Farhågor. Den 17 april 2010


I Helsingfors skryter man med hur staden har skapat förutsättningar för att grunda en nationalpark i Sibbo storskog genom att av privata markägare köpa mark som sedan genom byteshandel tillfallit staten. Delvis stämmer påståendena, fastän Helsingfors köpt skog av helt andra motiv än naturskydd. Nu stöder Helsingfors förslaget grunda en nationalpark inom det område i Sibbo storskog som ägs av staten. Av förslaget till fastighetsnämndens utlåtande om Sibbo storskog framgår dock att Helsingfors inte alls entydigt vill skydda södra delen av Sibbo storskog. Föredragaren föreslår här att området delas upp i två delar: En norra del, som ägs och förvaltas av staten och som gör till nationalpark, samt en södra del som används som rekreaktionsområde och huvudsakligen ägs och förvaltas av Helsingfors stad. (Se "Två delar. Den 16 april 2010".) Problemet är att ett reakrationsområde som ägs av Helsingfors inte på lång sikt garanterar ett skydd av skogen, speciellt som Helsingfors räknar med att vid behov kunna köra över allt vad landskapsplan heter. Skräckscenariet är att Helsingfors i generalplanen betecknar södra delen av Sibbo storskog som rekreationsområde och köper upp marken till ett billigt pris för att senare ändra generalplanen och exploaterar skogen för bebyggelse.


I Sibbo tycks en del markägare ha helt andra farhågor, vilket resulterat i att man motsätter sig en nationalpark. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Huhuja Korvesta" där Jyri Mikkola, som representerar Nylands naturskyddsdistrikt, bemöter en del feluppfattningar som föranleder ett motstånd mot grundandet av en nationalpark. (Se bilden ovan.)


Där fastighetsnämnden i Helsingfors föreslås ställa sig bakom ett alternativ som närmast motsvarar Forststyrelsens alternativ 1 för en nationalpark, förespråkar Nylands naturskyddsdistrikt i sitt utlåtande "Lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä (12.4.2010)" ett alternativ som är ännu mera omfattande än Forsstyrelsens alternativ 3. Jag citerar ur utlåtandet:


Rajaus

Sipoonkorven kansallispuisto tulee perustaa Metsähallituksen laajimman vaihtoehdon (VE3) pohjalle. Siihen kuuluvat Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Uudenmaan virkistysalueyhdistyksen ehdotetun kansallispuiston alueella omistamat maat ja vedet tulee liittää kansallispuistoon heti sen perustamisen jälkeen.

Tämän lisäksi puistoon tulee tulee liittää Helsingin kaupungin Hältingtreskin, Talosaaren ja Kasabergetin alueet sekä Mustavuoren lehdon Natura 2000-alue kokonaisuudessaan:

* Talosaari yhdistää Torpvikenin ja Kapellvikenin Natura 2000 -alueet. Talosaaresta löytyy edustavia runsaslahopuustoisia kuusivaltaisia metsiä, lehtoja ja kalliometsiä. Saaren itäosan kalliomäen päällä on harvinainen luonnontilaisen kalliometsän ja kangasrämeen mosaiikki. Talosaari on myös merkittävä virkistysalue ja läheisen hevostallin maastoretkien kohde.

* Kasabergetin itäosa rajautuu Natura 2000 -alueeseen entistä kunnan rajaa pitkin. Laajennuksella saavutettaisiin alueen arvojen kannalta perustellumpi ja ekologisempi rajaus. Kasaberget on luokiteltu myös valtakunnallisesti arvokkaaksi kallioalueeksi ja sillä on virkistysarvoja. Koko suojelematon itäosa toimii erittäin tärkeänä Natura-alueen suojavyöhykkeenä, jota ilman Natura-alueelle aiheutuisi tulevaisuudessa vakavia kulumisongelmia.

* Hältingträsk on Landbon itäpuolella oleva alue. Se on sekoitus arvokkaita luonnontilaisia metsiä, jyrkkäpiirteisiä kallioalueita sekä näiden välisiä metsiä ja soita. Varsinkin luonnontilaisen Hältingträsk-lammen ympäristö on Sipoonkorven suosituimpiin kuuluvia virkistys- ja retkikohteita.


Google+ Followers