Utvalda inlägg VII. Den 27 juni 2012

Det första blogginlägget där jag noterar sambandet mellan Sanhamn och fallet Sibbo har rubriken "Sandhamn. Den 19 februari 2007". Inlägget innehåller det mest väsentliga om Samdahms betydelse för inkorporeringen.

Sandhamn. Den 19 februari 2007

Finlands naturskyddsförbund har publicerat ett ny pdf-fil med Helsingfors miljövårdsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse över Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning. I det nyare men till innehållet oförändrade dokumentet fungerar även hyperlänkarna till Wikipedia. I Myllyniemis rapport fungerar de inte. Naturskyddsorganisationens syfte med att kopiera en sida ur Wikipedia är uppenbarligen att lyfta fram det faktum att även Myllyniemi gjort det i sin rapport. Myllyniemi har dock inte följt de villkor som GNU Free Documentation License ställer. Angående Myllyniemis plagiering av Wikipedia se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006", "Pirathandel. Den 26 december 2006" och "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".

Tisdagsgästen i Radio Vega Östnyland i morgon den 20 februari heter Ralf Wadenström. Diskussionen lär skall handla om bloggar och denna blogg i synnerhet. Sändningen börjar 11:15. Frekvensen i Borgå med omnejd är 91,4 MHz.

Min blogg på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom har sedan senaste sommar nästan enbart handlat om fallet Sibbo. Min blogg är den enda i sitt slag, men många andra bloggskrivare har skrivit om Sibbofrågan. Sedan överborgmästare Jussi Pajunen inledde sitt bloggskrivande med blogginlägget "Päätin aloittaa oman blogin kirjoittamisen" den 17 februari ifjol har en stor del av överborgmästarens blogginlägg handlat om Sibbo. Redan i det första blogginlägget handlade till största delen om Sibbofrågan. Jag citerar:

Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin keskusteluttaa. Näille alueille pitäisi tulevan kahdenkymmenen vuoden aikana kyetä rakentamaan asunnot lähes 50 000:lle uudelle asukkaalle. Uudet asuntoalueet olisi parasta kytkeä itään jatkuvaan metrolinjaan.

On tietenkin selvää, ettei Sipoon nykyiset 18 000 asukasta kykene kantamaan näin suurta seudullista kehitysvastuuta varsinkaan, jos peruskaupunki-infran lisäksi rahoitettavaksi tulisi metron jatkamisesta aiheutuvat kustannukset.

Pajunen hävdar redan här, åtminstone indirekt, att en metrolinje till Östersundom förutsätter att området ansluts till Helsingfors. Lika väl har Helsingfors anklagat Sibbo för samarbetsovilja, då kommunen reserverat sig mot en metrolinje österut. I sitt blogginlägg noterar Pajunen även att "Sipoo haluaa edelleen Heli-radan rakentamista", vilket han förklarar med att staten helt bekostar en järnväg, medan Sibbo skulle vara tvungen att betala 70 % av en metrolinje. I en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i affärstidningen Nordicum 6/2006 sida 6 talar Pajunen själv lika väl om en snabbare järnväg till Sankt Petersburg:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

Månne inte överbormästaren här talar om Heli-banan? Av förekommen anledning har Helsingfors i samband med Sibbofrågan helt tigit om Heli-banan. Undantaget är i utlåtandet till länsstyrelsen där man besvarar min anmärkning med påståendet att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." I intrvjun i Nordicum säger Pajunen för övrigt att "Helsingfors har förhandlat med grannstaden Sibbo" och att en "oberoende rådgivare" föreslagit att Helsingfors skulle få 30 kvadratkilometer av Sibbo...

Sitt andra blogginlägg skrev överborgmästare Pajunen redan den 21 februari. Under rubriken"Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" skriver Pajunen att "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni on nimeltään Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi." Speciellt noterar Pajunen om Ilaskivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu."

Liksom Pajunen har stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori, som började skriva blogg i juni ifjol, behandlat Sibbofrågan i flera blogginlägg. Senast Vapaavuori behandlade Sibbofrågan var i inlägget "Sipoo-liitos olisi suuri ympäristöteko, 3.2.2007", som fick stor uppmärksamhet i medierna. Mindre uppmärksamhet fick blogginlägget "Santahamina, 22.11.2006", där Vapaavuori skriver följande:

Olenkin selkeästi eri mieltä mm. SDP:n puheenjohtaja Eero Heinäluoman kanssa Santahaminan kohtalosta. Minusta Santis tulee jättää puolustusvoimille.

Den 20 april 2005 gjorde Samlingspartiet i Helsingfors ett uttalande, enligt vilken Helsingfors bör verka för att Sanhamn bevaras i sitt nuvarande bruk. Vapaavuori själv gick så långt att han kritiserade försvarsminister Seppo Kääriäinen för åsikten att armén och det civila kunde samsas på Sandhamn. (Se artikeln "Herra Helsingin herra" i Reserviläinen 4/2005.) Vapaavuori är inte den enda Samlingspartisten i Helsingfors som har förespråkat att försvarsmakten stannar kvar på Sandhamn. För ett år sedan lär Pajunen i ett TV-program ha sagt att "Helsinki on koko Euroopan väljimmin rakennettu pääkaupunki, joten Santahaminaa ei tarvita asuinrakentamiseen." Även stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden Risto Rautava (saml), som varit kommendör i Sandhamn, har här bevakat sina intressen. Enligt diskussionsprotokollet sade han vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 16 mars 2005 följande:

Yksi sellainen hyvä kysymys on, että eikö myös miljoonan ihmisen metropolialue tarvitse oman varuskunnan ja oman joukkonsa, varsinkin kun Hyrylässä toiminta loppuu ja se siirtyy Hämeenlinnan suuntaan? Elikkä helsinkiläisille on merkittävä arvo siinä mielessä Santahaminalla ja Kaartin Jääkärirykmentillä, että se on yksi palveluspaikka pääkaupunkiseudun varusmiehille, jotka sitten puolustavat tällä tavalla omaa kotiseutuaan.
Keskustelu, jota tästä käydään, on populistista, aika huolimatonta huulenheittoa, joka ei perustu mihinkään realismiin. Keskustelu kannattaisi pistää todellisiin vaihtoehtoihin ja esimerkiksi avaamalla Sipoon rajan niin, että Helsingin maa-alueet saataisiin siellä asuntokäyttöön.

Efter Rautavas anförande forsatte Vapaavuri, som sade följande:

On vähintäänkin merkillistä, että puolustusministeri - joka tosin on kaukaa Savosta - on viikon aikana, saman viikon sisällä ensin lakkauttanut Helsingin Ilmatorjuntarykmentin - joka on Hyrylässä - ja sitten esittää Helsingin alueella olevan varuskunnan lakkauttamista.

Kaiken kaikkiaan tulee sellainen vaikutelma, että tässä on kyse kepulaisen hajasijoituksen ja vihreiden pasifismin epäpyhästä allianssista, joka pitäisi jättää omaan arvoonsa.

Kysymys Santahaminasta ei ole ajankohtainen. Keskustelu on ennen aikaista ja tarpeetonta. Helsingillä ei ole mitään syytä kiirehtiä mitään neuvotteluja tämän asian suhteen. Meillä on tuore yleiskaava. Meillä on tuore maakuntakaava. Meillä on vapautumassa isoja alueita asuntotuotantoon. Helsingillä ei ole siinä mielessä pulaa tämäntyyppisestä maasta eikä edes olisi käyttöä sille lähiaikoina.


Efter Vapaavuori höll Osmo Soininvaara (grön) ett anförande där han framhöll att "mielestäni olisi kiire saada osa Santahaminasta asuinkäyttöön." Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) konstaterade för sin del att "Voimassa olevien, nykyisen asuntotehokkuuden mukaan jos Santahamina kaavoitettaisiin asunto-, työpaikka- ja virkistysaluekäyttöön, niin sinne todennäköisesti mahtuisi noin 40 000 - 50 000 asukasta, joten se on iso tärkeä alue." Där Anttila talade om 40 000 - 50 000 invånare hade hennes partikamrat biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen föreslagit att Sandhamn kunde byggas för hela 100 000 invånare, vilket Yrjö Hakanen (fkp) framhöll i sin replik.

Medan Centern motsatt sig att Malms flygfält omvandlas till bostadsområde har Samlingspartiet motsatt sig att Sandhamn blir bostadsområde. De Gröna och speciell Osmo Soininvaara har förespråkat att så väl Sandhamn som Malm tas i bruk som bostadsområde. I en artikel mod rubriken "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset den 10 april 2005 skrev Soininvaara:

Pekka Korpinen on kaavaillut Santahaminaan jopa sataatuhatta asukasta. Se on lievästi sanottuna liikaa, mutta hyvin suunnitellen ehkä neljäkymmentätuhatta asukasta mahtuisi.

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.


Ett drygt år efter att Soininvaara hade publicerat den ovanciterade artikeln förespråkade han lika väl en annektering av sydvästra Sibbo. Kanske hade han informerats om att Sibbo själv planerade urban bebyggelse i Östersundom?

För några år sedan lyssnade jag tillsammans med ett hundratal lärare i Helsingfors på ett föredrag av biträdande stadsdirektör Martin Meinader, som berättade om varför Helsingfors stad hade köpt upp mark i Sibbo. Planen var att göra ett markbyte med staten, som skulle ge Sandhamn i utbyte mot marken i Sibbo. Försvarsmakten visade sig dock inte vara villig att lämna Sandhamn och flytta till Sibbo. Nu när så väl försvarsministern som finansministern föreslagit att Sandhamn görs till bostadsområde är det Helsingfors som vill bevara ön i militärt bruk. Visst är det högst ironiskt att man nu försöker utnyttja stadens markegendom i Sibbo för att hålla bostadsbebyggelsen borta från Sandhamn.

När Gustav Vasa år 1550 grundade Helsingfors, hade han haft för avsikt att grunda en stad på Sanhamn. Staden kom dock att grundas i Forsby vid Vanda ås mynning. Redan 1640 flyttade staden söderut till Estnäs, men sedan dess har staden inte just vuxit söderut. I gårdagens blogginlägg citerade jag Jan Vapaavuori, som efter att ha sett på en karta noterade att Helsingforsregionen inte kan växa söderut. I verkligheten kunde samhällsstrukturen i huvudstaden mycket väl växa söderut till Sandhamn. Dess värre har det stått en samlingspartistisk mur i vägen.

Google+ Followers