Tyngre förutsättningar. Den 25 juli 2008

I gårdagens blogginlägg "Vägande förutsättningar. Den 24 juli 2008" skrev jag att högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut i fallet Sibbo utan motiveringar hävdar att de påstådda allmänna förutsättningarna för ändringen i kommunindelningen även är "vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen". Det bara antyds att förutsättningarna är vägande, emedan "att Helsingforsregionen utvecklas är något som har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." Den lösa argumenteringen är anmärkningsvärd med tanka på att kommunindelningsutredare Pekka Myllynimi i sin rapport skriver att "Med begreppen 'särskilt vägande förutsättningar/orsaker/grunder' har man i lagstiftningen i allmänhet velat betona att förfarandet är exceptionellt, och att prövningsrätten är klart begränsad och myndighetens motiverings- och bevisningsskyldighet åter är mycket stor om förfarandet inleds." Samtidigt som HFD gett statrådet en mycket vid prövningsrätt har man prutat på kravet på motiverings- och bevisningsskyldighet.

Den ovanciterade tolkningen av begreppet särskilt vägande förutsättningar noter varken i Arto Sulonens och inrikesministeriets prememoria för statrådets beslut eller i HFD:s beslut. Däremot ger HFD i sitt Sibbobesluten längre redogörelseför Sulonens och inrikesministeriets tolkning av begreppet förklaring i inrikesministeriets utlåtande från den 7 september 2007. Tolkningen av begreppet särskilt vägande förutsättningar, som HFD återger i sitt beslut, baserar sig till största delen direkt på ett avsnitt i Myllyniemis rapport. Jag citerar återgivningen:

Toivo Pihlajaniemi har i sin bok Kuntajakolaki selityksin (Edita 1998) behandlat tre olika exempel på fall där särskilt vägande förutsättningar kan finnas. Sådana kan enligt exemplen finnas när en enklav där det finns bosättning sammanslås med den kringliggande kommunen, när ett från kommunens huvudsakliga område med vatten åtskilt område överförs till den kommun som naturligt ansluter sig till det åtskilda området och när ett område där ett minoritetsspråk talas överförs till en grannkommun där språket används. I lagens förarbeten eller i boken behandlas däremot inte situationer där det finns ett viktigt allmänt intresse som är förknippat med de i 3 § i kommunindelningslagen föreskriva allmänna förutsättningarna för ändring i kommunindelningen och detta allmänna intresse förutsätter att områden överförs från en kommun till en annan.

Såsom konstateras i Pihlajaniemis ovan nämnda bok, ”bestäms i okmmunindelningslagen inte och är det kanske överhuvudtaget inte möjligt att bestämma ens relativa kriterier med vilka man kunde mäta när kommunindelningslagens krav på särskilt vägande förutsättningar skall anses vara uppfyllda. Huruvida kravet uppfylls eller inte måste bedömas särskilt från fall till fall.”

Enligt den lag om kommunindelning (73/1977) som upphävdes genom den gällande kommunindelningslagen kunde en ändring i kommunindelningen genomföras under särskilda förutsättningar ”om ändringen bör anses påkallad av vägande allmänt intresse.” I den gällande kommunindelningslagen har man inte haft för avsikt att lämna detta kriterium, “vägande allmänt intresse”, utan avseende vid bedömningen av om det finns sådana särskilt vägande förutsättningar för en ändring i kommunindelningen som avses i lagens 5 § 2 mom., utan man ville knyta bedömningen av det vägande allmänna intresset till de allmänna förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen, om vilka bestäms i 3 § i kommunindelningslagen.

I inrikeministeriets förklaring finns emellertid ett som innehåller ett litet tillägg, som HFD även återger. Jag citerar vidare ur HFD:s återgivning och markerar det lilla tillägget:

De motiveringar som statsrådet i sitt beslut har anfört för att förutsättningarna finns och är särskilt vägande, är mycket tyngre än de förutsättningar som Pihlajaniemi i sin bok har anfört som exempel på förutsättningar som eventuellt kommer i fråga som vägande förutsättningaroch som närmast kan betraktas som tekniska. Statsrådet har i sitt beslut ansett att särskilt vägande förutsättningar finns, eftersom ett viktigt allmänt intresse med anknytning till de förutsättningar som föreskrivs i lagens 3 § påkallar en partiell kommunsammanslagning mellan Sibbo, Helsingfors och Vanda. Bedömningen i statsrådet har varit en helhetsbedömning av olika förutsättningar och konsekvenser.

Toivo Pihlajaniemi har i offentligheten och i ett expertutlåtande bedömt statsrådets Sibbobeslag som olagligt. Frågan är om inrikesministeriet i sin förklaring och HFD i sitt beslut åberopar Pihlajaniemis bok för att Pihlajaniemi är en auktoritet på omådet eller speciellt för att Pihlajaniemi bedömt annekteringsbeslutet som olagligt.

Motiveringarna till statrådets gränsbeslut är tunga. Frågan är om de kan kopplas samman med de förutsättningar som definieras i § 3 i kommunindelningslagen. Der är även i högsta grav tvivelaktigt att de tunga motiveringarna är hållbara. Här har man tagit mycket lätt på bevisningsskyldigheten.

Google+ Followers