Baksmälla. Den 25 februari 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Baksmälla efter annekteringen". Artikeln är skriven av Stefan Johansson (sfp), som är medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och som var medlem i stadsstyrelsen då det begav sig för några år sedan. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Knappt har dammet efter tvångsannekteringen av sydvästra Sibbo lagt sig och planeringen kommit i gång så infinner sig den föga överraskande ångesten. Nu har man insett att det blir mycket svårt att kombinera den kaxiga programförklaringen "nu skall landsbygden göras till stad" med löftena att bevara naturvärden, till och med grunda en nationalpark och samtidigt beakta nuvarande invånares skäliga synpunkter. ...

Nu krävs kurage att medge att hela annekteringen i första hand var en maktpolitisk demonstration där mycket annat sopades under mattan. Helsingfors planerade redan då och fortsätter att planera för över 100 000 nya invånare inom de gamla gränserna. Därför finns alla möjligheter att gå i för en mer måttfull exploatering av de nya områdena än vad som tidigare aviserats.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Helsingfors köpte mark". Marken som Helsingfors "köpte" är fastigheten Silasskog på 7,2 hektar. Inte heller Borgåbladet noterar att den aktuella fastigheten hör till ett område som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggt. Staden kan här betala ett överpris, men det är stadsstyrelsen som i sista hand tar ställning till affären.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Lappträsk kommmunstyrelse kritiserar regeringen". Jag citerar ur texten:

Processen kring fastsällandet av landskapsplanen kritiseras nu av kommunstyrelsen i Lappträsk. Det här i ett öppet brev som man har sänt till regeringspartiernas ordföranden.

Kommunstyrelsen i Lappträsk frågar sig vilka principer för beslutsfattande som vi ska ha i det här landet. Det säger Thomas Antas, kommunstyrelsens ordförande. Nu har ministeriet fattat ett beslut utan att ha någon som helst kontakt med de som ursprungligen gjorde upp landskapsplanen, säger Antas.

Samma mönster kan man enligt Antas se i beslutsprocessen kring t. ex. Karlebys orientering och delningen av Sibbo. Besluten fattas av ministern, medan de människor som berörs av beslutet inte inkluderas i processen.

I gårdagens nummer av Vartti Itä-Helsinki ingår en artikel med rubriken "Kansallispuisto nostais Sipoonkorven arvostusta".

Igår ordnade riksdagens miljö- och naturgrupp seminariet Sipoonkorven kansallispuisto – nyt! Jag återger här valda delar ur Jacobs Södermans anförande "Söderman vaatii Sipoonkorven kansallispuiston rajojen vahvistamista":

Metsähallituksen erinomaisesta selvityksestä, joka täällä on myös ansiokkaasti esitelty, tulee varmasti keskeinen osa Sipoonkorven kansallispuistohankkeesta käytävää keskustelua. Ehdotus perustaa laaja-alainen kansallispuisto siten, että puisto ulottuisi myös Porvoonväylän eteläpuolen merellisille alueille, on kokonaisuudessaan erittäin kannatettava. Tällaisella ratkaisulla turvataan parhaiten Sipoonkorven kansallispuiston alueen monimuotoisuus. ...

Tärkein askel tässä vaiheessa on tulevan Sipoonkorven kansallispuiston rajoista sopiminen kaikkien osapuolten kesken ja niiden vahvistaminen asianmukaisesti tulevissa kaavaratkaisuissa.

Christel Liljeström, som deltog i ovannämnda seminarium, har skrivit ett blogginlägg med rubriken "Sibbo storskog". I inlägget berättar hon att "Helsingfors framförde även önskan om att reserveringen för Heli-banan skulle strykas och att man i stället siktar sig på linjedragning för metro/tåg till Borgå." Jag undrar vem som här representarade Helsingfors.