HesPo. Den 5 januari 2008


När behovet av en ändring av kommunindelninge gjordes på inrikesministeriets initiativ borde tidigare utredningar om utvecklingen av strukturen ha noterats. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi nöjde sig dock med att utan att uppge källa plagiera en enda "utredning", Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Enligt utredningsmannens egen utsaga bad han om denna utredning av stadsdirektör Jussi Pajunen och förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, då Helsingfors initiativ till ändring inte just innehöll några grunder. Att Myllyniemi plagierat utredningen torde aldrig ha avslöjats, om inte Helsingfors stadsfullmäktige dagens före Myllyniemis utredning offenntliggjordes hade antagit ett utlåtande till länsstyrelsen, som i likhet med Myllyniemis rapport helt byggde på den ovannämnda opublicerade utredningen.

En utredning som Myllyniemi absolut borde ha refererat till i sin Sibboutredning är utredningen om strukturmodellerna för Helsingforsregionen – Borgå (HesPo) 2003 - 2004. (Se sammanfattning.) Myllyniemi nöjer sig dock med följande omnämning av utredningen:

Olika strukturmodeller för områdets utveckling granskades också inom det s.k. HESPO-projektet, men inte heller det ledde till några gemensamma strategier eller åtgärder för regionens utveckling (Östra Nylands förbund, HESPO 2003, rapport 2/2004).

Till saken hör att den ovanciterade satsen och avsnittet där satsen ingår direkt är plagierat från Helsingfors förvaltningscentrals utredning.

I HesPo-utredningen presenteras fyra olika modeller för utvecklingen av området mellan östra Helsingfors och Borgå fram till år 2040. Modellerna bygger på fyra olika spårvägsalternativ. Enligt modell 1 finns det ingen spårvägsförbindelsen. Modellens namn är betecknande Varglyan. Enligt modell 2, "Täta fingrar" går det en metrolinje från Mellungsbacka i Helsingfors till Söderkulla i södra Sibbo. Enligt modell 3 får det en "lokalbana" (med lokaltåg) till Borgå längs E 18- korridoren i södra Sibbo. Enligt modell 4 går det snabbtåg till Borgå längs E 18-korridoren.

Innan den så kallade Sibbofrågan avgjordes borde Helsingfors och staten ha tagit ställning till de olika spårvägsalternativen och de motsvarande utvecklingsmodellerna, men det har man ännu inte gjort. Trots att de olika modellerna radikalt skiljer sig från varandra, har de några gemensamma drag. Potentialen för utbyggnad i östersundom är liten i alla fyra modeller och den södra gränsen för Sibbo storskog har dragits vid Borgåleden. Detta gäller även modell 2, Täta fingrar, där Östersundom är relativt effektivt exploaterat. (Se bilden ovan.)

Modell 2 har flera dåliga sidor. Bl.a. skulle den täta bebyggelsen längs metrolinjen kapa av de gröna förbindelserna mellan å ena sidan Svartabacken och Östersundoms fågelvatten och å andra sidan Sibbo storskog. Bebyggelsen skulle förstöra kulturlandskapet i Östersundom och det skulle bli dyrt att bebygga de lågt belägna åkrarna mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen i Östersundom. En intressant detalj är att Helsingfors stad inte just äger någon mark på det område som enligt denna modell reserverats för bebyggelse. (Undantaget är ett område öster om Zachrisbacken.) Resetiden från Söderkulla västerut skulle enligt metroalternativet vara lång och absolut för lång för dem som pendlar från Borgå.

Modell 2, Täta fingrar, i HesPo-utredningen motsvarar i själva verket Osmo Soininvaaras visioner för utvecklingen av sydvästra Sibbo. Soininvaara har förespråkat en metroförbindelse till Söderkulla även efter statsrådets Sibbobeslut förra sommaren. (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".) Soininvaara skulle ha velat inkorporera ett område på över 50 kvadratkilometer för att möjligggöra en nauhakaupunkiarakenne och samtidigt skydda Sibbo storskog. Problemet är att Soininvaaras visioner, som flera Helsingfors- och Vandapolitiker ställt sig bakom, inte alls stämmer överens med de juridiska motiveringarna för den aktuella ändringen av kommunindelningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar