Två parter. Den 6 augusti 2011

På Helsingin Sanomats webbplats, Oma kaupunki publicerades i onsdags en artikel med rubriken "Aurinkovoima hyötykäytössä yhä useammin". Frånsett det inledande stycket är artikeln identisk med artikeln som i onsdagens nummer av Vartti publicerades under rubrikerna "Östersundom luottaa aurinkoenergiaan", "Nuuksioonkin tulossa aurinkoenergia", "Aurinkotalon idea haudattiin vähin äänin" och Aurinkoideoita syntyy - toteutus takkuilee". (Se "Sol och sommar. Den 4 augusti 2011".) Jag passar på att citera ur artikeln, då det nu fungerar med copypaste:

Suunnitteilla olevista aurinkohankkeista isoin sijoittuu Helsingin Östersundomiin. VTT:n selvityksen mukaan Östersundomista voisi tulla uusiutuvien energiamuotojen näyteikkuna ja testialusta. Porvoon moottoritien meluvalleihin asennettavilla aurinkopaneeleilla ja muilla ratkaisuilla voitaisiin tyydyttää 35 prosenttia uuden alueen sähkön tarpeesta. Aurinkokeräimet täydentäisivät alueen lämmitysratkaisuja.

Östersundomin rakentamiseen on kuitenkin vielä pitkä matka eivätkä hienotkaan suunnitelmat takaa toteutusta.

http://omakaupunki.hs.fi/paakaupunkiseutu/uutiset/aurinkovoima_hyotykaytossa_yha_useammin/

Att olika tidningar publicerar samma artiklar men under olika rubriker är i sig inte så anmärkningsvärt. Så görs det regelbundet med FNB:s nyhetstexter. När det gäller Vartti och konkurrenten Helsingin Uutiset / Vantaa Sanomat / Länsiväylä är det dock skäl att notera att de olika lokala upplagorna inte representerar olika lokala perspektiv, fastän stoffet och rubrikerna delvis är anpassade efter lokala målgrupper.

Liksom Helsingin Sanomat hör Vartti till mediehuset Sanoma. Det gör anmärkningsvärt nog även Metrotidningen som utkommer i Finland. Tillsammans med Suomen Lehtiyhtymä (se "Berlusconi. Den 6 juni 2008") behärskar Sanoma News marknaden i Helsingforsregionen. Då Sanoma News och Suomen Lehtiyhtymäs tidningar väljer samma linje i en fråga finns det föga förutsättningar för alternativa synsätt. Perspektivet är för det mesta Helsingforscentrerat.


För snart två veckor sedan publicerade flera medier STT:s artikel med rubriken "Suomalaismedia voi maksaa vinkistä tuhansia, muttei lahjo". I onsdags publicerade Hbl en motsvarande artikel under rubriken "Finländska tidningshus noga med etiken". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Tidningarna i Finland tar avstånd till avlyssning och andra ojusta metoder" och att "Lagen och pressetiska regler följs noga, uppger representanter för tidningarna Hymy, Helsingin Sanomat, Ilta-Sanomat och Iltalehti, som FNB intervjuat, samt Hbl, Nya Åland, Vasabladet och webbsajten papper.fi som SPT talat med." Det är lätt att följa lagen och pressetiska regler då man saknar mod, ambitioner och resurser. Speciellt morgontidningarna, som inte är beroende av försäljning av lösnummer, har inte något större behov av scoop.

I artikeln på Hbl:s webbplats kan man vidare läsa att "Helsingin Sanomat har ... upphört med att betala för tips". Om Helsingin Sanomat inte mutar eller ens betalar för tips kan man fråga sig varför t.ex. Helsingfors stadsplaneringskontor läcker information till tidningen. Svaret torde vara att betalningen för exklusiv information sker i form av gentjänster.

Då dagtidningarna tidigare i högre grad representerade uttalade politiska linjer var nyhetsbevakningen i de enskilda tidningarna mera ensidigt eller partiskt, men som en helhet kunde pressen vara mera pluralistisk. Idag försöker medierna i bästa fall vara objektiva genom att låta båda sidorna i en konflikt bli hörda. Naturligtvis är den sociala verkligheten ofta så mångfasetterad att det inte alltid finns en sanning, men någon ny information får man inte fram med en journalistik som på detta sätt försöker vara objektiv.

När jag i juni 2007 försökte tipsa Hufvudstadsbladet angående fallet Sibbo fick jag som svar av en stressad och irriterad nyhetschef att tidningen redan skrivit mycket om Sibbofrågan, att ämnet redan var uttjatat och att det finns två parter. Om jag tolkade nyhetschefen rätt så ansåg han att nyhetsredaktionens uppgift inte var att ta ställning i konflikten. Hufvudstadsbladet hade faktiskt till skillnad från de flesta finskspråkiga medier gett mycket utrymme även för Sibbos ståndpunkter i konflikten. Några sensationella avslöjanden eller någon undersökande journalistik var man dock inte beredd att satsa på.

Sett ur mitt perspektiv handlar fallet Sibbo inte primärt om en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo. Istället handlar fallet Sibbo i första hand om hur högt uppsatta politiker och statliga tjänstemän myglat, utövat utpressning och klåpat. Hufvudstadsbladet nöjde sig, liksom andra medier, med att låta de två stridande parterna komma till tals, men noterade inte de bakomliggande sammanhangen.

Genom att kommunminister Hannes Maninen uppmanade Helsingfors att i brådskande ordning lägga fram en egen framställning till ändring i kommunindelningen kom "Sibbofrågan" från början se ut som en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo, fastän det var Manninens eget agerande och motiv som borde ha granskats. Sibbofrågan komplicerades ytterligare av att Helsingfors framställning (och centerministrarnas stöd av förslaget) föranledde en förtroendekris i Sibbo. Hade inte protokollet från Sibbos interna förhör av Markku Luoma och Christel Liljeström läckt ut till medierna (se "Brännbart stoff. Den 19 juli 2007" och "Utpressning, hot och bluffande. Den 23 juni 2007"), hade försöket att utpressa Sibbo kanske aldrig överhuvudtaget kommit fram. Dess värre rubricerade Helsingin Sanomat den 15 september 2006 på basen av förhörsprotokollet att "Helsinki yritti Sipoolta uhkailemalla maata" och "Helsingin johto yritti kiristää Sipoota rajansiirtoon", när det i verkligheten var Manninen som i första hand försökte lura Sibbo att frivilligt avstå från ett område på 3000 hektar. (Dagen innan hade man på tidningens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin johto yritti uhkailla Sipoota rajansiirtoon".) Om Manninen noterar tidningen bara följande:

Sipoon johtokaksikko herää ankeaan arkeen vasta 16. kesäkuuta. Valtiosihteeri Stefan Wallin (r) soittaa Liljeströmille kertoakseen, että kuntaministeri Hannes Manninen tukeekin Helsingin hanketta.

Tidningen skriver dessutom att "Helsinki kuitenkin toteutti uhkauksensa ja esitti kesäkuussa sisäministeriölle, että Sipoosta siirretään Helsingille maata noin 50 neliökilometriä", när det ur förhörsprotokollet i själva verket framgår att kommunministern meddelade Stefan Wallin att han stöder förslaget på att inkorporera ett 50 kvadratkilometer stort område. Det torde vara uppenbart att Manninens motiv var att en sista gång försöka pressa Sibbo att formellt frivilligt acceptera det mindre alternativet på 30 kvadratkilometer. Inkorporeringen av det 30 kvadratmeter stora området måste förverkligas i enlighet med de löften som Mainninen get i samband med förhandlingarna om kommunreformen.

Trots allt representerar Jarmo Huhtanens artikel i Helsingin Sanomat kanske den bästa journalistiska insatsen då det gäller bevakningen av fallet Sibbo. Här lät man inte bara representanter från de två föreställda parterna, Helsingfors och Sibbo komma till tals, utan man drog även egna slutsatser utgående från det material man hade kommit över.

Låst läge. Den 5 augusti 2011

Hbl 5.8.2011 s 1

På första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder en av rubrikerna "Kan bli trångt på tomten". Rubriken på artikeln på följande uppslag lyder "Låst läge för fastighetsägare i Östersundom".

Hbl 5.8.2011 s 2 - 3

I artikeln kan man bl.a. läsa att höjd fastighetsskatt oroar fastighetsägare i Östersndom. Hbl har talat med Nils-Erik och Nina Hellström samt Hannu Cederberg på Ribbingö. Cederberg säger om fastighetsskatterna att det är Helsingfors sätt att tvinga folk att dela upp och sälja. I artikeln talar Hellström om en cykelväg längs deras strandrutt som går ner til vatnet intill bastun. Tydligen har de fått se ritningar som jag inte har haft tillgång till. På utkastet till gemensam generalplan för Östersundom går ingen strandpromenad på Ribbingö. Istället gör strandpromenader på utkastet till gemensam generalplan längs tänkta kanaler och över Torparviken

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Esitys/2011/Ksv_2011-02-24_Kslk_05_El/AD497F4B-3A9C-4394-AAB8-ADE2A94B126E/yhteinen_yleiskaava_luonnos_print.pdf

Själv har jag hittat strandpromenader på Ribbingö endast i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja", men även här saknas strandpromenader på Ribbingö på de flesta utkast.

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-16.pdf

Artikeln i Hufvudstadsbladet avslutas med ett citat av projektchef Matti Visanti. Visanti säger att detaljplaneringen av kommunaltekniska orsaker börjar västerifrån, varför Ribbingö kan höra till de områden där detaljplaneringen börjar. Pratet om kommuntekniska orsaker stämmer dock dåligt för Ribbingö, som ligger avsides och som inte hänger samman med Helsingfors samhällsstruktur. Helsingfors stadsplaneringskontor torde ändå sträva efter att börja med detaljplaneringen i Husö inklusive Ribbingö. Det är här som man i princip kunde bygga havsnära villaområden. Det handlar naturligtvis om att Helsingfors äger mark i stadsdelen Husö och dessutom är ute efter goda skattebetalare. Men det handlar även om att man genom att börja vid stränderna vill ge en bild av att Östersundom är ett "havsnära" område.

Sol och sommar. Den 4 augusti 2011

Vartti Itä-Helsinki 3.8.2022 s 6

Under nyhetstorkan i juli fick Helsingfors Energis pressmeddelande "Östersundomin energiaratkaisuissa selvitetään aurinkoenergiaa, maalämpöä, biopolttoaineita ja lämmön varastointia" mycket utrymme i medierna - liksom på denna blogg. (Se "Testikenttä. Den 7 juli 2011" , "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011", "Grön förort. Den 10 juli 2011" och "Table rase. Den 17 juli 2011".) I gårdagens nummer av Vartti Itä-Helsinki ingår en artikel med rubriken "Östersundom luottaa aurinkoenergiaan". I artikeln kan man bl.a. läsa att "VTT:n selvityksen mukaan Östersundomista voisi tulla uusiutuvien energiamuotojen näyteikkuna ja testialusta." Vidare kan man läsa att enligt VTT:s utredning 35 % av energibehovet i "det nya området" kunde tillfredsställas med solpaneler på ljudvallarna längs motorvägen och "andra lösningar". Här refererar man faktiskt direkt till VTT:s och Helsingfors stadsplaneringskontors utredning "Aurinkosähkön mahdollisuudet Östersundomissa", som jag skrivit om i inlägget inlägg "Solenergi. Den 1 mars 2011". Den aktuella anledningen till artikeln i Vartti lär dock vara att en läsare lyckats fotografera en spektakulär soldriven bil, samt att Lapin Kulta Solar Kitchen Restaurant idag öppnar på Sumparn i Helsingfors.

Vartti Espoo

I Vartti Espoo har artikeln i själva verket fått rubriken "Nuuksioonkin tulossa aurinkoenergia". Rubriken visar att artikeln inte bara handlar om Östersundom. I nationalparken i Noux i Esbo skall man i ett enskilt hus, som skall vara färdigt nästa år, använda så väl solenergi som jordvärme.

Vartii Länsi-Vantaa, Vartti Itä-Vantaa

I Backas i Vanda gick det sämre med planerna på att utnyttja solenergi i ett enskilt hus. I Vartti Länsi-Vantaa och Vartti Itä-Vantaa har den aktuella artikeln således publicerats under rubriken "Aurinkotalon idea haudattiin vähin äänin". I Vartti Etelä-Helsinki, Vartti Länsi-Helsinki och Varti Pohjois-Helsinki har artikeln rubriken "Aurinkoideoita syntyy - toteutus takkuilee".

Vartii Etelä-Helsinki, Vartii Länsi-Helsinki, Vartii Pohjois-Helsinki

Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-2.pdf

I mina inlägg "Solenergi. Den 1 mars 2011" och "Världen blickar. Den 15 mars 2011" har jag noterat att den av Helsingfors stadsplaneringskontor valda modellen för Östersundomområdet Rannikko 1 kan ses som en utveckling av modellen Suur-Östersundom i utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". De två alternativa modellerna är här Sibbesborg (eller Suur-Söderkulla) och Rannikkokaupunki (eller Nauhakaupunki). Dessa modeller presenteras även i publikationen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit", som jag skrev om i gårdagens inlägg "Stränder och kust. Den 2 augusti 2011". Dess värre är modellen Suur-Östersundom inte förenlig med Sibbos planer för Söderkulla eller "Sibbesborg".

Modellen som i "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" benämns Rannikko eller Rannikko 1 motsvarar alltså inte modellen Rannikkokaupunki i "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". Rannikkokaupunki, som alltså även benämns Nauhakaupunki, motsvarar i strukturmodellerna för den gemensamma generalplanen för Östersundom närmast modellen Nauha, men Nauha är även förenligt med modellen Sibbesborg. Modellen Nauha motsvarar ganska långt även modellen i naturskyddsorganisationernas skuggplan och De grönas (ursprungliga) vision för sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007", "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008" och "Pärlbandsmodellen. Den 14 september 2008".)

I utredningen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit" används beteckningar som mycket tydligt beskriver de olika modellerna. Modellen Nauha innebär att så väl skogen i norr som strandområdena i söder besparas. Bebyggelsen koncentreras här till området mellan motorvägen och landsväg 170 (Österleden / Nya Borgåvägen). Modellen Ranta innebär att stränderna och området mellan vägarna exploateras medan skogen i norr bevaras. Modellen Metsä innebär att skogen i norr liksom området mellan vägarna exploateras, medan strandområdena i söder bevaras. Modellen Rannikko innebär att hela området exploateras. Notera att de gröna områdena på bilden nedan är grönområden, medan de gröna områdena på den översta bilden står för möjliga områden för bebyggelse.

Det är uppenbart att den aktuella modellen Rannikko är den överlägset sämsta med tanke på naturskyddet. Dessutom strider modellen mot Sibbos visioner av "Sibbesborg". Ändå förefaller man i utkastet till landskapsplan genom att beteckna praktiskt taget hela Östersundomområdet som område med tätortsfunktioner utgå just från modellen Rannikko.



Jag har igår flyttat mina webbsidor till en ny adress, som tidigare endast fungerade för webforwarding: www.wadenstrom.net. Hit har ja nu flyttat fönstret med motionsrundor. En alternativ adress är ralf.wadenstrom.net.

Stränder och kust. Den 2 augusti 2011

Jag har igår och i förrgår paddlat på Kallvikfjärden (utanför Nordsjö) och runt Tammelund och Vårdö. (Se Sports Tracker.) Yle publicerade igår en text ned rubriken "Höghus på Vårdö skrämmer invånarna". Några höghus på Vårdö (på finska Vartiosaari) är dock inte speciellt aktuella. Ön saknar fortfarande broförbindelse, fastän ön avskils från Degerö, Tammelund och Ramsöudden endast med smala sund. Trycket på Vårdö har väl inte varit så stort, då det i östra Helsingfors finns rikligt med både havsnära villaområden och lättillgängliga rekreationsområden med havsstränder Det finns dessutom flera andra öar utanför Helsingfors som enkelt kunde förenas med fastlandet, t.ex. Villinge. Med tanke på att dessa öar saknar broförbindelse är förslaget att bygga en bro till Granö i Sibbo mycket märklig - och helt orealistiskt.


Med bron till Granö torde det vara som med metrolinjen till Östersundom. Den kommer aldrig att förverkligas, men behövs på pappret för att man innanför inkorporeringsområdet skall kunna omvandla friluftsområden till områden med tätortsfunktioner.

http://www.hel2.fi/ksv/julkaisut/yos_2011-2.pdf

Bron till Granö finns med endast i två av de fyra grundmodellerna för planeringen av Östersundomområdet. I modellerna "Ranta" och "Rannikko" exploateras så väl Husö som Granö med hjälp av broförbindele, men inte i modellerna "Metsä och "Nauha", fastän även alternativet "Nauha" kan baseras på spårvägsalternativet "mutkametro". De olika modellerna presenteras i publikationen "Östersundomin yhteinen yleiskaava - Rakennemallit", som jag tidigare noterat i inlägget "Rannikko 1. Den 27 februari 2011". Att exploateringen av Husö och Granö hänger samman beror inte bara på spårvägslösningar, utan även på att förändringen av Husö från närrekreationsområde till bostadsområde kräver ett nytt friluftsområde med landförbindelse. För att få bron till Granö att förefalla mera ekonomiskt realistisk förutsätts dock att det även planeras ett bostadsområde på Granö.

Innan de förtroendevalda har fått säga någonting har Helsingfors stadsplaneringskontor för Helsingfors, Vandas och Sibbos del färdigt valt alternativet Rannikko. Bland de olika varianterna av modellen Rannikko har stadsplaneringskontoret valt modellen "Rannikko 1", som baserar sig på spårvägslösningen mutkametro, medan "Rannikko 2" baserar sig på förgrenad snabbspårväg och "Rannikko 3" på metrolinje från Nordsjö. Egentligen baserar sig även den allmänna modellen Rannikko på metro från Nordsjö eller alternativt förgrenad snabbspårväg. Den väsentliga skillnaden mellan modellerna Ranta och Rannikko är att Rannikko även innebär exploatering av Västersundom. Detta möjliggörs genom att metrolinjen från Nordsjö har bytts ut mot mutkanetro. Det finns dock ytterligare skillnader mellan modellerna Rannikko och Ranta. Modellen Rannikko innebär att förutom stränderna även de inre delarna av Östersundom eller hela "kusten" exploateras. Där av namnet.

Augusti. Den 1 augusti 2011

Juli är en månad då det normalt råder nyhetstorka. Under juli månad står åtminstone det kommunala beslutsfattandet i Finland stilla. (Stadsstyrelsemötena i Vanda inför Jukkal Peltomäkis tillträdande i tjänst den 1 augusti är extraordinära.) Nu när vi är inne i augusti kommer det så småningom igen att finnas föredragningslistor och protokoll att läsa. Speciellt intressant skall det bli att se hur kommunstyrelsen i Sibbo kommer att gå vidare i frågan om ersättning.

En annan intressant fråga som kommer upp redan i början av augusti är Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsplan. Den 11 augusti har så väl fastighetsnämnden som miljönämnden i Helsingfors sitt första möte efter sommaruppehållet. Båda nämnderna bordlade på respektive möte den 28 juni ärendet som gällde nämndens utlåtande om landskapsplanen. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Det intressanta är att förslagen till utlåtanden även berör Östersundomområdet, medan stadsplaneringsnämnden hävdat att staden inte ger något utlåtande för Östersundoms del. (Se "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011.)

När det gäller den gemensamma generalplanen för Östersundom torde "förslagsskedet" inledas under hösten. Det har dock under "beredningsskedet" lagts fram synpunkter och krav på att det bör ställas fram ett nytt utkast till gemensam generalplan innan ett generalplansförslag presenteras. Kritiken mot utkastet har från flera håll varit mycket hård.

Styrande roll. Den 31 juli 2011

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/maakuntakaavat/index.html

Enligt vad som under senare tid hävdats måste den gemensamma generalplanen för Östersundom följa landskapsplanen. Eftersom miljöministeriet inte fasställde den senaste landskapsplanen för Östra Nyland för Nylands del gäller i inkorporeringsområdet med undantag av "Västerkullakilen" ännu landskapsplan för Östra Nyland 2000. Då området för den gemensamma generalplanen även innefattar delar av (nuvarande) Sibbo och Vanda berörs planeringen även av landskapsplanen för Östra Nyland och landskapsplanen för Nyland. Vilka landskapsplaner som gäller framgår ur en karta med rubriken "Sammanställning av landskapsplanerna för Nyland" på webbplatsen för Nylands förbund. Ett utdrag ur kartan och förklaringar ingår även i dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom - Program för deltagande och bedömning". Se nedan.

http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2009_Keke/oST_OAS_Ruotsi_tarkistettu_2104.pdf

Det kan påpekas att man i det ovannämnda dokumentet säger att "Om en enstaka kommun börjar utarbeta en generalplan för sitt område är det landskapsplanen och inte den gemensamma generalplanen som har en styrande roll." ("Yksittäisen kunnan ryhtyessä laatimaan yleiskaavaa omalle alueelleen, ohjaava rooli on maakuntakaavalla, ei hteisellä yleiskaavalla.") Mellan raderna läser jag här att det samma inte nödvändigtvis gäller då flera kommuner börjar utarbeta en gemensam generalplan. Denna tolkning verkar dock Nylands förbund opponera sig mot. (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Det är uppenbart att utkastet till gemensam generalplan för Östersundom inte är förenligt med vare sig landksplanen för Nyland eller landskapsplanen för Östra Nyland 2000. Speciellt gäller det att i den nya landskapsplanen ta bort beteckningen "rekreationsområde" (mörkrönt) från Västersundom och beteckningarna "område för närrekreation" (VL) och "frilufts- och ströområde" (VR) från inkorporeringsområdet. Detta är just vad man har gjort i utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland, där de ovannämnda rekreationsområdena föreslås bli "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/2vmk_luonnos/index.html

I mitt inlägg "Redan avgjorda. Den 17 maj 2011" noterar jag att beteckningen "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik", som är markerat med brun rastering, används endast för Östersundom och Hista. Nästan hela området för den gemensamma generalplanen är markerat med denna beteckning. Av begränsningen för det rasterade området framgår tydligt att utkastet till landskapsplan är anpassat efter den gemensamma generalplanen. Där området för den gemensamma generalplanen slutar i öster slutar även rasteringen. Formellt är det tänkt att landskapsplanen skall ha en "styrande roll" även då det gäller Östersundom-området, men i praktiken verkar det vara den gemensamma generalplanen och den enskilda kommunen Helsingfors planer som styr landskapsplanen för Östersundoms del.