén existerar inte.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Centern: Allt står stilla i kommunerna", där man kan läsa att "Skillnaden mellan lagen om kommun- och servicestrukturreform (den s.k. Paras-ramlagen) och regeringens planer är enligt Centern den att Parasprojektet bereddes noga, medan den nu aktuella reformen leds av några få maktpolitiker." I beredningen av Paras-ramlagen hade Kommunförbundet och strukturgruppen, där även oppositionen var representerade, en central roll. I Kommunförbundets styrelse och i strukturgruppen var Helsingfors överrepresenterat, vilken är en delorsak till att Helsingforspolitikerna i samband med reformen kunde förhandla sig till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. I måndags publicerade kommunförbundet ett pressmeddelande med rubriken "Kuntauudistus toteutettava vapaaehtoisesti". Det torde ha varit speciellt för att värna om frivilligheten i sammanslagningen av (hela) kommuner, som Kommunförbundet (inofficiellt) stödde tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo.

Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011

Finlands naturskyddsförbund / Nylands miljövårdsdistrikt gav den den 31 augusti sitt utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihekaavan luonnoksesta". Jag citerar nedan ur utlåtandet:

Helsinki-Sipoo-Vantaa Östersundom

Alueelta on esitetty laajasti "raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi". Huomattavat osat näistä alueista, kuten Karhusaari, Långören, Talosaari, Ribbingö ja Kasavuoren eteläosa, kuten Porvoonväylän pohjoispuoliset Hältingträsketin ja Puroniityntien alueet eivät voi olla raideliikenteeseen tukeutuvia taajaama-alueita, koska niiden etäisyys metroon olisi liian suuri. Lisäksi Granön saareen ei vie kaavassakaan tie eikä rata, kun taas mantereeseen on 600 metriä merta. Edellä mainituista kohteista osa on luonto- ja virkistysarvojensa vuoksi taajamarakenteeseen sopimattomia: Långören, Talosaari, Ribbingö, Kasaberget, Hältingträsk (huomattava myös vesilain pilaamiskiellot) ja Granö (myös saavutettavuus mahdoton, MU-merkintä säilytettävä koko saaressa).

Östersundomin alueen viheryhteydet ovat kartalla pääosin oikeilla paikoilla, mutta aivan liian kapeita. Lisäksi maakunnallisen tason viheryhteydeksi pitää lisätä Sipoonkorven SW-osasta Hältingträskin kautta itään kulkeva ekologinen yhteys sekä Talosaaresta Kasabergetiin Porvarinlahden pohjoispuolitse kulkeva yhteys.

Den nya kommunreformen är ett av de stora diskussionsämnena just nu. Yle har idag publicerat en text med rubriken "Stora kommuner bättre eller sämre?", där man bl.a. kan läsa följande:

Det handlar också om makt.
- Om de nuvarande planerna skulle fullföljas så skulle en massa kommuner med Centermajoritet försvinna. Samlingspartiet, Socialdemokraterna och de Gröna skulle få en starkare position på det lokala planet om reformen verkställs. 

Centerns maktintressen var den huvudsakliga orsaken till att Centern i samband med den senaste kommunreformen KSSR var beredd att offra Sibbo i förhandlingar med Samlingspartiet, Socialdemokraterna och De gröna.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Fussionsdidkussioner gror i Östnyland". I artikeln föritspår Benny Engård att "Esbo tar västra Nyland och Vanda östra."

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det två insändarartiklar som kommureformen och kommunsammanslagningar. Den ena är skriven av Stefan Wallin, som under rubriken "Svenskfinland ska avgöra sin egen framtid" bl.a. säger följande:

I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss. Så var det i samband med KSSR och så ska vi också agera också i denna reform.

I mitt inlägg "Slaktbänken. Den 10 september 2011" citerar jag ur en artikel i Hbl med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen", där Wallin säger att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform". Den tidigare texten i Hbl bygger på ett pressmeddelande från den 9 september.

Kommunsoppa. Den 12 september 2011

Sipoon sanomat 8.9 2011 s 3

I mitt inlägg "Slaktbänken. Den 10 september 2011" citerar jag ur artikeln "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?", som publicerats på Sipoon sanomats webbplats. En längre version av artikeln ingår i senaste nummer av tidningen. Tillsammans med artikeln finns ett par kommenterande intervjuer med kommunstyrelse- och kommunfullmäktigeordförande.

Även ledaren handlar om den nya kommunreformen eller "kommunsoppan" och dess följder för Sibbo, som redan en gång styckats.

Sipoon Sanomat 8.9 2011 s 2

Jag har länge varit intresserad av cykling och cykelsport, men först i juli köpte jag min första racingcykel. För en dryg vecka sedan deltog jag för första gången i Tour de Helsinki. Jag fick punktering under de första kilometerna och blev långt efter alla klungor. Lyckligtvis hann man inte koppla på trafikljusen innan jag passerade korsningarna längs Åbovägen. Halvvägs, någonstans i Nurmijärvi hade jag cyklat fast klungan med medelhastigheten 28 km/h. Även hastigheten i denna klunga började kännas långsam när vi körde igenom Paipis. I Nickby försökte jag mig på en utbrytning, men fick ingen med mig som draghjälp. Medan jag väntade in klungan passade jag att öppna en flaska med tänderna och tappade en halv tand på köpet. Konditionen är i övrigt lika bra som för 20 år sedan, men det tycks inte gälla tänderna. Följande utbrytningsförsök från den aktuella klungan lyckades bättre. Slutligen var jag över 5 minuter före den ovannämnda klungan i mål.

Nu har jag fått blodad tand på cykling! Igår cyklade jag med racingcykeln på asfalt runt Sibbo storskog. Att bo i Nordsjö är idealiskt om man har cykling som intresse. Härifrån kan man cykla hur långt som helst utan att behöva stanna för trafikljus, åtminstone om man genar genom Svarta backen. Det är ingen händelse att Tour de Helsinki ursprungligen startade just vid Svarta backen. Många cyklister startar sina träningspass härifrån. Förverkligas de aktuella planerna för Östersundom, får cyklisterna hitta en ny startplats och nya rutter.

Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011

MTV::s redaktör Pertti Nyberg skriver på MTV:s webbplats en blogg med titeln "Kaupunkilainen". Nyberg torde medvetet provocera, för han kan knappast vara så snävsynt som han förefaller. Igår skrev Nyberg ett blogginlägg under rubriken "Landbossa puistotkin ovat yksityisiä". Ur blogginlägget framgår att chefen för Helsingfors stadsplaneringskontors Östersundomprojekt Matti Visanti guidade omkring redaktörer i Östersundom senaste torsdag. Det är tydligen viktigt att Östersundomprojektet framställs i medierna på önskat sett. Av Nybergs blogginlägg att döma har Visantis medielobbning varit framgångsrik. Nyberg förmedlar helt okritiskt Visantis synpunkter.


Landbo presenteras i Nybergs blogginlägg som ett skräckexempel på ett "sipoolainen" eller rentav amerikanskt bostadsområde. Detta skräckexempel är tydligen ämnat att legitimera den "enda riktiga stadens" planer på att i Östersundom omvandla landsbygd till riktig stad med 70 000 invånare. Det yttersta motivet till Östersundoprojektet är ekologiskt. Synd bara att inte miljöorganisationerna och inte ens Helsingfors miljönämnd eller miljöcentral har förstått sig på de ekologiska argumenten.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet har ett helt uppslag reserverats för en artikel med rubriken "Eländet göder sig själv". Artikeln handlar om segregering och klyftorna mellan Helsingfors stadsdelar. (Se ovan.) I artikeln omnämns varken fallet Sibbo eller den nya kommunreformen, men det är knappast en tillfällighet att segregeringen så frekvent lyfts fram den senaste tiden. Inför kommunreformen Paras lyftes Helsingfors fram som Finalnds enda metropol, vars framgång och "balanserade utveckling" är ett nationellt intresse. Förhoppningarna var att metropolområdet skulle slås samman till en "metropol". Helsingforspolitikernas förhoppningar gick inte i uppfyllelse, men metropolargumentet användes framgångsrikt i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Inför den nya kommunreformen intar Helsingfors en ödmjukare. Metropolen Helsingfors särbehov framhålls fortfarande, men nu handlar balansen i samhällsutvecklingen inte längre om samhällsstrukturens utvidgning i olika väderstreck, utom om koncentrering av arbetslösa och invandrare till vissa stadsdelar i Helsingfors. Helsingfors har den senaste tiden faktiskt satsat egna resurser på positiv särbehandling av vissa förorter, men som allmän lösning på problemet med förslumning föreslås kommunsammanslagning i Huvudstads- eller Helsingforsregionen. I Esbo är man dock inte helt övertygade om att en sammanslagning skulle lösa problemet med segregering. Tony Hagerlund, som är grön stadsstyrelseledamot i Esbo, skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vähentäisikö pääkaupunkiseudun kuntaliitos segregaatiota?", där han hävdar att "Segrekaatiota ei kuitenkaan saa - valitettavasti - kuntaliitoksella poistettua."

Slaktbänken. Den 10 september 2011

Den nya kommunreformen har diskuterats livlig i medierna sedan kommunminister Hanna Virkkunen (saml) den 2 september presenterade reformen. Hur kommunkartan skall se ut i framtiden är dock fortfarande helt öppet. Redan begreppet "pendelområde" kan definieras på olika sätt. Redan i den rådande kommunindelningslagen utgör pendelområdet i princip en grund för kommunindelningen. Frågan är en hur radikal kommunreform man kan se fram emot. Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara vill tro sig ha förhandlat sig till en radikal reform i samband med regeringsförhandlingarna, men regeringsprogrammet lämnar mycket öppet. Före riksdagsvalet lovade så väl Samlingspartiet som SDP  att det inte stöder tvångssammanslagningar. Gruppordförande Vapaavuoris ståndpunkt i frågan är inte representativt för Samlingspartiet.

Hbl publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen". I artikeln säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform".

I ett pressmeddelande med rubriken "Statssekreterare Stefan Wallin: Orättvisa anklagelser mot Sibbo" från den 15 januari 2005 (se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008") kan man läsa följande:

- Till denna del påminner debatten om att inkorporera och spjälka upp Sibbo om ren nykolonialism och kleptokrati. Också gällande Grankulla hörs kraven på sammanslagning motiveras i otillåtet pubertala tongångar, sade Wallin.
Wallin betonade ändå att Sibbo också måste bereda sig på att status quo inte nödvändigtvis kan fortsätta. I såfall är en orientering mot Borgåhållet ett bättre alternativ, både med tanke på samhällsstrukturen och ur språklig synpunkt.

I sig kunde inkorporeringen av sydvästra Sibbo göra det lättare att ansluta Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors, men indirekt resulterade inkorporeringen i att Sibbo idag orienterar sig allt mera västerut istället för mot Borgå. Ett alternativ är fortfarande att kommunen styckas.

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en text med rubriken "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?" Rubriken antyder att Sibbo redan en gång slaktats. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas kommer här med en hård kritik mot den nya kommunreformen och kommunreformer i allmänhet:

–  Se on jännä ajatus, toteaa Grannas ja ottaa esimerkin kaupalliselta puolelta, jossa talousasiantuntija Peter F. Drucker on todennut, että ”rakenteet seuraavat strategiaa ja tavoitteita”.

– Nyt minulla on sellainen olo, että tämä homma menee päinvastoin eli ensin muutetaan rakenteet ja sen jälkeen katsotaan miten palvelut järjestetään sen sisällä. Yksityissektorilla tämä on 80-90-prosenttisesti johtanut konkursseihin ja heikompiin tuloksiin.

Grannas toteaa, että kuntaliitokset ovat tähän asti aina nostaneet palvelujen kustannuksia.

På adressit.com finns en adress med rubriken "Kuntakentän ääntä kuultava". Adressen riktar sig mot den nya kommunreformen men den riktar även kritik mot Kommunförbundet. Kritiken är speciellt träffande då det gäller Kommunförbundets agerande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Suomen Kuntaliiton toiminnan tarkoituksena on jäsenkuntiensa itsehallinnosta huolehtiminen. Tämä tulisi liiton johdossa pitää kirkkaana mielessä. Liiton linja ei voi olla puolueiden kulloisistakin päivänpoliittisista ohjelmista riippuvainen. Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin.

De 800 som hittills skrivit under adressen består huvudsakligen av kommundirektörer, kommunstyrelseordföranden, kommunfullmäktigeordföranden och övriga kommunala beslutsfattare.